Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående statens avdikningsanslag.

1927-05-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1927:71, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående statens avdikningsanslag.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

15

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1927 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående statens avdikningsanslag.

(l:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.

Makt under punkt 95 av nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt ändring

av gällande villkor för statsbidrag från statens avdikningsanslag;

b) medgiva, att Kungl. Makt må under budgetåret 1927—1928 bevilja

statsbidrag från avdikningsanslaget å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt

c) anvisa för budgetåret 1927—1928 under benämningen statens avdikningsanslag

ett extra reservationsanslag av 2,100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Gällande villkor för statsbidrag från statens avdikningsanslag äro meddelade

i kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257). Körande bestämmelserna

i denna kungörelse må följande framhållas. Enligt mom. 1 kan Kungl.

Maj:t från avdikningsanslaget anvisa statsbidrag till utförande av sådana

torrläggningsföretag, vilka avse böjande av alstringsförmågan bos mark med

hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall.

I mom. 2 stadgas, bland annat, att förslag till utförande av företag, vartill

statsbidrag sökes, skall vara upprättat vid syneförrättning enligt bestämmelserna

i 10 kap. vattenlagen. Mom. 4 avhandlar frågan om statsbidragets

storlek. Enligt första stycket av detta moment kan statsbidrag beviljas till

högst en tredjedel av den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl för

torrläggningsarbete, teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock för

undersökningen och förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar;

dock kan beträffande företag inom Norrland och Dalarna ävensom vissa

angivna delar av Värmlands och Örebro län, vari ingår mark, som icke

tagits i anspråk för i mom. 1 angivna ändamål, bidraget uppgå till högst

hälften av samma kostnad. I andra stycket av mom. 4 föreskrives att, i

den mån båtnadsvärdet överstiger kostnaden, bidraget skall undergå skälig

minskning. Slutligen må erinras, att i tredje stycket av samma moment

stadgas, att beträffande de undantagsfall, där statsbidrag må beviljas, ehuru

kostnaden överstiger båtnadsvärdet, bidraget skall med tillämpning i övrigt

av de i momentets första stycke angivna grunder beräknas med hänsyn till

nämnda värde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Enligt riksdagens medgivande äger Kungl. Maj:t befogenhet att nr av

dikningsanslaget för budgetåret 1926 — 1927 bevilja ett belopp av 2,500,000

kronor.

Med avseende å förenämnda bestämmelse om statsbidragets storlek och

sättet för dess bestämmande innefattar Kungl. Maj:ts förslag dels jämkning

i syfte att högre bidragskvot än en tredjedel av kostnaden må kunna ifrågakomma

beträffande företag jämväl inom rikets mellersta och södra delar, i

den mån odlingsbar mark ingår i företaget, dels ock förtydligande i syfte

att närmare reglera, huru bidragskvoten bör — inom gränserna högst en tredjedel

till högst hälften av kostnaden — bestämmas i sådana fall, där i

torrläggningsföretaget ingår både redan odlad och odlingsbar mark.

Departementschefen har härutinnan anfört följande:

»Såsom skäl för högre bidragskvot beträffande företag i rikets norra delar,

vari odlad mark ingår, hava åberopats, att ökad inkomst genom ett utdikningsföretag

å obruten mark i norra Sverige i regel ej kunde påräknas lika

hastigt och säkert som från företag av denna art i övriga delar av riket,

att den ekonomiska bärkraften hos jordbrukarna i de norra landsändarna

ofta vore otillräcklig för företagens genomförande ävensom att det vore ett

statsintresse att befrämja uppodling av obruten mark i berörda trakter.

