Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 146

1927-05-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:146, Statsutskottets utlåtande Nr 146

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

1

Nr 146.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1927 kl. 1 e. m.

U flätande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående

förläggning av l:a flygkåren till Västei''ås m. m.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1927 dagtecknad proposition, nr

222, kar Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att l:a flygkåren skall förläggas till Västerås,

dels ock medgiva, att kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4

i Badelunda socken av Västmanlands län må från ock med den 14 mars 1928

överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning ock statens

domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande

belopp.

Denna proposition har, såvitt densamma icke avser överflyttning från domänstyrelsens

till flygstyrelsens förvaltning av ifrågavarande kronoegendom och

i samband därmed skeende nedskrivning av statens domäners fond, remitterats

till statsutskottet.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Enligt 1925 års beslut om flygvapnets organisation är 1 :a flygkåren avsedd

att i första kand direkt betjäna högsta krigsledningen samt 2:a flygkåren på

samma sätt avsedd för marinens behov. l:a flygkåren skall i fredstid bestå

av ett spanings- samt ett bomb- och jaktkompani.

I proposition nr 50 till 1925 års riksdag angående försvarsväsendets ordnande

yttrade föredragande departementschefen beträffande förläggningsorterna

för flygkårerna, att det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles

efter ytterligare prövning fatta beslut härutinnan. Samtidigt lämnades

eu redogörelse för det resultat, vartill undersökningar i denna fråga lett. Såsom

förläggningsorter för l:a och 2:a flygkårerna angåvos i propositionen förslagsvis

Uppsala, respektive Västerås-Hägernäs.

I första särskilda utskottets vid samma riksdag utlåtande nr 1 gjordes i

fråga om förläggning av l:a och 2:a flygkårerna följande uttalande.

»För l:a flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält

därstädes lämpa sig de i kronans ägo befintliga fälten vid Kungsängen omedelbart

öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till förfogande

för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak endast

igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan lämpligen an
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 62 höft. (Nr 146.) 11*0 S7 1

1925 års

riksdag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

ordnas vid Upplands artilleriregemente, varvid förutsattes med Upplands intantenregemente

gemensam utspisning m. m. Därjämte torde vissa skol- och

törradslokaler inom Upplands infanteriregementes och Upplands artilleriregementes

nuvarande kasernetablissemang kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder

bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av uppförande

av monteringshall, hangarer, verkstad, garage m. m. För bombkastningsövningar

skulle förslagsvis Manna skjutfält komma till användning. Kårens

övningar med sjöflygplan försiggå å Ekoln omedelbart utanför Fyrisåns utlopp

Vid Flottsund, där även goda strandförhållanden äro för handen.

För 2:a flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom

övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen övningar

med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten för uppmuddring

och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås kan lämpligen

anordnas i Västmanlands regementes kaserner. Därjämte torde därstädes vissa

skol- och förrådslokaler vid Västmanlands regemente kunna få tagas i anspråk.

En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i

huvudsak av uppförande av hangarer, verkstad, garage m. in.

Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras

en del förläggningslokaler samt motsvarande anordningar som vid Västerås

ehuru i mindre skala.»

Såväl riksdagens skrivelse den 2 juni 1925, nr 310, som Kungl. Maj:ts

beslut den 12 juni 1925 med anledning därav angåvo Uppsala såsom förläggningsort

för l:a flygkåren och Västerås-Hägernäs för 2:a flygkåren. Dessutom

bestämdes Västerås såsom förläggningsort för en större flygverkstad.

I särskilda skrivelser den 8 september och den 28 oktober 1925 gjorde

chefen för flygvapnet framställningar rörande förvärvande av mark vid Uppsala

för l:a flygkåren och föreslog därvid, att för ordnandet av en Undfly gstation

skulle till flygvapnet upplåtas ett söder om Uppsala och omedelbart

öster om Fyrisån beläget område, därav huvuddelen utgjorde del av den av

Ultuna lantbruksinstitut disponerade kronoegendomen Kungsängen samt återstoden

bestode av följande delar, nämligen: ett område av den under domänstyrelsens

vård och förvaltning stående, till Uppsala stad utarrenderade Hovstallstatens

Kungsäng, ett område av Vaksala församlings kyrkoherdeboställe

samt ett område, benämnt Vaksala Kyrkobys Kungsängsteg nr 2 och tillhörigt

Uppsala stad. Vidare skulle enligt förslaget medgivande utverkas för flygvapnet

att å den del av Kungsängen, som vore belägen söder om det område

därav, som föreslagits att upplåtas för landflygstation, företaga för dränering

av det blivande flygfältet erforderliga anordningar, varjämte för anläggning

enligt viss angiven sträckning av en väg från det planerade flygfältets nedre

del fram till övre Föret skulle upplåtas erforderlig mark av Kungsängen omedelbart

öster om Fyrisån. För anordnande av sjö fly g station skulle åt flygvapnet

förvärvas ett vid sjön Ekoln strax söder om Fyrisåns utlopp vid Flottsund

beläget område av Kungshamns ägor.

