Statsutskottets utlåtande Nr 146
1927-05-27 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:146, Statsutskottets utlåtande Nr 146
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
1
Nr 146.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1927 kl. 1 e. m.
U flätande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående
förläggning av l:a flygkåren till Västei''ås m. m.
(l:a avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1927 dagtecknad proposition, nr
222, kar Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att l:a flygkåren skall förläggas till Västerås,
dels ock medgiva, att kronoegendomen fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4
i Badelunda socken av Västmanlands län må från ock med den 14 mars 1928
överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning ock statens
domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande
belopp.
Denna proposition har, såvitt densamma icke avser överflyttning från domänstyrelsens
till flygstyrelsens förvaltning av ifrågavarande kronoegendom och
i samband därmed skeende nedskrivning av statens domäners fond, remitterats
till statsutskottet.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
Enligt 1925 års beslut om flygvapnets organisation är 1 :a flygkåren avsedd
att i första kand direkt betjäna högsta krigsledningen samt 2:a flygkåren på
samma sätt avsedd för marinens behov. l:a flygkåren skall i fredstid bestå
av ett spanings- samt ett bomb- och jaktkompani.
I proposition nr 50 till 1925 års riksdag angående försvarsväsendets ordnande
yttrade föredragande departementschefen beträffande förläggningsorterna
för flygkårerna, att det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles
efter ytterligare prövning fatta beslut härutinnan. Samtidigt lämnades
eu redogörelse för det resultat, vartill undersökningar i denna fråga lett. Såsom
förläggningsorter för l:a och 2:a flygkårerna angåvos i propositionen förslagsvis
Uppsala, respektive Västerås-Hägernäs.
I första särskilda utskottets vid samma riksdag utlåtande nr 1 gjordes i
fråga om förläggning av l:a och 2:a flygkårerna följande uttalande.
»För l:a flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält
därstädes lämpa sig de i kronans ägo befintliga fälten vid Kungsängen omedelbart
öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till förfogande
för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak endast
igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan lämpligen an
Bihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 62 höft. (Nr 146.) 11*0 S7 1
1925 års
riksdag.
2
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
ordnas vid Upplands artilleriregemente, varvid förutsattes med Upplands intantenregemente
gemensam utspisning m. m. Därjämte torde vissa skol- och
törradslokaler inom Upplands infanteriregementes och Upplands artilleriregementes
nuvarande kasernetablissemang kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder
bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av uppförande
av monteringshall, hangarer, verkstad, garage m. m. För bombkastningsövningar
skulle förslagsvis Manna skjutfält komma till användning. Kårens
övningar med sjöflygplan försiggå å Ekoln omedelbart utanför Fyrisåns utlopp
Vid Flottsund, där även goda strandförhållanden äro för handen.
För 2:a flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom
övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen övningar
med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten för uppmuddring
och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås kan lämpligen
anordnas i Västmanlands regementes kaserner. Därjämte torde därstädes vissa
skol- och förrådslokaler vid Västmanlands regemente kunna få tagas i anspråk.
En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i
huvudsak av uppförande av hangarer, verkstad, garage m. in.
Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras
en del förläggningslokaler samt motsvarande anordningar som vid Västerås
ehuru i mindre skala.»
Såväl riksdagens skrivelse den 2 juni 1925, nr 310, som Kungl. Maj:ts
beslut den 12 juni 1925 med anledning därav angåvo Uppsala såsom förläggningsort
för l:a flygkåren och Västerås-Hägernäs för 2:a flygkåren. Dessutom
bestämdes Västerås såsom förläggningsort för en större flygverkstad.
I särskilda skrivelser den 8 september och den 28 oktober 1925 gjorde
chefen för flygvapnet framställningar rörande förvärvande av mark vid Uppsala
för l:a flygkåren och föreslog därvid, att för ordnandet av en Undfly gstation
skulle till flygvapnet upplåtas ett söder om Uppsala och omedelbart
öster om Fyrisån beläget område, därav huvuddelen utgjorde del av den av
Ultuna lantbruksinstitut disponerade kronoegendomen Kungsängen samt återstoden
bestode av följande delar, nämligen: ett område av den under domänstyrelsens
vård och förvaltning stående, till Uppsala stad utarrenderade Hovstallstatens
Kungsäng, ett område av Vaksala församlings kyrkoherdeboställe
samt ett område, benämnt Vaksala Kyrkobys Kungsängsteg nr 2 och tillhörigt
Uppsala stad. Vidare skulle enligt förslaget medgivande utverkas för flygvapnet
att å den del av Kungsängen, som vore belägen söder om det område
därav, som föreslagits att upplåtas för landflygstation, företaga för dränering
av det blivande flygfältet erforderliga anordningar, varjämte för anläggning
enligt viss angiven sträckning av en väg från det planerade flygfältets nedre
del fram till övre Föret skulle upplåtas erforderlig mark av Kungsängen omedelbart
öster om Fyrisån. För anordnande av sjö fly g station skulle åt flygvapnet
förvärvas ett vid sjön Ekoln strax söder om Fyrisåns utlopp vid Flottsund
beläget område av Kungshamns ägor.