Såsom allmän regel lärer emellertid kunna sägas, att redan odlad mark,

som avdikas, skänker odlaren snabbare lön än obruten mark. Vidare finnas

även inom mellersta och södra delarna av riket i stor utsträckning personer,

som för utförande av planlagt avdikningsföretag äro i hög grad beroende

av att erhålla största möjliga bidrag. Ur nationalekonomisk synpunkt lärer

det vidare vara minst lika betydelsefullt att vinna nya kulturområden i

nämnda landsdelar som i de mera nordligt belägna. Det torde sålunda

kunna sägas att i stort sett samma synpunkter äga giltighet även i fråga

om företag med odlingsmark i mellersta och södra Sverige. På grund härav

anser jag, att sådana företag böra kunna beträffande bidragets storlek jämställas

med företag av motsvarande art i norra Sverige, varför jag förordar

en ändring av bestämmelserna i mom. 4 första stycket av förenämnda

kungörelse den 11 juni 1926 (nr 257) av innebörd, att vad däri sägs om

vissa företag inom rikets norra delar må gälla jämväl företag av liknande

slag inom rikets övriga delar.

Vad därefter angår frågan om bidragskvotens storlek inom gränserna

högst en tredjedel till högst hälften av kostnaden, torde ett förtydligande av

nu gällande bestämmelser vara av behovet påkallat till förekommande av

sådana näppeligen avsedda tolkningar, som av lantbruksstyrelsen påpekats.

Såsom regel härutinnan vill jag föreslå, att bidraget skall utgå med högst

en tredjedel av kostnaden i sådana fall, där företaget uteslutande avser

mark, som redan tagits i anspråk såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall,

samt med högst hälften av kostnaden i sådana fall, där företaget

uteslutande avser mark, som icke tagits i anspråk för nämnda ändamål men

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

17

som lämpar sig härför, d. v. s. då företaget i dess helhet avser odlingsbar

jord. Beträffande de mellanliggande fallen, där markblandning förekommer,

torde bidragskvotens högsta höjd böra variera mellan en tredjedel och

hälften av kostnaden i samma mån som företagets betydelse i mindre eller

högre grad hänför sig till odlingsbar jord. Den bästa mätaren på företagets

betydelse för å ena sidan redan odlad jord och å andra sidan odlingsmark

torde vara förhållandet mellan båtnadsvärdena beträffande å ena sidan den

i företaget ingående odlade jorden och å andra sidan den odlingsbara marken.

Bestämmelserna i förenämnda mom. 4 första stycket torde därför

böra givas det innehåll, att statsbidrag må kunna av Kungl. Maj:t beviljas

till högst en tredjedel av den utav Kungl. Maj:t godkända kostnaden såväl

för torrläggningsarbetet, teg- eller täckdikning däri ej inberäknad, som ock

för undersökningen och förrättningen jämte erforderliga kartor och handlingar;

dock att beträffande företag, vari ingår mark, som icke tagits i

anspråk såsom åker eller ständig slåtter- och betesvall, bidraget må tunn

höjas till högst hälften av samma kostnad, börande i sådant fall höjningen

av bidraget vidtagas i samma mån som båtnadsvärdet å i företaget ingående

mark av nu nämnt slag utgör större eller mindre del av båtnadsvärdet

för företaget i dess helhet. Vid bestämmelsernas avfattning bör

emellertid nödig hänsyn tagas därtill, att arbetet med fastställandet av

bidragshöjningen icke må bliva för förrättningsmannen alltför omfattande

och tidsödande, utan bestämmelserna i möjligaste mån givas en efter

praktisk tillämpning avpassad form.

Därest riksdagen godkänner vad jag nu ifrågasatt, torde Kungl. Maj:t

böra äga att utfärda erforderliga författningsbestämmelser i ämnet.»