Sedan vid 1926 års riksdag uti en inom andra kammaren väckt motion (nr

230) hemställts, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska som

strategiska, taktiska, tekniska och Övningssynpunkter beträffande platsen för

l:a flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings slut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

3

förande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att några åtgärder

för l:a flygkårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle vidtagas,

förklarade statsutskottet i häröver avgivet yttrande, att utskottet visserligen

funnit, att det i åtskilliga avseenden kunde anses vara fördelaktigt att förlägga

l:a flygkåren till Uppsala, men att utskottet, som avlagt besök å det tilltänkta

flygfältet vid Kungsängen invid Uppsala, dock icke kunnat undgå att finna,

att även betydande olägenheter komme att bliva förbundna med den sålunda

föreslagna förläggningen. Utskottet hade därför, med beaktande av de i

motionen anförda synpunkterna, ansett det önskvärt, att en förnyad utredning

av frågan om l:a flygkårens förläggning verkställdes, och hemställde utskottet

fördenskull, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om platsen för l:a

flygkårens förläggning.

På grund av kamrarnas skiljaktiga beslut i förevarande ärende förföll förslaget

om avlåtande till Kungl. Maj:t av sådan skrivelse. Såsom dåvarande

chefen för försvarsdepartementet meddelat under debatterna i riksdagens båda

kamrar rörande förenämnda motion, hade emellertid en sådan utredning, som

statsutskottet ifrågasatt, redan igångsatts.

I brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926—1927 av

utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade

Kungl. Maj:t, att deri utredning av frågan om l:a flygkårens förläggning,

som chefen för flygvapnet hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala

befintliga lämpliga områden som ock, eventuellt, annan ort, varjämte

Kungl. Maj:t föreskrev, att de för bestridande av kostnader för anordnande avflygfält

och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i

Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare, i

avvaktan på slutligt avgörande av denna förläggningsfråga, icke finge tagas i

anspråk.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juni 1926 förordnat,

att den utredning av frågan om 1 :a flygkårens förläggning, som chefen

för flygvapnet hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga

lämpliga områden som ock eventuellt annan ort. Den med anledning härav

verkställda utredningen, vilken omfattat undersökningar av ett flertal olika

platsers lämplighet för ändamålet ur skilda synpunkter, har givit till resultat,

dels att någon annan plats invid Uppsala än den härför av chefen för flygvapnet

föreslagna, i kronans ägo befintliga egendomen Kungsängen icke kan

ifrågakomma såsom landflygfält, dels ock att av övriga ifrågasatta förläggningsorter

för kåren alla utom Västerås borteliminerats. Chefen för flygvapnet

har på den grund verkställt en jämförande granskning av Västerås och Uppsala

såsom förläggningsort, vilken utfallit till Uppsalas förmån.

Chefen för generalstaben och chefen för flygvapnet hava tillstyrkt, att l:a

flygkåren förlägges till Uppsala, under det att chefen för marinstaben föreslagit,

att en allsidig utredning av frågan om denna kårs organisation och förläggning

måtte komma till stånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

Yad till eu början angår marinstabschefens förslag att igångsätta en ny allsidig

utredning rörande organisation och förläggning av denna flygkår, synes

mig en sådan utredning icke vara erforderlig, då, såsom ock chefen för flygvapnet

framhållit, icke några sakskäl torde förefinnas för en fortsatt utredning

eller ett vidare uppskov med frågans avgörande.

Då det sålunda gäller att taga ställning till frågan, vilkendera av de båda

orterna, Uppsala eller Västerås, som bör bliva l:a flygkårens förläggningsort,

torde böra bemärkas, att chefen för flygvapnet, vilken förordat Uppsala som

förläggningsort, dock förklarat sig anse, att denna plats icke i alla avseenden

vore en idealisk förläggningsplats för en flygkår, ävensom att chefen för marinstaben

framhållit, att varken Uppsala eller Västerås såsom förläggningsplats

erbjöde tillfredsställande förhållanden med avseende å möjligheter till samövning

med marinen, men att Västerås i detta avseende hade vissa fördelar

framför Uppsala.