Sedan vid 1926 års riksdag uti en inom andra kammaren väckt motion (nr
230) hemställts, att en utredning måtte verkställas ur såväl ekonomiska som
strategiska, taktiska, tekniska och Övningssynpunkter beträffande platsen för
l:a flygkårens förläggning, samt att — i avvaktan på denna utrednings slut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
3
förande och framläggande — riksdagen även måtte besluta, att några åtgärder
för l:a flygkårens förläggning till Uppsala tillsvidare icke skulle vidtagas,
förklarade statsutskottet i häröver avgivet yttrande, att utskottet visserligen
funnit, att det i åtskilliga avseenden kunde anses vara fördelaktigt att förlägga
l:a flygkåren till Uppsala, men att utskottet, som avlagt besök å det tilltänkta
flygfältet vid Kungsängen invid Uppsala, dock icke kunnat undgå att finna,
att även betydande olägenheter komme att bliva förbundna med den sålunda
föreslagna förläggningen. Utskottet hade därför, med beaktande av de i
motionen anförda synpunkterna, ansett det önskvärt, att en förnyad utredning
av frågan om l:a flygkårens förläggning verkställdes, och hemställde utskottet
fördenskull, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte låta verkställa en allsidig utredning av frågan om platsen för l:a
flygkårens förläggning.
På grund av kamrarnas skiljaktiga beslut i förevarande ärende förföll förslaget
om avlåtande till Kungl. Maj:t av sådan skrivelse. Såsom dåvarande
chefen för försvarsdepartementet meddelat under debatterna i riksdagens båda
kamrar rörande förenämnda motion, hade emellertid en sådan utredning, som
statsutskottet ifrågasatt, redan igångsatts.
I brev den 4 juni 1926 angående reglering för budgetåret 1926—1927 av
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, såvitt anginge flygvapnet, förordnade
Kungl. Maj:t, att deri utredning av frågan om l:a flygkårens förläggning,
som chefen för flygvapnet hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala
befintliga lämpliga områden som ock, eventuellt, annan ort, varjämte
Kungl. Maj:t föreskrev, att de för bestridande av kostnader för anordnande avflygfält
och uppförande för flygvapnets räkning av vissa byggnader m. m. i
Uppsala anvisade medel, utgörande sammanlagt 335,000 kronor, tillsvidare, i
avvaktan på slutligt avgörande av denna förläggningsfråga, icke finge tagas i
anspråk.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juni 1926 förordnat,
att den utredning av frågan om 1 :a flygkårens förläggning, som chefen
för flygvapnet hade att verkställa, skulle avse såväl vid Uppsala befintliga
lämpliga områden som ock eventuellt annan ort. Den med anledning härav
verkställda utredningen, vilken omfattat undersökningar av ett flertal olika
platsers lämplighet för ändamålet ur skilda synpunkter, har givit till resultat,
dels att någon annan plats invid Uppsala än den härför av chefen för flygvapnet
föreslagna, i kronans ägo befintliga egendomen Kungsängen icke kan
ifrågakomma såsom landflygfält, dels ock att av övriga ifrågasatta förläggningsorter
för kåren alla utom Västerås borteliminerats. Chefen för flygvapnet
har på den grund verkställt en jämförande granskning av Västerås och Uppsala
såsom förläggningsort, vilken utfallit till Uppsalas förmån.
Chefen för generalstaben och chefen för flygvapnet hava tillstyrkt, att l:a
flygkåren förlägges till Uppsala, under det att chefen för marinstaben föreslagit,
att en allsidig utredning av frågan om denna kårs organisation och förläggning
måtte komma till stånd.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
Yad till eu början angår marinstabschefens förslag att igångsätta en ny allsidig
utredning rörande organisation och förläggning av denna flygkår, synes
mig en sådan utredning icke vara erforderlig, då, såsom ock chefen för flygvapnet
framhållit, icke några sakskäl torde förefinnas för en fortsatt utredning
eller ett vidare uppskov med frågans avgörande.
