Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.
1927-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1927:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33
1
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1927 kl. 5 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk.
(l:a avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkten 96, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som
kunde varda riksdagen förelagd, till statsbidrag till nyodling och betesförbättring
å ofullständiga jordbruk beräkna för budgetåret 1927—1928
ett belopp av 400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 februari 1927 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 157, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att, för utlämnande under 1928 — i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta
grunder — av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
400.000 kronor, därav intill 100,000 kronor må användas till utlämnande
av statsbidrag till betesförbättring.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.
Vid 1926 års riksdag väcktes två likalydande motioner, 1:149 och II: 132,
angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd av mindre
odlingsföretag. Under åberopande av en utförlig motivering hemställdes i
motionerna, att riksdagen ville dels för budgetåret 1926—1927, utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit i nionde huvudtiteln, punkten 59, anvisa ytterligare
500.000 kr.onor till åtgärder under kalenderåret 1926 för höjande av det
mindre jordbruket, d. v. s. sammanlagt 800,000 kronor; dels ock bemyndiga
Kungl. Maj:t att av sagda anslag använda ett belopp av 550,000 kronor
för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med i motiveringen
framlagt förslag, av bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd
av mindre odlingsföretag.
I sitt utlåtande den 23 februari 1926, nr 15, punkten 23, anförde jordbruksutskottet
följande.
»Rådande depression på åtskilliga näringslivets områden i förening med
folkmängdens tillväxt och minskade emigrationsmöjligheter gör det jämväl
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 sand. 1U höft. (Xr 33—35./
1
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
enligt utskottets mening alltmer angeläget att inom landet söka bereda ökade
utkomsttillfällen. Såsom ett betydelsefullt led i dessa statens strävanden
anser utskottet ock i likhet med motionärerna böra ingå ett kraftigt främjande
av nyodlingsverksamheten. Utskottet har heller icke kunnat undgå
att tilltalas * av det i motionerna I: 149 och II: 132 i sådant syfte framkomna
uppslaget, vilket synes utskottet värt allt beaktande. Då emellertid
utskottet icke äger möjlighet att endast på grundvalen av vad i motionerna
anförts bilda sig en bestämd ståndpunkt rörande det lämpligaste sättet för
frågans lösning, anser utskottet erforderligt, att frågan göres till föremål
för utredning. Denna synes utskottet lämpligen kunna ske i samband med
den utredning, som igångsatts i anledning av riksdagens skrivelse nr 150
förlidet år med begäran om utredning, huruvida och på vad sätt kolonisation
å odlingsbar jord kunde genom statliga åtgärder åvägabringas inom
landet i vidare utsträckning än vad för närvarande vore fallet.»
Med bifall till jordbruksutskottets i ämnet gjorda hemställan anhöll riksdagen
i skrivelse den 9 mars 1926, nr 75, under punkten 22, att Kungl.
Maj:t ville föranstalta om utredning rörande lämpligaste sättet för vinnande
av det i motionerna angivna syftet samt för 1927 års riksdag framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Den 19 mars 1926 anbefallde Kungl. Maj:t de den 6 juni 1925 tillkallade
sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om ytterligare
åtgärder för främjande av kolonisationen ä mark i enskild ägo (1925 års
kolonisationssakkunniga) att verkställa den av riksdagen sålunda begärda
utredningen och därmed till Kungl. Maj:t inkomma inom sådan tid, att
ärendet kunde föreläggas 1927 års riksdag.
Med anledning härav hava 1925 års kolonisationssakkunniga den 18
oktober 1926 avgivit utlåtande med förslag angående statsbidrag till nyodling
och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.
Yttranden i ärendet hava avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen och
rikets samtliga hushållningssällskap.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som bygger på de sakkunnigas
förslag, avser att genom statsbidrag utan återbetalningsskyldlghet befordra
nyodling och betesförbättring å vissa mindre jordbruk.
Vad angår de föreslagna särskilda bestämmelserna för reglering av den
ifrågasatta understödsverksamheten må framhållas följande.
