Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny lantmäteritaxa.
1927-05-20 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1927:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny lantmäteritaxa.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
1
Nr 72.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1927 kl. 5 e. in
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny
lantmäteritaxa.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 4 mars 1927 avlåten, till jordbruksutskottet hän
visad proposition, nr 219, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, inhämtat
riksdagens yttrande över vid propositionen fogat förslag till förordning angående
den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa).
Förslaget är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.
Lantmätares rätt att bekomma gottgörelse av sakägare är för närvarande
reglerad genom förordningen den 22 juni 1920 (nr 376) angående den gottgörelse
lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa), i vilken förordnings
1 och 69 §§ genom kungörelsen den 31 december 1920 (nr 908)
vidtagits ändringar, som dock ej beröra förordningens huvudgrunder.
Det av Kungl. Maj:t i förevarande proposition för yttrandet underställda
förslaget till ny lantmäteritaxa grundar sig på av lantmäteristyrelsen utarbetat
förslag i ämnet.
Lantmäteristyrelsen har såsom skäl till den av styrelsen företagna omarbetningen
av lantmäteritaxan, till den del sagda omarbetning ej stått i samband
med det genom den nya jorddelningslagstiftningen införda avstyckningsinstitutet
såsom ersättning för nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten,
framhållit, att enligt de gångna årens erfarenhet den nuvarande taxans avfattning
och bristande överskådlighet mången gång givit anledning till missförstånd
och misstolkningar ävensom att taxans bestämmelser icke på alla
punkter vore så avvägda, att de berett lantmätarna en så vitt möjligt efter
arbetets beskaffenhet rättvist avpassad ersättning. Vid de jämkningar såväl
uppåt som nedåt av taxans ersättningsbestämmelser, som styrelsen med anledning
härav föreslagit, hade emellertid styrelsens strävanden gått ut på
att åstadkomma ett förslag till taxa, som åtminstone på det hela taget ej
kunde antagas medföra någon höjning i ersättningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 samt. 28 höft. (Nr 72.) 1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Utskottet.
Departementschefen har vid granskning av det av styrelsen framlagda förslaget
funnit detsamma äga avgjort företräde framför nu gällande taxa därutinnan,
att bestämmelserna i vissa avseenden förenklats och i övrigt erhållit
en överskådligare uppställning samt att de i olika avseenden utgående arvodena
i förhållande till varandra blivit mera rättvist avvägda med hänsyn
till arbetets omfattning och beskaffenhet. Enär någon anledning enligt
departementschefens mening knappast torde förefinnas att, räknat efter den
sammanlagda ersättningen, medgiva högre ersättning än som enligt nu gällande
taxa utgår, borde emellertid härutöver vid en revision av taxan, på
sätt styrelsen jämväl framhållit, tillses, att någon dylik höjning ej skedde
utan att vidtagna höjningar i taxans ersättningsbestämmelser uppvägdes av
företagna sänkningar. Givetvis måste en jämförelse mellan nu gällande
taxas och den föreslagna taxans ekonomiska verkningar ställa sig så mycket
svårare som den föreslagna taxan vore avsedd att tillämpas efter ikraftträdandet
av den nya jorddelningslagstiftningen, som i många avseenden innehåller
ändringar av beskaffenhet att inverka på det till lantmätarna utgående
arvodet. Till ett slutgiltigt resultat rörande den föreslagna taxans verkningar
torde man därför enligt departementschefens uppfattning ej kunna
komma, förrän sagda taxa under några år framåt tillämpats vid skiftesförrättningar
enligt den nya jorddelningslagstiftningen. Frågan om taxesättningen
syntes departementschefen då få upptagas till förnyad prövning och
i arvodesbestämmelserna vidtagas nödiga jämkningar, om det skulle visa
sig, att utgående ersättningar blivit märkbart högre eller lägre än som må
prövas skäligt.
Även om sålunda ovisshet måste råda rörande den nu föreslagna taxans
verkningar, stode man dock, framhåller departementschefen, inför nödvändigheten
att meddela nya taxebestämmelser med hänsyn till den av 1926
års riksdag antagna lagen om delning av jord å landet. Och då de av lantmäteristyrelsen
i övrigt föreslagna ändringar, på sätt han redan framhållit,
syntes innebära förbättringar, bär han ansett, att styrelsens förslag borde
godkännas, dock med vissa mindre jämkningar, vilka iakttagits i det vid
propositionen fogade förslaget.
Slutligen har departementschefen uttalat, att, med hänsyn till den omfattande
omläggning i nu gällande föreskrifter, som eu ny lantmäteritaxa,
upprättad i överensstämmelse med det föreliggande förslaget, skulle innebära,
riksdagen borde beredas tillfälle att yttra sig över det sålunda upprättade
taxeförslaget. Härvid har han framhållit, att det borde vara Kungl.
Maj:t obetaget att framdeles vid behov vidtaga jämkningar i taxan. Därest
ifrågasatta ändringar vore av någon större betydelse i ekonomiskt avseende,
torde emellertid Kungl. Maj:t även då vilja bereda riksdagen tillfälle att
avgiva yttrande.
Utskottet liar icke kunnat undgå hysa en viss betänksamhet beträffande
det för yttrande underställda förslaget till lantmäteritaxa, vilket även med
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 3
beaktande av däri för vissa fall ifrågasatta något sänkta ersättningar dock
på sätt utredningen i ärendet giver vid handen innebär en förhöjning med
0.6 9 procent av totalsumman arvode enligt gällande taxa. Utskottet har ock
fäst sig vid att i fråga om vissa av de föreslagna förhöjningarna några
bestämdare skäl icke anförts härför.
Utan att närmare ingå på förslagets olika bestämmelser vill utskottet
därför uttala en förväntan, att Kungl. Maj:t, innan taxan fastställes, tager i
allvarligt övervägande möjligheterna av en jämkning i syfte att de sammanlagda
ersättningarna icke må överstiga motsvarande ersättningar enligt nu
gällande lantmäteritaxa.
Endast beträffande nedan angivna detalj i förslaget föranledes utskottet
göra ett särskilt uttalande.
