Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorr lands län jämte i ämnet väckta motioner.

1927-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt landshövdingen i Västernorr lands län jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1927 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställning

angående förhyrande av hostad åt landshövdingen

i Västernorr lands län jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e och 4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln

(punkt 39 av det vid propositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen att till

förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande ärende har utskottet jämväl till behandling

förehaft två inom första kammaren av herr I. Osterström m. fl. väckta

motioner. I den ena av dessa, nr 103, har yrkats, att riksdagen måtte för

budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa 203,750 kronor,

därav 187,500 kronor till iståndsättande av den gamla residensbyggnaden i

Härnösand till bostad för landshövdingen i Västernorrlands län m. m., 5,000

kronor till ersättning åt Härnösands stad för viss i samband med denna

byggnadens användning erforderlig tomtreglering m. m. samt 11,250 kronor

för av denna tomtreglering betingad rensning av segelrännan i Nattviken.

I den andra av ifrågavarande motioner, nr 104, har hemställts, att riksdagen,

i händelse yrkandet i förenämnda motion nr 103 bifalles, måtte för

budgetåret 1927—1928 å extra stat anvisa dels 188,000 kronor för uppförande

å landsstatshusets tomt i Härnösand av eu nybyggnad för lantmäterikontoret

i Västernorrlands län i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

framlagda förslag, dels ock 3,240 kronor såsom ersättning till

Härnösands stad för av staden gjorda medgivanden beträffande disponerandet

av stadens tomter nr 3 och 4 i kvarteret Juristen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

19

I skrivelse den 4 december 1923 framlade byggnadsstyrelsen förslag om

iståndsättande av den gamla residensbyggnaden i Härnösand, vari lantmäterikontoret

i Yästernorrlands län provisoriskt inrymts, till bostad åt landshövdingen

i länet samt i samband därmed om anordnande av nya provisoriska

lokaler för lantmäterikontoret inom det i Härnösand belägna ofullbordade

kasernetablissemanget.

I statsverkspropositionen till 1924 års riksdag anförde dåvarande departementschefen,

att, enligt vad han inhämtat, den gamla residensbyggnaden ur

brandsäkerhetssynpunkt icke vore tillfredsställande, vadan byggnaden för

det dåvarande icke kunde anses erbjuda tjänliga lokaler för lantmäterikontoret.

Dessutom vore tak och bjälklag behäftade med röta. Då emellertid

kostnaderna för ifrågavarande omflyttningar syntes betydande och då

därtill vissa underhandlingar med Härnösands stad måste äga rum, ansåge

sig departementschefen icke kunna föreslå avlåtande av proposition i ämnet

till 1924 års riksdag. Vid sådant förhållande nödgades man fortfarande anlita

den i och för sig otillfredsställande utvägen att, såsom sedan flera år

tillbaka skett, förhyra bostad åt landshövdingen. I enlighet härmed beviljades

av riksdagen anslag för sistnämnda ändamål för budgetåret 1924—1925.

Då berörda underhandlingar vid början av 1925 års riksdag icke slutförts,

äskades och anvisades av sagda riksdag anslag till förhyrande av bostad åt

landshövdingen jämväl för budgetåret 1925—1926.

Sedan byggnadsstyrelsen under hand från vederbörande departement anmodats

fortsätta underhandlingarna med Härnösands stad rörande förändringar

i stadsplanen, byte av mark mellan kronan och staden m. m., som betingades

av residensbyggnadens användning till bostad för landshövdingen, hava dylika

underhandlingar förts med stadens drätselkammare och resulterat i ett förslag

till överenskommelse, som av stadsfullmäktige i Härnösand godtagits den

21 augusti 1925 efter vissa smärre förändringar enligt stadsfullmäktiges kär

bilagda protokoll. Mot detta förslag till tomtfrågans ordnande har byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 25 augusti 1925 förmält sig intet hava att erinra.

