Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7
1927-05-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1927:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7
Dokumentets text
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.
1
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1927 kl. 5 e. m.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7, i
anledning av väckt motion, I: 161, om ropet från Kalix
älv och, aktiesystemet.
I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad
motion nr 161 har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen — med avlyssnande av ropet från Kalix älv — ville hos Kung!.
Maj :t begära
1) en undersökning för norra delarna av riket av jordägande trävarubolags
och deras förlagsgivande bankers åtgöranden under högkonjunkturen;
2) en översikt över dessa operationers detaljer och de äventyr, som därigenom
drabbat näringarna och befolkningen;
3) ett övervägande av riktlinjer på lång sikt för skapande däruppe av trygga
förhållanden och harmoni mellan näringarna;
4) ett begrundande därvid av aktiesystemets skuggsidor, möjligheten att sätta
en damm för dess utsvävningar och den eventuella ofrånkomligheten att kronans
gamla skogar och nybyggen för ändamålet med tiden återbördas till befolkningen
och det allmänna.
Beträffande motivering till detta yrkande får utskottet hänvisa till motionen.
Motionären gör gällande, att de ekonomiska svårigheter, som drabbat Kalixbygden
i samband med en viss industriell anläggnings nedläggande, bottna ”i
något stopp i maskineriet, som ej kan utrannsakas, av dolda rämnor i grundvalarna,
som möjligen förebåda ett sammanstörtande”. Så långt utskottet förmår
bedöma denna sak, är motionärens framställning om mystiken i det ovan
omnämnda företagets fallisemang betydligt överdriven. Det torde snarare förhålla
sig så, att det i detta fall är ganska lätt för den intresserade att steg för
steg följa de åtgärder och missgrepp, vilka utmynnade i driftsinställelse. Utskottet
kan icke heller dela motionärens fruktan, att driftsnedläggelsen i Kalixdistriktet
och vad därmed sammanhänger är ett öde, som inom relativt kort tid
måste drabba det övriga Norrland. Motionären har icke givit belägg för att
detta hans antagande har fog för sig, och utskottet har sig icke bekant något
skäl, som talar för att utvecklingen blir sådan. Vansklighetema i Kalixbygden
äro, så vitt nu kan bedömas, av lokal karaktär och behandlas såsom sådana, när
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 12 samt. 2 avd. 4 käft. (Nr 7.)
Motionen.
Utskottet.
2 Första kammarens andra tillfällig a utskotts utlåtande Nr 7.
det från olika håll göres ansträngningar att häva dem. Utskottet kan därför
icke tillstyrka, att med utgångspunkt från detta enstaka fall en skrivelse avlåtes
till Kungl. Maj :t med begäran om en utredning av den vidfamnande omfattning,
som i motionen begärts.
Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 maj 1927.
På utskottets vägnar:
IVAR ÖSTERSTRÖM.
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Österström, Julin, Larsén, Andersson,
Henrik, Östergren, Nilsson, Alexander, Dahl, Georg.*
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservationer:
1) av herr Larsén, som med instämmande av herr Östergren ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
”Utskottet delar motionärens uppfattning, att med den tidsströmning, som
överförde en väsentlig del av företagarverksamheten i aktiebolagens händer,
stora inslag av ideella värden gingo förlorade för vårt näringsliv. Det personliga
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, som i viss mån skapade
känslan av inbördes förpliktelse och intressegemenskap och utgjorde inre styrkan
hos den äldre företagarformen avlöstes av ett opersonligt, som lät intressemotsatserna
ohöljt framträda och avtrubbade känslan av socialt ansvar. Denna
och andra av motionären påvisade svårigheter äro emellertid så intimt förbundna
med aktiesystemets egen natur, att de ej kunna på lagstiftningsväg avhjälpas
utan endast därigenom, att nya socialt betonade företagarformer med möjligheter
att övertaga aktiebolagens uppgift som ledare av storproduktionen växa
fram. För närvarande måste lagstiftningen på ifrågavarande område inriktas
på uppgiften att förebygga bolagssystemets sociala skadeverkningar. Norrlandslagstiftningen
är ett led i denna skyddslagstiftning.
Striden om Norrlandsfrågan har hittills ytterst varit en strid om bolagens
rätt till jordförvärv. Motionären överför frågan till en strid om bolagens jordinnehav,
enär dessa jordinnehav kunna, såsom förhållandena i Kalixdalen visa,
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7. 3
medföra betänkliga konsekvenser för vidsträckta befolkningslager i stora delar
av vårt land. Utskottet delar även i detta avseende motionärens uppfattning
så till vida, att utskottet anser, att en avveckling av bolagens jordinnehav förr
eller senare på grund av sociala skäl måste ske. Men frågan är synnerligen omfattande
icke minst från ekonomisk synpunkt, och allmänna riktlinjer för en
sådan avveckling kunna icke ännu uppdragas. För närvarande torde endast
partiella reformer vara möjliga.
Däremot ifrågasätter utskottet, huruvida icke redan nu på lagstiftningens väg
något borde göras till förebyggande av katastrofer av den art, som inträffat i
Kalixdalen.
Lagen om förbud mot aktiebolags jordförvärv i Norrland genomfördes, först
då jordförvärven nått den omfattning, att allvarlig samhällsfara förelåg. Från
samma utgångspunkt och med samma tankegång, som lett till restriktiva bestämmelser
mot bolags jordförvärv, måste man komma till kravet på restriktiva
bestämmelser i avseende på bolag, vars jordinnehav äro så omfattande, att de
ingripa dominerande i en stor landsdels näringsliv. Även det minsta bankaktiebolag,
vars ekonomiska sammanstörtande icke skulle utöva nämnvärt inflytande
på ortens ekonomiska förhållanden och näringsliv, är underkastat offentlig ekonomisk
kontroll och restriktiv lagstiftning rörande sin affärsverksamhet. Lika naturligt
och betydelsefullt vore enligt utskottets mening, att ett jordägande skogsbolag,
som besitter en så stor del av Sveriges naturtillgångar, att företagets ekonomiska
sammanstörtande kunde bringa en hel landsända i ekonomiskt nödläge,
underkastades statlig kontroll rörande sådana affärstransaktioner, som kunde anses
äga avsevärt inflytande påbolagets ekonomiska ställning,och ej vore betingade
av verksamhetens normala utveckling och drift. För ett fullt objektivt bedömande
av denna lagstiftningsfråga kräves emellertid en omfattande utredning
rörande de jordägande skogsbolagens verksamhet och ekonomiska läge. Utskottet,
som saknar förslagsrätt, kan emellertid av formella skäl ej påyrka en
dylik utredning, och den utredning motionären påyrkar är av helt annan art.
Ehuruväl sistnämnda utredning från vetenskaplig och finansiell synpunkt skulle
äga stort intresse, torde den dock med hänsyn till den föreliggande frågan endast
kunna visa, vad timade händelser till fullo ådagalagt, nämligen att med
hänsyn till norrlandsbefolkningens bästa lagstiftningsåtgärder av antydd art
äro av behovet påkallade.
Med hänsyn till vad ovan anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda”;
2) av herr Julin mot utskottets motivering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.