Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m.

1927-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1927:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

7

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1927 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt

motion om viss ändring i stadgan om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 202, har herr Hage hemställt,

att riksdagen måtte besluta utforma i motionen nämnda bestämmelser

i kungl. stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

och stadsfullmäktige m. m. den 13 juni 1913 efter samma grunder, som

gälla för förordningen om kommunalstyrelse på landet.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

I stadgan om proportionellt valsätt vid val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m. bestämmes beträffande de i stadgan behandlade valen

i 2 §, att valsedlarna skola vara »fria från överstrykningar» och att »sedel

må ej upptaga flera . . . namn än det antal personer valet avser». Enligt

motionärens mening äro dessa stadganden olämpliga och det föreslås, att

de beträffande val av riksdagsmän och av stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige

och landstingsmän i detta hänseende gällande bestämmelserna

skulle göras tillämpliga även vid här ifrågavarande val. Enligt dessa bestämmelser

skall, då något namn å valsedel är överstruket, detta namn

anses såsom obefintligt; likaledes betraktas, om valsedel upptager flera

namn än medgivet är, det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

Förefintligheten av överstrykningar eller av övertaliga namn föranleder

alltså icke i dessa fall, i olikhet mot vad enligt här ifrågavarande

stadga gäller, kassation av valsedeln.

Stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val gällde ursprungligen, i

sin lydelse den 13 juni 1913, endast val inom vissa representativa församlingar,

nämligen inom landsting och stadsfullmäktige. Sedermera kar

stadgans tillämplighetsområde utsträckts, så att den numera gäller även

vissa andra val; i sin nu gällande lydelse är stadgan tillämplig å val »av

kommunalnämnd, drätselkammare, kommunalrådmän, ledamöter i stadsstyrelse,

kyrko- och skolråd, ledamöter i poliskollegium eller polisnämnd

samt landstings förvaltningsutskott, så ock val av två eller flera personer

för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande å

kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga, inom

stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller inom landsting.» Det proportionella

valsättets användande i dessa fall är alltid fakultativt.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

I sina bestämmelser om röstsammanräkning m. m. är stadgan på grund

av sitt speciella tillämpningsområde uppbyggd på andra principer än de,

som numera, enligt 1921 och 1922 genomförda lagändringar, gälla vid

val till riksdagens andra kammare och val av förstakammarelektorer, kommunalfullmäktige,

stadsfullmäktige och landstingsmän. I fråga om de val,

för vilka 1913 års stadga gäller, har det icke ansetts lämpligt att föreskriva

den mer invecklade sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande

de politiska och kommunala valen i allmänhet och som är byggd

på en mera genomförd rangordningsregel.

Denna principiella olikhet mellan de vid politiska och kommunala val

i allmänhet å ena och val enligt 1913 års stadga å andra sidan, gällande

reglerna, har i viss mån betingat de skiljaktigheter i vissa detaljer, som

motionären påpekar. Enligt den i 1913 års stadga bestämda valmetoden

kunna överstrykningar av namn sålunda vida lättare leda till hävande av

rangordningsregeln än enligt den metod, som införts i fråga om .politiska

och kommunala val i allmänhet. Att i omförmälda stadga göra de ändringar,

som motionären föreslår, synes redan av detta skäl olämpligt, och

att för här berörda vals vidkommande införa den nya valmetoden, torde

icke vara tillrådligt; den nu använda, enklare valmetoden synes väl lämpad

för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis fåtaliga församlingar,

varom här huvudsakligen är fråga.

För övrigt torde vid dessa val förbudet mot strykning av namn, respektive

tillfogande av övertaliga namn, icke föranleda någon nämnvärd olägenhet.

För de väljare, som vilja företaga ändringar i de tryckta listorna,

finnes möjlighet att utskriva en egen lista. Misstag och kassationer böra

kunna förebyggas genom att ordföranden före valet fäster uppmärksamheten

på förbudet mot överstrykningar och övertaliga namn.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1927.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Strömberg, David Bergström, Adolf Dahl, Beuterskiöld,

Leander* Fehr* N. J. M. Svensson, Larsén, Åkerberg,* Sävström, Magnusson i

Tumhult, Gustafson i Kasenberg,* Bäckström* Borg, K. A. Westman, Andersson i

Igelboda, Björkman, Fast och Jensen*

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.

9

Reservation

av herrar Borg, Andersson i Igelboda och Jensen, som anfört:

Då, vi funnit starka skäl tala för det av herr Hage gjorda yrkandet,

ha vi inom utskottet yrkat bifall till motionen. Det torde nämligen vara

ostridigt, att den nu förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande

valsedels beskaffenhet vid här ifrågavarande val och de allmänna valen

till kommunalfullmäktige m. m. har vållat viss förvirring och lätt kunnat

leda till masskassering av valsedlar. Vi finna så mycket större anledning

att nu upptaga detta spörsmål, sedan Kungl. Maj:t beslutat, att utredningen

angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på

landet och kommunalstyrelse i stad skall vila och man sålunda icke har

att förvänta förslag i detta hänseende inom den närmaste tiden. Om ett

sådant förslag kunnat förväntas, hade det här ifrågavarande spörsmålet

möjligen kunnat anstå till den formella revisionen av kommunallagarna

för att upptagas i detta större sammanhang.

Då emellertid utskottet ej velat tillstyrka motionen, ha vi ej ansett

lämpligt att reservationsledes framställa yrkande om direkt lagändring, då

vi förmena, att, innan riksdagen beslutar en sådan, eu mera ingående utredning

bör komma till stånd, än vad reservanterna kunnat åstadkomma,

varför vi hemställa,

att riksdagen, i anledning av herr Hages motion, i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville

efter utredning för riksdagen framlägga sådant förslag till

ändring av Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m., av den 13 juni 1913, att bestämmelserna däri om

valsedels beskaffenhet samt om grunderna för valsedels

kasserande må komma i överensstämmelse med vad som

gäller i förordningen om kommunalstyrelse på landet beträffande

val av kommunalfullmäktige.

Bihang till riksdagens protokoll 1221. 5 samt. 2 höft. (Nr 2—4.)

361 87 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.