Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorr lands län jämte i ämnet väckta motioner.
1927-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorr lands län jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
18
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
Nr 108.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställning
angående förhyrande av hostad åt landshövdingen
i Västernorr lands län jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e och 4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln
(punkt 39 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att till
förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande ärende har utskottet jämväl till behandling
förehaft två inom första kammaren av herr I. Osterström m. fl. väckta
motioner. I den ena av dessa, nr 103, har yrkats, att riksdagen måtte för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa 203,750 kronor,
därav 187,500 kronor till iståndsättande av den gamla residensbyggnaden i
Härnösand till bostad för landshövdingen i Västernorrlands län m. m., 5,000
kronor till ersättning åt Härnösands stad för viss i samband med denna
byggnadens användning erforderlig tomtreglering m. m. samt 11,250 kronor
för av denna tomtreglering betingad rensning av segelrännan i Nattviken.
I den andra av ifrågavarande motioner, nr 104, har hemställts, att riksdagen,
i händelse yrkandet i förenämnda motion nr 103 bifalles, måtte för
budgetåret 1927—1928 å extra stat anvisa dels 188,000 kronor för uppförande
å landsstatshusets tomt i Härnösand av eu nybyggnad för lantmäterikontoret
i Västernorrlands län i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
framlagda förslag, dels ock 3,240 kronor såsom ersättning till
Härnösands stad för av staden gjorda medgivanden beträffande disponerandet
av stadens tomter nr 3 och 4 i kvarteret Juristen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
19
I skrivelse den 4 december 1923 framlade byggnadsstyrelsen förslag om
iståndsättande av den gamla residensbyggnaden i Härnösand, vari lantmäterikontoret
i Yästernorrlands län provisoriskt inrymts, till bostad åt landshövdingen
i länet samt i samband därmed om anordnande av nya provisoriska
lokaler för lantmäterikontoret inom det i Härnösand belägna ofullbordade
kasernetablissemanget.
I statsverkspropositionen till 1924 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,
att, enligt vad han inhämtat, den gamla residensbyggnaden ur
brandsäkerhetssynpunkt icke vore tillfredsställande, vadan byggnaden för
det dåvarande icke kunde anses erbjuda tjänliga lokaler för lantmäterikontoret.
Dessutom vore tak och bjälklag behäftade med röta. Då emellertid
kostnaderna för ifrågavarande omflyttningar syntes betydande och då
därtill vissa underhandlingar med Härnösands stad måste äga rum, ansåge
sig departementschefen icke kunna föreslå avlåtande av proposition i ämnet
till 1924 års riksdag. Vid sådant förhållande nödgades man fortfarande anlita
den i och för sig otillfredsställande utvägen att, såsom sedan flera år
tillbaka skett, förhyra bostad åt landshövdingen. I enlighet härmed beviljades
av riksdagen anslag för sistnämnda ändamål för budgetåret 1924—1925.
Då berörda underhandlingar vid början av 1925 års riksdag icke slutförts,
äskades och anvisades av sagda riksdag anslag till förhyrande av bostad åt
landshövdingen jämväl för budgetåret 1925—1926.
Sedan byggnadsstyrelsen under hand från vederbörande departement anmodats
fortsätta underhandlingarna med Härnösands stad rörande förändringar
i stadsplanen, byte av mark mellan kronan och staden m. m., som betingades
av residensbyggnadens användning till bostad för landshövdingen, hava dylika
underhandlingar förts med stadens drätselkammare och resulterat i ett förslag
till överenskommelse, som av stadsfullmäktige i Härnösand godtagits den
21 augusti 1925 efter vissa smärre förändringar enligt stadsfullmäktiges kär
bilagda protokoll. Mot detta förslag till tomtfrågans ordnande har byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 25 augusti 1925 förmält sig intet hava att erinra.