I 35 § föreslås införandet av fasta engångsarvoden vid avstyekningsförrättningar
av mindre omfattning.
I samband härmed bör emellertid uppmärksammas, att enligt 19 kap. 19 <j>
i lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet sakägare må påyrka
ägomätning och kartläggning i större utsträckning än som för avstyckningar
oundgängligen erfordras. Sålunda kan, där fråga är om avstyckning av
någon mindre lägenhet, sakägare begära att i samband därmed hela stamfastigheten,
oavsett dennas omfång, skall kartläggas. Givetvis har icke varit
avsett, att bestämmelserna om ett fast engångsarvode skola tillämpas i fall,
där förrättning på grund av sakägares egen hemställan göres mera omfattande
än lagen oundgängligen fordrar. Till undvikande av missförstånd
har utskottet dock ansett ett förtydligande i nu antydd riktning böra komma
till uttryck.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t förklara
sig icke hava något att erinra mot det vid förevarande
proposition fogade förslaget till förordning angående
den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare
(lantmäteritaxa) i annan mån än som framgår av vad
utskottet här ovan anfört.
Stockholm den 20 maj 1927.
På jordbruksutskottets vägnar:
G. SEDERHOLM.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
Irån första kammaren: herrar Sederholin, Nilsson i Kabbarp, Boberg, Sjöblom, Tjällgren,
Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Kropp samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby, Carlströni,
Andersson i Grimbo, Sjölander, Hedlund i Häste, Vahlstedt, Björk och Olsson i Rödningsberg.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Bilaga.
> Förslag
till
Kung!. Maj:ts förordning angående den gottgörelse lantmätare äger
uppbära av sakägare (lantmäteritaxa).
Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer:
1 Kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §.
Utöver löneförmåner samt resekostnads- och traktamentsersättning, varom
särskilt är stadgat, äge lantmätare att för förrättning eller åtgärd, som han
på grund av gällande instruktion eller annan författning utför, bekomma
gottgörelse av sakägare.
Denna gottgörelse utgår antingen enligt taxa eller enligt överenskommelse,
dock att densamma på sätt framgår av 9 och 43 §§, 46 § 3 mom.
samt 54 § i vissa fall bestämmes av lantmäteristyrelsen.
2 %.
Gottgörelse enligt taxa, vari inbegripes ersättning för papper samt övrig
skriv- och ritmateriel, är dels arvode för verkställt arbete och dels lösen
för karta och handlingar.
Med detaljarvode förstås i denna förordning sådant arvode, som beräknas
efter längd, ytmått, figurantal, antal ägolotter eller dylikt.
Dagarvode utgår efter dagberäkning.
3 §.
Gottgörelse, som enligt denna förordning tillkommer lantmätare, skall,
där sakägarna äro två eller flera, fördelas mellan dem enligt de grunder,
som finnas stadgade för fördelning av förrättningskostnader.
Gottgörelse, som belöper å civilt boställe, skall helt gäldas av boställshavaren,
om han är sökande till förrättningen och denna avser boställshavarens
enskilda nytta, men eljest med V6 av boställshavaren och B/G av
kronan.
Huru gottgörelse, som belöper å ecklesiastikt boställe, skall gäldas, därom
gälle vad särskilt är eller varder stadgat.
4 §.
Gottgörelse, som enligt denna förordning bör gäldas, skall utan avseende
å tvist om ägande- eller besittningsrätt erläggas av den, som vid räknings
avgivande eller, då fråga är om förrättning, som erfordrar fastställelse,
senast vid fastställandet innehar jorden. _
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
o
2 Kap.
Detaljarvode.
Kallelse och kungörelse.
För varje utfärdad kallelse eller kungörelse till förrättning utgår arvode
med 50 öre. Överstiger antalet till ett sammanträde utfärdade kallelser
och kungörelser tjugu, utgår arvode för överskjutande antal med 25 öre
för varje.
Planmätning och kartas upprättande.
6 §.
För polygonmätning, utförd såsom vanlig mätning och utan att i sammanhang
med densamma förekommit annan mätning, utgår arvode med 8 kronor
för varje polygonpunkt.
Att arvode för polygonmätning i fall, som här avses, jämväl må utgå
enligt överenskommelse, därom stadgas i 52 §.
7 §.
1 mom. För mätning av ägogräns, då mätningen utförts såsom vanlig mätning
och karta upprättas i någon av nedan angivna skalor, utgår arvode med:
a) ett grundbelopp av 8 kronor;
b) en efter gränslinjernas längd och kartans skala lämpad ersättning enligt
följande tariff:
Tariff I.
Gränsmätningstariif.
Skala
Gräns i åker Gräns i annan mark
Ersättning för kilometer;
kronor
1 : 400 .........................................................
14
18
1 : 1000 .........................................................
10
14
1 :2000 ......................................................
8
12
! :4000 .........................................................
7
11
1:8000 .........................................................
6
10
c) 50 öre för varje numeriskt inmätt änd- och brytningspunkt i gränslinje,
så ock för numerisk inmätning av uteliggare och visare eller annan
punkt, där förrättningens ändamål kräver, att de bliva på dylikt sätt inmätta;
d)
om stommätning utförts genom polygonmätning, en efter polygonsidornas
medellängd lämpad ersättning för varje polygonpunkt enligt följande
tariff:
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Tariff II.
Polygonmätningstariff.
Öretal för polygonpunkt
Polygonsidornas medellängd;
Ökning av grund-
meter
Grundbelopp
beloppet för meter
av pqlygoneidornas
medellängd
0—100 ........................................................
aoo
2.0
100 200 .....................................................
360
1.4
200 000 ....................................................
460
0.9
000 400 ...............................................
580
0.5
400 500 .................................................
6 20
0.4
i 500— .........................................................
720
0.2
2 mom. Har fråga väckts om utförande av polygonmätning, skall i anledning
därav meddelat beslut delgivas sakägarna, och skall underrättelse
därvid meddelas dem, att beslutet, där sakägare sådant fordrar, skall underställas
lantmäteristyrelsens prövning. Avser beslutet att polygonmätning
skall utföras, bör detsamma tillika innehålla uppgift rörande polygonmätningens
omfattning.
