Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om väckta motioner om flyttning ser sättning åt sådana till truppförband eller stab i Boden hörande officerare in. fl., som lämna tjänsten på grund av avsked eller överföras på övergångsstat.

1927-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:110, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om väckta motioner om flyttning ser sättning åt sådana till truppförband eller stab i Boden hörande officerare in. fl., som lämna tjänsten på grund av avsked eller överföras på övergångsstat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 110.

1

Nr no.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1927 kl. 2 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i

fråga om väckta motioner om flyttning ser sättning åt

sådana till truppförband eller stab i Boden hörande

officerare in. fl., som lämna tjänsten på grund av

avsked eller överföras på övergångsstat.

(l:a avd.)

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar O. Bergqvist och C. I. Asplund (nr 18) samt den andra inom andra

kammaren (nr 36) av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl., hade hemställts, att

såväl de officerare, underofficerare och med dem likställda, tillhörande truppförband

eller stab i Boden, vilka på grund av avsked lämnade tjänsten, som

ock de, vilka tvångsvis blivit eller bleve till övergångsstat överförda, måtte

komma i åtnjutande av flyttningsersättning vid flyttning från Boden.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 55 hemställt,

a) att riksdagen i anledning av förevarande motioner I: 18 och II: 36

måtte bemyndiga Kung! Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i utlåtandet anförts, fastställa grunder för flyttningsbidrag till sådana till

övergångsstat tvångsvis överförda officerare, underofficerare och vederlikar,

som förflyttats till Boden efter tidpunkten för fattandet av 1925 års riksdags

beslut rörande försvarsväsendets organisation; samt

b) att motionerna, i vad de icke kunde anses besvarade under a), icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

I en vid utlåtandet fogad reservation hade herr C. G. V. Hammarskjöld

hemställt,

a) att riksdagen i anledning av förevarande motioner 1:18 och II: 36 måtte

bemyndiga Kung! Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i reservationen

anförts, tilldela till övergångsstat tvångsvis överförda officerare,

underofficerare och vederlikar tillhörande truppförband eller stab i Boden

flyttningsbidrag i sådana fall, där särskilda skäl därför förelåge;

b) att motionerna, i vad de icke kunde anses besvarade under a), icke

måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, varemot andra kammaren bifallit nämnda

reservation.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 50 käft. (Nr 110.)

1017 27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 110.

Kamrarnas beslut skilja sig sålunda från varandra i fråga om omfattningen

av det bemyndigande beträffande rätt att tilldela flyttningsbidrag, som ansetts

böra lämnas Kungl. Maj:t, varemot någon skiljaktighet icke förefinnes i fråga

om grunderna för själva flyttningsbidraget. Under det att första kammaren

medgivit, att Kungl. Maj:t finge lämna flyttningsbidrag till sådana till övergångsstat

tvångsvis överförda officerare, underofficerare och vederlikar, som förflyttats

till Boden efter tidpunkten för fattandet av 1925 års riksdags beslut

rörande försvarsväsendets organisation, har däremot andra kammaren beslutat

bemyndiga Kungl. Maj:t att tilldela dylikt bidrag åt sådan till övergångsstat

tvångsvis överförd personal, vilken tillhör truppförband eller stab

i Boden, i sådana fall, där särskilda skäl därtill föreligga.

Då de olika beslut, vari kamrarna sålunda stannat, synas kunna sammanjämkas

på sätt utskottet här nedan angiver, får utskottet hemställa,

att kamrarna må, var och en med frånträdande av sitt i

förevarande fråga tidigare fattade beslut, godkänna följande

yttrande och förslag:

I förevarande motioner, över vilka utskottet med stöd av § 46 riksdagsordningen

inhämtat yttrande från försvarsväsendets lönenämnd, har yrkats,

att såväl officerare, underofficerare och med dem likställda, tillhörande

truppförband eller stab i Boden, vilka på grund av avsked lämna tjänsten,

som ock de, vilka tvångsvis blivit eller bliva till övergångsstat överförda,

måtte komma i åtnjutande av flyttningsersättning vid flyttning från Boden.

Vad angår yrkandet i dess förra del, har lönenämnden anfört följande.

»I Kungl. Maj:ts proposition nr 50 till 1925 års riksdag (sid. 161) föreslogs,

att officerare och underofficerare efter viss tids tjänst i Boden skulle

äga rätt till transport söderut, att subalternofficerare och sergeanter vid infanteriet

och artilleriet skulle vara skyldiga underkasta sig transport till

Boden med rätt att efter viss tid erhålla återtransport, samt att flyttningsersättning

skulle tillkomma envar, som i enlighet härmed vare sig frivilligt

eller tvångsvis transporterades till eller från Boden.

1925 års riksdag (första särskilda utskottets utlåtande nr 1, sid. 116) biträdde

nämnda förslag med tillägg bland annat, att till truppförband i Boden

hörande personal, som på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke

komme i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten

till transport söderut, skulle äga rätt till ersättning för flyttning, som företoges

i samband med avskedet.

Frågan om det sålunda beslutade passagesystemets närmare anordnande

är för närvarande föremål för utredning i generalstaben.

