Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till vissa kommuner m. fl. för uteblivna skatteinkomster från staten såsom aktieägare i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

1927-05-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:145, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till vissa kommuner m. fl. för uteblivna skatteinkomster från staten såsom aktieägare i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

7

Nr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1927 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ersättning till vissa

kommuner m. fl. för uteblivna skatteinkomster från staten

såsom aktieägare i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag.

(4:de avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 142,

av herrar C. 1. Asplund och O. Bergqvist och den andra inom andra kammaren,

nr 220, av herr J. Grapenson m. fl., vilka hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, har hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta

a) att av den staten under budgetåret 1927—1928 tillfallande utdelning i

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag och royalty enligt 1908, 1913 och 1918

års överenskommelser för utfraktad malm från Luossavaara, Kiirunavaara

och Gellivare malmfält inom Jukkasjärvi och Gellivare socknar av Norrbottens

län, måtte till Jukkasjärvi och Gellivare kommuner och väghållningsdistrikt

samt till Norrbottens läns landsting utgå skälig ersättning för de

till sammanlagt nära 2,600,000 kronor uppgående skattebelopp till kommun,

kyrka, skola och väghållningsdistrikt i sagda kommuner samt till landstinget,

vilka skulle hava påförts staten, därest staten varit skattskyldig i nämnda

avseenden för den inkomst av något mer än 32 millioner kronor, som staten

på grund av sina jordägarandelar och ovannämnda överenskommelser upp

burit under åren 1909—1925;

b) att staten likaledes måtte utgiva ersättning för de skattebelopp av ovan

angivet slag, som under enahanda förutsättning skulle komma att utgå för

den utdelning och royalty å tillsammans 6,373,056: 40 kronor, som staten

uppburit under 1926, samt

c) att för framtiden motsvarande årlig ersättning för uteblivna skatteinkomster

för nämnda socknar och län måtte utgå, intill dess genom lag blir

bestämt, att staten skall till vederbörande kommun och landsting erlägga

utskylder för inkomster av ifrågavarande art.

I fråga om de skål, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom motivering för ovannämnda förslag har anförts, att den avkastning

staten åtnjöte från ifrågavarande malmfält visserligen till en del upptagits

i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags beskattningsbara nettovinst och i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Utskottets

yttrande.

denna form beskattats inom kommunerna Jukkasjärvi och Gellivare, men att

staten i övrigt undgått att erlägga kommunalskatt för hithörande inkomster;

då staten numera betalade kommunala skatter för inkomst av exempelvis

kronoparkema, bolde det vara en naturlig sak, att skatt erlades även för

inkomster från statens malmförande mark.

Förevarande angelägenhet är närmast av skatteteknisk natur, och det här

framförda skattespörsmålet torde vara av beskaffenhet att böra tagas under

omprövning i sådant sammanhang.

Att, på sätt i motionerna ifrågasatts, ersättning nu retroaktivt skulle lämnas

för tidigare utebliven skatteinkomst måste utskottet redan av principiella skid

avstyrka.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att ovanberörda av herrar Asplund och Bergqvist samt herr

Grapenson m. fl. väckta motioner (I: 142, II: 220) icke må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 144.

Reservation:

av herrar Bergqvist, Wctiles och Asplund, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»Motionärernas yrkande under a) att ersättning nu retroaktivt skulle lämnas

för tidigare uteblivna skatteinkomster måste utskottet av principiella

skäl avstyrka.

Yrkandena under b) och c) avse ersättning för i framtiden uteblivna skattebelopp

av ifrågavarande art, intill dess genom lag blir bestämt, att staten skall

till vederbörande kommun och landsting erlägga utskylder för inkomst av

inom resp. beskattningsområden bedriven gruvrörelse. Härvid är att märka,

att statens inkomster av gruvdriften, om nu gällande avtal komma att bestå,

på grand därav att malmen under de närmaste åren till stor del (beträffande

Gällivare till största delen) måste uttagas på 1913 års avtal, komma att flerdubblas

och bolagets beskattningsbara inkomst i motsvarande grad minskas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 145.

9

Blir åter det framlagda förslaget till nytt avtal gällande, kommer ieke blott

staten utan även stamaktieägarna i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag

att erhålla en avsevärd del av vinsten i form av royalty, tillsammans kr. 2: 50

per ton, eller, om nettovinsten uppgår till 5 kronor per ton, halva den eljest

beskattningsbara vinsten. Stamaktieägarna torde icke kunna beskattas

inom malmfältskommunerna och vad statens skattskyldighet till desamma

beträffar, har den motion i ämnet, som väckts i anledning av förslaget till

kommunalskattelag, i första särskilda utskottets nu avgivna utlåtande nr 1

avvisats med en motivering, som synes hänvisa till att royalty möjligen i

något annat fall kan betraktas som förtäckt utdelning och i sådant fall beskattas,

men som icke alls uttalar något om, att densamma skulle kunna beskattas

å den ort, där rörelsen bedrives, och som slutar med att utskottet icke

velat göra något uttalande angående karaktären av den i motionen omnämnda

royalty till staten.

Då såväl ifrågavarande kommuner som även i avsevärd mån Norrbottens

läns landsting äro för sin ekonomi i hög grad beroende av de hittillsvarande

i mindre utsträckning, än för framtiden blir fallet, genom statens royalty beskurna

skatteinkomsterna från gruvföretagen och då det icke synes vara

lämpligt att hänvisa kommunerna och landstingen att göra sina anspråk, om

sådana överhuvud kunna göras lagligen befogade, gällande genom process,

synes utskottet goda skäl föreligga för eu utredning, huruvida och i vad män

ersättning för i framtiden uteblivna skattebelopp må av billighetsskäl kunna

lämnas av statens inkomster av gruvdriften, eller om eventuellt saken bör

ordnas genom en lagbestämmelse i ämnet.

Under åberopande av ovan anförda hemställer utskottet,

alt riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning, i vad mån ersättning

må kunna beredas Jukkasjärvi och Gcllivare kommuner

och väghållningsdistrikt samt Norrbottens läns landsting

för de skattebelopp, som härefter skulle komma att påföras

staten, därest staten vore skattskyldig för den utdelning

och royalty, som tillkommer staten för malm, som utfraktas

från Luossavaara, Kiirunavaara och Gellivare malmfält,

samt för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen

må giva anledning.»

Bihang till riksdagens protokoll 1027. G sand. 61 höft. (Nr 144—145.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.