3 mom. Utgöres ägogräns av väg eller dike, utgår ersättning enligt
1 mom. b) endast för ena sidan därav.
4 mom. Där två eller flera sträckningar av samma gränslinje kunna inmätas
från samma stomlinje, utgår ersättning enligt 1 mom. b) endast för
den längsta av dem.
5 mom. Där två eller flera gränslinjer kunna inmätas från samma stomlinje,
utgår ersättning enligt 1 mom. b) oavkortad för den längsta av linjerna;
för övriga nedsättes ersättningen med 50 procent.
8 %.
För ägomätning, då mätningen utförts såsom vanlig mätning och karta
upprättats i någon av nedan angivna skalor, utgår arvode med ..
a) ett grundbelopp av 8 kronor;
b) ersättning för inmätning av mätningsområdets yttergränser enligt bestämmelserna
i 7 § 1 mom. b) samt för de i 7 § 1 mom. c) och d) omförmälda
åtgärder enligt där givna bestämmelser, och skola föreskrifterna i 7 §
2—5 mom. därvid äga motsvarande tillämpning;
c) ett efter ägofigurernas medelareal och kartans skala lämpat belopp enligt
följande tariff:
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
7
Tariff III.
Ägoinätningstarift.
;
........
"
Skala
: 1000
Skala
1 : 3000
Medelareal för ägofigur;
Tomt, trädgård
och åker
Annan
mark j
Tomt, trädgård
och åker
Annan
mark
nektar
Ö r e t a
1 f ö
•
ägofigur
hektar
ägofigur
hektar
ägofigur
hektar
ägofigur
hektar
0.0
0.12
— 0.12 5 ..................
10
344
10
172
264
7
124
30
41
184
10
172
09
144
124
—0.5 .................
140
26
108
31
108
19
76
0.5
— l.o ..................
(il
100
38
84 !
47
76
25
64
1.0
— 2.0 .................
84
118
50
72 1
64
59
] 36
53
2.o
—3.0 ..................
60
68
63 !
88
47
48
47 V
i 3.o
133
DO
83
58
100
43
54
45 ''
Skala 1 : 4000
Skala
1 :8000
Tomt, trädgård
och åker
Annan
mark
Tomt, trädgård
och åker
Annan mark
i
i
Ö r e t a 1 fö
r
1
ägofigur
hektar
ägofigur
hektar
ägofigur
hektar
ägo figur
nektar j
I O.o
! 0.12
—0.125 ..................
212
100
4
192
4
- - ,
88 1
5—0.2 5 ..................
17
116
100
15
104
4
88
0,2 5
—0.5 ..................
24
88
14
64
23
72
12
56
0.5
— 1 0 ..................
36
so
64
19
54
32
54
15
50
1.0
2.0
—2 0 ..................
50
26
36
47
42
44
22
43
—3.0 ..................
72
39
42
58
30
28
40
3.0
78
37
42
40
67
33
31
39
9 §.
Har planmätning ägt rum med stöd av redan befintlig stomme eller bär
stommätning verkställts såsom finmätning, skall det enligt 7 och 8 §§ beräknade
arvodet skäligen jämkas.
Förhållandet skall delgivas sakägarna samt underrättelse meddelas dem,
att frågan, om någon sakägare det fordrar, skall underställas lantmäteristyrelsens
prövning.
10 $.
I fråga om arvode för planmätning, där karta upprättas i annan skala
än i 7 och 8 §§ sägs, därom stadgas i 41 §.
11 §.
För numerisk inmätning av stödpunkt utgår arvode med 50 öre för varje
punkt.
Erfordras för inmätningen särskilda mätningslinjer, utgår arvode för stukning
och längdmätning av dessa linjer med i åker 3 kronor och i annan
mark 6 kronor för varje kilometer.
12 §.
För markering av stödpunkt utgår arvode med 1 krona för varje punkt.
8
Jordbruksutskottets utlutande Nr 72.
13 §.
Arvode för beräkning av koordinater för gränspunkter utgår med 50 öre
för punkt, och ingår häri ersättning även för upprättande av koordinatförteckning.
Att arvode i detta fall jämväl må utgå enligt överenskommelse, därom
stadgas i 52 §.
14 §.
Arvode för mätning av torvmosse, då sådan skall särskilt skiftas, beräknas
såsom för åker.
15 §.
Uti de i 6—14 §§ angivna arvoden inbegripes ersättning ej mindre för
utförande av alla åtgärder, som omförmälas i 25—31 §§ i mätningsförordningen
än även för upprättande av karta i enlighet med bestämmelserna i
38 § i samma förordning.
16 §.
Att ersättning för arbeten, som avses i 7—9, 11, 12 och 14 §§ jämväl
må utgå med dagarvode, därom stadgas i 42 §.
17 %.
Där vid förrättning karta kopierats till konceptkarta, utgår arvode enligt
de i 45—48 §§ stadgade grunder, dock med förhöjning av 25 procent av
den enligt tariff VII i 46 § utgående ersättning.
18 §.
Har ägogräns eller annan längdsträckning blivit insatt å karta utan att
i sammanhang därmed inmätning av densamma förekommit, utgår arvode
för insättningen efter de å kartan insatta längdsträckningarna med ett grundbelopp
av 1 krona samt därutöver 3 öre för varje centimeter verkligt mått
å kartan.
Arealuträkning.
19 §.
För numerisk arealuträkning av helt mätningsområde eller i sådant ingående
fastighet eller ägoområde utgår arvode med 40 öre för varje hörnpunkt
i särskilt redovisat och beräknat område.
Att arvode i detta fall jämväl må utgå enligt överenskommelse, därom
stadgas i 52 §.
20 §.
1 mom. För grafisk arealuträkning utgår arvode, lika för alla ägoslag,
med en efter kartans skala och ägofigurernas medelareal lämpad ersättning
enligt följande tariff:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Tariff IV.
Uträkningstariff.
! Medelareal för ägo- figur;
Skala
1 :1000 j
Skala
1 : 2000
Skala i Skala
1 : 4000 1 1 : 8000
Skala ii Skala
1 :16000 | 1 :20000
|_
Öret!