Såsom förut nämnts, har av chefen för flygvapnet såsom plats för landflyg - station vid Uppsala föreslagits ett söder om staden och omedelbart öster om

Fyrisån beläget område, därav huvuddelen utgöres av den utav Ultuna lantbruksinstitut

disponerade kronoegendomen Kungsängen, samt såsom plats för

sjöflygstation därstädes ett vid Ekoln beläget område av egendomen Kungshamn.

Av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut har hävdats, att ett genomförande

av förslaget att avstå Kungsängens mark till flygfält skulle bliva till stor

skada för Ultuna samt komma att äventyra därvarande läroanstalters möjligheter

att fylla sina för svenskt jordbruk viktiga uppgifter, och lantbruksstyrelsen

har med instämmande häri jämväl framhållit, att det måste vara synnerligen

starka skäl, som skulle göra det försvarligt att för ifrågavarande ändamål

undanrycka jordbruksproduktionen ett stycke av vår bästa åkerjord.

Då jag anser, att de av sistnämnda myndigheter framförda betänkligheterna

mot att upplåta det föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält äro värda

allt beaktande, och då, enligt vad chefens för flygvapnet utredning givit

vid handen, någon annan för detta ändamål lämplig plats i närheten av

Uppsala icke finnes, har jag ansett mig böra närmare undersöka, huruvida icke

Västerås skulle lämpa sig såsom förläggningsort jämväl för l:a flygkåren.

Emot Västerås såsom förläggningsort för denna kår hava såväl chefen för

flygvapnet som ock chefen för generalstaben anfört såsom huvudsakligaste skäl

olämpligheten ur strategisk synpunkt av att dit förlägga så stor del av vårt

flygvapen som två flygkårer jämte verkstäder. Vidare har chefen för flygvapnet

ansett, att förutsättningarna för övningar med sjöflygplan för mer än

en kår vid Västerås icke vore tillfredsställande, samt att det för l:a flygkåren

ifrågasatta landflygfältet därstädes vid Hässlö i sin nuvarande utsträckning

icke vore tillräckligt stort för de största flygplanens start och landning, enär

fältet i öster och nordost begränsades av ett vattenförande dike av betydliga

dimensioner.

Det först anförda skälet mot att förlägga två flygkårer till Västerås synes

mig i väsentlig mån förringas därav, att 2:a flygkåren redan i fredstid till stor

del förlägges jämväl till Hägernäs. Ej heller anser jag det vara styrkt, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

5

övningsmöjligheter för sjöflygplan ur två flygkårer skulle saknas vid Västerås.

Vad vidare beträffar otillräckligheten i areal av det ifrågasatta landflygfältet

vid Västerås, har chefen för flygvapnet förklarat, att detsamma, därest det

skulle kunna användas av l:a flygkårens bombplan, måste utvidgas över förenämnda

dike och öster om detta befintlig mark tilläggas fältet. Givetvis bör

vid en förläggning till Västerås av l:a flygkåren en sådan utvidgning av landflygfältet

äga rum, och har jag fördenskull låtit flygstyrelsen verkställa utredning

rörande härav betingat markförvärv. Av densamma och förenämnda i

samband därmed överlämnade karta framgår, att arealen för ett tillfredsställande

landflygfält därstädes skulle utgöra 100 hektar. Större delen av härför

erforderlig mark, eller 76.63 hektar, tillhör kronoegendomen fyra mantal Hässlö

nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken; den återstående, öster om merberörda dike

belägna delen av fältet utgör i areal 23.37 hektar, därav 21.so hektar tillhöra

fideikommissegendomen tre mantal Hagbyholm i Irsta socken och 1.87 hektar

egendomen ett mantal Klinta nr 1 i sistnämnda socken.

Förvärvande av ifrågavarande i kronans ägo icke varande markområden till

landflygfält har flygstyrelsen beräknat medföra en kostnad av 36,000 kronor.

Enligt vad som framgår av chefens för flygvapnet utredning rörande förläggning

av l:a flygkåren, böra, därest kåren förlägges till Västerås, dess sjöhangarer

uppföras intill 2:a flygkårens invid flygverkstäderna och å kronan

tillhörig mark.

Beträffande förläggningsmöjligheter för tvenne flygkårer i Västerås har

chefen för flygvapnet meddelat, att kasernutrymmet i Västmanlands regementes

etablissemang medgiver förläggning därstädes av de båda flygkårerna.

