Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till överenskommelse angående kronans gruvegendom i Skelleftefältet jämte i ämnet väckta motioner.
1927-05-24 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:143, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till överenskommelse angående kronans gruvegendom i Skelleftefältet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
L4
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Nr 143.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1927 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till
överenskommelse angående kronans gruvegendom i Skelleftefältet
jämte i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti en till riksdagen den 18 mars 1927 avlåten proposition, nr 230, har
Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden nämnda dag föreslagit riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar i enlighet med ett propositionen
bilagt förslag träffa överenskommelse med Skellefteå gruvaktiebolag
angående kronans gruvegendom i Skelleftefältet.
Ifrågavarande förslag till överenskommelse är såsom bilaga fogat vid
detta utlåtande.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till
behandling förehaft två i ämnet väckta motioner.
I en inom första kammaren väckt motion, nr 346, har herr C. Lindhagen
hemställt, att riksdagen ville antingen, med avslag å propositionen nr 230
om Skelleftefältet, hemställa hos Kungl. Maj:t om nytt förslag med iakttagande
av de i motionen under kapitelrubrikerna 1)—5) gjorda erinringar
och yrkanden, eller ock omedelbart vidtaga de förändringar eller tillägg
i propositionen, som av nämnda erinringar och yrkanden kunna föranledas.
Herr P. A. Hansson m. fl. har i en inom andra kammaren väckt motion,
nr 474, yrkat, att förevarande proposition, nr 230, icke må av riksdagen
bifallas samt att det framlägges nytt förslag om utnyttjande av statens
gruvegendom i Skelleftefältet, som bättre än det föreliggande tillgodoser
statens fiskaliska intressen och giver staten möjlighet att öva inflytande på
gruvegendomens utnyttjande.
Beträffande de av motionärerna till stöd för ifrågavarande framställningar
anförda skäl får utskottet hänvisa till motionerna.
Statsutskottets utlåtande Nr 143. 15
Kungl. Maj:ts förevarande proposition innefattar förslag om bemyndigande
att till Skellefteå gruvaktiebolag för en tid av 60 år utarrendera statens
gruvegendom inom det s. k. Skelleftefältet.
Såsom motionsvis framhållits, hava undersökningarna av ovannämnda
fyndigheter ännu icke fortskridit så långt, att något mera tillförlitligt begrepp
om deras omfattning och värde kunnat vinnas. Att under sådana
förhållanden nu fatta beslut för så lång framtid om dispositionsrätten över
ifrågavarande gruvegendom synes utskottet icke vara välbetänkt och detta
i all synnerhet som staten enligt avtalet skulle bliva så gott som helt utestängd
från möjligheten till inflytande över att fyndigheterna på ett rationellt
sätt exploateras, överhuvud hava inga garantier lämnats för att ifrågavarande
mineraltillgångar för framtiden nyttiggöras på ett lämpligt sätt.
Härtill kommer, att grunderna för beräkningen av det staten tillkommande
vederlaget för upplåtelsen av gruvfälten synas för staten mindre fördelaktiga.
I betraktande av dessa omständigheter har utskottet icke ansett sig kunna
tillstyrka, att det i propositionen begärda bemyndigandet nu lämnas Kungl.
Maj:t.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke må
av riksdagen bifallas;
b) att de av herr Lindhagen och herr P. A. Hansson
i Stockholm m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:346
och 11:474) må anses besvarade med vad utskottet sålunda
anfört och hemställt.
Stockholm den 24 maj 1927.
På statsutskotttets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Utskottets
yttrande.
Närvarande: se under utlåtande nr 139.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
Bilaga.
Förslag
till
Avtal.
Mellan svenska staten, å ena sidan, och Skellefteå gru vaktiebolag, nedan
kallat bolaget, å andra sidan, är, i ändamål att, i den mån ekonomiska
och tekniska betingelser föreligga, till gemensam fördel utnyttja de fyndigheter,
som finnas inom nedan angivna område (»socknarna»), vare sig dessa
fyndigheter tillhöra den ena eller andra av de avtalsslutande parterna, följande
överenskommelse träffad.
§ 1.