Överenskommelsen i fråga innebär i huvudsak att kronan får rätt att, så
länge byggnaden användes som bostad för landshövdingen, utefter byggnadens
framsida disponera, inhägna och plantera en 6 meter bred markremsa,
å en till överenskommelsen hörande karta utmärkt med grön färg,
dock skall en 6 meter bred väg lämnas mellan Edelswärdska huset å tomten
101 och detta område, att kronan erhåller full äganderätt till de vid byggnadens
norra och södra gavlar belägna markområdena, vilka å kartan utmärkts
med grön streckning, att kronan till Härnösands stad med äganderätt
överlåter dels strandrätten vid terrassmuren mot Nattviken och dels den å
kartan med gul färg utmärkta delen av residensbyggnadens terrass, att
kronan i ersättning för utbytet av tomtmark och strandrätt till staden erlägger
ett belopp av 5,000 kronor sant att staden förbinder sig att när
staden blivit ägare till den mark, varå Edelswärdska uthuset å tomten nr 101
är uppfört, och nedrivit huset, till kronan med full äganderätt överlämna
den del av tomten, som å kartan betecknats med svart streckning, mot en
ersättning per kvadratmeter lika med den staden själv erlagt.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
Utskottets
yttrande.
I skrivelse den 28 oktober 1926 har byggnadsstyrelsen efter förnyad utredning
framlagt ett förslag, enligt vilket för lantmäterikontoret skulle uppföras
en flygelbyggnad å landsstatshusets tomt, och har styrelsen hemställt,
att för bestridande av kostnaden, 188,000 kronor, för nämnda byggnad samt
för gäldande av ersättning till Härnösands stad för visst servitut måtte för
budgetåret 1927—1928 anvisas sammanlagt 191,240 kronor. Därjämte har
byggnadsstyrelsen hemställt, att för nämnda budgetår måtte anvisas ett anslag
av 203,750 kronor, varav 187,500 kronor för iståndsättande av residensbyggnaden
till bostad åt landshövdingen m. in., 5,000 kronor till ersättning
åt Härnösands stad i anledning av viss tomtreglering samt 11,250 kronor
för av sagda tomtreglering betingad upprensning av segelrännan utanför
residenstomten.
Tillika har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 28 oktober 1926 framlagt
förslag till uppförande av en nybyggnad jämväl för lantmäterikontoret i
Jämtlands län samt hemställt, att för ändamålet måtte för budgetåret 1927—
1928 anvisas 202,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, att frågan om beredande
av nya lokaler åt ifrågavarande lantmäterikontor i viss mån vore
beroende av huru tanken på att inrätta ett landsarkiv för Norrland komme
att förverkligas. I denna fråga vore förslag från riksarkivet att förvänta,
avseende inrättande av ett landsarkiv i Härnösand jämte ett länsarkiv för
Jämtlands län i Östersund. Med detta förslag ägde lantmäterikontorens
lokalfråga samband på det sätt, att en icke oväsentlig kostnadsbesparing
möjligen skulle kunna vinnas genom att till gemensamma byggnader förlägga
såväl lantmäterikontor som arkivlokaler. Behov av ytterligare utredning
härom förelåge dock. Vid sådant förhållande hade departementschefen icke
ansett sig kunna tillstyrka, att de framlagda förslagen till uppförande av
särskilda byggnader för lantmäterikontoren i Västernorrlands och Jämtlands
län nu underställdes riksdagen. Härav följde, att jämväl med frågan om
residensbyggnadens i Härnösand iståndsättande till landshövdingbostad
måste tills vidare anstå.