1 t
6 r
liektar
ägo- i hekt- j
figur ! ar |
ägo-
figur
hekt-
ar
ägo- ; hekt- figur 1 ar
ägo-
figur
hekt-
ar
| ägo- ; liekt-lj ägo- j figur 1 ar || figur
hekt- 1
ar
0.0— 0.5 .............
15 ! 40
ii
20
9 10
8
5
7.5 3 jj 7.5
2_
0.6— ...............
23 24 i
15
12
111 6
9
3
8 2:8
i
2 mom. I fråga om arvode för grafisk arealuträkning, då karta föreligger
i annan skala än de i tariff IV upptagna, därom stadgas i 41 §.
21 *.
Uti arvode, som utgår enligt 19 och 20 §§, inbegripes ersättning för förande
av i mätningsförordningen föreskriven särskild längd över arealuträkning
samt för komplettering av ägobeskrivningen med avseende å arealen.
Ägobeskrivning.
22 §.
För införande i ägobeskrivningen av ägofigurernas nummer samt ägornas
namn och fördelning i särskilda ägoslag utgår arvode med 3 öre för varje
ägofigur, och inbegripes i detta arvode ersättning för kartans numrering.
23 §.
För införande i ägobeskrivningen av uppgift om ägornas naturliga beskaffenhet,
gradtal och uppskattningsinnehåll utgår arvode med 6 öre för
varje ägofigur.
I detta arvode inbegripes ersättning för uträkning av uppskattuingsinnekållet
samt för detsammas kontrollering och summering.
Hävdeförteckning.
24 §.
För upprättande av hävdeförteckning jämte sammandrag utgår arvode,
när varje ägofigur särskilt redovisas i förteckningen, med 1 krona för varje
påbörjad sida, som förteckningen med dess sammandrag upptager, och, när
ägofigurerna i förteckningen sammanföras traktvis, med 3 kronor för sida,
dock att arvode för dylik sammandragen hävdeförteckning icke får överstiga
det arvode, som skulle hava utgått, därest förteckningen upprättats på förstnämnda
sätt.
Ägodelning.
25 §.
1 inom. För ägodelning utgår arvode på följande sätt:
a) med 5 öre för varje i delningsbeskrivningen upptagen ägofigur;
b) för varje ägolott med ett efter dess areal lämpat belopp, enligt följande
tariff:
1
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Tariff V.
Delningstariff A.
Ägolottens hela areal,
hektar
Ers
å t t n i n g
för
lott
inrösnings-
jord,
hektar
avrösnings- jord,
hektar
kr.
öre
öre
0— 1 ........................
1
165
140
1— 5 ........................
2
(55
40
5— 20 ........................
3
45
20
20-100 ........................
4
40
i 5
100— ........................
5
3»
14
c) för varje genom delningen tillkommen ägofigur med ett efter kartans
skala lämpat belopp enligt följande tariff:
Tariff VI.
Delningstariff Ii.
Skala
Öre för figur
1 : 1000 ...........................
100
1 : 2000 ...........................
70
1 :4000 ...........................
1 :8000 ...........................
50
35
Antalet ägofigurer, för vilka ersättning enligt c) må utgå, erhålles såsom
skillnaden mellan antalet i delningsbeskrivningen och i ägobeskrivningen
upptagna figurer.
2 mom. För i 1 mom. stadgat arvode skall tilldelningslängd upprättas
och provisionel! plan för delningen uppgöras ävensom skiftet slutligt uträknas
och utmärkas å kartan samt delningsbeskrivning med sammandrag
upprättas.
3 mom. I fråga om arvode för ägodelning, då karta föreligger i annan
skala än någon av de i tariff VI upptagna, därom stadgas i 41 §.
26 §.
1 mom. För delning av torvmosse, då sådan särskilt skiftas, utgår arvode
såsom för inrösningsjord.
2 mom. För delning av fiske utgår arvode såsom för avrösningsjord.
27 §.
Att ersättning för ägodelning, då den avsett ägoutbyte, torvmosse, som
särskilt skiftas, eller fiske, jämväl må utgå med dagarvode, därom stadgas
i 42 $.
28 §.
Varder skifte, sedan provisionel! plan till skiftesläggning utvisats för delägarna,
men innan detsamma slutligt uträknats, återkallat eller eljest inställt,
utgår endast hälften av det i 25 och 26 §§ angivna arvode.
11
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
Ändring av skifte.
29 §.
1 mom. Vid ändring av verkställt skifte enligt domstols beslut utgår
arvode för de åtgärder, som av beslutet föranledas, på följande sätt:
a) för den uträkning, som i vissa delar kan erfordras i följd av föreskriven
ändring i ägograderingen, enligt bestämmelserna i 19—21 §>§;
b) för upprättande av ny ägobeskrivning i koncept med 75 öre för varje
påbörjad sida och dessutom 3 öre för varje ägofigur, vars gradvärde blivit
ändrat;
c) för upprättande av ny hävdeförteckning i koncept med 7.» ore for varje
påhörjad sida samt, när ägoligurerna i förteckningen äro sammanförda traktvis,
med 2 kronor 50 öre för sida, som undergått ändring; dock att arvode
för dylik sammandragen hävdeförteckning icke får överstiga det arvode, som
skulle hava utgått, därest förteckningen upprättats på förstnämnda sätt;
d) för bestämmande av de nya skifteslinjernas läge å kartan enligt bestämmelserna
i 25—27 §§, dock endast i den mån skiftet ändrats; skolande
härvid samtliga ändrade skiften tillsammans betraktas såsom ett nytt delningsområde
samt delningsarvodet alltså utgå efter detta områdes arealer
och inom detsamma befintliga ägofigurer; därvid dock såsom genom delningen
tillkommen ägofigur endast må räknas ägofigur, som vid ändringen av skiftet
blivit på annat sätt delad än vad vid det tidigare skiftet varit fallet;
e) för upprättande av ny delningsbeskrivning i koncept med 75 öre för
varje påbörjad sida, räknat för de delar av beskrivningen, som angå icke
ändrade skiften.