Enligt förslaget skulle statens bidrag avse att åstadkomma förbättring
och ändamålsenlig utveckling av sådana ofullständiga jordbruk, som på
grund av ringa areal åker eller kultiverad betesmark icke gåve respektive
brukare erforderlig utkomst av jordbruket. Sålunda skulle statsbidrag, i
den mån tillgängligt anslag det med gåve, utlämnas i närmare stadgad ordning
för att befrämja uppodling till åker av härför lämplig odlingsbar jord
(ny odling sbidrag) eller för att befordra rationell beteskultur å icke odlad
jord (betesförbättringsbidrag). Såsom förutsättning för bidrags erhållande
skulle gälla, att förutvarande areal åker jämte den till uppodling till åker
medelst bidraget ifrågasatta arealen icke överstege tio hektar; att jordbruket
Jordbruksutskottets utlåtande Nr .33. 3
icke brukades gemensamt med annat jordbruk av den storlek, att de gemensamt
brukade jordbrukens tillhopalagda areal av sådan jord som nyss nämnts
överstege tio hektar; att lån eller bidrag av allmänna medel icke i annan
ordning beviljats för ifrågavarande nyodling eller betesförbättring samt att
bidragssökande vinnlagt sig om nöjaktig skötsel av sitt jordbruk. Nyodlingsbidrag
och betesförbättringsbidrag skulle beviljas den, som brukade fastigheten,
oberoende av om han vore dess ägare eller ej och, i sistnämnda fallet, oberoende
av brukningstidens längd. Slutligen skulle bidrag i allmänhet ej
beviljas innehavare eller brukare av sådant jordbruk, som veterligen inom
en nära framtid komme att upphöra att vara självständig brukningsdel av
den art, varom här vore fråga.
Företrädesrätt till bidrag skulle givas den, som för sin bärgning vore
mest i behov av vidgad areal åker eller kultiverad betesmark, så ock den,
som på grund av svag ekonomi eller av andra orsaker hade större svårigheter
att upptaga lån ur nyodlingsfonderna och med hänsyn härtill eller av
andra anledningar vore i mera trängande behov av statsbidrag för ändamålet.
Beträffande bidragets storlek innebär förslaget, att nyodlingsbidrag må
kunna uppgå till högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till
mer än 250 kronor för hektar av den jord, som vore avsedd att nyodlas.
Betesförbättringsbidrag skulle få utgå till likaledes hälften av den beräknade
kostnaden, dock icke till mer än 125 kronor för hektar. Bidragstagare
skulle icke få beviljas nyodlings- och betesförbättringsbidrag till högre belopp
än tillhopa 500 kronor; dock kunde fastighetens brukare, utan hinder
av att sådant bidrag redan åtnjutits för fastigheten, kunna ånyo beviljas
bidrag, för så vitt för tidigare bidrag föreskrivna arbeten blivit, i vad på
honom berodde, utförda samt de allmänna förutsättningarna för bidrags erhållande
fortfarande vore för handen.
I fråga om den kostnad, som skall ligga till grund för bidrags beräknande,
avser förslaget att i kostnaden för nyodling finge inräknas kostnaden
såväl för själva odlingsarbetet som för den härför erforderliga dikningen,
däri jämväl inbegripet mera omfattande upprensningar eller fördjupningar
av avloppsdiken. Däremot fånge i kostnaden ej inräknas sådan dikning eller
vattenavledning, vartill lån eller bidrag av statsmedel förut utgått. I kostnaden
för betesförbättring finge inräknas sådan röjning, som skedde genom
upprötning av växande träd och buskar, dikning, planering, kalkning och
grundgödsling samt fröanskaffning och stängseluppsättning, i den mån dessa
åtgärder erfordrades för ändamålet och lån eller bidrag av statsmedel icke
på annat sätt härför utgått.
