Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för utlåningen från fonden för torvindustriens befrämjande.

1927-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:140, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för utlåningen från fonden för torvindustriens befrämjande.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

Nr 140.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1927 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss

ändring i grunderna för utlåningen från fonden för torvindustriens

befrämjande.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 4 mars 1927 dagtecknad proposition, nr

196, har Kungl. Makt under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag föreslagit riksdagen

dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med de i berörda

statsrådsprotokoll angivna grunder lån måtte få från den nuvarande torvindustrilånefonden,

vars benämning skulle ändras till »industrilånefonden»,

lämnas till även andra fabriker och industriella företag än de till torvhanteringen

hörande, dels ock besluta, att räntan å lån, som framdeles bliva

från nämnda fond utlämnade för torvhanteringen avseende ändamål, skall

utgöra fem procent.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen anfört följande:

»En sammanfattning av den verkställda utredningen samt de hörda myndigheternas

yttranden synes beträffande manufakturförlagslånefonden giva vid

handen, att nämnda fond allt fortfarande äger sin obestridliga betydelse,

särskilt med avseende å fabriker av visst slag och mindre storleksordning.

Möjligheten att tillgodose det med fonden avsedda ändamålet har emellertid

starkt begränsats med hänsyn till de förhållandevis obetydliga medel, som

stå till förfogande för utlåning. Också ha sedan lång tid tillbaka från enskilda

näringsidkaresammanslutningar och från kommerskollegium förslag

framkommit om ökning av fondens kapitaltillgångar. Jag tillåter mig i

detta sammanhang även erinra om statsutskottets uttalande vid behandlingen

av tidigare omförmälda motion vid 1919 års riksdag. Det statsfinansiella

läget har emellertid hittills lagt hinder i vägen för ett tillmötesgående av

de framkomna kraven. Med hänsyn till rådande förhållanden synes det

mig icke heller nu möjligt att hos riksdagen äska nya anslag för en ökning

av fonden. Det avsedda syftet torde emellertid i viss mån kunna ernås

genom en annan åtgärd, vilken icke skulle behöva medföra att statsmakterna

iklädde sig några nya eller ökade bördor. Såsom den tidigare lämnade redogörelsen

för torvindustrilånefonden utvisar, är nämligen utlåningen från densamma

med hänsyn till riksdagens därför givna direktiv och torvhanteringens

nuvarande konjunkturläge starkt begränsad. Denna omständighet har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

5

ju också föranlett, att i årets statsverksproposition förslag framkommit att

taga i anspråk 2 miljoner kronor från denna fond för lånebudgetens finansiering.

Det skulle måhända kunna ifrågasättas att av den nuvarande situationen

draga den slutsatsen, att fonden över huvud taget icke vidare vore behövlig

utan kunde helt avvecklas. För min del har jag emellertid kommit till den

bestämda uppfattningen, att detta icke vore tillrådligt. Även om det förhandenvarande

ogynnsamma läget för torvhanteringen icke kan betraktas

såsom blott tillfälligt, måste man dock taga hänsyn till bland annat att det

alltjämt pågående arbetet på torvbränsleproblemets lösning kan komma att leda

till sådana resultat, att låneunderstöd till torvbränslefabriker bliva av behovet

påkallade.

Huru härmed än må förhålla sig, så synes det mig, som om den ovan

omnämnda minskningen i utlåningen för torvändamål skulle öppna en väg

för att tillgodose de tidigare berörda önskemålen i fråga om ökade medel

för utlåning för industriändamål i allmänhet. Det lider enligt min uppfattning

icke något tvivel, att den utlåning, som hittills förekommit från

manufakturförlagslånefonden och som alltså härigenom skulle kunna i någon

mån utvidgas, även om den kvantitativt sett är av försvinnande betydelse

med hänsyn till industriens hela kapitalbehov, dock kan vara till verklig

nytta särskilt i sådana fall då det gäller understödjande av ur nationella

och andra synpunkter betydelsefulla tillverkningsgrenar.