2 mom. Har på vederbörande delägares begäran ändring verkställts i
skiftesläggning, sedan skiftet blivit uträknat och delningsbeskrivningen upprättats,
skola de i 1 mom. stadgade grunder i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.
Utstakning och utmärkande av ägogräns.
30
För utstakning vid vanlig matning av ägogräns utgår arvode dels med
2 kronor för varje stakad linje, vilkens längd överstiger 200 meter, dels
ock med 2 kronor i åker och 4 kronor i annan mark för varje kilometer
av gränslinjen.
Minsta arvode för utstakning utgör 3 kronor.
31 §.
För utmärkande av ägogräns utgår arvode med 1 krona för änd- eller
brytningspunkt, som utmärkes med råsten eller borrhål med dubb, med 60
öre, då utmärkandet sker på annat sätt, samt med 40 öre för utmärkandet
av visare och uteliggare.
I detta arvode inbegripes även ersättning för upprättande av beskrivning
över ägogränsen och de utsatta gränsmärkena.
32 §.
För säkerställande av ägogräns, vars läge ej vid mätningen bestämts med
direkta mått, utgår arvode med 50 öre för varje änd- eller brytningspunkt,
som inmätts numeriskt.
Erfordras för säkerställandet särskilda stödpunkter eller mätuingslinjer,
utgår arvode härför i enlighet med bestämmelserna i 11 och 12 §§.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
33 §.
Att ersättning för åtgärder, som avses i 30—32 §§, då de äro att hänföra
till vanlig mätning, jämväl må utgå med dagarvode, därom stadgas i 42 §.
Skogslikvid.
34 §.
1 mom. För verkställande av skogslikvid utgår arvode, då skogen av
lantmätaren eller hans tjänstebiträden värderas huvudsakligen genom mätning
och räkning av träden, med dels 0.4 öre för varje uppmätt och räknat
träd och dels med 20 öre för varje hektar av den i likviden ingående ägovidden.
I detta arvode inbegripes ersättning för trädens uppmätning, räkning
och värdering, upprättande av besiktnings- och värderingsinstrument
samt likvid mellan delägarna.
Att gottgörelse för verkställande av skogslikvid i nu nämnda fall jämväl
kan utgå med dagarvode eller enligt överenskommelse, därom stadgas i 42
och 52 §§.
2 mom. Har skogen värderats på annat sätt än i 1 mom. sägs, skall
arvode för verkställande av skogslikviden utgå med dagarvode eller enligt
överenskommelse.
Avstyckning.
35 §.
1 mom. Överstiger arealen av avstyckat område ej 1.5 o hektar, utgår
gottgörelse för förrättningen med 35 kronor.
Där flera områden avstyckas genom samma förrättning och de avstyckade
ägolotternas medelareal ej överstiger 1.5 o hektar, utgår gottgörelse med ett
grundbelopp av 20 kronor med tillägg av 15 kronor för varje avstyckad
ägolott.
Uti här ovan angiven gottgörelse inbegripes förutom lösen för ett exemplar
av handlingar och karta arvode för alla med förrättningens utförande förenade
åtgärder med undantag av sådana, som erfordras för bestämmande av
gräns mot fastighet, vilken ej ingår i avstyckningsförrättningen. Arvode
för dessa åtgärder utgår enligt de bestämmelser i denna förordning, som gälla
för samma åtgärder.
2 mom. Överstiger arealen av avstyckat område 1.5 o hektar eller överstiger,
där flera områden avstyckas genom samma förrättning, de redovisade
ägolotternas medelareal 1.5 o hektar, utgår arvode för upprättande av beskrivning
över avstyckningen med 2 kronor för varje avstyckad ägolott
samt för övriga vid förrättningen förekommande åtgärder enligt de bestämmelser
i denna förordning, som gälla för samma åtgärder.
Vägs indelning till underhåll.
36 §.
Vid förrättning, som avser vägs indelning till underhåll, utgår arvode för:
a) vägens mätning med 3 kronor för första kilometern av vägens längd
och 1 krona 50 öre för varje följande kilometer;
b) uppskattning av kostnaden för underhållet med vad därtill hör (gradering)
med 6 kronor för första kilometern av vägens längd och 4 kronor för
varje följande kilometer;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
13
c) delning samt utstakning av väglotterna med 4 kronor för varje kilometer
av vägens längd och 40 öre för varje lott, som å marken utmärkes.
Därest i en och samma förrättning ingå flera vägar, må vid arvodets
beräknande varje väg betraktas såsom en enhet för sig.
Uti ovan stadgade arvoden ingår ersättning för erforderliga beskrivningars
upprättande i koncept.
Hägnadsdelning.
37 §.
Vid förrättning, som avser hägnadsdelning, utgår arvode för:
a) hägnaders mätning med 3 kronor för första kilometern av liägnadens
längd och 1 krona 50 öre för varje följande kilometer, dock att, om delningen
verkställts efter förut befintlig karta, därå hägnadernas längd uttagits,
ersättning för denna senare åtgärd utgår endast med V* av matningsarvodet;
h)
gradering med vad därtill hör med 1 krona 20 öre för första kilometern
av hägnadens längd och 60 öre för varje följande kilometer;
c) delning samt utstakning av hägnadslotter med 2 kronor för varje kilometer
av hägnadens längd och 40 öre för varje lott, som å marken utmärkes.
Uti ovan stadgade arvoden ingår ersättning för erforderliga beskrivningars
upprättande i koncept.
Särskilda bestämmelser.
38 §.
1 mom. Med ägofigur, som avses i 8, 20 och 22—24 §§, förstås varje å
kartan upptagen inom vissa linjer eller avprickningar innesluten och i beskrivning
särskilt redovisad areal, vars gränser tillkommit genom mätning
eller gradering eller ock, om kartan upprättats i blad, till en del utgöras
av begränsningslinje för ritytan.
2 mom. Med ägofigur, som avses i 25 § 1 mom., förstås varje å kartan
upptagen inom vissa linjer eller avprickningar innesluten och i beskrivningen
särskilt redovisad areal, vars gränser tillkommit genom mätning, gradering
eller delning eller ock, om kartan upprättats i blad, till en del utgöras
av begränsningslinje för ritytan.