Genom en sådan förläggning kan kasernen i Västerås till fullo utnyttjas, och

artillerietablissemanget i Uppsala blir helt disponibelt för annat ändamål. De

båda flygkårernas förläggning i samma kasernetablissemang kommer givetvis

att medföra, att de årliga kostnaderna bliva icke oväsentligt lägre, än om

kårerna förläggas på skilda håll.

Den sålunda verkställda undersökningen rörande Västerås såsom förläggningsort

för l:a flygkåren synes mig utvisa, att en ur olika synpunkter tillfredsställande

förläggning för denna kår kan anordnas därstädes. Visserligen

skulle härvid ett område av egendomen Hässlö behöva tagas i anspråk för

anordnande av flygfält, men någon annan möjlighet torde enligt vad jag inhämtat

icke stå till buds, och betänkligheterna mot en sådan åtgärd synas mig

icke så starka som de, vilka anförts gentemot ett disponerande för ändamålet

av Kungsängen invid Uppsala.

De kostnader, som skulle uppstå vid en förläggning av l:a flygkåren till

Västerås, hava av flygstyrelsen angivits sålunda:

1. Landflygfält:

fältets iordningställande ............ kronor 41,700: —

markinköp ........................ » 36,000: —

planering m. m. å andra sidan djupdiket » 15,800: —

flyttning av djupdiket ............ » 174,300: —

vägförbindelser enligt förenämnda alternativ

I ...................... »

24,000: — kronor 291,800: —-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

2. Sjöfly g station:

stationens iordningställande invid 2:a

flygkåren ......................

vägförbindelser ....................

transportanordningar ..............

3. Byggnader m. m.:

hangarer å landflygfält ............

» vid sjöflygstation ........

vaktstuga ........................

bensinanläggning ..................

monteringsball med reparationsverkstäder

(nybyggnader) ............

diverse inredningsarbeten ..........

kronor 60,000: —

» 5,000: -—

*_16,000: — kronor 81,000:

kronor 200,000:—

» 140,000: —l)

» 13,000: —

» 20,000: —

» 150,000: —

>__________45,000: — > 568,000:

Summa kronor 940,800:

Jag är icke i tillfälle att nu i detalj taga ståndpunkt till den av flygstyrelsen

sålunda uppgjorda kostnadsberäkningen, men jag håller för sannolikt,

att vissa av de i densamma ingående utgiftsposterna kunna väsentligt reduceras.

Innan de avsedda planerings-, byggnads- och inredningsarbetena m. m. igångsättas,

böra därför flygstyrelsens förslag underkastas en ingående granskning,

särskilt i syfte att kostnaderna må i möjligaste mån nedbringas.

I förestående kostnadsberäkning har icke upptagits någon ersättning till

arrendatorn av kronoegendomen Hässlö. Såsom framgår av flygstyrelsens yttrande

den 24 februari 1927, har arrendatorn framställt anspråk på gottgörelse

med icke mindre än 100,000 kronor. Då emellertid förvärvande av mark för

här ifrågavarande ändamål från fideikommissegendomen Hagbyholm torde böra

ske medelst expropriation, synes det lämpligast att jämväl i erforderlig utsträckning

expropriera nyttjanderätten till kronoegendomen Hässlö. Kostnaden härför

kan visserligen icke nu med någon större grad av tillförlitlighet beräknas,

men med hänsyn till vad flygstyrelsen i ämnet anfört, torde man hava anledning

antaga, att denna kostnad icke tillnärmelsevis kommer att uppgå till det

av arrendatorn fordrade beloppet.

Till jämförelse med den framlagda beräkningen av utgifterna för l:a flygkårens

förläggning till Västerås torde böra nämnas, att kostnaderna för kårens

förläggning till Uppsala av flygstyrelsen uppskattats till 683,200 kronor. Till

detta belopp bör dock läggas den av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut angivna

kostnaden, 224,000 kronor, för anordnande av ny gård på Hovstallängarna

jämte av lantbruksstyrelsen beräknad förhöjning med 50 % å den i sistnämnda

summa ingående kostnaden för ekonomihus eller 53,500 kronor. Sammanlagda

kostnaden för Uppsala-alternativet skulle sålunda uppgå till (683,200 +

224,000 + 53,500 =) 960,700 kronor. I betraktande av vad lantbruksstyrelsen

anfört rörande förslaget till torrläggning av det till flygfält ifrågasatta området

invid Uppsala, är det emellertid sannolikt, att en tillfredsställande dränering

av detta område skulle kräva avsevärt större kostnader än som av flyg
-

*) Därav för schaktning 30,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

7

styrelsen för sådant ändamål beräknats, varigenom nyssnämnda kostnadssumma,

960,700 kronor, skulle komma att i motsvarande mån ökas.

