Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny lantmäteritaxa.

1927-05-20 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1927:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny lantmäteritaxa.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1927 kl. 5 e. in

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ny

lantmäteritaxa.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 4 mars 1927 avlåten, till jordbruksutskottet hän

visad proposition, nr 219, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, inhämtat

riksdagens yttrande över vid propositionen fogat förslag till förordning angående

den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa).

Förslaget är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till berörda statsrådsprotokoll.

Lantmätares rätt att bekomma gottgörelse av sakägare är för närvarande

reglerad genom förordningen den 22 juni 1920 (nr 376) angående den gottgörelse

lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa), i vilken förordnings

1 och 69 §§ genom kungörelsen den 31 december 1920 (nr 908)

vidtagits ändringar, som dock ej beröra förordningens huvudgrunder.

Det av Kungl. Maj:t i förevarande proposition för yttrandet underställda

förslaget till ny lantmäteritaxa grundar sig på av lantmäteristyrelsen utarbetat

förslag i ämnet.

Lantmäteristyrelsen har såsom skäl till den av styrelsen företagna omarbetningen

av lantmäteritaxan, till den del sagda omarbetning ej stått i samband

med det genom den nya jorddelningslagstiftningen införda avstyckningsinstitutet

såsom ersättning för nuvarande ägostycknings- och jordavsöndringsinstituten,

framhållit, att enligt de gångna årens erfarenhet den nuvarande taxans avfattning

och bristande överskådlighet mången gång givit anledning till missförstånd

och misstolkningar ävensom att taxans bestämmelser icke på alla

punkter vore så avvägda, att de berett lantmätarna en så vitt möjligt efter

arbetets beskaffenhet rättvist avpassad ersättning. Vid de jämkningar såväl

uppåt som nedåt av taxans ersättningsbestämmelser, som styrelsen med anledning

härav föreslagit, hade emellertid styrelsens strävanden gått ut på

att åstadkomma ett förslag till taxa, som åtminstone på det hela taget ej

kunde antagas medföra någon höjning i ersättningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 samt. 28 höft. (Nr 72.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

Departementschefen har vid granskning av det av styrelsen framlagda förslaget

funnit detsamma äga avgjort företräde framför nu gällande taxa därutinnan,

att bestämmelserna i vissa avseenden förenklats och i övrigt erhållit

en överskådligare uppställning samt att de i olika avseenden utgående arvodena

i förhållande till varandra blivit mera rättvist avvägda med hänsyn

till arbetets omfattning och beskaffenhet. Enär någon anledning enligt

departementschefens mening knappast torde förefinnas att, räknat efter den

sammanlagda ersättningen, medgiva högre ersättning än som enligt nu gällande

taxa utgår, borde emellertid härutöver vid en revision av taxan, på

sätt styrelsen jämväl framhållit, tillses, att någon dylik höjning ej skedde

utan att vidtagna höjningar i taxans ersättningsbestämmelser uppvägdes av

företagna sänkningar. Givetvis måste en jämförelse mellan nu gällande

taxas och den föreslagna taxans ekonomiska verkningar ställa sig så mycket

svårare som den föreslagna taxan vore avsedd att tillämpas efter ikraftträdandet

av den nya jorddelningslagstiftningen, som i många avseenden innehåller

ändringar av beskaffenhet att inverka på det till lantmätarna utgående

arvodet. Till ett slutgiltigt resultat rörande den föreslagna taxans verkningar

torde man därför enligt departementschefens uppfattning ej kunna

komma, förrän sagda taxa under några år framåt tillämpats vid skiftesförrättningar

enligt den nya jorddelningslagstiftningen. Frågan om taxesättningen

syntes departementschefen då få upptagas till förnyad prövning och

i arvodesbestämmelserna vidtagas nödiga jämkningar, om det skulle visa

sig, att utgående ersättningar blivit märkbart högre eller lägre än som må

prövas skäligt.

Även om sålunda ovisshet måste råda rörande den nu föreslagna taxans

verkningar, stode man dock, framhåller departementschefen, inför nödvändigheten

att meddela nya taxebestämmelser med hänsyn till den av 1926

års riksdag antagna lagen om delning av jord å landet. Och då de av lantmäteristyrelsen

i övrigt föreslagna ändringar, på sätt han redan framhållit,

syntes innebära förbättringar, bär han ansett, att styrelsens förslag borde

godkännas, dock med vissa mindre jämkningar, vilka iakttagits i det vid

propositionen fogade förslaget.

Slutligen har departementschefen uttalat, att, med hänsyn till den omfattande

omläggning i nu gällande föreskrifter, som eu ny lantmäteritaxa,

upprättad i överensstämmelse med det föreliggande förslaget, skulle innebära,

riksdagen borde beredas tillfälle att yttra sig över det sålunda upprättade

taxeförslaget. Härvid har han framhållit, att det borde vara Kungl.

Maj:t obetaget att framdeles vid behov vidtaga jämkningar i taxan. Därest

ifrågasatta ändringar vore av någon större betydelse i ekonomiskt avseende,

torde emellertid Kungl. Maj:t även då vilja bereda riksdagen tillfälle att

avgiva yttrande.

Utskottet liar icke kunnat undgå hysa en viss betänksamhet beträffande

det för yttrande underställda förslaget till lantmäteritaxa, vilket även med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 3

beaktande av däri för vissa fall ifrågasatta något sänkta ersättningar dock

på sätt utredningen i ärendet giver vid handen innebär en förhöjning med

0.6 9 procent av totalsumman arvode enligt gällande taxa. Utskottet har ock

fäst sig vid att i fråga om vissa av de föreslagna förhöjningarna några

bestämdare skäl icke anförts härför.

Utan att närmare ingå på förslagets olika bestämmelser vill utskottet

därför uttala en förväntan, att Kungl. Maj:t, innan taxan fastställes, tager i

allvarligt övervägande möjligheterna av en jämkning i syfte att de sammanlagda

ersättningarna icke må överstiga motsvarande ersättningar enligt nu

gällande lantmäteritaxa.

Endast beträffande nedan angivna detalj i förslaget föranledes utskottet

göra ett särskilt uttalande.

