Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.

1927-03-31 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1927:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1927 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Ålaj.ts proposition angående statsbidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln punkten 96, har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till statsbidrag till nyodling och betesförbättring

å ofullständiga jordbruk beräkna för budgetåret 1927—1928

ett belopp av 400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 18 februari 1927 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 157, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att, för utlämnande under 1928 — i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder — av statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

400.000 kronor, därav intill 100,000 kronor må användas till utlämnande

av statsbidrag till betesförbättring.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Vid 1926 års riksdag väcktes två likalydande motioner, 1:149 och II: 132,

angående bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd av mindre

odlingsföretag. Under åberopande av en utförlig motivering hemställdes i

motionerna, att riksdagen ville dels för budgetåret 1926—1927, utöver vad

Kungl. Maj:t föreslagit i nionde huvudtiteln, punkten 59, anvisa ytterligare

500.000 kr.onor till åtgärder under kalenderåret 1926 för höjande av det

mindre jordbruket, d. v. s. sammanlagt 800,000 kronor; dels ock bemyndiga

Kungl. Maj:t att av sagda anslag använda ett belopp av 550,000 kronor

för utlämnande, i huvudsaklig överensstämmelse med i motiveringen

framlagt förslag, av bidrag utan återbetalningsskyldighet till understöd

av mindre odlingsföretag.

I sitt utlåtande den 23 februari 1926, nr 15, punkten 23, anförde jordbruksutskottet

följande.

»Rådande depression på åtskilliga näringslivets områden i förening med

folkmängdens tillväxt och minskade emigrationsmöjligheter gör det jämväl

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 sand. 1U höft. (Xr 33—35./

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.

enligt utskottets mening alltmer angeläget att inom landet söka bereda ökade

utkomsttillfällen. Såsom ett betydelsefullt led i dessa statens strävanden

anser utskottet ock i likhet med motionärerna böra ingå ett kraftigt främjande

av nyodlingsverksamheten. Utskottet har heller icke kunnat undgå

att tilltalas * av det i motionerna I: 149 och II: 132 i sådant syfte framkomna

uppslaget, vilket synes utskottet värt allt beaktande. Då emellertid

utskottet icke äger möjlighet att endast på grundvalen av vad i motionerna

anförts bilda sig en bestämd ståndpunkt rörande det lämpligaste sättet för

frågans lösning, anser utskottet erforderligt, att frågan göres till föremål

för utredning. Denna synes utskottet lämpligen kunna ske i samband med

den utredning, som igångsatts i anledning av riksdagens skrivelse nr 150

förlidet år med begäran om utredning, huruvida och på vad sätt kolonisation

å odlingsbar jord kunde genom statliga åtgärder åvägabringas inom

landet i vidare utsträckning än vad för närvarande vore fallet.»

Med bifall till jordbruksutskottets i ämnet gjorda hemställan anhöll riksdagen

i skrivelse den 9 mars 1926, nr 75, under punkten 22, att Kungl.

Maj:t ville föranstalta om utredning rörande lämpligaste sättet för vinnande

av det i motionerna angivna syftet samt för 1927 års riksdag framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Den 19 mars 1926 anbefallde Kungl. Maj:t de den 6 juni 1925 tillkallade

sakkunniga för verkställande av utredning av frågan om ytterligare

åtgärder för främjande av kolonisationen ä mark i enskild ägo (1925 års

kolonisationssakkunniga) att verkställa den av riksdagen sålunda begärda

utredningen och därmed till Kungl. Maj:t inkomma inom sådan tid, att

ärendet kunde föreläggas 1927 års riksdag.

Med anledning härav hava 1925 års kolonisationssakkunniga den 18

oktober 1926 avgivit utlåtande med förslag angående statsbidrag till nyodling

och betesförbättring å ofullständiga jordbruk.

Yttranden i ärendet hava avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen och

rikets samtliga hushållningssällskap.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som bygger på de sakkunnigas

förslag, avser att genom statsbidrag utan återbetalningsskyldlghet befordra

nyodling och betesförbättring å vissa mindre jordbruk.