Yad angår det av domänstyrelsen i dess utlåtande den 18 februari 1927

framställda yrkande, att kronoegendomen Hässlö, under förutsättning att den

komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin kelhet avföras från styrelsens

förvaltning, har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,

icke funnit något att däremot erinra. Denna kronoegendom torde sålunda från

och med den 14 mars 1928 böra överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens

förvaltning, och torde i samband därmed statens domäners fond böra

nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande belopp.

Beträffande slutligen de medel, som stå till förfogande för l:a flygkårens

förläggning, vill jag erinra därom, att sedan 1925 års riksdag genom skrivelse

den 2 juni 1925 medgivit, att för utförande av för flygvapnets nyorganisation

erforderliga nybyggnader m. m. finge under budgetåret 1925—1926 utav de

för armébyggnadsändamål reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000

kronor, har Kungl. Maj:t genom brev den 13 november 1925 av dessa medel för

byggnads- m. fl. arbeten för l:a flygkåren anvisat 335,000 kronor. Såsom

förut nämnts, har Kungl. Maj:t sedermera genom brev den 4 juni 1926 föreskrivit,

att sistnämnda belopp tillsvidare, i avvaktan på slutligt avgörande av

frågan om l:a flygkårens förläggning, icke finge tagas i anspråk. Av detta

belopp böra givetvis de med kårens förläggning till Västerås förenade kostnaderna

i första hand bestridas. Då kårens uppsättande icke avses att påbörjas

förrän under senare hälften av år 1928, torde det kunna anstå till nästkommande

år med framställning till riksdagen om anvisande för ändamålet av ytterligare

erforderliga medel.»

Kungl. Maj:t har föreslagit, att första flygkåren, som tidigare avsetts

att förläggas till Uppsala, nu skulle förläggas till Västerås, vilken ort enligt

riksdagens tidigare fattade beslut är förläggningsplats för andra flygkåren.

Såväl första som andra flygkåren skulle, därest Kungl. Majrts förslag

vinner bifall, inrymmas i Västmanlands regementes kasernetablissemang,

och för första flygkåren skulle anordnas ett landflygfält å kronoegendomen

Hässlö i Badelunda socken utanför Västerås.

• Emot förläggning i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut av

första flygkåren till Uppsala hava vissa betänkligheter anförts av styrelsen

för Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen, i vad avser upplåtande

av det föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält. Sistnämnda styrelse

bar jämväl gjort gällande, att den av flygstyrelsen föreslagna invallningen

av flygfältet skulle komma att draga med sig avsevärt högre kostnader

än som förutsatts. Utskottet har ej kunnat bilda sig en uppfattning

om i vad mån denna mening kan anses vara grundad. En förläggning

av kåren till Uppsala skulle därjämte medföra, att land- och sjöflygplatserna

komme att bliva rätt avlägset belägna, såväl från varandra

som från kasernen i Uppsala. Jämväl torde den för kårens förläggning

till Uppsala avsedda kasernen möjligen kunna på ett lämpligare sätt ut
-

Utskottetg

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

nyttjas. Även transporterna i och för utförandet av reparationer vid den

mindre verkstad, som avsetts att förläggas till Uppsala, torde för sjöflygplan

vara förenade med vissa praktiska svårigheter. Av vad sålunda anförts,

måste utskottet i likhet med departementschefen finna, att åtskilliga

betänkligheter föreligga mot en förläggning av första flygkåren till Uppsala.

Yad därefter angår Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, att kåren skall

förläggas till Yästerås, synas enligt utskottets mening jämväl mot detta

kunna göras vissa erinringar. Förslaget skulle nämligen, såsom ovan anförts,

komma att medföra, att tvenne flygkårer eller ungefär hälften av

landets flygstridskrafter förlägges till Yästerås. Härigenom ökas givetvis

den av chefen för generalstaben påvisade risken för bombardemang från

luften. Denna risk gör sig för övrigt ännu mera kännbar därigenom, att

Yästerås, även bortsett från flygvapnets förläggning, genom de betydande

industriella anläggningar, som där finnas, kan antagas bliva i hög grad

utsatt för sådant bombardemang. Härtill komma andra olägenheter av

militär art, särskilt beträffande flygvapnets basering och saknaden av infanteri

i Yästerås. Yad frågans ekonomiska sida angår, vill det synas

utskottet, som om de kostnader, som enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle nedläggas å det tilltänkta landflygfältet vid Hässlö, måste anses

synnerligen höga. Särskilt kostnaden för flyttning av det s. k. djupdiket

är enligt utskottets mening så avsevärd, att den i och för sig måste vara

ägnad att inge betänkligheter mot flygkårens förläggning till Yästerås.