I 35 § föreslås införandet av fasta engångsarvoden vid avstyekningsförrättningar

av mindre omfattning.

I samband härmed bör emellertid uppmärksammas, att enligt 19 kap. 19 <j>

i lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet sakägare må påyrka

ägomätning och kartläggning i större utsträckning än som för avstyckningar

oundgängligen erfordras. Sålunda kan, där fråga är om avstyckning av

någon mindre lägenhet, sakägare begära att i samband därmed hela stamfastigheten,

oavsett dennas omfång, skall kartläggas. Givetvis har icke varit

avsett, att bestämmelserna om ett fast engångsarvode skola tillämpas i fall,

där förrättning på grund av sakägares egen hemställan göres mera omfattande

än lagen oundgängligen fordrar. Till undvikande av missförstånd

har utskottet dock ansett ett förtydligande i nu antydd riktning böra komma

till uttryck.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t förklara

sig icke hava något att erinra mot det vid förevarande

proposition fogade förslaget till förordning angående

den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare

(lantmäteritaxa) i annan mån än som framgår av vad

utskottet här ovan anfört.

Stockholm den 20 maj 1927.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. SEDERHOLM.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Sederholin, Nilsson i Kabbarp, Boberg, Sjöblom, Tjällgren,

Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Kropp samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby, Carlströni,

Andersson i Grimbo, Sjölander, Hedlund i Häste, Vahlstedt, Björk och Olsson i Rödningsberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Bilaga.

> Förslag

till

Kung!. Maj:ts förordning angående den gottgörelse lantmätare äger

uppbära av sakägare (lantmäteritaxa).

Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer:

1 Kap.

Allmänna bestämmelser.

1 §.

Utöver löneförmåner samt resekostnads- och traktamentsersättning, varom

särskilt är stadgat, äge lantmätare att för förrättning eller åtgärd, som han

på grund av gällande instruktion eller annan författning utför, bekomma

gottgörelse av sakägare.

Denna gottgörelse utgår antingen enligt taxa eller enligt överenskommelse,

dock att densamma på sätt framgår av 9 och 43 §§, 46 § 3 mom.

samt 54 § i vissa fall bestämmes av lantmäteristyrelsen.

2 %.

Gottgörelse enligt taxa, vari inbegripes ersättning för papper samt övrig

skriv- och ritmateriel, är dels arvode för verkställt arbete och dels lösen

för karta och handlingar.

Med detaljarvode förstås i denna förordning sådant arvode, som beräknas

efter längd, ytmått, figurantal, antal ägolotter eller dylikt.

Dagarvode utgår efter dagberäkning.

3 §.

Gottgörelse, som enligt denna förordning tillkommer lantmätare, skall,

där sakägarna äro två eller flera, fördelas mellan dem enligt de grunder,

som finnas stadgade för fördelning av förrättningskostnader.

Gottgörelse, som belöper å civilt boställe, skall helt gäldas av boställshavaren,

om han är sökande till förrättningen och denna avser boställshavarens

enskilda nytta, men eljest med V6 av boställshavaren och B/G av

kronan.

Huru gottgörelse, som belöper å ecklesiastikt boställe, skall gäldas, därom

gälle vad särskilt är eller varder stadgat.

4 §.

Gottgörelse, som enligt denna förordning bör gäldas, skall utan avseende

å tvist om ägande- eller besittningsrätt erläggas av den, som vid räknings

avgivande eller, då fråga är om förrättning, som erfordrar fastställelse,

senast vid fastställandet innehar jorden. _

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

o

2 Kap.

Detaljarvode.

Kallelse och kungörelse.

För varje utfärdad kallelse eller kungörelse till förrättning utgår arvode

med 50 öre. Överstiger antalet till ett sammanträde utfärdade kallelser

och kungörelser tjugu, utgår arvode för överskjutande antal med 25 öre

för varje.

Planmätning och kartas upprättande.

6 §.

För polygonmätning, utförd såsom vanlig mätning och utan att i sammanhang

med densamma förekommit annan mätning, utgår arvode med 8 kronor

för varje polygonpunkt.

Att arvode för polygonmätning i fall, som här avses, jämväl må utgå

enligt överenskommelse, därom stadgas i 52 §.

7 §.

1 mom. För mätning av ägogräns, då mätningen utförts såsom vanlig mätning

och karta upprättas i någon av nedan angivna skalor, utgår arvode med:

a) ett grundbelopp av 8 kronor;

b) en efter gränslinjernas längd och kartans skala lämpad ersättning enligt

följande tariff:

Tariff I.

Gränsmätningstariif.

Skala

Gräns i åker Gräns i annan mark

Ersättning för kilometer;

kronor

1 : 400 .........................................................

14

18

1 : 1000 .........................................................

10

14

1 :2000 ......................................................

8

12

! :4000 .........................................................

7

11

1:8000 .........................................................

6

10

c) 50 öre för varje numeriskt inmätt änd- och brytningspunkt i gränslinje,

så ock för numerisk inmätning av uteliggare och visare eller annan

punkt, där förrättningens ändamål kräver, att de bliva på dylikt sätt inmätta;
d)

om stommätning utförts genom polygonmätning, en efter polygonsidornas

medellängd lämpad ersättning för varje polygonpunkt enligt följande

tariff:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Tariff II.

Polygonmätningstariff.

Öretal för polygonpunkt

Polygonsidornas medellängd;

Ökning av grund-

meter

Grundbelopp

beloppet för meter

av pqlygoneidornas

medellängd

0—100 ........................................................

aoo

2.0

100 200 .....................................................

360

1.4

200 000 ....................................................

460

0.9

000 400 ...............................................

580

0.5

400 500 .................................................

6 20

0.4

i 500— .........................................................

720

0.2

2 mom. Har fråga väckts om utförande av polygonmätning, skall i anledning

därav meddelat beslut delgivas sakägarna, och skall underrättelse

därvid meddelas dem, att beslutet, där sakägare sådant fordrar, skall underställas

lantmäteristyrelsens prövning. Avser beslutet att polygonmätning

skall utföras, bör detsamma tillika innehålla uppgift rörande polygonmätningens

omfattning.