Vad angår de föreslagna särskilda bestämmelserna för reglering av den

ifrågasatta understödsverksamheten må framhållas följande.

Enligt förslaget skulle statens bidrag avse att åstadkomma förbättring

och ändamålsenlig utveckling av sådana ofullständiga jordbruk, som på

grund av ringa areal åker eller kultiverad betesmark icke gåve respektive

brukare erforderlig utkomst av jordbruket. Sålunda skulle statsbidrag, i

den mån tillgängligt anslag det med gåve, utlämnas i närmare stadgad ordning

för att befrämja uppodling till åker av härför lämplig odlingsbar jord

(ny odling sbidrag) eller för att befordra rationell beteskultur å icke odlad

jord (betesförbättringsbidrag). Såsom förutsättning för bidrags erhållande

skulle gälla, att förutvarande areal åker jämte den till uppodling till åker

medelst bidraget ifrågasatta arealen icke överstege tio hektar; att jordbruket

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .33. 3

icke brukades gemensamt med annat jordbruk av den storlek, att de gemensamt

brukade jordbrukens tillhopalagda areal av sådan jord som nyss nämnts

överstege tio hektar; att lån eller bidrag av allmänna medel icke i annan

ordning beviljats för ifrågavarande nyodling eller betesförbättring samt att

bidragssökande vinnlagt sig om nöjaktig skötsel av sitt jordbruk. Nyodlingsbidrag

och betesförbättringsbidrag skulle beviljas den, som brukade fastigheten,

oberoende av om han vore dess ägare eller ej och, i sistnämnda fallet, oberoende

av brukningstidens längd. Slutligen skulle bidrag i allmänhet ej

beviljas innehavare eller brukare av sådant jordbruk, som veterligen inom

en nära framtid komme att upphöra att vara självständig brukningsdel av

den art, varom här vore fråga.

Företrädesrätt till bidrag skulle givas den, som för sin bärgning vore

mest i behov av vidgad areal åker eller kultiverad betesmark, så ock den,

som på grund av svag ekonomi eller av andra orsaker hade större svårigheter

att upptaga lån ur nyodlingsfonderna och med hänsyn härtill eller av

andra anledningar vore i mera trängande behov av statsbidrag för ändamålet.

Beträffande bidragets storlek innebär förslaget, att nyodlingsbidrag må

kunna uppgå till högst hälften av den beräknade kostnaden, dock icke till

mer än 250 kronor för hektar av den jord, som vore avsedd att nyodlas.

Betesförbättringsbidrag skulle få utgå till likaledes hälften av den beräknade

kostnaden, dock icke till mer än 125 kronor för hektar. Bidragstagare

skulle icke få beviljas nyodlings- och betesförbättringsbidrag till högre belopp

än tillhopa 500 kronor; dock kunde fastighetens brukare, utan hinder

av att sådant bidrag redan åtnjutits för fastigheten, kunna ånyo beviljas

bidrag, för så vitt för tidigare bidrag föreskrivna arbeten blivit, i vad på

honom berodde, utförda samt de allmänna förutsättningarna för bidrags erhållande

fortfarande vore för handen.

I fråga om den kostnad, som skall ligga till grund för bidrags beräknande,

avser förslaget att i kostnaden för nyodling finge inräknas kostnaden

såväl för själva odlingsarbetet som för den härför erforderliga dikningen,

däri jämväl inbegripet mera omfattande upprensningar eller fördjupningar

av avloppsdiken. Däremot fånge i kostnaden ej inräknas sådan dikning eller

vattenavledning, vartill lån eller bidrag av statsmedel förut utgått. I kostnaden

för betesförbättring finge inräknas sådan röjning, som skedde genom

upprötning av växande träd och buskar, dikning, planering, kalkning och

grundgödsling samt fröanskaffning och stängseluppsättning, i den mån dessa

åtgärder erfordrades för ändamålet och lån eller bidrag av statsmedel icke

på annat sätt härför utgått.