Överenskommelsen i fråga innebär i huvudsak att kronan får rätt att, så

länge byggnaden användes som bostad för landshövdingen, utefter byggnadens

framsida disponera, inhägna och plantera en 6 meter bred markremsa,

å en till överenskommelsen hörande karta utmärkt med grön färg,

dock skall en 6 meter bred väg lämnas mellan Edelswärdska huset å tomten

101 och detta område, att kronan erhåller full äganderätt till de vid byggnadens

norra och södra gavlar belägna markområdena, vilka å kartan utmärkts

med grön streckning, att kronan till Härnösands stad med äganderätt

överlåter dels strandrätten vid terrassmuren mot Nattviken och dels den å

kartan med gul färg utmärkta delen av residensbyggnadens terrass, att

kronan i ersättning för utbytet av tomtmark och strandrätt till staden erlägger

ett belopp av 5,000 kronor sant att staden förbinder sig att när

staden blivit ägare till den mark, varå Edelswärdska uthuset å tomten nr 101

är uppfört, och nedrivit huset, till kronan med full äganderätt överlämna

den del av tomten, som å kartan betecknats med svart streckning, mot en

ersättning per kvadratmeter lika med den staden själv erlagt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Utskottets

yttrande.

I skrivelse den 28 oktober 1926 har byggnadsstyrelsen efter förnyad utredning

framlagt ett förslag, enligt vilket för lantmäterikontoret skulle uppföras

en flygelbyggnad å landsstatshusets tomt, och har styrelsen hemställt,

att för bestridande av kostnaden, 188,000 kronor, för nämnda byggnad samt

för gäldande av ersättning till Härnösands stad för visst servitut måtte för

budgetåret 1927—1928 anvisas sammanlagt 191,240 kronor. Därjämte har

byggnadsstyrelsen hemställt, att för nämnda budgetår måtte anvisas ett anslag

av 203,750 kronor, varav 187,500 kronor för iståndsättande av residensbyggnaden

till bostad åt landshövdingen m. in., 5,000 kronor till ersättning

åt Härnösands stad i anledning av viss tomtreglering samt 11,250 kronor

för av sagda tomtreglering betingad upprensning av segelrännan utanför

residenstomten.

Tillika har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 28 oktober 1926 framlagt

förslag till uppförande av en nybyggnad jämväl för lantmäterikontoret i

Jämtlands län samt hemställt, att för ändamålet måtte för budgetåret 1927—

1928 anvisas 202,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, att frågan om beredande

av nya lokaler åt ifrågavarande lantmäterikontor i viss mån vore

beroende av huru tanken på att inrätta ett landsarkiv för Norrland komme

att förverkligas. I denna fråga vore förslag från riksarkivet att förvänta,

avseende inrättande av ett landsarkiv i Härnösand jämte ett länsarkiv för

Jämtlands län i Östersund. Med detta förslag ägde lantmäterikontorens

lokalfråga samband på det sätt, att en icke oväsentlig kostnadsbesparing

möjligen skulle kunna vinnas genom att till gemensamma byggnader förlägga

såväl lantmäterikontor som arkivlokaler. Behov av ytterligare utredning

härom förelåge dock. Vid sådant förhållande hade departementschefen icke

ansett sig kunna tillstyrka, att de framlagda förslagen till uppförande av

särskilda byggnader för lantmäterikontoren i Västernorrlands och Jämtlands

län nu underställdes riksdagen. Härav följde, att jämväl med frågan om

residensbyggnadens i Härnösand iståndsättande till landshövdingbostad

måste tills vidare anstå.