3 mom. Utgöres ägogräns av väg eller dike, utgår ersättning enligt

1 mom. b) endast för ena sidan därav.

4 mom. Där två eller flera sträckningar av samma gränslinje kunna inmätas

från samma stomlinje, utgår ersättning enligt 1 mom. b) endast för

den längsta av dem.

5 mom. Där två eller flera gränslinjer kunna inmätas från samma stomlinje,

utgår ersättning enligt 1 mom. b) oavkortad för den längsta av linjerna;

för övriga nedsättes ersättningen med 50 procent.

8 %.

För ägomätning, då mätningen utförts såsom vanlig mätning och karta

upprättats i någon av nedan angivna skalor, utgår arvode med ..

a) ett grundbelopp av 8 kronor;

b) ersättning för inmätning av mätningsområdets yttergränser enligt bestämmelserna

i 7 § 1 mom. b) samt för de i 7 § 1 mom. c) och d) omförmälda

åtgärder enligt där givna bestämmelser, och skola föreskrifterna i 7 §

2—5 mom. därvid äga motsvarande tillämpning;

c) ett efter ägofigurernas medelareal och kartans skala lämpat belopp enligt

följande tariff:

s. 7 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

7

Tariff III.

Ägoinätningstarift.

;

........

"

Skala

: 1000

Skala

1 : 3000

Medelareal för ägofigur;

Tomt, trädgård

och åker

Annan

mark j

Tomt, trädgård

och åker

Annan

mark

nektar

Ö r e t a

1 f ö

•

ägofigur

hektar

ägofigur

hektar

ägofigur

hektar

ägofigur

hektar

0.0

0.12

— 0.12 5 ..................

10

344

10

172

264

7

124

30

41

184

10

172

09

144

124

—0.5 .................

140

26

108

31

108

19

76

0.5

— l.o ..................

(il

100

38

84 !

47

76

25

64

1.0

— 2.0 .................

84

118

50

72 1

64

59

] 36

53

2.o

—3.0 ..................

60

68

63 !

88

47

48

47 V

i 3.o

133

DO

83

58

100

43

54

45 ''

Skala 1 : 4000

Skala

1 :8000

Tomt, trädgård

och åker

Annan

mark

Tomt, trädgård

och åker

Annan mark

i

i

Ö r e t a 1 fö

r

1

ägofigur

hektar

ägofigur

hektar

ägofigur

hektar

ägo figur

nektar j

I O.o

! 0.12

—0.125 ..................

212

100

4

192

4

- - ,

88 1

5—0.2 5 ..................

17

116

100

15

104

4

88

0,2 5

—0.5 ..................

24

88

14

64

23

72

12

56

0.5

— 1 0 ..................

36

so

64

19

54

32

54

15

50

1.0

2.0

—2 0 ..................

50

26

36

47

42

44

22

43

—3.0 ..................

72

39

42

58

30

28

40

3.0

78

37

42

40

67

33

31

39

9 §.

Har planmätning ägt rum med stöd av redan befintlig stomme eller bär

stommätning verkställts såsom finmätning, skall det enligt 7 och 8 §§ beräknade

arvodet skäligen jämkas.

Förhållandet skall delgivas sakägarna samt underrättelse meddelas dem,

att frågan, om någon sakägare det fordrar, skall underställas lantmäteristyrelsens

prövning.

10 $.

I fråga om arvode för planmätning, där karta upprättas i annan skala

än i 7 och 8 §§ sägs, därom stadgas i 41 §.

11 §.

För numerisk inmätning av stödpunkt utgår arvode med 50 öre för varje

punkt.

Erfordras för inmätningen särskilda mätningslinjer, utgår arvode för stukning

och längdmätning av dessa linjer med i åker 3 kronor och i annan

mark 6 kronor för varje kilometer.

12 §.

För markering av stödpunkt utgår arvode med 1 krona för varje punkt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlutande Nr 72.

13 §.

Arvode för beräkning av koordinater för gränspunkter utgår med 50 öre

för punkt, och ingår häri ersättning även för upprättande av koordinatförteckning.

Att arvode i detta fall jämväl må utgå enligt överenskommelse, därom

stadgas i 52 §.

14 §.

Arvode för mätning av torvmosse, då sådan skall särskilt skiftas, beräknas

såsom för åker.

15 §.

Uti de i 6—14 §§ angivna arvoden inbegripes ersättning ej mindre för

utförande av alla åtgärder, som omförmälas i 25—31 §§ i mätningsförordningen

än även för upprättande av karta i enlighet med bestämmelserna i

38 § i samma förordning.

16 §.

Att ersättning för arbeten, som avses i 7—9, 11, 12 och 14 §§ jämväl

må utgå med dagarvode, därom stadgas i 42 §.

17 %.

Där vid förrättning karta kopierats till konceptkarta, utgår arvode enligt

de i 45—48 §§ stadgade grunder, dock med förhöjning av 25 procent av

den enligt tariff VII i 46 § utgående ersättning.

18 §.

Har ägogräns eller annan längdsträckning blivit insatt å karta utan att

i sammanhang därmed inmätning av densamma förekommit, utgår arvode

för insättningen efter de å kartan insatta längdsträckningarna med ett grundbelopp

av 1 krona samt därutöver 3 öre för varje centimeter verkligt mått

å kartan.

Arealuträkning.

19 §.

För numerisk arealuträkning av helt mätningsområde eller i sådant ingående

fastighet eller ägoområde utgår arvode med 40 öre för varje hörnpunkt

i särskilt redovisat och beräknat område.

Att arvode i detta fall jämväl må utgå enligt överenskommelse, därom

stadgas i 52 §.

20 §.

1 mom. För grafisk arealuträkning utgår arvode, lika för alla ägoslag,

med en efter kartans skala och ägofigurernas medelareal lämpad ersättning

enligt följande tariff:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Tariff IV.

Uträkningstariff.

! Medelareal för ägo- figur;

Skala

1 :1000 j

Skala

1 : 2000

Skala i Skala

1 : 4000 1 1 : 8000

Skala ii Skala

1 :16000 | 1 :20000

|_

Öret!