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande från lantbruksstyrelsen

hur den praktiska tillämpningen av de sålunda föreslagna reglerna

för bestämmande av bidragskvotens storlek inom gränserna högst en tredjedel

till högst hälften av den kostnad, för vars täckande statsbidrag må utgå,

enligt styrelsens mening kunde komma att gestalta sig. Häri har

lantbruksstyrelsen anfört följande:

Enligt för ifrågavarande statsbidrag nu gällande författning kan bidragskvoten

såsom regel utgöra högst en tredjedel av företagets kostnad och höjas

till högst hälften av samma kostnad beträffande företag inom Norrland och

Dalarna samt vissa delar av Värmlands och Örebro län, vari oodlad mark

ingår. Vidare skall enligt nämnda författning bidraget dels undergå skälig

minskning i den mån företagets båtnadsvärde överstiger kostnaden, och dels beräknas

med hänsyn till båtnadsvärdet, när detta senare understiger kostnaden.

Erinras må, att ovannämnda bestämmelse om höjning av bidragskvoten

för vissa företag icke överensstämmer med av lantbruksstyrelsen den 21

oktober 1925 avgivna förslag till revision av gällande författningar rörande

norrländska och allmänna avdikningsanslagen samt odlingslånefonden m. m.

Sedan lantbruksstyrelsen genom ämbetsskrivelse den 28 juni 1926 blivit

av chefen för kungl. jordbruksdepartementet anmodad att verkställa utredning,

huruvida och i vilken ordning den gynnsammare beräkningsgrunden

Bihang till riksdagens protokoll 1927. It) sand. 27 höft. (Nr 10—71.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7 /.

för statsbidraget lämpligen borde utsträckas att gälla för företag jämväl i

andets mellersta och södra delar, avgav lantbruksstyrelsen den 2 oktober

1926 det begärda yttrandet, vilket i huvudsakliga delar återgivits i den nu

föreliggande propositionen. I nämnda yttrande har lantbruksstyrelsen anfört,

bland annat, att något direkt behov för närvarande icke torde förefinnas

att genom ytterligare förbättring av bidragsvillkoren, utöver vad som skett

genom höjning av bidragskvoten frän V, till 1 av kostnaden, stimulera

nyodlingsintresset i mellersta cell södra Sverige. Bestämmelsen om höjning

av bidragskvoten beträffande sådana företag, vilka omfattade oodlad mark,

komme för övrigt att medföra verkningar, som näppeligen vore gagneliga

för ifrågavarande statliga understödsverksamhet. Sålunda innebure dylik

bestämmelse, bland annat, en premiering av oföretagsamheten, som icke

vore ägnad att hos bidragstagarna stärka känslan av en rättvis tillmätning

av statsbidraget. I detta avseende kunde lantbruksstyrelsen åberopa erfarenheterna

från en tidigare period av här förevarande understödsverksamhet,

varunder liknande bestämmelse tillämpats men befunnits olämplig och därför

efter någon tid blivit ersatt med stadgande om gemensam bidragskvot,

vare sig jorden vore odlad eller icke.

Från rent bidragsteknisk synpunkt funnes enligt lantbruksstyrelsens uppfattning

icke någon möjlighet att undgå här nämnda och andra i styrelsens

yttrande påvisade mindre önskvärda verkningar. För att emellertid så vitt

möjligt neutralisera desamma, ansåge lantbruksstyrelsen ifrågavarande bestämmelse

böra erhålla sådan tillämpning, att dels höjningen av bidragskvoten

från en tredjedel till hälften av kostnaden borde bliva beroende av

ett bedömande för varje särskild i företaget ingående fastighet såsom helhet

betraktad, huruvida torrläggningen av fastighetens innehav av oodlad jord

kunde anses utgöra huvudändamål eller vara av minst lika stor betydelse

för fastigheten som torrläggningen av dess i företaget ingående odlade jord,

och dels den bidragskvot, tredjedelen eller hälften av kostnaden, som sålunda

funnes böra tillämpas för fastigheten i dess helhet, borde bliva gemensam

för fastighetens såväl odlade som oodlade jord. Även med en dylik tillämpning

vore emellertid icke möjligt att helt undvika de påvisade olägenheterna,

varför lantbruksstyrelsen ansåge ifrågavarande bestämmelse knappast lämpligen

böra i oförändrat skick utsträckas att gälla för företag jämväl i övriga

delar av landet än de i författningen nämnda.