En snar iståndsättning av den gamla residensbyggnaden i Härnösand
har sedan flera år tillbaka framstått som önskvärd. Efter år 1922 avlagt
besök på platsen hava riksdagens revisorer framhållit, att ifrågavarande
på 1700-talet uppförda byggnad borde kunna tillvaratagas på ett
mera enhetligt och värdigt sätt; det erinrades härvid, att lantmäterikontorets
provisoriska lokaler i byggnaden vore otillfredsställande, särskilt ur brandsäkerhetssynpunkt,
samt att planer på att åter förlägga landshövdingens bostad
till fastigheten vid upprepade tillfällen framkommit. Liknande synpunkter
anfördes också av 1925 års statsrevisorer. Av 1926 års riksdag har
— i samband med beslut om anslag till förhyrning av provisorisk landshövdingebostad
för ännu ett år — framhållits som angeläget, att ytterligare
dröjsmål med den gamla residensbyggnadens iståndsättning undvekes.
Byggnadsstyrelsen har vid olika tillfällen gjort framställning om anslag
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
21
för iståndsättning av residensbyggnaden. Att dessa framställningar tills
vidare undanskjuta har i huvudsak berott på att vissa underhandlingar med
Härnösands stad rörande reglering av tomtförhållandena kring byggnaden
först borde slutföras. Överenskommelse har dock numera i förevarande avseende
träffats och av Härnösands stad godkänts.
Under tiden har den gamla residensbyggnaden kommit att ytterligare
förfalla, vilket måste framstå som särskilt beklagligt med hänsyn till byggnadens
karaktär av ett byggnadsminnesmärke av betydande kulturhistoriskt
och arkitektoniskt värde.
Härtill kommer att den för landshövdingen provisoriskt förhyrda bostaden,
vilken länge ansetts mindre tillfredsställande, numera befinner sig i ett
så bristfälligt skick, att den knappast kan anses beboelig. Sedan fastigheten
under 1926 övergått till ny ägare, som önskar komma i besittning av
densamma, har, enligt vad utskottet erfarit, den staten tillförsäkrade rätten
att förlänga gällande hyresavtal för tiden efter den 1 oktober innevarande
år icke begagnats. Enligt vad som upplysts, står ej lämplig bostad att uppbringa
åt landshövdingen genom förhyrning på annat håll.
Synnerligen starka skäl synas utskottet alltså tala för att hithörande frågor
vid innevarande riksdag bringas till avgörande. Förslag till residensbyggnadens
iståndsättning föreligger utarbetat och har av byggnadsstyrelsen
framlagts i skrivelse den 26 oktober 1926. Detta förslag innebär, att den
gamla residensbyggnaden skulle tagas i bruk som landshövdingebostad, varvid
erforderliga nya lokaler för lantmäterikontoret skulle beredas inom en
nybyggnad, uppförd som eu flygel till det på annan plats i staden belägna
landsstatshuset, där tomtutrymme härför finnes disponibelt.
Av departementschefen har visserligen åberopats, att förslag kan väntas
om landsarkivs förläggande till Härnösand. Denna omständighet torde dock
under förhandenvarande läge och i betraktande särskilt av 1926 års riksdags
i ämnet gjorda uttalande icke böra få inverka ytterligare fördröjande på
dessa lokalfrågors avgörande.
Med hänsyn till nu angivna förhållanden och då, såvitt utskottet kunnat
finna, det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om residensbyggnadens
iståndsättning till landshövdingebostad och landtmäterikontorets förflyttning
till en ny, för ändamålet uppförd byggnad, utgör en lämplig lösning av hithörande
lokalfrågor, får utskottet tillstyrka nämnda förslag till genomförande.
Enligt vad utskottet erfarit, torde emellertid vid förläggande av ett landsarkiv
till Härnösand staden vara villig kostnadsfritt ställa tomt till förfogande
för ändamålet. Närmast avses ett ovanför nya landsstatshuset vid Nybrogatan
beläget tomtområde av storlek att också erbjuda utrymme för lantmäterikontor.
I anledning härav vill utskottet hava uttalat, att intet synes
vara att erinra emot den nya lantmäterikontorsbyggnadens förläggning till
den sålunda ifrågasatta tomten, under förutsättning att erforderligt tomtområde
utan ersättning ställes till förfogande samt att i övrigt byggnadsarbetena
icke härigenom fördyras eller fördröjas.
