Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss ändring i reglementet för statens pensionsanstalt.

1927-02-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1927:21, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss ändring i reglementet för statens pensionsanstalt.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets utlåtande Nr 21.

5

21.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1827 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående viss

ändring i reglementet för statens pensionsanstalt.

I en inom andra kammaren av herr Gustafson i Kasenberg vackt, till

bankoutskottets förberedande behandbng hänvisad motion nr 100 har anförts

och hemställts följande:

»Det har förekommit att folkskollärare, som uppnått den föreskrivna

pensionsåldern av 60 år, nödgats att avgå, innan han uppnått det för full

pensions erhållande erforderliga antalet tjänsteår, nämligen 33, och därigenom

gått miste om en avsevärd del av pensionsbeloppet, ehuru tjänstgöringen

varit oförvitlig och sagda tjänsteålder hade kunnat uppnås inom

den i K. Reglementet för statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. av den 81/u 1919, § 18, mom. 2 stadgade tiden av 5 år.

Det synes rättvist och billigt, att hithörande bestämmelser få sådan

lydelse, att en lärare, som står inför avslutningen av ett mångårigt arbete

i folkskolans tjänst, så långt möjligt får full pension tryggad åt sig.

Häremot lärer icke med fog kunna anföras, att de äldre lärarnas avgång

från tjänsten för tillfället behöver påskyndas, därför att för det närvarande

ett abnormt överskott på unga lärare finnes; ty vilka åtgärder som än häremot

synas behövliga torde icke ett sådant tillbakasattande av de ordinaries

rätt, som här påvisats, däribland böra förekomma.

Jag får därför hemställa, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om utredning, om och i vad mån ändrade bestämmelser

av ovan antytt innehåll kunna införas i K. Reglementet för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. av den 31 december 1919

och för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

»

Enligt de i reglementet den 31 december 1919 (nr 878) för statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl. — numera statens pensionsanstalt

— intagna särskilda bestämmelserna angående folkskollärare m. fl.

(Kap. IV) gäller för sådan lärare en pensionsålder av 60 år (§ 46), och

för hel tjänstepensions erhållande fordras 33 tjänstår (§ 47). Skyldighet att

avgå från tjänsten åligger enligt reglementets allmänna bestämmelser om

tjänstepension (Kap. II) befattningshavare, när han uppnått pensionsåldern

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

B a rik o lits kottets'' utlåtande Nr 21.

(§ 18 mom. 1 a); likväl må befatttningshavare efter uppnådd pensionsålder

av vederbörande huvudman tillåtas kvarstå i befattningen, därest och så

länge han prövas på ett tillfredsställande sätt kunna sköta tjänsten, dock

högst 5 år (§ 18 mom. 2). Beträffande meddelande av tillstånd att kvarstå

efter uppnådd pensionsålder gäller för folkskollärare, att sådant tillstånd

må av huvudmannen beviljas endast under förutsättning att det tillstyrkts

av vederbörande folkskolinspektör (§ 50). Beträffande beloppet av genast

börjande tjänstepension vid avgång efter uppnådd pensionsålder är stadgat

(§ 24 mom. 1 a), att pensionen är lika med befattningens tjänstepensionsunderlag,

om den avgående räknar föreskrivet antal tjänstår; är tjänstårens

antal mindre, avkortas pensionen i förhållande därtill.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att frågan om höjning av folkskollärares

pensionsålder på grund av väckta motioner varit föremål för

prövning av såväl 1923 som 1924 års riksdagar. Förslag om sådan höjning

hava vid båda dessa tillfällen avstyrkts av bankoutskottet samt av

riksdagen avslagits. Till stöd för utskottets ståndpunkt i frågan har bland

annat framhållits, att det visserligen för staten måste vara angeläget, att

folkskollärarnas arbetskraft i tillbörlig grad utnyttjades men att å andra

sidan starka skäl talade för att i fråga om dessa lärare bibehålla en

lägre pensionsålder än den, som i allmänhet fastställts för civila befattningshavare

i statens tjänst. Vid ärendets behandling år 1924 erinrade

utskottet (utlåtande nr 10) om det nyss omförmälda stadgande, enligt

vilket vederbörande skolmyndigheter kunde medgiva lärare tillstånd att

under högst 5 år efter uppnådd pensionsålder kvarstå i tjänst. Utskottet

framhöll, att såvitt erfarenheten givit vid handen denna bestämmelse syntes

i avsevärd utsträckning hava vunnit tillämpning i de fall, där vederbörande

lärare funnits även efter uppnådda 60 levnadsår kunna på tillfredsställande

sätt bestrida sin tjänst.

De i nyssnämnda reglemente intagna bestämmelserna om tillstånd för

ifrågavarande befattningshavare att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder

hava avfattats i anslutning till motsvarande stadganden beträffande

civila befattningshavare i statstjänst. Föreskrifterna i fråga måste enligt

utskottets mening anses vara avvägda med skälig hänsyn till å ena sidan

nödvändigheten av att upprätthålla en i betraktande av tjänstens krav ej

allt för hög avgångsålder och å andra sidan önskvärdheten av att i de

fall, där sådant finnes vara möjligt, även efter pensionsåldern kunna i tillbörlig

grad utnyttja befattningshavarnas arbetskraft. Att, på sätt motionären

hemställt, vidtaga ändringar i bestämmelserna i syfte att tillförsäkra

befattningshavarna rätt att inom den stadgade maximigränsen av 5 år

kvarstå i tjänst så lång tid, som kan erfordras för att vederbörande må erhålla

hel pension, har utskottet under sådana förhållanden ansett sig ej kunna

tillstyrka. På grund härav har utskottet funnit sig ej böra förorda, att

riksdagen skulle i antytt syfte avlåta skrivelse till Kungl Maj:t.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 21.

7

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motion 11:100 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 februari 1927.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Närvarande: Se anteckning vid utlåtandet nr 20.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.