Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m.
1927-02-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1927:4, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige m. m.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.
7
Nr 4.
Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1927 kl. 1 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt
motion om viss ändring i stadgan om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m.
I en inom andra kammaren väckt motion, nr 202, har herr Hage hemställt,
att riksdagen måtte besluta utforma i motionen nämnda bestämmelser
i kungl. stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
och stadsfullmäktige m. m. den 13 juni 1913 efter samma grunder, som
gälla för förordningen om kommunalstyrelse på landet.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
I stadgan om proportionellt valsätt vid val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m. bestämmes beträffande de i stadgan behandlade valen
i 2 §, att valsedlarna skola vara »fria från överstrykningar» och att »sedel
må ej upptaga flera . . . namn än det antal personer valet avser». Enligt
motionärens mening äro dessa stadganden olämpliga och det föreslås, att
de beträffande val av riksdagsmän och av stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
och landstingsmän i detta hänseende gällande bestämmelserna
skulle göras tillämpliga även vid här ifrågavarande val. Enligt dessa bestämmelser
skall, då något namn å valsedel är överstruket, detta namn
anses såsom obefintligt; likaledes betraktas, om valsedel upptager flera
namn än medgivet är, det eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.
Förefintligheten av överstrykningar eller av övertaliga namn föranleder
alltså icke i dessa fall, i olikhet mot vad enligt här ifrågavarande
stadga gäller, kassation av valsedeln.
Stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val gällde ursprungligen, i
sin lydelse den 13 juni 1913, endast val inom vissa representativa församlingar,
nämligen inom landsting och stadsfullmäktige. Sedermera kar
stadgans tillämplighetsområde utsträckts, så att den numera gäller även
vissa andra val; i sin nu gällande lydelse är stadgan tillämplig å val »av
kommunalnämnd, drätselkammare, kommunalrådmän, ledamöter i stadsstyrelse,
kyrko- och skolråd, ledamöter i poliskollegium eller polisnämnd
samt landstings förvaltningsutskott, så ock val av två eller flera personer
för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande å
kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige, å allmän rådstuga, inom
stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller inom landsting.» Det proportionella
valsättets användande i dessa fall är alltid fakultativt.
Utskottets
yttrande.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.
I sina bestämmelser om röstsammanräkning m. m. är stadgan på grund
av sitt speciella tillämpningsområde uppbyggd på andra principer än de,
som numera, enligt 1921 och 1922 genomförda lagändringar, gälla vid
val till riksdagens andra kammare och val av förstakammarelektorer, kommunalfullmäktige,
stadsfullmäktige och landstingsmän. I fråga om de val,
för vilka 1913 års stadga gäller, har det icke ansetts lämpligt att föreskriva
den mer invecklade sammanräkningsmetod, som genomförts beträffande
de politiska och kommunala valen i allmänhet och som är byggd
på en mera genomförd rangordningsregel.
Denna principiella olikhet mellan de vid politiska och kommunala val
i allmänhet å ena och val enligt 1913 års stadga å andra sidan, gällande
reglerna, har i viss mån betingat de skiljaktigheter i vissa detaljer, som
motionären påpekar. Enligt den i 1913 års stadga bestämda valmetoden
kunna överstrykningar av namn sålunda vida lättare leda till hävande av
rangordningsregeln än enligt den metod, som införts i fråga om .politiska
och kommunala val i allmänhet. Att i omförmälda stadga göra de ändringar,
som motionären föreslår, synes redan av detta skäl olämpligt, och
att för här berörda vals vidkommande införa den nya valmetoden, torde
icke vara tillrådligt; den nu använda, enklare valmetoden synes väl lämpad
för val i sådana slutna, organiserade och jämförelsevis fåtaliga församlingar,
varom här huvudsakligen är fråga.
För övrigt torde vid dessa val förbudet mot strykning av namn, respektive
tillfogande av övertaliga namn, icke föranleda någon nämnvärd olägenhet.
För de väljare, som vilja företaga ändringar i de tryckta listorna,
finnes möjlighet att utskriva en egen lista. Misstag och kassationer böra
kunna förebyggas genom att ordföranden före valet fäster uppmärksamheten
på förbudet mot överstrykningar och övertaliga namn.
Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 18 februari 1927.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEI JER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Strömberg, David Bergström, Adolf Dahl, Beuterskiöld,
Leander* Fehr* N. J. M. Svensson, Larsén, Åkerberg,* Sävström, Magnusson i
Tumhult, Gustafson i Kasenberg,* Bäckström* Borg, K. A. Westman, Andersson i
Igelboda, Björkman, Fast och Jensen*
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 4.
9
Reservation
av herrar Borg, Andersson i Igelboda och Jensen, som anfört:
Då, vi funnit starka skäl tala för det av herr Hage gjorda yrkandet,
ha vi inom utskottet yrkat bifall till motionen. Det torde nämligen vara
ostridigt, att den nu förefintliga olikheten i bestämmelserna beträffande
valsedels beskaffenhet vid här ifrågavarande val och de allmänna valen
till kommunalfullmäktige m. m. har vållat viss förvirring och lätt kunnat
leda till masskassering av valsedlar. Vi finna så mycket större anledning
att nu upptaga detta spörsmål, sedan Kungl. Maj:t beslutat, att utredningen
angående revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på
landet och kommunalstyrelse i stad skall vila och man sålunda icke har
att förvänta förslag i detta hänseende inom den närmaste tiden. Om ett
sådant förslag kunnat förväntas, hade det här ifrågavarande spörsmålet
möjligen kunnat anstå till den formella revisionen av kommunallagarna
för att upptagas i detta större sammanhang.
Då emellertid utskottet ej velat tillstyrka motionen, ha vi ej ansett
lämpligt att reservationsledes framställa yrkande om direkt lagändring, då
vi förmena, att, innan riksdagen beslutar en sådan, eu mera ingående utredning
bör komma till stånd, än vad reservanterna kunnat åstadkomma,
varför vi hemställa,
att riksdagen, i anledning av herr Hages motion, i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville
efter utredning för riksdagen framlägga sådant förslag till
ändring av Kungl. Maj:ts nådiga stadga om proportionellt
valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m., av den 13 juni 1913, att bestämmelserna däri om
valsedels beskaffenhet samt om grunderna för valsedels
kasserande må komma i överensstämmelse med vad som
gäller i förordningen om kommunalstyrelse på landet beträffande
val av kommunalfullmäktige.
Bihang till riksdagens protokoll 1221. 5 samt. 2 höft. (Nr 2—4.)
361 87 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.