Spörsmålet om de utgifter för kronan, som en expropriation av arrenderätten

till Hässlö kunna föranleda, föreligger ej heller i utrett skick.

Vad sålunda anförts, synes utvisa, att såväl Uppsala-alternativet som

Västerås-alternativet äro förenade med åtskilliga olägenheter. Någon närmare

utredning föreligger ej heller, i vad mån genom ett bifall till något

av dessa alternativ de årliga framtida kostnaderna för flygvapnet komma

att påverkas, en omständighet, som förvisso torde äga minst lika stor

betydelse ur finansiell synpunkt som frågan, huruvida engångskostnaderna

enligt det ena alternativet bliva något större än enligt det andra. Av

ovan angivna skäl har utskottet ansett sig ej nu kunna tillstyrka riksdagen

att fatta definitivt beslut om första flygkårens förläggning till någon av

nämnda orter. Härtill kommer emellertid, att enligt utskottets mening

även frågan om andra flygkårens förläggning kräver en närmare undersökning,

innan första flygkårens förläggningsort bestämmes. Utskottet vill

sålunda erinra om att försvarsrevisionen på sin tid ifrågasatt förläggning

av eu flygkår till Hägernäs—llindön. 1925 års riksdag beslöt dock, att

ifrågavarande flygkår i stället skulle förläggas till Västerås, men vid Hägernäs

hava en särskild övningsplats. I enlighet med detta beslut hava

också anordningar vidtagits såväl i Yästerås som i Hägernäs. Av åtskilliga

skäl vill det synas utskottet, som om det vore av behovet påkallat,

att en undersökning verkställes beträffande det av försvarsrevisionen

framlagda förslaget. Genom en förläggning av andra flygkåren till Häger

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

9

näs—Rindön kan en samverkan ske med sjöstridskrafterna och med till

Stockholmstrakten förlagda truppförband, varjämte ett ändamålsenligt utnyttjande

av Vaxholms grenadjärregementes kasernetablissemang å Rindön

kan äga rum. Genom en dylik förläggning torde även de kronan tillhöriga

byggnader, som nu finnas såväl i Vaxholm som på Rindön,

kunna komma till användning för personalens inkvartering m. in., vilken,

enligt vad utskottet erfarit, i Västerås mött vissa svårigheter. Åtskilliga

av de fördelar, som enligt Kung], Maj:ts förslag skulle vara förenade med

förläggningen av tvenne flygkårer till Västerås, skulle även vinnas, därest

andra flygkåren flyttades från Västerås till Hägernäs—Rindön. Det har

jämväl synts utskottet tvivelaktigt, huruvida den nuvarande provisoriska

förläggningen vid Hägernäs kan för framtiden bibehållas samt huruvida

icke under alla förhållanden ytterligare kostnader måste nedläggas vid

Hägernäs för förläggningens ordnande. Enligt utskottets mening är spörsmålet

om andra flygkårens förflyttning till Hägernäs—Rindön otvivelaktigt

i behov av närmare undersökning i samband med frågan om förläggning

av första flygkåren.

Uppmärksammas bör, att, för den händelse andra flygkåren förlägges

till Hägernäs—Rindön och första flygkåren i stället till Västerås, de på

sistnämnda plats redan nedlagda medlen icke torde vara bortkastade. Det

har för övrigt i handlingarna i ärendet gjorts gällande, att ett landflygfält

under alla förhållanden erfordras i Västerås, närmast för flygverkstadens

behov, ett spörsmål, som ävenledes är förtjänt av en närmare utredning.

Utskottet anser sig jämväl böra omnämna, att vid frågans förberedande

behandling inom utskottet även ifrågasatts en förläggning Hägernäs—Karlskrona.

Utskottet förbiser icke, att ett uppskov med genomförandet av flygvapnets

organisation i viss mån blir följden av den ståndpunkt, utskottet

sålunda intagit. Denna olägenhet torde dock ej vara av större betydelse,

därest, såsom utskottet finner synnerligen önskligt, utredningen så bedrives,

att förslag i ärendet kan framläggas vid början av 1928 års riksdag.