Bolaget arrenderar statens nu ägda och framdeles förvärvade gruvegendom
inom ett område omfattande inom Västerbottens län Skellefteå, Jörns,
Norsjö och Malå socknar samt den del av Lycksele socken, som ligger norr
om linjen från rågångshörnet Lycksele—Norsjö—Kalvträsk till rågångshörnet
Lycksele—Sorsele—Stensele, ävensom inom Norrbottens län den del
av Arvidsjaurs socken, som ligger söder om linjen från rågångshörnet Jörn
— Arvidsjaur—Piteå till rågångshörnet Arvidsjaur—Malå—Sorsele, vilket
område här nedan kallas »socknarna».
§ 2.
Arrendetiden skall utgöra tiden från det detta avtal träder i kraft —
vilket sker i och med att det av båda kontrahenterna undertecknats —
intill utgången av sextionde kalenderåret efter det år, under vilket ikraftträdandet
sker, eller den tidigare tidpunkt avtalet eventuellt upphör på
grund av uppsägning jämlikt §§ 8, 12 eller 16.
§ 3.
Mom. 1. I den genom detta avtal upplåtna gruvegendomen inbegripas såväl
inmutare- och jordägarandelar i utmålslagda malmfyndigheter i den mån
de tillhöra staten som enligt 30 § gruvstadgan inlösta områden i dagen.
Mom. 2. Den under tiden för upplåtelsen brutna malmen, vartill i detta
avtal räknas alla inmutningsbara mineral och de övriga produkter, som
eventuellt kunna under arrendetiden utvinnas ur gruvegendomen, skall vara
bolagets egendom.
§ 4.
Mom. 1. Staten förbinder sig att giva bolaget del av resultaten av alla
sina verkställda undersökningar och beräkningar, inklusive kartor och andra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 143. IT
handlingar rörande den upplåtna gruvegendomen samt om dennas tillgodogörande.
Mom. 2. Så snart staten under arrendetiden på grund av jordägande,
genom inmutning eller på annat sätt blir ägare till gruvegendom inom
»socknarna», skall statens rätt att tillgodogöra densamma omedelbart tillkomma
bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.
§ 5.
Staten lämnar, i den mån gällande lagstiftning medgiver, bolaget rätt att
fritt inmuta på kronojord inom »socknarna» respektive, därest blivande lagstiftning
skulle komma att lägga hinder i vägen därför, rätt att på annat sätt
utan särskild ersättning till staten förvärva motsvarande utnyttjningsrätt
till malmfyndigheter å kronojord inom »socknarna». Sålunda tillkommen
gruvegendom skall tillfalla staten och ingå i arrendet enligt detta avtal.
Under arrendetiden är dock bolaget befriat från erläggande av arrendeavgift
för den hälft av gruvegendomen, som motsvarar inmutareandelen.
§ 6.
Mom. 1. Bolaget äger under arrendetiden rätt att få åt sig på arrende
under högst 50 år upplåten sådan staten tillhörig mark inom »socknarna», som
är behövlig för gruv- och förädlingsanläggningar med därtill hörande transportvägar,
upplagsplatser, bostäder etc. Med sådan staten tillhörig mark
avses mark, som står under domänstyrelsens förvaltning och icke disponerats
för visst ändamål.
Å sålunda upplåtet markområde befintlig skog må ej fällas utan föregången
utsyning av vederbörande jägmästare och skall av bolaget lösas
efter jägmästarens värdering enligt vid avverkningstillfället gängse pris i
trakten.
Den årliga arrendeavgiften därför skall utgöra 6 procent av det arrenderade
områdets värde vid tiden för sådant arrendes ikraftträdande, beräknat
efter de värderingsgrunder, som i trakten allmänt gälla för liknande mark
och med hänsyn till förhållandena å platsen före utarrenderingen. Avgiften
för sådant markarrende erlägges för kalenderår före dettas utgång.
Den sålunda bestämda arrendeavgiften skall vid början av varje ny tioårsperiod
kunna på statens eller bolagets yrkande underkastas revision med
hänsyn till inträffade förändringar i det allmänna markvärdet.
Mom. 2. Bolaget äger rätt att uppsäga varje dylikt arrende att upphöra
ett år efter uppsägning. Tiden för dylikt arrende skall vara oberoende av
tiden för arrendet av statens gruvegendom; dock skall, då arrende av staten
tillhörig gruva upphör, arrendet av sådan mark, som är nödvändig för
gruvrörelsens bedrivande i ifrågavarande gruva, samtidigt upphöra.