1 t

6 r

liektar

ägo- i hekt- j

figur ! ar |

ägo-

figur

hekt-

ar

ägo- ; hekt- figur 1 ar

ägo-

figur

hekt-

ar

| ägo- ; liekt-lj ägo- j figur 1 ar || figur

hekt- 1

ar

0.0— 0.5 .............

15 ! 40

ii

20

9 10

8

5

7.5 3 jj 7.5

2_

0.6— ...............

23 24 i

15

12

111 6

9

3

8 2:8

i

2 mom. I fråga om arvode för grafisk arealuträkning, då karta föreligger

i annan skala än de i tariff IV upptagna, därom stadgas i 41 §.

21 *.

Uti arvode, som utgår enligt 19 och 20 §§, inbegripes ersättning för förande

av i mätningsförordningen föreskriven särskild längd över arealuträkning

samt för komplettering av ägobeskrivningen med avseende å arealen.

Ägobeskrivning.

22 §.

För införande i ägobeskrivningen av ägofigurernas nummer samt ägornas

namn och fördelning i särskilda ägoslag utgår arvode med 3 öre för varje

ägofigur, och inbegripes i detta arvode ersättning för kartans numrering.

23 §.

För införande i ägobeskrivningen av uppgift om ägornas naturliga beskaffenhet,

gradtal och uppskattningsinnehåll utgår arvode med 6 öre för

varje ägofigur.

I detta arvode inbegripes ersättning för uträkning av uppskattuingsinnekållet

samt för detsammas kontrollering och summering.

Hävdeförteckning.

24 §.

För upprättande av hävdeförteckning jämte sammandrag utgår arvode,

när varje ägofigur särskilt redovisas i förteckningen, med 1 krona för varje

påbörjad sida, som förteckningen med dess sammandrag upptager, och, när

ägofigurerna i förteckningen sammanföras traktvis, med 3 kronor för sida,

dock att arvode för dylik sammandragen hävdeförteckning icke får överstiga

det arvode, som skulle hava utgått, därest förteckningen upprättats på förstnämnda

sätt.

Ägodelning.

25 §.

1 inom. För ägodelning utgår arvode på följande sätt:

a) med 5 öre för varje i delningsbeskrivningen upptagen ägofigur;

b) för varje ägolott med ett efter dess areal lämpat belopp, enligt följande

tariff:

1

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Tariff V.

Delningstariff A.

Ägolottens hela areal,

hektar

Ers

å t t n i n g

för

lott

inrösnings-

jord,

hektar

avrösnings- jord,

hektar

kr.

öre

öre

0— 1 ........................

1

165

140

1— 5 ........................

2

(55

40

5— 20 ........................

3

45

20

20-100 ........................

4

40

i 5

100— ........................

5

3»

14

c) för varje genom delningen tillkommen ägofigur med ett efter kartans

skala lämpat belopp enligt följande tariff:

Tariff VI.

Delningstariff Ii.

Skala

Öre för figur

1 : 1000 ...........................

100

1 : 2000 ...........................

70

1 :4000 ...........................

1 :8000 ...........................

50

35

Antalet ägofigurer, för vilka ersättning enligt c) må utgå, erhålles såsom

skillnaden mellan antalet i delningsbeskrivningen och i ägobeskrivningen

upptagna figurer.

2 mom. För i 1 mom. stadgat arvode skall tilldelningslängd upprättas

och provisionel! plan för delningen uppgöras ävensom skiftet slutligt uträknas

och utmärkas å kartan samt delningsbeskrivning med sammandrag

upprättas.

3 mom. I fråga om arvode för ägodelning, då karta föreligger i annan

skala än någon av de i tariff VI upptagna, därom stadgas i 41 §.

26 §.

1 mom. För delning av torvmosse, då sådan särskilt skiftas, utgår arvode

såsom för inrösningsjord.

2 mom. För delning av fiske utgår arvode såsom för avrösningsjord.

27 §.

Att ersättning för ägodelning, då den avsett ägoutbyte, torvmosse, som

särskilt skiftas, eller fiske, jämväl må utgå med dagarvode, därom stadgas

i 42 $.

28 §.

Varder skifte, sedan provisionel! plan till skiftesläggning utvisats för delägarna,

men innan detsamma slutligt uträknats, återkallat eller eljest inställt,

utgår endast hälften av det i 25 och 26 §§ angivna arvode.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Ändring av skifte.

29 §.

1 mom. Vid ändring av verkställt skifte enligt domstols beslut utgår

arvode för de åtgärder, som av beslutet föranledas, på följande sätt:

a) för den uträkning, som i vissa delar kan erfordras i följd av föreskriven

ändring i ägograderingen, enligt bestämmelserna i 19—21 §>§;

b) för upprättande av ny ägobeskrivning i koncept med 75 öre för varje

påbörjad sida och dessutom 3 öre för varje ägofigur, vars gradvärde blivit

ändrat;

c) för upprättande av ny hävdeförteckning i koncept med 7.» ore for varje

påhörjad sida samt, när ägoligurerna i förteckningen äro sammanförda traktvis,

med 2 kronor 50 öre för sida, som undergått ändring; dock att arvode

för dylik sammandragen hävdeförteckning icke får överstiga det arvode, som

skulle hava utgått, därest förteckningen upprättats på förstnämnda sätt;

d) för bestämmande av de nya skifteslinjernas läge å kartan enligt bestämmelserna

i 25—27 §§, dock endast i den mån skiftet ändrats; skolande

härvid samtliga ändrade skiften tillsammans betraktas såsom ett nytt delningsområde

samt delningsarvodet alltså utgå efter detta områdes arealer

och inom detsamma befintliga ägofigurer; därvid dock såsom genom delningen

tillkommen ägofigur endast må räknas ägofigur, som vid ändringen av skiftet

blivit på annat sätt delad än vad vid det tidigare skiftet varit fallet;

e) för upprättande av ny delningsbeskrivning i koncept med 75 öre för

varje påbörjad sida, räknat för de delar av beskrivningen, som angå icke

ändrade skiften.