De av chefen för jordbruksdepartementet nu föreslagna reglerna för bestämmande

av bidragskvotens storlek överensstämma till sin grundprincip

med ovannämnda, i författningen intagna bestämmelse om höjning av bidragskvoten

i vissa fall. Till förekommande av de utav lantbruksstyrelsen

påvisade, mindre lämpliga verkningarna av nämnda bestämmelse har i propositionen

intagits ett förtydligande huru bestämmandet av bidragskvotens

storlek inom gränserna högst en tredjedel till högst hälften av kostnaden

bör ske, när i företaget ingår såväl odlad som oodlad mark. Enligt detta

förtydligande skall bidragskvotens storlek mellan nämnda gränser bliva beroende

av förhållandet mellan båtnadsvärdena beträffande, å ena sidan, den

i företaget ingående odlade jorden och, å andra sidan, den odlingsbara marken.

Därjämte har i propositionen framhållits, att bestämmelserna böra i

möjligaste mån givas en efter praktisk tillämpning avpassad form till förhindrande

av alltför omfattande och tidsödande arbete vid bidragets beräknande.

De sålunda föreslagna reglerna för bestämmande av bidragskvotens storlek

kunna, enligt lantbruksstyrelsens uppfattning, icke anses vara lyckligt funna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71. 19

De mindre önskvärda konsekvenser av den nu gällande författningen, vilka

pavisats i lantbruksstyrelsens ovannämnda skrivelse, bliva nämligen ingalunda

avhjälpta genom propositionens förtydliganden i fråga om grunderna

för bidragets beräkning. Nämnda förtydliganden innebära endast en utveckling

av principen om den oodlade jordens företrädesrätt till en högre

bidragskvot, vilken princip, ehuru möjligen oantastlig från rent teoretisk

synpunkt, likväl på grund av sina verkningar kan, såsom lantbruksstyrelsen

påvisat, förväntas bliva snarare till skada än till gagn för det med ifrågavarande

statliga understödsverksamhet avsedda syftemålet. Därjämte må

framhållas, att de enligt lantbruksstyrelsens uppfattning menliga verkningarna

beträffande tillämpningen av ifrågavarande bestämmelse skulle enligt

propositionen komma att utsträckas till hela riket från att numera vara

begränsade till tillämpningsområdet för motsvarande bestämmelse i nu gällande

författning, ävensom att de i propositionen angivna grunderna för

bidragskvotens bestämmande komma att medföra högst väsentlig ökning avarbetet

såväl vid det första upprättandet av förslagen som vid deras granskning

i lantbruksstyrelsen.

Till belysande av sistnämnda förhållande må anföras följande exempel på

beräkningen av statsbidrag till ett utdikningsföretag enligt nedanstående

alternativ och under iakttagande av författningsenlig reducering av bidraget,

i den mån båtnadsvärdet överstiger kostnaden. Såsom exempel har valts

ett till lantbruksstyrelsen inkommet förslag av- relativt obetydlig omfattning

och enkel beskaffenhet, avseende upprensning av Tvärån i Sunne socken av

Värmlands län.

Alternativ I. Den i gällande författning intagna bestämmelsen om höjning

i vissa fall av7 bidragskvoten tillämpas, i överensstämmelse med vad

lantbruksstyrelsen i förenämnda skrivelse den 2 oktober 1926 föreslagit, på

sådant sätt att under beaktande av lokala förhållanden, markbeskaffenhet

m. m. ett bedömande sker för varje särskild i företaget ingående fastighet,

huruvida utdikningen har övervägande betydelse för den odlade eller för

den oodlade marken, varefter bidragskvoten bestämmes till respektive ''/»

av kostnaden för fastigheten i dess helhet.