Mom. 3. Bolaget är skyldigt att vid frånträdande av arrende enligt
denna paragraf betala ersättning för den nedsättning i områdets vid arrendeBihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 60 höft. (Nr 139—1-13.) 2
18 Statsutskottets utlåtande Nr 143.
tillträdet åsätta värde, som må hava åsamkats området i fråga under
arrendet.
Mom. 4. Bolaget är skyldigt att utan avkortning å arrendeavgift eller
ersättning annorledes svara för alla skatter och utskylder, av vad slag de
vara må, som kunna åvila på grund av hestämmelserna i denna paragraf
upplåtet område.
§ 7.
För utnyttjandet av den genom detta arrendeavtal upplåtna gruvegendomen
betalar bolaget till staten en arrendeavgift motsvarande hälften av
det överskott, som enligt nedan angivna grunder beräknas uppstå på den
malm, som av bolaget brytes i och bortföres från statens gruvor och gruvandelar
i »socknarna». Malmen betraktas härvidlag såsom bortförd, så
snart den, även om den är osåld, borttransporterats från upplag i gruvans
närhet till skeppningshamn, förädlingsverk eller därmed jämförlig plats.
Nämnda överskott skall för varje kalenderår beräknas på följande sätt:
Först beräknas saluvärdet vid gruvan vid kontant försäljning av all från
statens gruvor och gruvandelar härstammande, av bolaget under ifrågavarande
år bortförd malm i det tillstånd, vari den — eventuellt efter skrädning
eller anrikning — beflnnes vid avsändningen. För malm, som avses
att tillgodogöras i bolagets egna förädlingsverk, fastställes saluvärdet av en
nämnd av tre personer, av vilka en utses av staten, en av bolaget och den
tredje av Tekniska högskolans styrelse för en tid av tre år i sänder. Nämnden
sammanträder eu gång årligen eller eljest när det av part påkallas.
Kostnaderna för nämnden betalas av bolaget. Värdet skall av nämnden
bestämmas till det försäljningspris, som kunnat för ifrågavarande malmpartier
vid leveranstillfället ernås vid försäljning till utomstående. I det fall, att
bolaget tillgodogjort sig malm, som med hänsyn till skrädning och anrikning
ej varit i för varans förmånligaste placering hos utomstående erforderligt
koncentrerat skick, skall emellertid den av bolaget tillgodogjorda malmen
värderas efter det försäljningspris, som vid samma tidpunkt kunnat från
utomstående uppnås för den sålunda mer koncentrerade varan, med avdrag
för de kostnader, som en dylik bearbetning skolat medföra. I dessa kostnader
skall med nödig säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter inräknas
efter vanliga grunder beräknad ränta å investerat kapital samt amortering,
tillräckligt stor för att säkerställa de tänkta anläggningarnas slutamorterande
under den tid, som med hänsyn till känd malmtillgång och andra omständigheter
med säkerhet kan beräknas därför. Den prissättning, som bestämmes
av nämndens flertal, får icke av parterna överklagas. De uppgifter,
som av bolaget tillhandahållas nämnden, skola behandlas konfidentiellt.
Från de sammanlagda saluvärdesbelopp, som sålunda erhållas för från
statens gruvor och gruvandelar under året bortförd malm, skall avdrag
göras för samtliga å statens av arrendet omfattade gruvor och gruvandelar
belöpande under året uppkomna kostnader, nämligen:
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
19
1) direkta utgifter för utmålsläggning, försvar, undersöknings- och tillredningsarbeten,
brytning, uppfordring, avfraktning, vattenundanhållning,
skrädning, sovring, anrikning och andra arbeten vid gruvdriften samt för
reparation och underhåll av för gruvdriften avsedda byggnader och andra
anläggningar, maskiner, redskap och inventarier;
2) allmänna omkostnader såsom förvaltnings-, försäkrings- och understödskostnader,
i den mån omkostnaderna stå i rimligt förhållande till omfattningen
av gruvdriften (till allmänna omkostnader räknas ej räntor);
3) å gruvföretaget belöpande under ifrågavarande år utbetalade skatter
och onera; dock ej sådana skatter, som beräknas å inkomsten å ifrågavarande
gruvrörelse;
4) till ifrågavarande år hänförlig värdeminskning å sådana byggnader,
inklusive bostadsbyggnader etc., och andra anläggningar, maskiner, redskap
och inventarier, som. äro avsedda för stadigvarande bruk i gruvdriften,
vilken värdeminskning skall beräknas med hänsyn såväl till den slitning,
som trots noggrant underhåll och aktsam vård drabbar egendomen, som
ock till den tid, egendomen kan beräknas komma till användning för sitt
ändamål, ävensom den värdeminskning, inneliggande lager av förbrukningsartiklar
för gruvdriften undergått under året; så snart viss egendom blivit
genom avdrag enligt detta moment till fullo amorterad, skall vidare avdrag
för värdeminskning därav givetvis ej ske;
5) sex procent ränta å värdet den 1 juli av följande för gruvdriften avsedda
tillgångar nämligen: byggnader, inklusive bostadsbyggnader etc., och
andra anläggningar, maskiner, redskap och inventarier, som äro avsedda för
stadigvarande bruk i gruvdriften, samt lager av förbrukningsartiklar för
gruvdriften; skolande dessa tillgångar härvid upptagas till de värden, vartill
de enligt bestämmelserna i gällande lag om aktiebolags balansräkning
må upptagas, varvid dock lagret av förbrukningsartiklar icke under några
omständigheter må upptagas till högre belopp än som motsvarar kostnaderna
för deras anskaffande.