2 mom. Har på vederbörande delägares begäran ändring verkställts i

skiftesläggning, sedan skiftet blivit uträknat och delningsbeskrivningen upprättats,

skola de i 1 mom. stadgade grunder i tillämpliga delar lända till

efterrättelse.

Utstakning och utmärkande av ägogräns.

30

För utstakning vid vanlig matning av ägogräns utgår arvode dels med

2 kronor för varje stakad linje, vilkens längd överstiger 200 meter, dels

ock med 2 kronor i åker och 4 kronor i annan mark för varje kilometer

av gränslinjen.

Minsta arvode för utstakning utgör 3 kronor.

31 §.

För utmärkande av ägogräns utgår arvode med 1 krona för änd- eller

brytningspunkt, som utmärkes med råsten eller borrhål med dubb, med 60

öre, då utmärkandet sker på annat sätt, samt med 40 öre för utmärkandet

av visare och uteliggare.

I detta arvode inbegripes även ersättning för upprättande av beskrivning

över ägogränsen och de utsatta gränsmärkena.

32 §.

För säkerställande av ägogräns, vars läge ej vid mätningen bestämts med

direkta mått, utgår arvode med 50 öre för varje änd- eller brytningspunkt,

som inmätts numeriskt.

Erfordras för säkerställandet särskilda stödpunkter eller mätuingslinjer,

utgår arvode härför i enlighet med bestämmelserna i 11 och 12 §§.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

33 §.

Att ersättning för åtgärder, som avses i 30—32 §§, då de äro att hänföra

till vanlig mätning, jämväl må utgå med dagarvode, därom stadgas i 42 §.

Skogslikvid.

34 §.

1 mom. För verkställande av skogslikvid utgår arvode, då skogen av

lantmätaren eller hans tjänstebiträden värderas huvudsakligen genom mätning

och räkning av träden, med dels 0.4 öre för varje uppmätt och räknat

träd och dels med 20 öre för varje hektar av den i likviden ingående ägovidden.

I detta arvode inbegripes ersättning för trädens uppmätning, räkning

och värdering, upprättande av besiktnings- och värderingsinstrument

samt likvid mellan delägarna.

Att gottgörelse för verkställande av skogslikvid i nu nämnda fall jämväl

kan utgå med dagarvode eller enligt överenskommelse, därom stadgas i 42

och 52 §§.

2 mom. Har skogen värderats på annat sätt än i 1 mom. sägs, skall

arvode för verkställande av skogslikviden utgå med dagarvode eller enligt

överenskommelse.

Avstyckning.

35 §.

1 mom. Överstiger arealen av avstyckat område ej 1.5 o hektar, utgår

gottgörelse för förrättningen med 35 kronor.

Där flera områden avstyckas genom samma förrättning och de avstyckade

ägolotternas medelareal ej överstiger 1.5 o hektar, utgår gottgörelse med ett

grundbelopp av 20 kronor med tillägg av 15 kronor för varje avstyckad

ägolott.

Uti här ovan angiven gottgörelse inbegripes förutom lösen för ett exemplar

av handlingar och karta arvode för alla med förrättningens utförande förenade

åtgärder med undantag av sådana, som erfordras för bestämmande av

gräns mot fastighet, vilken ej ingår i avstyckningsförrättningen. Arvode

för dessa åtgärder utgår enligt de bestämmelser i denna förordning, som gälla

för samma åtgärder.

2 mom. Överstiger arealen av avstyckat område 1.5 o hektar eller överstiger,

där flera områden avstyckas genom samma förrättning, de redovisade

ägolotternas medelareal 1.5 o hektar, utgår arvode för upprättande av beskrivning

över avstyckningen med 2 kronor för varje avstyckad ägolott

samt för övriga vid förrättningen förekommande åtgärder enligt de bestämmelser

i denna förordning, som gälla för samma åtgärder.

Vägs indelning till underhåll.

36 §.

Vid förrättning, som avser vägs indelning till underhåll, utgår arvode för:

a) vägens mätning med 3 kronor för första kilometern av vägens längd

och 1 krona 50 öre för varje följande kilometer;

b) uppskattning av kostnaden för underhållet med vad därtill hör (gradering)

med 6 kronor för första kilometern av vägens längd och 4 kronor för

varje följande kilometer;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

13

c) delning samt utstakning av väglotterna med 4 kronor för varje kilometer

av vägens längd och 40 öre för varje lott, som å marken utmärkes.

Därest i en och samma förrättning ingå flera vägar, må vid arvodets

beräknande varje väg betraktas såsom en enhet för sig.

Uti ovan stadgade arvoden ingår ersättning för erforderliga beskrivningars

upprättande i koncept.

Hägnadsdelning.

37 §.

Vid förrättning, som avser hägnadsdelning, utgår arvode för:

a) hägnaders mätning med 3 kronor för första kilometern av liägnadens

längd och 1 krona 50 öre för varje följande kilometer, dock att, om delningen

verkställts efter förut befintlig karta, därå hägnadernas längd uttagits,

ersättning för denna senare åtgärd utgår endast med V* av matningsarvodet;
h)

gradering med vad därtill hör med 1 krona 20 öre för första kilometern

av hägnadens längd och 60 öre för varje följande kilometer;

c) delning samt utstakning av hägnadslotter med 2 kronor för varje kilometer

av hägnadens längd och 40 öre för varje lott, som å marken utmärkes.

Uti ovan stadgade arvoden ingår ersättning för erforderliga beskrivningars

upprättande i koncept.

Särskilda bestämmelser.

38 §.

1 mom. Med ägofigur, som avses i 8, 20 och 22—24 §§, förstås varje å

kartan upptagen inom vissa linjer eller avprickningar innesluten och i beskrivning

särskilt redovisad areal, vars gränser tillkommit genom mätning

eller gradering eller ock, om kartan upprättats i blad, till en del utgöras

av begränsningslinje för ritytan.

2 mom. Med ägofigur, som avses i 25 § 1 mom., förstås varje å kartan

upptagen inom vissa linjer eller avprickningar innesluten och i beskrivningen

särskilt redovisad areal, vars gränser tillkommit genom mätning, gradering

eller delning eller ock, om kartan upprättats i blad, till en del utgöras

av begränsningslinje för ritytan.

