Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om statsinköp av bulvanhemman.

1927-05-20 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1927:76, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om statsinköp av bulvanhemman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

1

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1927 kl. 5 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

statsinköp av bulvanhemman.

Uti en inom riksdagens första kammare väckt, till jordbruksutskottet

hänvisad motion, nr 166, av herr Lindhagen, har hemställts, att riksdagen

ville ställa till förfogande ett lämpligt belopp, helst förslagsanslag, för

eventuella statsinköp av så kallade bulvanhemman.

Såsom bekant har lagen den 18 juni 1925 (Sv. förf.-saml. nr 221) om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom tillkommit i syfte att förhindra kringgåendet

av i gällande författningar stadgade inskränkningar för vissa rättssubjekt

att förvärva fast egendom. Närmast avsågs härmed förbuden för

bolag och främmande rättssubjekt att icke utan särskilt tillstånd göra dylika

förvärv. Gjorda undersökningar hade visat, att i synnerhet den s. k.

norrländska förbudslagen (Sv. förf.-saml. nr 21 sid. 1:1906) — föregångare till

den för hela landet numera gällande s. k. bolagsförbudslagen (Sv. förf.-saml.

nr 219:1925) — i betydande omfattning varit föremål för kringgående.

Enligt av jordkommissionen på sin tid gjorda beräkningar skulle icke

mindre än 500 å 600 dylika bulvanhemman förekomma, flertalet i Västernorrlands

och Jämtlands län.

Bulvanskap enligt bulvanlagen anses föreligga, då i lag stadgat förbud att

utan tillstånd eller särskilt godkännande förvärva eller behålla fast egendom

kringgås därigenom att den, som har fång till viss egendom, är bulvan för

annan, mot vilken dylikt förbud gäller, i det att fastigheten innehaves huvudsakligen

för dennes räkning. Allmän åklagare skall vid domstol föra talan

angående dylikt bulvanskap och domstolen har att, om sådant befinnes vara

för handen, förordna, att överexekutor skall pröva, huruvida egendomen

skall säljas å offentlig auktion. Själva bulvanskapet är däremot icke straffbelagt.

Sedan sex månader förflutit efter det domstolens förenämnda beslut

vunnit laga kraft, skall överexekutor meddela förordnande om egendomens

försäljning, därest ej av lagfartsprotokollet framgår, att egendomen avyttrats.

Sådant förordnande blir gällande ändå att egendomen beflnnes hava varit

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 10 saml. 30 höft. (Nr 7G—77.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

avyttrad eller sedermera avyttrats. För att den person, som efter anhängiggörandet

av dylik rättegång inköper fastigheten, skall erhålla kännedom om

rättegången och den risk, som i anledning därav linnes att dröja med lagfartsansökan,

har upptagits bestämmelse, att första gången mål angående

upplösning av bulvanförliållanden förekommer vid domstol, anteckning

därom skall göras i inteckningsprotokollet samt i intecknings- eller fastighetsboken.

Dylik anteckning blir såmedelst ock föremål för anmärkande

i de gravationsbevis, som därefter skola utfärdas angående fastigheten.

I fråga om förfarandet vid egendomens försäljning skola gälla motsvarande

regler som om förordnande jämlikt 28 § utsökningslagen meddelats om försäljning

av fastigheten till gäldande av fordran, som däri äger bästa förmånsrätt.

Någon garanti för inteckningars kvarstående i fastigheten förefinnes

sålunda icke. Domstol må under rättegången meddela förbud för

bulvan eller hans huvudman att å egendomen avverka skog annorledes än

till husbehov ävensom, därest särskild anledning därtill föreligger, att från

egendomen bortföra stråfoder. Sådant förbud kan ock, evad saken förekommit

vid domstol eller icke, meddelas av länsstyrelsen. Den, som med kännedom

om dylikt förbud överträder detsamma, straffas med böter, varjämte

avverkat virke eller bortfört foder under vissa omständigheter kan beslagtagas

och dömas förbrutet. Länsstyrelse skall ägna särskild uppmärksamhet

däråt, att inom länet förekommande bulvanförhållanden varda lagligen beivrade.

Vissa befattningshavare, nämnder och styrelser äro pliktiga att, då

anledning förefinnes till antagande, att bulvanförhållande föreligger, där så

anses lämpligt, förordna särskild åklagare att anhängiggöra och utföra talan

om bulvanförhållande. Rättegång angående bulvanförhållande skall handläggas

i den för brottmål stadgade ordning.

Särskilt är att märka, att lagen äger retroaktiv verkan och sålunda avser

upplösning jämväl av vid lagens ikraftträdande bestående bulvanförhållanden.