En snar iståndsättning av den gamla residensbyggnaden i Härnösand

har sedan flera år tillbaka framstått som önskvärd. Efter år 1922 avlagt

besök på platsen hava riksdagens revisorer framhållit, att ifrågavarande

på 1700-talet uppförda byggnad borde kunna tillvaratagas på ett

mera enhetligt och värdigt sätt; det erinrades härvid, att lantmäterikontorets

provisoriska lokaler i byggnaden vore otillfredsställande, särskilt ur brandsäkerhetssynpunkt,

samt att planer på att åter förlägga landshövdingens bostad

till fastigheten vid upprepade tillfällen framkommit. Liknande synpunkter

anfördes också av 1925 års statsrevisorer. Av 1926 års riksdag har

— i samband med beslut om anslag till förhyrning av provisorisk landshövdingebostad

för ännu ett år — framhållits som angeläget, att ytterligare

dröjsmål med den gamla residensbyggnadens iståndsättning undvekes.

Byggnadsstyrelsen har vid olika tillfällen gjort framställning om anslag

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

21

för iståndsättning av residensbyggnaden. Att dessa framställningar tills

vidare undanskjuta har i huvudsak berott på att vissa underhandlingar med

Härnösands stad rörande reglering av tomtförhållandena kring byggnaden

först borde slutföras. Överenskommelse har dock numera i förevarande avseende

träffats och av Härnösands stad godkänts.

Under tiden har den gamla residensbyggnaden kommit att ytterligare

förfalla, vilket måste framstå som särskilt beklagligt med hänsyn till byggnadens

karaktär av ett byggnadsminnesmärke av betydande kulturhistoriskt

och arkitektoniskt värde.

Härtill kommer att den för landshövdingen provisoriskt förhyrda bostaden,

vilken länge ansetts mindre tillfredsställande, numera befinner sig i ett

så bristfälligt skick, att den knappast kan anses beboelig. Sedan fastigheten

under 1926 övergått till ny ägare, som önskar komma i besittning av

densamma, har, enligt vad utskottet erfarit, den staten tillförsäkrade rätten

att förlänga gällande hyresavtal för tiden efter den 1 oktober innevarande

år icke begagnats. Enligt vad som upplysts, står ej lämplig bostad att uppbringa

åt landshövdingen genom förhyrning på annat håll.

Synnerligen starka skäl synas utskottet alltså tala för att hithörande frågor

vid innevarande riksdag bringas till avgörande. Förslag till residensbyggnadens

iståndsättning föreligger utarbetat och har av byggnadsstyrelsen

framlagts i skrivelse den 26 oktober 1926. Detta förslag innebär, att den

gamla residensbyggnaden skulle tagas i bruk som landshövdingebostad, varvid

erforderliga nya lokaler för lantmäterikontoret skulle beredas inom en

nybyggnad, uppförd som eu flygel till det på annan plats i staden belägna

landsstatshuset, där tomtutrymme härför finnes disponibelt.

Av departementschefen har visserligen åberopats, att förslag kan väntas

om landsarkivs förläggande till Härnösand. Denna omständighet torde dock

under förhandenvarande läge och i betraktande särskilt av 1926 års riksdags

i ämnet gjorda uttalande icke böra få inverka ytterligare fördröjande på

dessa lokalfrågors avgörande.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden och då, såvitt utskottet kunnat

finna, det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om residensbyggnadens

iståndsättning till landshövdingebostad och landtmäterikontorets förflyttning

till en ny, för ändamålet uppförd byggnad, utgör en lämplig lösning av hithörande

lokalfrågor, får utskottet tillstyrka nämnda förslag till genomförande.

Enligt vad utskottet erfarit, torde emellertid vid förläggande av ett landsarkiv

till Härnösand staden vara villig kostnadsfritt ställa tomt till förfogande

för ändamålet. Närmast avses ett ovanför nya landsstatshuset vid Nybrogatan

beläget tomtområde av storlek att också erbjuda utrymme för lantmäterikontor.

I anledning härav vill utskottet hava uttalat, att intet synes

vara att erinra emot den nya lantmäterikontorsbyggnadens förläggning till

den sålunda ifrågasatta tomten, under förutsättning att erforderligt tomtområde

utan ersättning ställes till förfogande samt att i övrigt byggnadsarbetena

icke härigenom fördyras eller fördröjas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande JVr 108.