39 §.

Med ägolott, som avses i 25 och 35 §§, förstås sammanfattningen av alla

de skiften, som tilläggas by, hemman, hemmansdel eller annan fastighet,

som särskilt utbrytes och redovisas.

Alla vid skifte eller avstyckning utlagda undantag för gemensamt behov

skola tillhopa räknas såsom en ägolott.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

3 Kap.

Dagarvode.

40 §.

Dagarvode utgår med 12 kronor för varje dag, som lantmätare eller tekniskt

biträde varit sysselsatt med förrättning eller åtgärd, för vilken ersättning

efter ty i 41 och 42 §§ sägs må utgå på detta sätt. Ej må för samma

dag beräknas mer än ett dagarvode för varje person.

Har en person å samma dag varit sysselsatt dels med åtgärd, för vilken

detaljarvode utgår, och dels med åtgärd, för vilken dagarvode utgår, och

har den å sistnämnda åtgärd använda tiden understigit 8 timmar, skall

dagarvodet jämkas i förhållande till den sålunda använda tiden.

41 §.

Där ej annorlunda stadgas uti 18 samt 34—37 §>§, utgår dagarvode för:

1) sammanträde med sakägare samt uppsättande av protokoll, utlåtande

och förening;

2) verkställande av nödig utredning och undersökning;

3) planmätning vid vanlig mätning, då karta upprättas i annan skala än

i 7 och 8 §§ sägs;

4) urskiljande av inrösnings- och avrösningsjord samt för ägors gradering;

5) grafisk arealuträkning, då karta föreligger i annan skala än som omförmäles

i 20 § 1 mom.;

6) undersökning och komplettering av äldre karta ävensom för granskning

av arealuträkning;

7) ägodelning, då karta föreligger i annan skala, än som omförmäles i

25 § 1 mom;

8) utvisande å marken av provisionel! plan för skifte;

9) vanlig avvägning;

10) besiktning och värdering samt upprättande av besiktnings- och värderingsinstrument;
11)

upprättande av likvid;

12) uppgörande av förslag till fastighetsindelning på grund av sådan

plan, som avses i 19 kap. 1 § andra stycket i lagen den 18 juni 1926 om

delning av jord å landet;

13) skattläggning samt biträde vid domstol;

14) andra lantmätare författningsenligt åliggande åtgärder, för vilka ej

detaljarvode enligt 2 kap. utgår och vilka ej skola gottgöras enligt överenskommelse

på sätt i 52 och 53 §§ sägs.

42 §.

1 mom. Därest tillämpning av i 2 kap. angivna detaljarvoden skulle befinnas

medföra, att arvode för förrättning i dess helhet blir lägre än vad

förhållandet skulle bliva, om dagarvode utginge för samtliga i förrättningen

ingående åtgärder, må, därest lantmätaren så önskar, för förrättningen i

dess helhet utgå dagarvode.

Vad sålunda stadgats innefattar ej befogenhet för lantmätare att beräkna

dagarvode i stället för det i 35 § angivna engångsarvodet vid styckningsförrättningar.

2 mom. Detsamma gäller i fråga om arvode för:

a) mätningsarbeten, som avses i 7—9, 11, 12 och 14 §§;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72. 15

b) ägodelning, där den avsett ägoutbyte, torvmosse, som särskilt skiftas,

eller fiske;

c) utstakning, utmärkande och säkerställande av ägogräns, där dessa åtgärder

äro att hänföra till vänlig mätning;

d) mätning och räkning av skog för skogslikvid.

Dessa bestämmelser skola så tillämpas, att dagarvode beräknas för alla

under sämtna littera angivna åtgärder.

43 §.

Därest i fall, som i 42 § 1 mom. samt 2 mom. a—-c avses, dagarvode

skulle utgå för mera än sex dagar, skall underrättelse meddelas sakägarna,

att frågan om arvodet, därest någon sakägare det fordrar, skall underställas

lantmäteristyrelsens prövning.

Har fråga av nu nämnd beskaffenhet underställts lantmäteristyrelsens

prövning, äger styrelsen i sådant fall såväl bestämma angående beräkningsgrunderna

för arvodet som fastställa dess totalbelopp, det sistnämnda dock ej

högre än vad lantmätaren begärt.

44 §.

Det åligger lantmätare att i protokollet göra anteckning om de dagar, för

vilka dagarvode debiterats, samt om de olika slag av åtgärder, som under

särskilda dagar verkställts.

År förrättning av sådan beskaffenhet, att protokoll icke föres, skola dessa

anteckningar göras å sluträkning.

4 Kap.

Lösen för karta och handlingar.

45 §.

1 mom. För kopia eller utdrag av karta över ägogräns eller annan längdsträckning

utgår lösen med:

ä) ett grundbelopp av 8 kronor;

b) 5 öre för varje centimeter av å kartan utmärkta längdsträckningar,

som beteckna rågång eller annan ägogräns, samt med 2 öre för å kartan

utmärkta längdsträckningar av annat slag.

2 mom. Utgår samtidigt lösen för flera exemplar av samma karta, höjes

ersättningen enligt 1 mom. b):

för två exemplar med sammanlagt 60 procent

» tre » » » 110 »

» fyra » » » 150 »

» fem » » » 180 »

» flera än fem exemplar med ytterligare 20 procent för varje exemplar

utöver fem.

Det belopp, som jämlikt dessa bestämmelser kommer att utgå, skall fördelas

lika på varje exemplar.

3 mom. Ifrågakommer kopia eller utdrag av nätkarta, utgår lösen därför

efter ritytans storlek med 11 kronor för yta av 40 x 60 centimeter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

46 $.

1 mom. För kopia eller utdrag av fullständigt uträknad ägokarta i någon

av nedan i tariff VII omförmälda skalor utgår lösen med:

a) ett grundbelopp av 8 kronor;

b) en efter kartans skala och ägofigurernas medelareal lämpad ersättning

enligt följande tariff:

Tariff VII.

Kopieringstariff.