Utskottet, som enligt vad ovan nämnts, ansett sig nu icke böra fatta

ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, har ansett en

förnyad utredning av frågan om förläggningen av såväl första som andra

flygkåren böra komma till stånd. Vid denna utredning torde jämväl böra

beaktas flygvapnets framtida behov av hangarutrymme samt den lämpligaste

fördelningen av hangarer å olika platser.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad

densamma avser, att första flygkåren skall förläggas till

Västerås;

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 62 käft. (Nr 146.) 1120 27 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

b) i anledning av nämnda proposition i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa

utredning och för 1928 års riksdag framlägga förslag i

fråga om förläggningen av första och andra flygkårerna.

Stoekholm den 27 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

"Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G.

Walles, C. I. Asplund, C. A. Carlsson i Gävle, G. Johansson i Hälsingborg och

C. G. V. Hammarskjöld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,

O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F-.son Holmgren, O. Nils■>

son i Örebro, S. Persson i Fri torp, E. Andersson i Prästbol, O. Andersson i Höör,

O. E. F. Järte, K. S. V. Ward och J. Jönsson i Revinge.

Reservationer:

av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Johansson i Hälsingborg och Ward,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse.

»Kungl. Maj:t har föreslagit, att första flygkåren, som enligt 1925 års

riksdagsbeslut skall förläggas till Uppsala, nu skulle förläggas till Västerås,

vilken ort enligt riksdagens tidigare fattade beslut är förläggningsplats för

andra flygkåren. Såväl första som andra flygkåren skulle, därest Kungl.

Maj:ts förslag vinner bifall, inrymmas i Västmanlands regementes kasernetablissemang,

och för första flygkåren skulle anordnas ett landflvgfält å

kronoegendomen Hässlö i Badelunda socken utanför Västerås.

Den utredning i förläggningsfrågan, på vilken Kungl. Maj:ts förevarande

förslag grundar sig, har verkställts av chefen för flygvapnet och synes

icke hava givit något stöd åt tanken på en förflyttning av första flygkåren

från dess tidigare bestämda förläggningsort, Uppsala. Sedan av utredningen

framgått, att, förutom Uppsala, endast Västerås kunde ifrågakomma

såsom förläggningsort för första flygkåren, har chefen för flygvapnet hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte besluta fullfölja 1925 års riksdags beslut

att förlägga kåren till Uppsala, vilken ort i tekniskt avseende såsom förläggningsort

medför avsevärda fördelar framför Västerås. Av utredningen

framgår vidare, att Uppsala ur strategisk synpunkt är ganska välbeläget

och att föredraga framför Västerås. Jämväl ur mobiliseringssynpunkt har

Uppsala ansetts bättre än Västerås, varjämte lämpligare övningsbetingelser

föreligga i Uppsala. Såsom en sammanfattning av jämförelsen mellan

Västerås och Uppsala såsom förläggningsplats för ifrågavarande kår, har

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

11

chefen för flygvapnet anfört, att, även om Uppsala icke i alla avseenden

vore en idealisk förläggningsplats för en flygkår, någon bättre sådan icke

stått att finna. Platsen vore i de avseenden, vari den ej vore mönstergill

eller fullgod, dock väl godtagbar och första flygkårens förläggande dit

bestämt att föredraga framför tanken att förlägga även denna kår till

Yästerås.

Chefen för generalstaben har förordat första flygkårens förläggning till

Uppsala, enär denna ort vore mera lämpad såsom utgångspunkt för kårens

verksamhet i krig än Yästerås. Generalstabschefen har vidare framhållit,

att sistnämnda ort på grund av bombarderingsrisken före och vid mobilisering

vore olämplig såsom förläggningsort för mer än en flygkår. Genom

att förlägga såväl första som andra flygkåren till Yästerås skulle hälften

av flygvapnet mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på en och

samma plats, vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag måste

anses uteslutet och därjämte stode i skarp motsats till riksdagens beslut

om en uppdelning av flygvapnets förband på olika orter.

Chefen för marinstaben har funnit Yästerås erbjuda vissa fördelar framför

Uppsala, men har av särskilda skäl ansett sig böra förorda en förnyad

utredning av förläggningsfrågan.

Av de tre militära myndigheter, som avgivit utlåtande, hava sålunda

chefen för generalstaben och chefen för flygvapnet bestämt motsatt sig en

förläggning till Yästerås även av första flygkåren, under det att chefen för

marinstaben förordat ett uppskov med frågans avgörande.