Motionärernas yrkande i förevarande del avser nu, att nyssnämnda av riksdagen

i samband med passagesystemets godkännande fattade beslut om flyttningsersättning

åt dem, som på grund av vissa förhållanden icke kunde erhålla

passage från Boden, skall vinna tillämpning utan avvaktan å passagesystemets

definitiva ordnande.

Ett bifall till motionerna härutinnan skulle således innebära, att en detalj

i förenämnda organisation utbrötes och ordnades för sig. Detta synes

lönenämnden så mycket mindre vara lämpligt, som organisationens genomförande

i övriga delar uppenbarligen är det primära och ifrågavarande detalj

endast en därav följande konsekvens.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 110.

3

Beträffande denna del av motionerna ansluter sig utskottet till den av

lönenämnden uttalade uppfattningen och anser sig alltså icke kunna tillstyrka,

att någon åtgärd från riksdagens sida vidtages.

Motionerna i övriga delar ka föranlett följande uttalande från lönenämnden.

»Vad liärefter angår frågan om flyttningsersättning till tvångsöverförd

personal, som i anledning av överföringen flyttar från Boden, föreslog arméförvaltningen

i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande (Kungl.

Maj:ts proposition nr 20 till 1924 års riksdag, sid. 355), att personal, som

överfördes till övergångsstat, borde i viss utsträckning beredas ersättning

för flyttningskostnad.

Med avseende å berörda yttrande av arméförvaltningen anförde lönenämnden

(prop. nr 20, sid. 360), att det enligt nämndens mening icke kunde

förnekas, att i vissa fall billrghetsskäl talade för beviljande av flyttningsersättning

åt personal, som överfördes på övergångsstat, exempelvis beträffande

personal, som företoge flyttning från övre Norrland till sydligare delar

av landet. Lönenämnden ansåge det emellertid tvivelaktigt, huruvida denna

fråga lämpligen kunde ordnas genom några allmänna bestämmelser i ämnet.

Däremot syntes det lönenämnden önskvärt, att Kungl. Maj:t kunde bevilja

flyttningshjälp i sådana fall, där särskilda skäl därför förelåge.

Inom lönenämnden framställdes emellertid reservationsvis yrkande därom,

att tlyttningsersättning skulle tillerkännas all personal, som inom viss tid

företoge flyttning.

Departementschefen, som anslöt sig till de utav lönenämnden föreslagna

allmänna grunderna i fråga om överföringen, uttalade sig dock icke särskilt

i förevarande spörsmål, vilket emellertid genom berörda proposition bragtes

till riksdagens kännedom.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag hade i stort sett icke någon erinran

mot de sålunda förslagna grunderna, ock vid anmälan av Kungl. Majrts

proposition nr 50 till 1925 års riksdag anslöt sig föredragande departementschefen

till utskottets förslag. 1925 års riksdag uttalade sig ock i stort sett

för detta förslag.

Det vill med anledning av vad som sålunda förekommit synas lönenämnden,

som om Kungl. Maj:t skulle kunna anse sig oförhindrad att i sådana

fall, varom nu är fråga, bevilja flyttningsersättning. Huruvida eu generell

bestämmelse i enlighet med förevarande motioner bör meddelas, kan emellertid

synas tveksamt med hänsyn dels till de förmåner, som enligt 13 § i

kungörelsen den 23 oktober 1925 (nr 429) tillkomma tvångsöverförd personal

vid tjänstgöring utom bostadsorten, dels ock i varje fall därtill, att det knappast

kan anses som en given sak, att eu dylik bestämmelse, om den eljest

funnes lämplig, borde begränsa sig till Boden-personalen.»

Beträffande den tvångsvis överförda personal, vilken transporterats eller

förflyttats till Boden från annat truppförband eller anstalt synes det utskottet,

som om åtskilliga skäl kunde anföras för att bidrag till flyttningen borde

av staten lämnas, varvid emellertid flyttningen icke bör få beräknas för

längre väglängd än som blivit fallet, därest återflyttning skett till den förutvarande

förläggningsorten. Bidraget synes icke böra innefatta ersättning

för de särskilda kostnader, som kunna vara förenade med flyttningen, såsom

gottgörelse för särskilda hyresutgifter m. m., utan endast avse de direkta

flyttningskostnaderna. De närmare grunderna för detta bidrags utgående

torde böra fastställas av Kungl. Maj:t.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr Ilo.

I fråga om flyttningsbidrag till övrig i denna del av motionerna berörd

personal anser sig utskottet icke kunna tillstyrka motionärernas förslag. Utskottet

hemställer alltså,

a) att riksdagen i anledning av förvarande motioner I: 18 och II: 36

må bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

ovan anförts, fastställa grunder för flyttningsbidrag till sådana till övergångsstat

tvångsvis överförda officerare, underofficerare och vederlikar, som förflyttats

till Boden från annat truppförband eller anstalt, samt

b) att motionerna, i vad de icke kunna anses besvarade under a), icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 13 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.

Vennersten, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, A. Pers,

E. A. Hallin, G. I. Asplund, C. Johansson i Hälsingborg, J. B. Johansson i Fredrikslund

och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Tömkvist i Karlskrona,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, B. F-.son Holmgren, E. G. E.

Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs, P. C. Jonsson och O. É. F. Järte.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:224 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om flyttning sersättning åt sådana till truppförband eller stab i Boden hörande officerare m. fl., som lä s. 10 i texten