Från det överskott, som erhålles efter avdrag för årets kostnader, skall
slutligen före arrendeavgiftens beräknande avdrag göras för
6) den förlust, som under tidigare år av arrendetiden eventuellt uppstått
å ifrågavarande rörelse, beräknad enligt samma grunder, jämte ränta därå
efter 6 procent för år — givetvis i den mån densamma icke tidigare avdragits.
§ 8.
Mom. 1. Arrendeavgiften skall under tio år räknat från och med fjärde
kalenderåret näst efter det år, varunder detta avtal träder i kraft, utgå med
minst etthundratusen (100,000) kronor årligen. När arrendeavgiften för ett
år enligt i föregående paragraf angivna beräkningsgrunder skulle hava
understigit 100,000 kronor, skall skillnaden jämte ränta därå efter 6 procent
för år täckas genom motsvarande avdrag från arrendeavgifterna för
20
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
efterföljande år under arrendetiden, i den mån dessa enligt samma beräkningsgrunder
överskjuta garantisumman. Senast ett år före utgången av
ifrågavarande tioårsperiod liksom senast ett år före utgången av varje följande
tioårsperiod av arrendetiden äger part påkalla förhandling om revision
av avgäldens minimibelopp för nästkommande tioårsperiod. Uppnås
icke därvid överenskommelse om ändring av minimibeloppet, skall detta
fortfarande utgå med 100,000 kronor per år, men bolaget äger då rätt uppsäga
avtalet att upphöra ett år efter uppsägningen.
Mom. 2. Intill dess ovannämnda garantibelopp å 100,000 kronor per år
börjar utgå, respektive intill dess avtalet dessförinnan upphör jämlikt § 12, skall
bolaget å kronojord inom socknarna efter samråd med kommerskollegium
och chefen för Sveriges geologiska undersökning utföra malmletnings-, undersöknings-
och andra arbeten, såsom geologiska undersökningar, elektriska
mätningar, borrningar, malmblottningar, schaktsänkningar och anläggningar
för sammanlagt minst 50,000 kronor per år räknat. Jämlikt § 5 skola av
bolaget under denna tid verkställda inmutningar å kronojord tillfalla staten,
oavsett om bolaget begagnar sig av rätten enligt § 12 att uppsäga avtalet
inom tre år efter arrendeavtalets ikraftträdande.
§ 9.
Bolaget skall senast den 30 april varje år tillställa staten en tablå över
beräkningen av arrendeavgiften för nästföregående år. Tablån skall innehålla
erforderliga uppgifter angående de i § 7 angivna förhållanden samt
vara åtföljd av bestyrkta utdrag ur räkenskaperna för gruvföretaget, analysattester
och andra handlingar, allt i den mån det erfordras för styrkande
av i tablån lämnade uppgifter, ävensom uppgift på de av den i § 7 omförmälda
nämnden fastställda värdena för under nämnda år av bolaget för
användning inom eget förädlingsverk bortförd malm. Erinringar mot av
bolaget sålunda lämnad redovisning må icke framställas senare än tre
månader efter dess emottagande.
Senast den 30 april varje år skall bolaget även till staten erlägga den
sålunda uträknade å föregående år belöpande arrendeavgiften. Sker det ej,
vare bolaget pliktigt att från nämnda dag betala ränta på avgiftens belopp
efter sex procent för år.