Ansökan om bidrag skulle, åtföljd av vissa angivna förrättningshand1
in gar ingivas till vederbörande hushållningssällskap. Förrättningshandlingarna
skulle då fråga vore om odlingsföretag omfatta jämväl karta dock
endast i fall där detta för företagets bedömande och kontroll kunde befinnas
vara av nöden. I regel syntes därvid eu kartskiss av enkel beskaffenhet vara
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.
till fyllest. Hushållningssällskap, som önskade erhålla statsanslag för utlämnande
av bidrag, skulle till lantbruksstyrelsen därom ingiva till Kungl.
Maj:t ställd ansökning, och skulle det åligga lantbruksstyrelsen att med eget
utlåtande överlämna ansökningarna till Kungl. Maj:t. Statsanslag, som
Kungl. Maj:t beviljat hushållningssällskap, skulle få lyftas i statskontoret
mot avlämnande av förbindelse från sällskapet att dels använda statsanslaget
för utlämnande av bidrag enligt härför gällande föreskrifter dels ock under
vissa förutsättningar återbetala statsanslaget eller del därav.
Enligt förslaget skulle, innan någon del av beviljat bidrag finge utbetalas,
kontrakt upprättas mellan det bidragsbeviljande hushållningssällskapet och
bidragstagaren samt i kontraktet bestämmelser i — bland annat — följande
avseenden intagas, nämligen angående a) arten och omfattningen av samt
den beräknade kostnaden för företaget, 1)) den tid, då varje arbete skulle
vara fullbordat, samt e) bidragets storlek ävensom tid och ordning för bidragets
utbekommande. I sistnämnda hänseende borde därvid avtalas, att
bidraget skulle utbetalas i av sällskapet fastställda terminer, i den mån föreskrivet
arbete vederbörligen utförts och avsynats av jordbrukskonsulent,
vandringsrättare eller annan person, som sällskapet därtill utsåge. Därjämte
skulle'' vederbörande bidragstagare tillförbindas att underhålla de utförda
odlings- och betesförbättringsarbetena.
Med avseende å ordningen för bidrags utbetalande förutsätter departementschefen,
att föreskrifterna härom så tillämpas, att å ena sidan bidragstagares
berättigade intresse att utfå medel för verkställt arbete ej onödigtvis eftersättes
men å andra sidan utbetalningsterminerna bestämmas med hänsyn
till angelägenheten att förebygga täta utbetalningar av småbelopp med åtföljande
fördyrande synekostnader.
Slutligen innefattar förslaget vissa föreskrifter angående kontroll över
verksamheten samt eventuell återbetalning av statsanslag.
Sedan riksdagen fattat beslut i anledning av förevarande förslag, har
departementschefen ansett det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.
Utskottet har redan i sitt ovanberörda av riksdagen godkända utlåtande
framhållit betydelsen av nyodlings verksamhetens främjande genom statens
medverkan i den riktning som Kungl. Maj:ts förevarande framställning
avser. Då utskottet därjämte funnit de i förevarande proposition framlagda
grunderna för bedrivande av den ifrågavarande understödsverksamheten,
vilken jämväl avser betesförbättringsåtgärder, ägnade att på ett praktiskt
och ändamålsenligt sätt befordra det därmed avsedda syftet, får utskottet,
som icke heller har något att erinra mot det för ändamålet ifråga för budgetåret
1927 — 1928 beräknade anslagsbeloppet, förorda Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning.
t
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33. 5
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för utlämnande under 1928 — i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder — av statsbidrag
till nyodling och betesförbättring å ofullständiga
jordbruk, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 400,000 kronor, därav intill 100,000
kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till
betesförbättrin g.
Stockholm den 31 mars 1927.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Nilsson i Kabbarp, Bohag, Sjöblom, Tjällgren, Gabrielsson,
Andersson i Fältenborg, Eriksson i Ljusdal och Valfrid Eriksson; samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby,
Pettersson i Bjälbo, Carlslröm, Andersson i Grimbo, Olsson i Rödningsberg och Adler.
i
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:156 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. a1 i texten