Ansökan om bidrag skulle, åtföljd av vissa angivna förrättningshand1

in gar ingivas till vederbörande hushållningssällskap. Förrättningshandlingarna

skulle då fråga vore om odlingsföretag omfatta jämväl karta dock

endast i fall där detta för företagets bedömande och kontroll kunde befinnas

vara av nöden. I regel syntes därvid eu kartskiss av enkel beskaffenhet vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33.

till fyllest. Hushållningssällskap, som önskade erhålla statsanslag för utlämnande

av bidrag, skulle till lantbruksstyrelsen därom ingiva till Kungl.

Maj:t ställd ansökning, och skulle det åligga lantbruksstyrelsen att med eget

utlåtande överlämna ansökningarna till Kungl. Maj:t. Statsanslag, som

Kungl. Maj:t beviljat hushållningssällskap, skulle få lyftas i statskontoret

mot avlämnande av förbindelse från sällskapet att dels använda statsanslaget

för utlämnande av bidrag enligt härför gällande föreskrifter dels ock under

vissa förutsättningar återbetala statsanslaget eller del därav.

Enligt förslaget skulle, innan någon del av beviljat bidrag finge utbetalas,

kontrakt upprättas mellan det bidragsbeviljande hushållningssällskapet och

bidragstagaren samt i kontraktet bestämmelser i — bland annat — följande

avseenden intagas, nämligen angående a) arten och omfattningen av samt

den beräknade kostnaden för företaget, 1)) den tid, då varje arbete skulle

vara fullbordat, samt e) bidragets storlek ävensom tid och ordning för bidragets

utbekommande. I sistnämnda hänseende borde därvid avtalas, att

bidraget skulle utbetalas i av sällskapet fastställda terminer, i den mån föreskrivet

arbete vederbörligen utförts och avsynats av jordbrukskonsulent,

vandringsrättare eller annan person, som sällskapet därtill utsåge. Därjämte

skulle'' vederbörande bidragstagare tillförbindas att underhålla de utförda

odlings- och betesförbättringsarbetena.

Med avseende å ordningen för bidrags utbetalande förutsätter departementschefen,

att föreskrifterna härom så tillämpas, att å ena sidan bidragstagares

berättigade intresse att utfå medel för verkställt arbete ej onödigtvis eftersättes

men å andra sidan utbetalningsterminerna bestämmas med hänsyn

till angelägenheten att förebygga täta utbetalningar av småbelopp med åtföljande

fördyrande synekostnader.

Slutligen innefattar förslaget vissa föreskrifter angående kontroll över

verksamheten samt eventuell återbetalning av statsanslag.

Sedan riksdagen fattat beslut i anledning av förevarande förslag, har

departementschefen ansett det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.

Utskottet har redan i sitt ovanberörda av riksdagen godkända utlåtande

framhållit betydelsen av nyodlings verksamhetens främjande genom statens

medverkan i den riktning som Kungl. Maj:ts förevarande framställning

avser. Då utskottet därjämte funnit de i förevarande proposition framlagda

grunderna för bedrivande av den ifrågavarande understödsverksamheten,

vilken jämväl avser betesförbättringsåtgärder, ägnade att på ett praktiskt

och ändamålsenligt sätt befordra det därmed avsedda syftet, får utskottet,

som icke heller har något att erinra mot det för ändamålet ifråga för budgetåret

1927 — 1928 beräknade anslagsbeloppet, förorda Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

t

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 33. 5

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för utlämnande under 1928 — i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder — av statsbidrag

till nyodling och betesförbättring å ofullständiga

jordbruk, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor, därav intill 100,000

kronor må användas till utlämnande av statsbidrag till

betesförbättrin g.

Stockholm den 31 mars 1927.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Nilsson i Kabbarp, Bohag, Sjöblom, Tjällgren, Gabrielsson,

Andersson i Fältenborg, Eriksson i Ljusdal och Valfrid Eriksson; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby,

Pettersson i Bjälbo, Carlslröm, Andersson i Grimbo, Olsson i Rödningsberg och Adler.

i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:156 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående statsbidrag till nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. a1 i texten