Alternativ 11. Mellan gränserna av kostnaden för odlad och ''/, av

kostnaden för oodlad mark bestämmes enligt i den föreliggande propositionen

angivna grunder bidragskvoten för varje fastighet med hänsyn till förhållandet

mellan, å ena sidan, båtnadsvärdet å fastighetens innehav av oodlad

mark och, å andra sidan, den odlingsbara markens båtnadsvärde.

I anslutning till vad ovan anförts betecknar alternativ I den enligt lantbruksstyrelsens

mening enda framkomliga tillämpningen av nu gällande

författning, därest av densamma uppkommande mindre önskvärda verkningar

skola kunna åtminstone i någon mån mildras. Upprättandet av för detta

alternativ erforderlig tabell, (bilaga 1), kan ske på relativt kort tid. då flertalet

för densamma erforderliga uppgifter kunna direkt hämtas ur vid syneförrättningen

upprättade jord värderings- och kostnadsfördelningslängder.

Annorlunda är förhållandet med alternativ II, som utvisar beräkningssättet

enligt i propositionen angivna grunder. För upprättandet av därtill

hörande tabell, (bilaga 2), är nödvändigt att för värjo särskild fastighet göra

utdrag ur jordvärderingslängden av båtnadsvärdena för dels den odlade och

dels den oodlade jorden, sammanräkna de respektive värdena och uträkna

den av Förhållandet mellan desamma betingade bidragskvoten för fastigheten.

Beräkningen av bidraget blir härigenom synnerligen tidskrävande,

i det här framlagda exemplet erfordras omkring 12 timmar, medan tabell I

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

kottet.

kan upprättas på 3 å 4 timmar. I fråga om beräkningarna enligt alternativ II

kan någon timmes tidsbesparing vinnas genom uppställning av tabellen på

sätt alternativ III utvisar, (bilaga 3), varvid i stället för särskild uträkning

av bidragskvoten för varje fastighet bidraget beräknas till 1/:l av kostnaden

för fastighetens innehav av odlad jord och till ''■/, av kostnaden för dess

innehav av oodlad jord. Såsom synes av tabellerna giva alternativen II

och III samma resultat.

Av det ovan anförda framgår, att de i propositionen angivna beräkningsgrunderna

orsaka en högst väsentlig ökning av arbetet med upprättandet av

förslagen. Sammalunda blir förhållandet med avseende på granskningen av

desamma. Någon möjlighet att, såsom i propositionen har förutsatts, undvika

dessa konsekvenser genom att anpassa nämnda bestämmelsers form

efter den praktiska tillämpningen torde icke förefinnas, därest de föreslagna

beräkningsgrunderna överhuvud taget skola följas. Därtill kommer, att för

tillämpning av nämnda beräkningsgrunder torde beträffande utdikningsföretag

av mera obetydlig omfattning erfordras en mera detaljerad båtnadsuppskattning,

än vad eljest såsom regel synes behöva ifrågakomma. För

att bidraget skall kunna med önskvärd grad av tillförlitlighet uppdelas på

olika markslag, lär nämligen icke vara tillfyllest att allenast verkställa sådan

approximativ båtnadsuppskattning, som vid nyssnämnda företag vore avsedd

att komma till användning. Införandet av de ifrågasatta beräkningsgrunderna

kommer sålunda att utgöra ett allvarligt hinder för den förenkling

i syneförfarandet, som ansetts utgöra en av de väsentliga förutsättningarna

för stadgandet om obligatorisk syneförrättning beträffande, bland

annat, de norrländska dikningsföretagen. På grund av det avsevärt ökade

arbetet med förslagens upprättande och granskning bleve vidare nödvändigt

att utöka såväl till lantbruksingenjörernas förfogande stående biträdeskrafter

som även personalen på lantbruksstyrelsens agrikulturtekniska byrå, därest

icke stagnation i behandlingen av ifrågavarande ärenden och därmed jämväl

i utdikningsverksamheten skall bliva en följd.