39 §.
Med ägolott, som avses i 25 och 35 §§, förstås sammanfattningen av alla
de skiften, som tilläggas by, hemman, hemmansdel eller annan fastighet,
som särskilt utbrytes och redovisas.
Alla vid skifte eller avstyckning utlagda undantag för gemensamt behov
skola tillhopa räknas såsom en ägolott.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
3 Kap.
Dagarvode.
40 §.
Dagarvode utgår med 12 kronor för varje dag, som lantmätare eller tekniskt
biträde varit sysselsatt med förrättning eller åtgärd, för vilken ersättning
efter ty i 41 och 42 §§ sägs må utgå på detta sätt. Ej må för samma
dag beräknas mer än ett dagarvode för varje person.
Har en person å samma dag varit sysselsatt dels med åtgärd, för vilken
detaljarvode utgår, och dels med åtgärd, för vilken dagarvode utgår, och
har den å sistnämnda åtgärd använda tiden understigit 8 timmar, skall
dagarvodet jämkas i förhållande till den sålunda använda tiden.
41 §.
Där ej annorlunda stadgas uti 18 samt 34—37 §>§, utgår dagarvode för:
1) sammanträde med sakägare samt uppsättande av protokoll, utlåtande
och förening;
2) verkställande av nödig utredning och undersökning;
3) planmätning vid vanlig mätning, då karta upprättas i annan skala än
i 7 och 8 §§ sägs;
4) urskiljande av inrösnings- och avrösningsjord samt för ägors gradering;
5) grafisk arealuträkning, då karta föreligger i annan skala än som omförmäles
i 20 § 1 mom.;
6) undersökning och komplettering av äldre karta ävensom för granskning
av arealuträkning;
7) ägodelning, då karta föreligger i annan skala, än som omförmäles i
25 § 1 mom;
8) utvisande å marken av provisionel! plan för skifte;
9) vanlig avvägning;
10) besiktning och värdering samt upprättande av besiktnings- och värderingsinstrument;
11)
upprättande av likvid;
12) uppgörande av förslag till fastighetsindelning på grund av sådan
plan, som avses i 19 kap. 1 § andra stycket i lagen den 18 juni 1926 om
delning av jord å landet;
13) skattläggning samt biträde vid domstol;
14) andra lantmätare författningsenligt åliggande åtgärder, för vilka ej
detaljarvode enligt 2 kap. utgår och vilka ej skola gottgöras enligt överenskommelse
på sätt i 52 och 53 §§ sägs.
42 §.
1 mom. Därest tillämpning av i 2 kap. angivna detaljarvoden skulle befinnas
medföra, att arvode för förrättning i dess helhet blir lägre än vad
förhållandet skulle bliva, om dagarvode utginge för samtliga i förrättningen
ingående åtgärder, må, därest lantmätaren så önskar, för förrättningen i
dess helhet utgå dagarvode.
Vad sålunda stadgats innefattar ej befogenhet för lantmätare att beräkna
dagarvode i stället för det i 35 § angivna engångsarvodet vid styckningsförrättningar.
2 mom. Detsamma gäller i fråga om arvode för:
a) mätningsarbeten, som avses i 7—9, 11, 12 och 14 §§;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 15
b) ägodelning, där den avsett ägoutbyte, torvmosse, som särskilt skiftas,
eller fiske;
c) utstakning, utmärkande och säkerställande av ägogräns, där dessa åtgärder
äro att hänföra till vänlig mätning;
d) mätning och räkning av skog för skogslikvid.
Dessa bestämmelser skola så tillämpas, att dagarvode beräknas för alla
under sämtna littera angivna åtgärder.
43 §.
Därest i fall, som i 42 § 1 mom. samt 2 mom. a—-c avses, dagarvode
skulle utgå för mera än sex dagar, skall underrättelse meddelas sakägarna,
att frågan om arvodet, därest någon sakägare det fordrar, skall underställas
lantmäteristyrelsens prövning.
Har fråga av nu nämnd beskaffenhet underställts lantmäteristyrelsens
prövning, äger styrelsen i sådant fall såväl bestämma angående beräkningsgrunderna
för arvodet som fastställa dess totalbelopp, det sistnämnda dock ej
högre än vad lantmätaren begärt.
44 §.
Det åligger lantmätare att i protokollet göra anteckning om de dagar, för
vilka dagarvode debiterats, samt om de olika slag av åtgärder, som under
särskilda dagar verkställts.
År förrättning av sådan beskaffenhet, att protokoll icke föres, skola dessa
anteckningar göras å sluträkning.
4 Kap.
Lösen för karta och handlingar.
45 §.
1 mom. För kopia eller utdrag av karta över ägogräns eller annan längdsträckning
utgår lösen med:
ä) ett grundbelopp av 8 kronor;
b) 5 öre för varje centimeter av å kartan utmärkta längdsträckningar,
som beteckna rågång eller annan ägogräns, samt med 2 öre för å kartan
utmärkta längdsträckningar av annat slag.
2 mom. Utgår samtidigt lösen för flera exemplar av samma karta, höjes
ersättningen enligt 1 mom. b):
för två exemplar med sammanlagt 60 procent
» tre » » » 110 »
» fyra » » » 150 »
» fem » » » 180 »
» flera än fem exemplar med ytterligare 20 procent för varje exemplar
utöver fem.
Det belopp, som jämlikt dessa bestämmelser kommer att utgå, skall fördelas
lika på varje exemplar.
3 mom. Ifrågakommer kopia eller utdrag av nätkarta, utgår lösen därför
efter ritytans storlek med 11 kronor för yta av 40 x 60 centimeter.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
46 $.
1 mom. För kopia eller utdrag av fullständigt uträknad ägokarta i någon
av nedan i tariff VII omförmälda skalor utgår lösen med:
a) ett grundbelopp av 8 kronor;
b) en efter kartans skala och ägofigurernas medelareal lämpad ersättning
enligt följande tariff:
Tariff VII.