Det framstår självklart som (Hiskligt, att byggnadsarbetena utan onödig

kostnadsökning bedrivas så skyndsamt som möjligt. Enligt vad utskottet

inhämtat, torde arbetena lämpligast böra ordnas på det sätt, att det nya

lantmäterikontoret färdigställes innan iståndsättandet av den gamla residensbyggnaden

påbörjas. Under förutsättning att erforderliga förberedelser för

lantmäterinybyggnaden hinna vidtagas i så god tid, att arbetena å denna

kunna påbörjas den 1 juli 1927, beräknas byggnaden kunna färdigställas och

efter erforderlig uttorkning tagas i bruk sommaren 1928. Om därefter arbetena

å det gamla länsresidensets iståndsättning omedelbart vidtaga, torde

residensbyggnaden, med en beräknad ombyggnadstid av omkring 6 månader,

bliva färdig att användas som landsliövdingebostad från den 1 april 1929.

I avvaktan på att den nya landshövdingebostaden hinner färdigställas,

lärer rimligen nuvarande tjänsteinnehavaren böra beredas ersättning för de

kostnader, varmed hans bostadsfrågas provisoriska ordnande under mellantiden

äro förknippade. För nästkommande budgetår torde för sådant ändamål

— ävensom för gäldande av hyran för nuvarande boställsvåningen för

kvartalet juli—september 1927 — böra ställas till förfogande ett belopp av

9,000 kronor.

Kostnaderna för byggnadsarbetena m.

m. beräknas komma att fördela sig

på följande sätt:

1927—1928

1928-1929

Summa

kronor

kronor

kronor

Nybyggnad för lantmäterikontoret (bygg- nadskostnad 188,000 kronor samt er- sättning till staden för viss fasadrätt

3,240 kronor).........................................

191,240

191,240

Iståndsättning av gamla länsresidenset

(ombyggnadsarbeten 187,500 kronor

samt ersättning till staden för tomt- reglering m. m. 16,250 kronor)............

66,250

137,500

203,750

Summa kronor

257,490

137,500

394,990

Såsom härav framgår bör för 1927—1928 anvisas dels hela anslaget 191,240

kronor för lantmäterikontorets ombyggnad, dels 66,250 kronor för påbörjande

av iståndsättningen av gamla länsresidenset, dels ock 9,000 kronor för beredande

av bostad åt landshövdingen in. m.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition

och de i ämnet av herr Osterström in. fl. väckta motionerna

(I: 103 och 104), må

I) bemyndiga Kungl. Maj:t att med Härnösands stad träffa

överenskommelse rörande byte av mark m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen i skrivelse

den 25 augusti 1925 tillstyrkt förslag;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

23

II) för budgetåret 1927—1928 under sjätte huvudtiteln anvisa

a) till uppförande för Västernorrlands läns lantmäterikontor av

nybyggnad m. m. ett extra reservationsanslag av 191,240 kronor;

b) för påbörjande av ett iståndsättande av gamla residensbyggnaden

i Härnösand för bostad åt landshövdingen m. m. ett extra

reservationsanslag av 66,250 kronor;

c) till beredande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län m. m. ett extra anslag av 9,000 kronor.

Stockholm den 10 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 106.

Reservation:

herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett att utskottet bort hemställa,

a) att herr Österströms motion 1: 103 ej må vinna riksdagens

bifall;

b) att herr Österströms motion 1:104 ej heller må av riksdagen

bifallas;

c) att riksdagen med bifall till Kung! Maj:ts förevarande

proposition må till beredande av bostad åt landshövdingen i

Västernorrlands län m. m. för budgetåret 1927—1928 under

sjätte huvudtiteln anvisa ett extra anslag å 7,000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:210 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående förhyrande av hostad åt la s. 1 i texten