Vad angår de former, under vilka medel från torvindustrilånefonden —

efter dess eventuella reducering genom den i årets statsverksproposition föreslagna

överföringen av 2 miljoner kronor till statsbudgetens inkomstsida —

skulle lämpligen kunna ställas till disposition för även andra industrigrenar

än torvindustrien, hava, såsom framgår av den lämnade redogörelsen, olika

förslag framkommit. Den utväg, som tidigare av flera skäl förefallit mig

närmast till hands liggande nämligen att helt enkelt sammanslå de båda

fonderna, torde med hänsyn till de av kommerskollegium och statskontoret framförda

betänkligheterna böra åtminstone för närvarande lämnas ur räkningen.

Även den modifierade form av sammanslagning, som innefattas i kommerskollegii

ovan återgivna förslag, synes på sätt statskontoret framhållit vara ägnad

att framkalla vissa olägenheter. Under sådana förhållanden torde det lämpligaste

sättet att uppnå det avsedda ändamålet vara att begära riksdagens

medgivande till sådana jämkningar i de för torvindustrilånefondens användning

tillämpade grunder, att möjlighet beredes att med lån tillgodose även

andra industrigrenar än tillverkningen av torvbränsle och torvströ. Därvid

lärer, på sätt av lantbruksstyrelsen framhållits, beaktande särskilt böra

skänkas sådana tillverkningsgrenar, som stå lantbruket nära, såsom framställning

av lantbruksmaskiner, lantbruksredskap och gödningsämnen, konservering

av jordbruks- och trädgårdsprodukter m. m. På sätt ovan antytts

böra givetvis, i den mån förhållandena kunna härtill föranleda, lån från

fonden alltjämt lämnas även för torvförädlingsändamål. Emellertid synes

det önskvärt, att fondens förändrade karaktär kommer till uttryck i dess

benämning, vilken, på sätt statskontoret föreslagit, torde böra ändras till

»industr ilånef onden ».

I fråga om villkoren för de lån, som skulle komma att för andra än torvändamål

utlämnas från fonden, anser jag mig i huvudsak kunna biträda

vad kommerskollegium föreslagit, vilket alltså innebär, att dessa villkor

skulle komma att bliva desamma, som de för manufakturförlagslånefonden

tillämpade. Lånetiden, vilken för manufakturförlagslån för närvarande ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 140.

Utskottets

yttrande.

gör åtta år med fyra år amorteringsfria, torde dock böra sättas till högst

tio år. Räntesatsen synes böra utgöra fem procent.

Vad beträffar den framtida utlåningen för torvindustriändamål, i den mån

sådan förekommer, synas de nu för torvindustrilånefonden gällande bestämmelser

även i fortsättningen böra därvid tillämpas. Lånetiden skulle alltså

här utgöra sexton år med fyra år amorteringsfria. Det synes mig emellertid

ur statsfinansiell synpunkt lämpligt, att räntan även för dessa lån sättes

till fem procent (för närvarande fyra).»

Enligt utskottets mening hade det tvivelsutan varit önskligt, om en sammanslagning

av ifrågavarande båda fonder — manufaktursförlagslånefonden

och torvindustrilånefonden — kunnat åstadkommas. Med hänsyn till de

betänkligheter, som häremot anförts av myndigheterna, torde man dock tillsvidare

böra stanna vid propositionens förslag, som innebär att lån från torvindustrilånefonden

— hädanefter benämnd industrilånefonden — skulle få

lämnas även till andra industrigrenar samt att i övrigt lånevillkoren för

de båda fonderna skulle i stort sammanfalla.

Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet.

att riksdagen må

a) medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som angivas i statsrådsprotokollet över handelsärenden

den 4 mars 1927, lån måtte få från den

nuvarande torvindustrilånefonden, vars benämning skulle

ändras till »industrilånefonden», lämnas till även andra

fabriker och industriella företag än de till torvhanteringen

hörande,

b) besluta, att räntan å lån, som framdeles bliva från

nämnda fond utlämnade för torvhanteringen avseende

ändamål, skall utgöra fem procent.

Stockholm den 24 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 139.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss ändring i grunderna för utlåningen från fonden för torv industriens befrämjande. a1 i texten