Kopieringstariff.
Medel- areal
för ägo-
Skala
1 : 400
Skala
1 : 1000
Skala
1 :2000
Skala
1 : 4000
Skala
1 : 8000
Skala
1:16000
Skala
1 : 20000
Örets
1 f
ö r
figur;
hektar
ägo-
hekt-
ägo-
liekt-
ägo-
hekt-
ägo-
hekt-
ägo- j hekt-
ägo-
hekt-
ägo-
liekt-
figur
ar
figur
ar
figur
ar
| figur
ar
figur | ar
figur
ar
figur
ar
0-0.5
32
140
15
56
10
28
! 7
14
6 7
5
4
1
5
3
0.5—
60
84
26
34
16
16
10
8
7 5
6
2
6
i
Vid tillämpning av tariff VII skola bestämmelserna i 38 § 1 mom. gälla,
dock att, därest ägodelning utmärkts å kartan, bestämmelserna i 38 § 2 mom.
må följas.
2 mom. Utgår samtidigt lösen för flera exemplar av samma karta, höjes
ersättningen enligt 1 mom. b):
för två exemplar med sammanlagt 60 procent
»
tre
»
»
»
no
»
»
fyra
»
»
»
150
»
»
fem
»
»
»
180
»
» flera än fem exemplar med ytterligare 20 procent för varje exemplar
utöver fem.
Det belopp, som jämlikt dessa bestämmelser utgår, skall fördelas lika på
varje exemplar.
3 mom. Därest lösen, beräknad efter ovan angivna bestämmelser, understiger
den lösen, vilken skulle komma att utgå, om bestämmelserna i 45 §
tillämpades, må lösen beräknas enligt sistnämnda paragraf, dock att, om den
överstiger 50 kronor, fråga om beloppets bestämmande skall underställas
lantmäteristyrelsens prövning.
47
Angående lösen för kopia eller utdrag av annan karta, än som avses i
46 §, därom stadgas i 53 §.
48 §.
Lösen för kopia av mätskiss utgår med 5 kronor för varje blad av minst
storleken 36 x 22.5 centimeter.
49 §.
För avskrift eller utdrag av protokoll, beskrivning eller annan handling
utgår lösen med 60 öre för sida.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
17
50 §.
Angående sättet för expeditions avfattande är stadgat i gällande förordning
angående expeditionslösen, och äger lantmäteristyrelsen utfärda närmare
föreskrifter.
51 §.
Sakägare vare icke skyldig att lösa kopia av karta eller avskrift av handlingar
i andra fall än då sådant är i lag eller eljest föreskrivet eller skyldighet
stadgats för lantmätare att till sakägare utgiva sådan kopia eller
avskrift.
5 Kap.
Gottgörelse enligt överenskommelse.
52 §.
Utan hinder av bestämmelserna i 6, 13, 19, 34 och 42 §§ äge lantmätare
frihet att med sakägare överenskomma om gottgörelse för:
a) polygonmätning, utförd såsom vanlig mätning, utan att därvid förekommit
annan mätning;
b) beräkning av koordinater för gränspunkter;
c) numerisk arealuträkning av helt mätningsområde eller i sådant ingående
fastighet eller ägoområde;
d) mätning, räkning och värdering av skog samt uppgörande av skogslikvid.
53 $.
De i 2, 3 och 4 kap. meddelade bestämmelser äga icke tillämpning i
fråga om:
a) förrättningar eller åtgärder, som angå områden inom stad eller samhälle,
där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas,
eller område å landet, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 42 § i lagen om
fastighetsbildning i stad eller motsvarande äldre bestämmelse förordnat, att
stadsplan skall upprättas, eller meddelat särskilda föreskrifter med avseende
å byggnadsverksamhetens ordnande;
b) förrättningar eller åtgärder, som angå trafikleder, med undantag ej
mindre av vägdelning enligt 3 kap. i lagen den 23 oktober 1891 angående
väghållningsbesvärets utgörande å landet samt förrättning, som avses i 12 §
i lagen om enskilda vägar den 29 juni 1926, än även av sådana förrättningar
eller åtgärder, som angå ägogräns mellan trafikled och annan
fastighet;
c) förrättningar eller åtgärder, som angå elektriska anläggningar, krafteller
transportledningar eller annat dylikt, så ock förrättningar eller åtgärder,
som angå egentliga vatten- och kloakledningar;
d) andra förrättningar eller åtgärder än sådana, som avses under a)—c)
och som lantmätaren utför utan myndighets förordnande dock med undantag
av avstyckningsförrättning samt av sådant förslag till fastighetsindelning,
som avses i 41 § 12);
e) finmätning, finavvägning samt utstakning och säkerställande, som tillhöra
finmätning, då dessa åtgärder förekomma i andra fall, än som avses
under a)—d);
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 samt. 28 höft- (Nr 72.) ~
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
f) uppgörande av förslag till sådan plan, som avses i 19 kap. 1 § andra
stycket i lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet;
g) lösen för kopia eller utdrag av ägokarta, som antingen icke är fullständigt
uträknad eller är upprättad i annan skala än någon av de i kopie
ringstariffen
i 46 § omförmälda;
h) lösen för kopia eller utdrag av geografisk karta.
För de under a)—f) omförmälda åtgärder samt därtill i förekommande
fall hörande karta och handlingar ävensom för kopia eller utdrag av sådana
kartor, som omförmälas under g) och h), tillkommer lantmätaren gottgörelse
enligt överenskommelse; dock att, därest Kungl. Maj:t fastställt särskild taxa
för samhälle eller område, varom under a) här ovan sägs, eller eljest meddelat
för dylikt samhälle eller område gällande taxeföreskrifter, sådan taxa eller
sådana föreskrifter skola lända till efterrättelse.
54 $.
Därest i fall, som i 52 och 53 §§ avses, överenskommelse ej kan träffas
angående gottgörelsens belopp, skall frågan härom underställas lantmäteristyrelsens
prövning.
6 Kap.
Räkning och klander därav ävensom handräckning och besvär m. in.
55 §.