Då Kungl. Maj:ts förslag huvudsakligen synes hava föranletts av de betänkligheter,

vilka av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen

anförts gentemot upplåtelse av det föreslagna markområdet till

flygfält, torde det vara skäl omnämna vad chefen för flygvapnet i detta

avseende anfört. Han framhåller följande: »Kungsängens gård syntes icke

behöva ersättas av nyuppförda ekonomibyggnader annorstädes. Gårdens

byggnader kunde alltfort begagnas för sitt ändamål, enär de ej avsåges att

förvärvas av flygvapnet och då ej heller meningen vore, att dit ledande

vägar, även den över flygfältet gående, skulle avstängas för institutets

personal. Lika litet som uppförandet av nya ekonomilius borde erfordras,

lika obehövligt syntes det planerade anläggandet av nya utfartsvägar med

broar.

Huruvida ett inköp av Säfja äng såsom ersättning för till flygfältet

överlämnad ängsmark vore erforderligt, borde icke utredas i detta sammanhang.

Här kunde emellertid framhållas, att sådan anordning läte sig

träffa, att såväl grässkörd som bete å flygfältet kunde överlåtas åt Ultuna

lantbruksinstitut genom eventuell överenskommelse med flygstyrelsen».

Ehuru ett beaktande av landtbrukets intressen måste anses vara av betydelse,

synes det dock av ovanstående framgå, att olägenheterna för Ultuna

lantbruksinstitut icke äro av den vikt, som institutets styrelse tydligen

förutsatt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 146.

Förutom de skäl, vilka ovan anförts gent emot förläggandet av såväl

första som andra flygkåren till Västerås, tillkommer ytterligare olämpligheten

av att förlägga två kårer till en ort, där intet annat truppförband

är förlagt.

Aven ur ekonomisk synpunkt synes Uppsala-alternativet vara att föredraga

framför Västerås-alternativet. En på utskottets föranstaltande av flygstyrelsen

verkställd undersökning giver nämligen vid handen, att kostnaderna

för första flygkårens förläggning till Uppsala skulle, för den händelse samtliga

av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut framställda krav tillgodosåges,

uPPgå till ett belopp av 960,700 kronor, vilket belopp jämväl av departementschefen

angivits. Motsvarande kostnader för Västerås-alternativet skulle,

under förutsättning att den begärda ersättningen till arrendatorn av Hässlö

kronoegendom i sin helhet utginge, utgöra 1,040,800 kronor. Emellertid

förefaller det utskottet, som om det icke skulle vara nödvändigt att flytta

de byggnader vid Kungsängen, som nu disponeras av Ultuna lantbruksinstitut

till annan plats, varigenom kostnaderna för Uppsala-alternativet

kunna minskas med 208,500 kronor eller till 752,200 kronor. Härtill

kommer, att invallningen av det till flygfält vid Uppsala avsedda området

knappast torde behöva ske åtminstone i den omfattning, som tidigare

förutsatts. Härigenom komme givetvis kostnaderna för ifrågavarande alternativ

att ännu mera nedgå.

Het har även ifrågasatts, att första flygkåren skulle förläggas till Västerås,

samtidigt som andra flygkåren förflyttades till Hägernäs—Rindön. Den av

flygstyrelsen verkställda ovan omförmälda undersökningen utvisar emellertid,

att, därest huvuddelen av kåren förlägges till Hägernäs, kostnaderna för

ifrågavarande alternativ uppgå till 1,055,000 kronor och, därest huvuddelen

åter förlägges till Vaxholm och Rindön, till 868,000 kronor. Härvid

bör uppmärksammas, att man i allt fall nödgas i Västerås för första flygkårens

förläggning nedlägga nära nog samma kostnader, som förut angivits.

Den sålunda ifrågasatta förflyttningen av andra kåren till Hägernäs—Rindön

synes alltså medföra betydligt högre kostnader än såväl Uppsala- som

Västeråsalternativen och alltså icke kunna förordas.

Av vad utskottet sålunda anfört synes framgå, att ur såväl militär som

ekonomisk synpunkt förord bör lämnas Uppsala såsom förläggningsort för

första flygkåren framför Västerås. Under sådana förhållanden torde skäl

icke föreligga att vidtaga någon ändring i riksdagens beslut om kårens

förläggning till Uppsala. Utskottet anser sig därför böra avstyrka Kungl.

Maj:ts förevarande proposition.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

i vad densamma avser första flygkårens förläggande

till Västerås.» ;

av herr Hammarskjöld.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggning av l:a flygkåren till Västerås in. in. s. 9 i texten