Medel- areal

för ägo-

Skala

1 : 400

Skala

1 : 1000

Skala

1 :2000

Skala

1 : 4000

Skala

1 : 8000

Skala

1:16000

Skala

1 : 20000

Örets

1 f

ö r

figur;

hektar

ägo-

hekt-

ägo-

liekt-

ägo-

hekt-

ägo-

hekt-

ägo- j hekt-

ägo-

hekt-

ägo-

liekt-

figur

ar

figur

ar

figur

ar

| figur

ar

figur | ar

figur

ar

figur

ar

0-0.5

32

140

15

56

10

28

! 7

14

6 7

5

4

1

5

3

0.5—

60

84

26

34

16

16

10

8

7 5

6

2

6

i

Vid tillämpning av tariff VII skola bestämmelserna i 38 § 1 mom. gälla,

dock att, därest ägodelning utmärkts å kartan, bestämmelserna i 38 § 2 mom.

må följas.

2 mom. Utgår samtidigt lösen för flera exemplar av samma karta, höjes

ersättningen enligt 1 mom. b):

för två exemplar med sammanlagt 60 procent

»

tre

»

»

»

no

»

»

fyra

»

»

»

150

»

»

fem

»

»

»

180

»

» flera än fem exemplar med ytterligare 20 procent för varje exemplar

utöver fem.

Det belopp, som jämlikt dessa bestämmelser utgår, skall fördelas lika på

varje exemplar.

3 mom. Därest lösen, beräknad efter ovan angivna bestämmelser, understiger

den lösen, vilken skulle komma att utgå, om bestämmelserna i 45 §

tillämpades, må lösen beräknas enligt sistnämnda paragraf, dock att, om den

överstiger 50 kronor, fråga om beloppets bestämmande skall underställas

lantmäteristyrelsens prövning.

47

Angående lösen för kopia eller utdrag av annan karta, än som avses i

46 §, därom stadgas i 53 §.

48 §.

Lösen för kopia av mätskiss utgår med 5 kronor för varje blad av minst

storleken 36 x 22.5 centimeter.

49 §.

För avskrift eller utdrag av protokoll, beskrivning eller annan handling

utgår lösen med 60 öre för sida.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

17

50 §.

Angående sättet för expeditions avfattande är stadgat i gällande förordning

angående expeditionslösen, och äger lantmäteristyrelsen utfärda närmare

föreskrifter.

51 §.

Sakägare vare icke skyldig att lösa kopia av karta eller avskrift av handlingar

i andra fall än då sådant är i lag eller eljest föreskrivet eller skyldighet

stadgats för lantmätare att till sakägare utgiva sådan kopia eller

avskrift.

5 Kap.

Gottgörelse enligt överenskommelse.

52 §.

Utan hinder av bestämmelserna i 6, 13, 19, 34 och 42 §§ äge lantmätare

frihet att med sakägare överenskomma om gottgörelse för:

a) polygonmätning, utförd såsom vanlig mätning, utan att därvid förekommit

annan mätning;

b) beräkning av koordinater för gränspunkter;

c) numerisk arealuträkning av helt mätningsområde eller i sådant ingående

fastighet eller ägoområde;

d) mätning, räkning och värdering av skog samt uppgörande av skogslikvid.

53 $.

De i 2, 3 och 4 kap. meddelade bestämmelser äga icke tillämpning i

fråga om:

a) förrättningar eller åtgärder, som angå områden inom stad eller samhälle,

där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas,

eller område å landet, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 42 § i lagen om

fastighetsbildning i stad eller motsvarande äldre bestämmelse förordnat, att

stadsplan skall upprättas, eller meddelat särskilda föreskrifter med avseende

å byggnadsverksamhetens ordnande;

b) förrättningar eller åtgärder, som angå trafikleder, med undantag ej

mindre av vägdelning enligt 3 kap. i lagen den 23 oktober 1891 angående

väghållningsbesvärets utgörande å landet samt förrättning, som avses i 12 §

i lagen om enskilda vägar den 29 juni 1926, än även av sådana förrättningar

eller åtgärder, som angå ägogräns mellan trafikled och annan

fastighet;

c) förrättningar eller åtgärder, som angå elektriska anläggningar, krafteller

transportledningar eller annat dylikt, så ock förrättningar eller åtgärder,

som angå egentliga vatten- och kloakledningar;

d) andra förrättningar eller åtgärder än sådana, som avses under a)—c)

och som lantmätaren utför utan myndighets förordnande dock med undantag

av avstyckningsförrättning samt av sådant förslag till fastighetsindelning,

som avses i 41 § 12);

e) finmätning, finavvägning samt utstakning och säkerställande, som tillhöra

finmätning, då dessa åtgärder förekomma i andra fall, än som avses

under a)—d);

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 samt. 28 höft- (Nr 72.) ~

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

f) uppgörande av förslag till sådan plan, som avses i 19 kap. 1 § andra

stycket i lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet;

g) lösen för kopia eller utdrag av ägokarta, som antingen icke är fullständigt

uträknad eller är upprättad i annan skala än någon av de i kopie
ringstariffen

i 46 § omförmälda;

h) lösen för kopia eller utdrag av geografisk karta.

För de under a)—f) omförmälda åtgärder samt därtill i förekommande

fall hörande karta och handlingar ävensom för kopia eller utdrag av sådana

kartor, som omförmälas under g) och h), tillkommer lantmätaren gottgörelse

enligt överenskommelse; dock att, därest Kungl. Maj:t fastställt särskild taxa

för samhälle eller område, varom under a) här ovan sägs, eller eljest meddelat

för dylikt samhälle eller område gällande taxeföreskrifter, sådan taxa eller

sådana föreskrifter skola lända till efterrättelse.

54 $.

Därest i fall, som i 52 och 53 §§ avses, överenskommelse ej kan träffas

angående gottgörelsens belopp, skall frågan härom underställas lantmäteristyrelsens

prövning.

6 Kap.

Räkning och klander därav ävensom handräckning och besvär m. in.

55 §.