1 mom. Utom i det fall att blott en sakägare finnes samt därjämte gottgörelse
för förrättning i dess helhet bestämts genom överenskommelse eller
myndighets beslut, åligger det lantmätare att vid förrättnings avslutande
eller vid handlingarnas överlämnande avgiva sluträkning, upptagande i
specificerade poster vad lantmätaren har att av sakägare fordra i de avseenden,
som i 2, 3, 4 och 5 kap. omförmälas.
1 fall, varom i 35 § 1 mom. sägs, skall sluträkning avgivas blott genom
anteckning till protokollet rörande lantmätaren tillkommande arvode.
2 mom. Där grunderna för kostnadernas fördelning mellan de olika sakägarna
ej finnas angivna i vid förrättningen fört protokoll, skall sluträkningen
innehålla upplysning om dessa grunder. I varje fall skall i sluträkningen
utföras vad på varje sakägare belöper av den lantmätaren
tillkommande gottgörelse.
3 mom. I sluträkning skall angivas, inom vilken tid, varest och i vilken
ordning densamma må klandras.
Detsamma gälle, där sluträkning avgives blott genom anteckning till
protokollet.
56 §.
Där sluträkning ej avgives blott genom anteckning till protokollet, skall
den uppgöras i två exemplar. Det ena exemplaret skall tillställas sakägarna
emot bevis, som bifogas konceptakten. Där sluträkning icke utgives å
sammanträde, skall, där annan tid icke särskilt stadgats, tillställandet ske
senast inom femton dagar därefter med posten eller genom utmätningsmannen
i orten.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
19
57 %.
Är lantmäteriförrättning av den vidlyftiga beskaffenhet, att den icke kan
medhinnas första året, eller uppskjutes den utan lantmätarens vållande, må
lantmätaren utställa förskottsräkning å vad han för dittills utförda arbeten
och vidtagna åtgärder har att fordra i de avseenden, som i 55 § 1 mom.
omför -malas. Vid förrättningens slut skall dock sluträkning upprättas över
hela gottgörelsen.
Om förskottsräkning gälle i tillämpliga delar vad i 55 § 2 och 3 mom.
samt 56 § sägs om sluträkning.
58 §.
När sluträkning blivit till sakägarna avgiven på sätt i 56 § sägs, vare
lantmätare berättigad att uppbära hela den gottgörelse, som enligt räkningen
tillkommer honom.
Ä förskottsräkning må lantmätaren uppbära tre fjärdedelar av vad, som
enligt sådan räkning tillkommer honom.
59 $.
Tredskas sakägare att betala gottgörelse, som i denna förordning avses,
njute lantmätaren hos överexekutor skyndsam handräckning till dess utbekommande.
Ej må dock sådan handräckning lämnas, utan att lantmätaren
styrker, att räkning på sätt i denna förordning stadgas blivit upprättad
och till sakägare utgiven ävensom att handlingar, där sådant skall ske, i
föreskriven ordning blivit till sakägarna utgivna.
60 $.
Sakägare må hos överlantmätaren i länet erhålla biträde med granskning
av sluträkning och förskottsräkning.
61 $.
Sakägare, som förmenar, att lantmätare i sluträkning beräknat för hög
gottgörelse i ett eller annat avseende, vare, där ej annat är i lag eller annan
författning stadgat, berättigad att genom stämning å lantmätaren anhängiggöra
klandertalan inom tre månader från förrättningens avslutande.
Förskottsräkning må av sakägare klandras endast för det fall, att den,
som utfärdat räkningen, upphört att hava vidare befattning med förrättningen.
Tiden för klandertalans anställande räknas i så fall till tre månader
från den dag, då sakägare erhöll kännedom om, att lantmätaren upphört
att hava vidare befattning med förrättningen.
Klandertalan, som av en sakägare instämmes, gälle jämväl till förmån
för övriga sakägare.
62 %.
Oberoende av den sakägare tillkommande klanderrätt må lantmätare i
laga ordning tilltalas för tjänstefel vid upprättande av sluträkning eller
förskottsräkning.
63 $.
över lantmäteristyrelsens beslut i frågor, som i denna förordning sägs,
må klagan hos Konungen i jordbruksdepartementet föras i den ordning,
som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.
7 Kap.
Undantag från denna förordnings tillämpning.
64 $.
Denna förordning äger icke tillämpning beträffande överlantmätare och
ej heller i fråga om gottgörelse för:
a) förrättningar, som avses i kungörelsen den 30 december 1916 angående
tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark,
b) förrättningar, som avses i lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande
till kronan,
c) sådana syneförrättningar, som omförmälas i 10 kap. 32 § vattenlagen
och i 7 § i lagen den 11 juni 1920 om vad vid anläggande av järnväg
eller spårväg bör iakttagas till tryggande av närliggande marks torrläggning,
d) för upprättande av registerkarta eller uppdrag såsom registerförare,
e) för förrättning eller åtgärd, som utföres av lantmätare, anställd antingen
hos offentlig myndighet eller för särskilt offentligt ändamål.
Denna förordning träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å
landet träder i kraft, skolande förordningen den 22 juni 1920 (nr 376) angående
den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa)
då upphöra att gälla. I fråga om gottgörelse för åtgärd, som vid förstberörda
tidpunkt är påbörjad men icke slutförd, skola bestämmelserna i
denna förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dock att beträffande
gottgörelse för ägostyckning och jorda vsöndring, som med stöd
av 13 och 14 §§ i lagen den 18 juni 1926 om vad iakttagas skall i avseende
på införandet av lagen om delning av jord å landet verkställes efter
det sistnämnda lag trätt i kraft, bestämmelserna i ovannämnda förordning
den 22 juni 1920 i tillämpliga delar fortfarande skola gälla.
Så länge angående gottgörelse, som belöper å ecklesiastikt boställe, ännu
icke meddelats sådant särskilt stadgande, som avses i 3 § av förevarande
förordning, skola, intill dess dylikt stadgande tillkommer, hittillsvarande
bestämmelser i 21 § 3 mom. i 1909 års taxa fortfarande äga tillämpning.»
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny lantmäteritaxa. a1 i texten