§ 10.
Staten äger att på bolagets bekostnad anställa två kontrollanter, som hava
att kontrollera de i §§ 7, 8 mom. 2, och 9 avsedda uppgifter och beräkningar
och i därför erforderlig omfattning äga taga del av bolagets räkenskaper.
Uppgifter, som av bolaget sålunda tillhandahållas statens kontrollanter,
skola behandlas konfidentiellt.
§ 11.
Mom. 1. Bolaget är skyldigt att giva gruvegendomen skälig vård samt
att vid gruvrörelsens bedrivande i övrigt taga hänsyn till statens intressen
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
21
ävensom att vid gruvor med känd, brytvärd malmtillgång till arrendetidens
slut underhålla de anläggningar med därtill hörande inventarier, som erfordras
för gruvrörelsens rationella bedrivande.
Mom. 2. Bolaget ansvarar för försvaret av samtliga under detta avtal
inbegripna utmålslagda fyndigheter och får endast efter statens godkännande
låta sådan fyndighet sönas. Bolaget är dock berättigat att när som helst
under arrendetiden genom skriftlig anmälan till staten återlämna upplåten
fyndighet. Därest staten inom två månader efter mottagandet av ifrågavarande
anmälan skriftligen påfordrar fyndighetens fortsatta försvar, åligger
det bolaget att fortsätta försvaret av ifrågavarande utmål, därest bolagets
anmälan verkställts före den 30 juni, intill utgången av samma år, men i
annat fall intill nästföljande års utgång. Staten är efter emottagandet av
bolagets nyssnämnda meddelande berättigad att fritt förfoga över sagda gruvegendom,
vilken då icke längre omfattas av bolagets nyttjanderätt.
Mom. 3. Bolaget skall, då malm blottats å på grund av medgivandet i
§ 5 verkställd inmutning å kronojord, därå söka utmål, varvid utmålsläggning
skall ske i statens namn.
Mom. 4. Gruvarbetet å upplåten egendom skall under arrendetiden bedrivas
på sådant sätt, att, i den mån vid arrendetidens slut kvarvarande
malmtillgångar det tillåta, arbete i oförminskad omfattning därefter icke
försvåras.
Mom. 5. Vid återlämnandet av upplåten gruvegendom skall bolaget utan
ersättning tillhandahålla staten resultatet av alla under arrendetiden gjorda
gruvarbeten, undersökningar och beräkningar, inklusive kartor och övriga
handlingar, angående statens sålunda återfallande gruvegendom och dess
tillgodogörande.
§ 12.
Bolaget äger rätt att efter därom gjord anmälan före utgången av tredje
kalenderåret efter det år, varunder arrendeavtalet träder i kraft, åter
frånträda arrendet vid utgången av det kalenderår, varunder anmälan
verkställts.
§ 13.
Mom. 1. Vid arrendetidens slut bruten och uppfordrad, men ej enligt
§ 7 från gruvorna bortförd malm äger bolaget att, därest arrendet ej upphört
på grund av uppsägning enligt § 12, hava kvarliggande under två år
därefter. I den mån ifrågavarande malm av bolaget under denna tid bortföres,
skall bolaget till staten redovisa hälften av malmens enligt § 7 bestämda
värde efter avdrag av eventuellt förut ej jämlikt samma paragraf
avräknade omkostnader och förut ej täckta förluster från tidigare år av
arrendetiden. Är malmen inom nämnda tid ej bortskaffad, tillfaller den
staten utan ersättning. Vid arrendetidens slut i magasin eller dylikt i
gruvan under jord befintligt brutet malmhaltigt berg tillfaller staten mot
22
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
ersättning av kostnaderna för borrning och lösskjutning av detsamma, dock
ej mer än som motsvarar det malmhaltiga bergets värde, beräknat ''efter
motsvarande grunder som de, vilka angivas i § 7. Hava dessa kostnader
avdragits vid den i samma paragraf nämnda beräkning av överskott, utgår
ingen ersättning.
Upphör arrendet på grund av uppsägning enligt § 12, tillfaller vid arrendets
slut vid och i gruvorna kvarliggande malm och malmhaltigt berg
omedelbart staten.