Bulvanlagen trädde i kraft den 1 januari 1926. Såsom närmare framgår

av andra lagutskottets utlåtande innevarande riksdag, nr 9, i anledning av

en likaledes av herr Lindhagen väckt motion (nr 165) angående vissa ändringar

i lagen framgår, att till Kungl. Maj:t, särskilt från Jämtlands och

Västernorrlands län, från ägarebolagen inkommit ett stort antal ansökningar

om köp av bulvanhemman, till stöd för vilka ansökningar åberopats bestämmelser

i 4 § 1 mom. av den förenämnda bolagsförbudslagen (de s. k. lindrigare

koncessionsvillkoren). Det synes ock av i nämnda utlåtande förefintliga

upplysningar framgå, att lagens bestämmelser i avvaktan på avgörandet

av dessa ansökningar icke trätt i verkställighet. Tillika upplyses emellertid,

att de flesta av ansökningarna numera skulle hava blivit av Kungl.

Maj:t avslagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

Motionären vill rikta uppmärksamheten å de svårigheter, som kunna

uppstå vid realisation av bulvanhemmanen, beroende därpå att den jordbrukande

befolkningen icke hade råd, att köpa desamma och att de enskilda

spekulanterna därigenom skulle få fördel av lagstiftningen. Staten

borde därför träda emellan såsom eventuell köpare i syfte jämväl att utvidga

sina skogsmarker samt för att efter inköpet verkställa lämplig utbrytning

av jordbruk. För möjliggörande av detta förfarande föreslår motionären

anvisande av särskilt anslag.

I sitt utlåtande nr 47 hade utskottet i anledning av motionen anfört oeh

hemställt följande:

»Det torde ej kunna bestridas, att ändamålet med bulvanlagen i hög grad

äventyras, därest den jordbrukande befolkningen vid realisation av bulvanhemman

visar sig sakna ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för

att förvärva desamma. Ehuru med hänsyn till att lagen ännu knappast

trätt i tillämpning någon direkt erfarenhet härav icke kan åberopas, torde

dock sannolikheten tillräckligt tala för att motionärens farhågor i detta

hänseende äro väl grundade. Tydligt är i varje fall, att ifrågavarande lagstiftnings

effektivitet skulle avsevärt tryggas, därest den bereddes stöd genom

vissa kompletterande åtgärder. Den utväg motionären anvisar — att staten i

dessa fall skulle uppträda såsom eventuell köpare — synes även utskottet vara

den närmast tillhands liggande. Statens ingripande skulle därvid, på sätt motionären

antytt, kunna tjäna det dubbla syftet, att dels lämpliga skogsmarker

överfördes i dess ägo och därigenom tillförsäkrades skydd mot skövling och dels

för skogsbruket obehövlig jord, där så kunde ske, avstyckades till bondejordbruk

eller egna hem. Utskottet vill emellertid framhålla, att detta icke

torde vara omöjligt att realisera inom ramen av statens nuvarande verksamhet

med avseende å inköp och försäljning av mark. Vid sådant förhållande

har det icke synts utskottet nödvändigt eller lämpligt att, såsom

motionären ifrågasätter, för ändamålet anvisa särskilda medel. Givetvis

äro emellertid vissa administrativa åtgärder erforderliga för att berörda

möjlighet skall bliva effektivt utnyttjad. Härförutan torde nämligen

myndigheterna sakna tillräcklig anledning att ägna erforderlig uppmärksamhet

åt förevarande, huvudsakligen från social synpunkt framträdande

önskemål. En hänvändelse till Kungl. Maj:t i här angivet syfte synes utskottet

fördenskull påkallad. I detta sammanhang har utskottet slutligen

ansett sig kunna beröra, att under frågans behandling även en annan utväg

synts utskottet jämsides med den nu omliandlade tänkbar, nämligen att

staten genom anordnande av någon särskild lånemöjlighet kunde bereda

den jordbrukande befolkningen hjälp vid förvärvande av bulvanhemman.

Under åberopande av det förut anförda hemställer utskottet, att riksdagen

i anledning av förevarande motion 1:166 må i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för att vid realisation av

i lagen den 18 juni 1925 om bulvanförhållande i fråga om fast egendom

avsedda s. k. bulvanhemman kronan må kunna, där så för vinnande av

med lagen avsett syfte visar sig erforderligt, verkställa inköp av dylikt

hemman.»

En vid utlåtandet fogad reservation av herrar Pettersson i Bjälbo, Olsson

i Broberg, Carlström och Andersson i Fältenborg hade följande lydelse:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

»Vid förvärv av skogsmark från kronans sida har hittills i allmänhet den

fordran uppställts, att förvärvet skall anses ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt.

Följden därav har blivit den, att inköpen antingen kommit att omfatta

större sammanhängande komplex eller ock skogsskiften liggande nära

intill andra kronomarker och lämpliga för desammas arrondering. Smärre,

spritt liggande skogar har det ansetts fördelaktigt att avyttra. Enligt utskottets

förslag skulle nu riksdagen hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t skall vidtaga åtgärder för att kronan må kunna verkställa inköp av

s. k. bulvanhemman, där så för vinnande av med lagen av den 18 juni

1925 om bulvanförhållanden i fråga om fast egendom avsett syfte visar sig

erforderligt. Utskottets förslag till riksdagsskrivelse lärer icke kunna tolkas

annorlunda än att dylika inköp skola ske oberoende av om inköpet ställer

sig fördelaktigt för kronans ekonomiska intressen eller ej. Även om det

icke kan anses lyckligt, att de s. k. bulvanhemmanen komma i händerna på

s. k. skogsspekulanter, så synes det knappast riktigt, att kronan skall med

bortseende från sina ekonomiska intressen ingripa på sådant sätt, som utskottet

föreslår, vilket för övrigt lätt torde kunna leda till ett oskäligt gynnande

av de nuvarande innehavarna av bulvanhemman. Det kan starkt

ifrågasättas, huruvida verkligen de olägenheter motionären berört äro av

den storleksordning, att sådana åtgärder böra vidtagas, att innehavare av

bulvanhemman skola komma i gynnsammare ställning än andra fastighetsägare,

som av ett eller annat skäl måste sälja sitt hemman.