Med hänsyn till ovan anförda konsekvenser av i propositionen föreslagen

tolkning av den nu gällande bestämmelsen om höjning i vissa fall av statsbidraget

synes vid valet mellan alternativ I och II det förstnämnda böra

givas avgjort företräde.

Enligt utskottets mening innebär Kungl. Maj:ts förslag med avseende å

sättet för bestämmande av statsbidragets storlek för den händelse i företaget

ingår både redan odlad jord och odlingsbar mark en väg, som möjliggör

statsbidragets avvägande i närmast möjliga anslutning till den i företaget

ingående markens olika beskaffenhet. Å andra sidan bör emellertid tagas i

betraktande, att enligt vad lantbruksstyrelsen i sitt utlåtande anfört tilllämpningen

av denna metod skulle såväl för vederbörande lantbruksingenjörer

som för personalen inom lantbruksstyrelsen medföra ett synnerligen

tidsödande arbete, vilket i sin ordning måste leda antingen till en ökning

av den redan förefintliga balansen av ifrågavarande ärenden eller ock till

en utökning av den för handläggning av dessa ärenden anställda personalen.

Vid sådant förhållande anser sig utskottet böra förorda den av lantbruksstyrelsen

ifrågasatta enklare metoden för statsbidragets uträknande.

Vad härefter angår förslaget om sådan ändring i gällande bestämmelser,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

21

att högre bidragskvot må kunna ifrågakomma beträffande företag jämväl

inom rikets mellersta och södra delar, i den mån odlingsbar mark ingår i

företaget, anser sig utskottet på de av departementschefen anförda skäl

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Anslagsberäkningen föranleder

icke någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt ändring av gällande villkor för statsbidrag

från statens avdikningsanslag med den jämkning

utskottet ovan angivit;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1927 — 1928 bevilja statsbidrag från avdikningsanslaget

å tillhopa högst 3,100,000 kronor; samt

c) anvisa för budgetåret 1927—1928 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag

av 2,100,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1927.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. SEDERHOLM.

Närvarande: Se utlåtande nr 70.

Reservation

av herrar Sederholm, Boberg och Sköld, som ansett, att utskottets utlåtande

bort hava följande lydelse:

Enligt utskottet — — — statsbidragets uträknande.

Vad härefter angår förslaget om sådan ändring i gällande bestämmelser,

att högre bidragskvot må kunna ifrågakomma beträffande företag jämväl

inom rikets mellersta och södra delar, i den mån odlingsbar mark ingår i

företaget, anser sig utskottet icke böra taga bestämd ståndpunkt till denna

fråga, förrän någon tids erfarenhet vunnits rörande verkningarna för Norrlands

vidkommande av berörda först under innevarande budgetår där tilllämpade

förändrade grunder. Utskottet kan därför icke heller i detta hänseende

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 saml. 27 höft. (Nr 70 -71.)

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

I fråga om storleken av det belopp, som Kungl. Maj:t bör äga befogenhet

att för budgetåret 1927—1928 bevilja, föreslås detta till 3,100,000 kronor,

varav på sätt framgår av statsrådsprotokollet 100,000 kronor hänföra sig till

den föreslagna ändrade beräkningsgrunden för bestämmande av bidragets storlek.

I anslutning till utskottets härovan intagna ställning i fråga härom torde

anslagsbeloppet kunna nedsättas till 3,000,000 kronor och det nya anslag, som

erfordras för budgetåret 1927—1928, begränsas till 2,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

under punkt a) må godkänna sådan jämkning

av gällande villkor för stadsbidrag från statens avdikningsanslag,

som innefattas i vad utskottet ovan anfört;

II) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret

1927—1928 bevilja statsbidrag från avdikningsanslaget

å tillhopa högst 3,000,000 kronor; samt

b) anvisa för budgetåret 1927—1928 under benämningen

statens avdikningsanslag ett extra reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:288 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående statens av dikning sanslag. a1 i texten