Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr S

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1927:2, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr S

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr S.

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1927 kl. 5 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 2, i anledning

av väckt motion, 1:168, angående nödvändigheten

av expropriation såsom ett yttersta medel för vissa jordfrågors

lösning.

Motionen. I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 168, har herr Lindhagen hemställt, att första kammaren för

sin del måtte besluta, att riksdagen hos Kungl. Maj:t ville

l:o) begära att vid övervägandet av jordfrågorna jämväl beaktas nödvändigheten

av ett expropriationsförfarande såsom ett yttersta medel i strävandet för

rikets kolonisation, utbrytning av arrendejordbruk samt fulländning av ofullkomliga

jordbruk;

2:o) om detta ej bifalles, åtminstone hemställa, att det för 1925 års kolonisationssakkunniga

i deras instruktion intagna förbudet att befatta sig med expropriationsfrågan

måtte varda upphävt.

Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.

Andra lag- Frågan om expropriation för bildande eller fulländning av jordbruk var

U*1926tet senast vid 1926 års riksdag föremål för prövning. I anledning av motionerna

11:176 och 177 avgav då andra lagutskottet utlåtande i detta spörsmål (uti.

nr 14). Utskottet erinrade då om de utredningar, som redan igångsatts eller

begärts rörande jordfrågor. Sålunda hade efter framställning från 1925 års

riksdag genom särskilda sakkunniga utredning påbörjats, huruvida och på vad

sätt kolonisation å odlingsbar mark kunde genom statliga åtgärder åvägabringas

i vidare utsträckning än vad för närvarande vore fallet. Vid detta ärendes

föredragning i statsrådet den 6 juni 1925 hade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet

yttrat, bland annat, att han icke ansåge frågan om rätt

att expropriera odlingsmark för kolonisationsändamål böra upptagas i detta

sammanhang, ehuru han ingalunda förbisåge, att för en effektiv kolonisationsverksamhet

kunde komma att erfordras både en expropriationslagstiftning och

andra lagstiftningsåtgärder. Vidare hade, jämväl efter framställning från riksdagen,

Kungl. Maj:t dels uppdragit åt nyssnämnda sakkunniga att verkställa

utredning, i vilken omfattning och under vilka former bistånd borde av staten

lämnas arrendatorer för avhjälpande av de med frilösningen av arrendejordbruk

förknippade finansiella svårigheter, dels ock uppdragit åt ordföranden hos

förutnämnda sakkunniga, att jämte två sakkunniga personer verkställa under
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första kammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

17

sökning rörande enskilda jordägares benägenhet att avyttra arrendejordbruk

till respektive brukare samt mark för bildande av nya jordbruk liksom för

utvidgning av ofullständiga jordbruk. Än vidare hade 1926 års riksdag beslutat

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t efter verkställd

utredning ville låta utarbeta en plan för styckning av härför lämpade

kronoegendomar samt för nästkommande riksdag framlägga förslag i ärendet.

Lagutskottet erinrade dessutom att för riksdagen framlagts proposition med

förslag till lag angående tillstånd till försäljning av kyrklig jord i vissa fall

samt till upplåtelse av sådan jord under tomträtt (prop. nr 197).

För egen del yttrade lagutskottet därefter, bland annat, följande: »Med

hänsyn till det läge, vari således föreliggande kolonisationsfråga för närvarande

befinner sig, anser utskottet, att de här behandlade motionerna icke böra

föranleda, att frågan om expropriationslagstiftning av riksdagen nu upptages

till behandling.» Lagutskottet hemställde därefter, att motionerna icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av båda kamrarna utan votering.

Motionens hemställan i dess första del innebär en förnyad begäran, att riksdagen

måtte göra framställning till Kungl. Maj:t om beaktande av expropriationsförfarande

såsom ett yttersta medel i strävandet för kolonisation m. in.

Utskottet får då först erinra, att den i lagutskottets utlåtande berörda propositionen,

nr 197, föranledde riksdagen att antaga lag av i propositionen avhandlad

art samt att de av utskottet omnämnda utredningarna ännu icke slutförts.

Det förhållandet, att dessa utredningar pågingo eller begärts, föranledde,

som ovan nämnts, 1926 års andra lagutskott att hävda, att läget i jordfrågan

vore sådant, att de i ämnet väckta motionerna icke borde föranleda ett riksdagens

upptagande av spörsmålet om expropriationslagstiftning för bildande

eller fulländning av jordbruk, och riksdagen biföll lagutskottets sålunda motiverade

avslagsyrkande. Utskottet anser, att de år 1926 framförda skälen ännu

äga giltighet och att någon ny omständighet icke tillkommit, som bör föranleda

till frångående av den avvaktande ståndpunkt, riksdagen i denna fråga

nämnda år intog. Då härtill kommer, att ifrågavarande utredningar beräknas

vara slutförda under innevarande år och det är att förvänta, att det material,

som vid dessa undersökningar samlats, bör kunna bilda en säkrare grundval

än det material, som nu är allmännare känt, för bedömandet av frågan om ett

expropriationsförfarande, finner utskottet det icke vara lämpligt att redan nu

taga ställning till denna fråga. Av nu anförda skäl kan utskottet ej tillstyrka

bifall till första delen av motionens yrkande.

Senare delen av samma yrkande innebär ett utvidgande av det uppdrag, som

givits 1925 års kolonisationssakkunniga. Då varje utvidgande av de sakkunnigas

uppdrag måste fördröja framläggandet av det utredningsmaterial, som

enligt riksdagens år 1926 uttalade mening bör föreligga, innan ståndpunkt kan

tagas till expropriationsfrågan, finner utskottet ej heller skäl biträda motionens

yrkande i dess senare del.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 12 samt. 2 avd. 1 käft. (År 1—2.) 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Första kammarens andva tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den <31 mars 1927.

På utskottets vägnar:

IVAR ÖSTERSTRÖM.

Närvarande vid ärendets slutbehandling i utskottet: Se utlåtande nr 1.

Stockholm 19*27. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-D.

276392

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.