22
Statsutskottets utlåtande JVr 108.
Det framstår självklart som (Hiskligt, att byggnadsarbetena utan onödig
kostnadsökning bedrivas så skyndsamt som möjligt. Enligt vad utskottet
inhämtat, torde arbetena lämpligast böra ordnas på det sätt, att det nya
lantmäterikontoret färdigställes innan iståndsättandet av den gamla residensbyggnaden
påbörjas. Under förutsättning att erforderliga förberedelser för
lantmäterinybyggnaden hinna vidtagas i så god tid, att arbetena å denna
kunna påbörjas den 1 juli 1927, beräknas byggnaden kunna färdigställas och
efter erforderlig uttorkning tagas i bruk sommaren 1928. Om därefter arbetena
å det gamla länsresidensets iståndsättning omedelbart vidtaga, torde
residensbyggnaden, med en beräknad ombyggnadstid av omkring 6 månader,
bliva färdig att användas som landsliövdingebostad från den 1 april 1929.
I avvaktan på att den nya landshövdingebostaden hinner färdigställas,
lärer rimligen nuvarande tjänsteinnehavaren böra beredas ersättning för de
kostnader, varmed hans bostadsfrågas provisoriska ordnande under mellantiden
äro förknippade. För nästkommande budgetår torde för sådant ändamål
— ävensom för gäldande av hyran för nuvarande boställsvåningen för
kvartalet juli—september 1927 — böra ställas till förfogande ett belopp av
9,000 kronor.
Kostnaderna för byggnadsarbetena m.
m. beräknas komma att fördela sig
på följande sätt:
1927—1928
1928-1929
Summa
kronor
kronor
kronor
Nybyggnad för lantmäterikontoret (bygg- nadskostnad 188,000 kronor samt er- sättning till staden för viss fasadrätt
3,240 kronor).........................................
191,240
191,240
Iståndsättning av gamla länsresidenset
(ombyggnadsarbeten 187,500 kronor
samt ersättning till staden för tomt- reglering m. m. 16,250 kronor)............
66,250
137,500
203,750
Summa kronor
257,490
137,500
394,990
Såsom härav framgår bör för 1927—1928 anvisas dels hela anslaget 191,240
kronor för lantmäterikontorets ombyggnad, dels 66,250 kronor för påbörjande
av iståndsättningen av gamla länsresidenset, dels ock 9,000 kronor för beredande
av bostad åt landshövdingen in. m.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition
och de i ämnet av herr Osterström in. fl. väckta motionerna
(I: 103 och 104), må
I) bemyndiga Kungl. Maj:t att med Härnösands stad träffa
överenskommelse rörande byte av mark m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse
den 25 augusti 1925 tillstyrkt förslag;
Statsutskottets utlåtande Nr 108.
23
II) för budgetåret 1927—1928 under sjätte huvudtiteln anvisa
a) till uppförande för Västernorrlands läns lantmäterikontor av
nybyggnad m. m. ett extra reservationsanslag av 191,240 kronor;
b) för påbörjande av ett iståndsättande av gamla residensbyggnaden
i Härnösand för bostad åt landshövdingen m. m. ett extra
reservationsanslag av 66,250 kronor;
c) till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands
län m. m. ett extra anslag av 9,000 kronor.
Stockholm den 10 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtandet nr 106.
Reservation:
herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett att utskottet bort hemställa,
a) att herr Österströms motion 1: 103 ej må vinna riksdagens
bifall;
b) att herr Österströms motion 1:104 ej heller må av riksdagen
bifallas;
c) att riksdagen med bifall till Kung! Maj:ts förevarande
proposition må till beredande av bostad åt landshövdingen i
Västernorrlands län m. m. för budgetåret 1927—1928 under
sjätte huvudtiteln anvisa ett extra anslag å 7,000 kronor.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt la s. 1 i texten