Det synes oss nödvändigt, att även dessa synpunkter vid frågans utredning

vinna tillbörligt beaktande.

Vi hemställa därför, att riksdagen i anledning av förevarande motion 1:166

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville vidtaga

åtgärder för att utreda, huruvida och i vad mån åtgärder från statens sida

böra vidtagas för att vid realisation av i lagen av den 18 juni 1925 om

bulvanförhållanden i fråga om fast egendom avsedda s. k. bulvanhemman

förhindra, att desamma komma i händerna på s. k. enskilda skogsspekulanter.

»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har andra kammaren

bifallit utskottets hemställan, under det att första kammaren bifallit omförmälda

reservation.

Då kamrarna således stannat i skiljaktiga beslut, har det ålegat utskottet

att söka åstadkomma en sammanjämkning mellan dessa beslut. Utskottet

har trott sig finna, att en lämplig lösning av frågan skulle kunna vinnas

genom antagande av nedan framställda förslag. Utskottet får sålunda

hemställa,

att riksdagen må, båda kamrarna med frånträdande

av sina förut i ärendet fattade beslut, godkänna följande

yttrande och förslag i förevarande fråga:

Det torde ej kunna bestridas, att ändamålet med bulvanlagen i viss mån

äventyras, därest den jordbrukande befolkningen vid realisation av bulvanhemman

visar sig sakna ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för

att förvärva desamma. Ehuru med hänsyn till att lagen ännu knappast

börjat tillämpas någon direkt erfarenhet härav icke kan åberopas, torde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

5

dock viss sannolikhet tala för att motionärens farhågor i detta hänseende

icke äro ogrundade. Tydligt är i varje fall, att ifrågavarande lagstiftnings

effektivitet skulle avsevärt tryggas, därest den bereddes stöd genom vissa

kompletterande åtgärder. Motionären anvisar härvid den utvägen, att staten

skulle uppträda som eventuell köpare, varigenom skulle nås det dubbla syftet,

att dels lämpliga skogsmarker överfördes i dess ägo och dels för skogsbruket obehövlig

jord, där så kunde ske, avstyckades till bondejordhruk eller egna hem.

Utskottet vill emellertid framhålla, att detta i viss utsträckning torde vara möjligt

att realisera i anslutning till statens nuvarande verksamhet med avseende å

inköp och försäljning av mark. Vid sådant förhållande har det icke synts utskottet

lämpligt att, såsom motionären ifrågasätter, för ändamålet anvisa särskilda

medel, helst som det i varje fall icke torde böra ifrågasättas, att inköp av

detta slag skulle av staten företagas även i fall, där de vore för statsverket

förlustbringande. Vissa administrativa åtgärder torde emellertid vara erforderliga

för att förberörda möjlighet skall bliva effektivt utnyttjad. Härförutan

torde nämligen myndigheterna icke hava tillräcklig anledning att ägna erforderlig

uppmärksamhet åt förevarande, huvudsakligen från social synpunkt

framträdande önskemål. En hänvändelse till Kungl. Maj:t i här angivet

syfte synes utskottet fördenskull påkallad. I detta sammanhang har utskottet

slutligen ansett sig kunna beröra, att under frågans behandling även

en annan utväg synts utskottet jämsides med den nu omhandlade tänkbar,

nämligen att staten genom anordnande av någon särskild lånemöjlighet

kunde bereda den jordbrukande befolkningen hjälp vid förvärvande av

bulvanhemman.

Under åberopande av det förut anförda hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av förevarande motion 1:166

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville undersöka möjligheterna för att vid realisation

av i lagen den 18 juni 1925 om bulvanförhållande

i fråga om fast egendom avsedda s. k. bulvanhemman

kronan må kunna, där så för vinnande av med lagen

avsett syfte visar sig erforderligt och detta kan ske

utan åsidosättande av kronans ekonomiska intressen,

verkställa inköp av dylika hemman samt vidtaga de åtgärder,

vartill undersökningen kan giva anledning.

Stockholm den 20 maj 1927.

På jordbruksutskottets vägnar:

G. SEDERHOLM.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets memorial Nr 76.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Boberg, Gabrielsson, An

dersson i Fältenborg, Kropp och Alexander Nilsson, samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby, Pettersson

Bjälbo, Carlström, Uddenberg, Andersson i Grimbo, Sjölander och Björk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:332 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående statsinköp av bulvanhemman. a1 i texten