Mom. 2. De på statens gruvor och gruvandelar belöpande, vid arrendes
upphörande under liksom ovan jord befintliga, bolaget tillhöriga lösa inventarier
inklusive maskiner och rullande transportmateriel har staten rätt att
lösa till anskaffningsvärdet med avdrag för den i § 7, 4) omförmälda värdeminskning
på grund av slitning, prisfall, bristande ändamålsenlighet eller
andra omständigheter.
Mom. 3. I gruvorna under jord befintliga fasta anläggningar, i den mån
de belöpa på statens gruvor och gruvandelar, tillfalla staten utan lösen.
Mom. 4. Ovan jord befintliga fasta anläggningar, i den mån de belöpa
på statens gruvor och gruvandelar, äger staten vid arrendets upphörande
enligt §§ 2, 8 eller 16 rätt och — i den mån de äro för den fortsatta gruvdriften
nödiga och nyttiga — skyldighet att lösa efter bolagets anskaffningskostnad
med avdrag för jämlikt § 7, 4) avräknade värdeminskningar.
Därest bolaget äger den mark, varå sådana anläggningar, som skola lösas,
äro uppförda, har staten rätt och skyldighet att jämväl lösa denna mark
till bolagets anskaffningsvärde, med avdrag för eventuellt skedd värdeminskning.
Vid arrendets upphörande enligt § 12 skola ovan avsedda anläggningar
utan ersättning tillfalla staten.
Därest viss fast anläggning ovan jord är avsedd för såväl statens som
bolagets gruvegendom och icke är för den egentliga gruvbrytningen i statens
gruvor oundgängligen erforderlig, äger varken staten eller bolaget påfordra
inlösen därav.
Mom. 5. Sådana i mom. 2 och 4 omförmälda inventarier och anläggningar,
som icke av staten lösas och som äro belägna på statens mark, skola
av bolaget bortskaffas, om de äro för gruvrörelsen hindersamma, inom ett
år och i annat fall inom tre år efter arrendetidens utgång respektive efter
det eventuellt påkallad skiljedom mellan parterna rörande sådan egendom
fallit. Därest bolaget underlåter att inom nämnd tid borttaga dylika inventarier
och anläggningar, är staten berättigad att på bolagets bekostnad
borttaga desamma eller — om staten så föredrager — att utan ersättning
övertaga dem.
Mom. 6. Bolaget skall i god tid före arrendetidens utgång till staten
överlämna en förteckning, upptagande all den egendom, som kan enligt bestämmelserna
i detta avtal bliva föremål för inlösen, med angivande av det
pris, som enligt bolagets uppfattning skall jämlikt denna paragraf erläggas
för respektive tillgångar. Senast inom sex månader efter arrendetidens ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 143.
23
gång skall staten skriftligen lämna bolaget meddelande om vilka anläggningar
och inventarier, staten önskar tillösa sig, ävensom om de lösenbelopp,
staten är villig erlägga för respektive inventarier och anläggningar.
I den mån sådana meddelanden icke av staten lämnas, går staten förlustig
sin lösningsrätt.
§ 14.
Alla bolagets meddelanden till staten jämlikt detta avtal, såsom uppsägningar
m. m., äro riktigt framförda, om de skriftligen ingivas till kommerskollegium,
liksom inbetalningar äro riktigt fullgjorda, därest de verkställts
genom insättning å statsverkets giroräkning i riksbanken.
§ 15.
Arrende, som i detta avtal avses, må icke av bolaget å annan överlåtas,
utan att staten därtill lämnat medgivande.
§ 16.
Därest bolaget uppenbarligen åsidosätter ändamålet med denna överenskommelse
eller eljest skulle göra sig skyldigt till sådant brott mot detta avtal,
som i avsevärdare mån menligt inverkar på statens rättigheter enligt
avtalet, och icke inom skälig tid efter mottagen skriftlig erinran vidtager
rättelse och lämnar skälig ersättning för uppkommen skada, är staten berättigad
uppsäga detta avtal till upphörande sex månader därefter.
§ 17.
Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av de i detta avtal givna bestämmelser
— vari inbegripas bland annat fastställande av arrendeavgifter,
lösenbelopp och andra belopp, som jämlikt avtalet kunna komma att utgå,
ävensom bestämmande av vilka tillgångar skola lösas — eller huruvida
brott mot avtalets bestämmelser eller underlåtenhet att fullgöra detsamma
föreligger eller påföljderna därav skall avgöras av skiljemän enligt lag.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till överenskommelse angående kronans gruvegendom i Skelleftefältet jämte i ämnet v s. 14 i texten