1 mom. Utom i det fall att blott en sakägare finnes samt därjämte gottgörelse

för förrättning i dess helhet bestämts genom överenskommelse eller

myndighets beslut, åligger det lantmätare att vid förrättnings avslutande

eller vid handlingarnas överlämnande avgiva sluträkning, upptagande i

specificerade poster vad lantmätaren har att av sakägare fordra i de avseenden,

som i 2, 3, 4 och 5 kap. omförmälas.

1 fall, varom i 35 § 1 mom. sägs, skall sluträkning avgivas blott genom

anteckning till protokollet rörande lantmätaren tillkommande arvode.

2 mom. Där grunderna för kostnadernas fördelning mellan de olika sakägarna

ej finnas angivna i vid förrättningen fört protokoll, skall sluträkningen

innehålla upplysning om dessa grunder. I varje fall skall i sluträkningen

utföras vad på varje sakägare belöper av den lantmätaren

tillkommande gottgörelse.

3 mom. I sluträkning skall angivas, inom vilken tid, varest och i vilken

ordning densamma må klandras.

Detsamma gälle, där sluträkning avgives blott genom anteckning till

protokollet.

56 §.

Där sluträkning ej avgives blott genom anteckning till protokollet, skall

den uppgöras i två exemplar. Det ena exemplaret skall tillställas sakägarna

emot bevis, som bifogas konceptakten. Där sluträkning icke utgives å

sammanträde, skall, där annan tid icke särskilt stadgats, tillställandet ske

senast inom femton dagar därefter med posten eller genom utmätningsmannen

i orten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

19

57 %.

Är lantmäteriförrättning av den vidlyftiga beskaffenhet, att den icke kan

medhinnas första året, eller uppskjutes den utan lantmätarens vållande, må

lantmätaren utställa förskottsräkning å vad han för dittills utförda arbeten

och vidtagna åtgärder har att fordra i de avseenden, som i 55 § 1 mom.

omför -malas. Vid förrättningens slut skall dock sluträkning upprättas över

hela gottgörelsen.

Om förskottsräkning gälle i tillämpliga delar vad i 55 § 2 och 3 mom.

samt 56 § sägs om sluträkning.

58 §.

När sluträkning blivit till sakägarna avgiven på sätt i 56 § sägs, vare

lantmätare berättigad att uppbära hela den gottgörelse, som enligt räkningen

tillkommer honom.

Ä förskottsräkning må lantmätaren uppbära tre fjärdedelar av vad, som

enligt sådan räkning tillkommer honom.

59 $.

Tredskas sakägare att betala gottgörelse, som i denna förordning avses,

njute lantmätaren hos överexekutor skyndsam handräckning till dess utbekommande.

Ej må dock sådan handräckning lämnas, utan att lantmätaren

styrker, att räkning på sätt i denna förordning stadgas blivit upprättad

och till sakägare utgiven ävensom att handlingar, där sådant skall ske, i

föreskriven ordning blivit till sakägarna utgivna.

60 $.

Sakägare må hos överlantmätaren i länet erhålla biträde med granskning

av sluträkning och förskottsräkning.

61 $.

Sakägare, som förmenar, att lantmätare i sluträkning beräknat för hög

gottgörelse i ett eller annat avseende, vare, där ej annat är i lag eller annan

författning stadgat, berättigad att genom stämning å lantmätaren anhängiggöra

klandertalan inom tre månader från förrättningens avslutande.

Förskottsräkning må av sakägare klandras endast för det fall, att den,

som utfärdat räkningen, upphört att hava vidare befattning med förrättningen.

Tiden för klandertalans anställande räknas i så fall till tre månader

från den dag, då sakägare erhöll kännedom om, att lantmätaren upphört

att hava vidare befattning med förrättningen.

Klandertalan, som av en sakägare instämmes, gälle jämväl till förmån

för övriga sakägare.

62 %.

Oberoende av den sakägare tillkommande klanderrätt må lantmätare i

laga ordning tilltalas för tjänstefel vid upprättande av sluträkning eller

förskottsräkning.

63 $.

över lantmäteristyrelsens beslut i frågor, som i denna förordning sägs,

må klagan hos Konungen i jordbruksdepartementet föras i den ordning,

som för ekonomimål i allmänhet är stadgad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

7 Kap.

Undantag från denna förordnings tillämpning.

64 $.

Denna förordning äger icke tillämpning beträffande överlantmätare och

ej heller i fråga om gottgörelse för:

a) förrättningar, som avses i kungörelsen den 30 december 1916 angående

tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark,

b) förrättningar, som avses i lagen den 22 juni 1921 om ströängars indragande

till kronan,

c) sådana syneförrättningar, som omförmälas i 10 kap. 32 § vattenlagen

och i 7 § i lagen den 11 juni 1920 om vad vid anläggande av järnväg

eller spårväg bör iakttagas till tryggande av närliggande marks torrläggning,

d) för upprättande av registerkarta eller uppdrag såsom registerförare,

e) för förrättning eller åtgärd, som utföres av lantmätare, anställd antingen

hos offentlig myndighet eller för särskilt offentligt ändamål.

Denna förordning träder i kraft den dag, då lagen om delning av jord å

landet träder i kraft, skolande förordningen den 22 juni 1920 (nr 376) angående

den gottgörelse lantmätare äger uppbära av sakägare (lantmäteritaxa)

då upphöra att gälla. I fråga om gottgörelse för åtgärd, som vid förstberörda

tidpunkt är påbörjad men icke slutförd, skola bestämmelserna i

denna förordning i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dock att beträffande

gottgörelse för ägostyckning och jorda vsöndring, som med stöd

av 13 och 14 §§ i lagen den 18 juni 1926 om vad iakttagas skall i avseende

på införandet av lagen om delning av jord å landet verkställes efter

det sistnämnda lag trätt i kraft, bestämmelserna i ovannämnda förordning

den 22 juni 1920 i tillämpliga delar fortfarande skola gälla.

Så länge angående gottgörelse, som belöper å ecklesiastikt boställe, ännu

icke meddelats sådant särskilt stadgande, som avses i 3 § av förevarande

förordning, skola, intill dess dylikt stadgande tillkommer, hittillsvarande

bestämmelser i 21 § 3 mom. i 1909 års taxa fortfarande äga tillämpning.»

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ny lantmäteritaxa. a1 i texten