Då det sålunda gäller att taga ställning till frågan, vilkendera av de båda
orterna, Uppsala eller Västerås, som bör bliva l:a flygkårens förläggningsort,
torde böra bemärkas, att chefen för flygvapnet, vilken förordat Uppsala som
förläggningsort, dock förklarat sig anse, att denna plats icke i alla avseenden
vore en idealisk förläggningsplats för en flygkår, ävensom att chefen för marinstaben
framhållit, att varken Uppsala eller Västerås såsom förläggningsplats
erbjöde tillfredsställande förhållanden med avseende å möjligheter till samövning
med marinen, men att Västerås i detta avseende hade vissa fördelar
framför Uppsala.
Såsom förut nämnts, har av chefen för flygvapnet såsom plats för landflyg - station vid Uppsala föreslagits ett söder om staden och omedelbart öster om
Fyrisån beläget område, därav huvuddelen utgöres av den utav Ultuna lantbruksinstitut
disponerade kronoegendomen Kungsängen, samt såsom plats för
sjöflygstation därstädes ett vid Ekoln beläget område av egendomen Kungshamn.
Av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut har hävdats, att ett genomförande
av förslaget att avstå Kungsängens mark till flygfält skulle bliva till stor
skada för Ultuna samt komma att äventyra därvarande läroanstalters möjligheter
att fylla sina för svenskt jordbruk viktiga uppgifter, och lantbruksstyrelsen
har med instämmande häri jämväl framhållit, att det måste vara synnerligen
starka skäl, som skulle göra det försvarligt att för ifrågavarande ändamål
undanrycka jordbruksproduktionen ett stycke av vår bästa åkerjord.
Då jag anser, att de av sistnämnda myndigheter framförda betänkligheterna
mot att upplåta det föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält äro värda
allt beaktande, och då, enligt vad chefens för flygvapnet utredning givit
vid handen, någon annan för detta ändamål lämplig plats i närheten av
Uppsala icke finnes, har jag ansett mig böra närmare undersöka, huruvida icke
Västerås skulle lämpa sig såsom förläggningsort jämväl för l:a flygkåren.
Emot Västerås såsom förläggningsort för denna kår hava såväl chefen för
flygvapnet som ock chefen för generalstaben anfört såsom huvudsakligaste skäl
olämpligheten ur strategisk synpunkt av att dit förlägga så stor del av vårt
flygvapen som två flygkårer jämte verkstäder. Vidare har chefen för flygvapnet
ansett, att förutsättningarna för övningar med sjöflygplan för mer än
en kår vid Västerås icke vore tillfredsställande, samt att det för l:a flygkåren
ifrågasatta landflygfältet därstädes vid Hässlö i sin nuvarande utsträckning
icke vore tillräckligt stort för de största flygplanens start och landning, enär
fältet i öster och nordost begränsades av ett vattenförande dike av betydliga
dimensioner.
Det först anförda skälet mot att förlägga två flygkårer till Västerås synes
mig i väsentlig mån förringas därav, att 2:a flygkåren redan i fredstid till stor
del förlägges jämväl till Hägernäs. Ej heller anser jag det vara styrkt, att
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
5
övningsmöjligheter för sjöflygplan ur två flygkårer skulle saknas vid Västerås.
Vad vidare beträffar otillräckligheten i areal av det ifrågasatta landflygfältet
vid Västerås, har chefen för flygvapnet förklarat, att detsamma, därest det
skulle kunna användas av l:a flygkårens bombplan, måste utvidgas över förenämnda
dike och öster om detta befintlig mark tilläggas fältet. Givetvis bör
vid en förläggning till Västerås av l:a flygkåren en sådan utvidgning av landflygfältet
äga rum, och har jag fördenskull låtit flygstyrelsen verkställa utredning
rörande härav betingat markförvärv. Av densamma och förenämnda i
samband därmed överlämnade karta framgår, att arealen för ett tillfredsställande
landflygfält därstädes skulle utgöra 100 hektar. Större delen av härför
erforderlig mark, eller 76.63 hektar, tillhör kronoegendomen fyra mantal Hässlö
nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken; den återstående, öster om merberörda dike
belägna delen av fältet utgör i areal 23.37 hektar, därav 21.so hektar tillhöra
fideikommissegendomen tre mantal Hagbyholm i Irsta socken och 1.87 hektar
egendomen ett mantal Klinta nr 1 i sistnämnda socken.
Förvärvande av ifrågavarande i kronans ägo icke varande markområden till
landflygfält har flygstyrelsen beräknat medföra en kostnad av 36,000 kronor.
Enligt vad som framgår av chefens för flygvapnet utredning rörande förläggning
av l:a flygkåren, böra, därest kåren förlägges till Västerås, dess sjöhangarer
uppföras intill 2:a flygkårens invid flygverkstäderna och å kronan
tillhörig mark.
Beträffande förläggningsmöjligheter för tvenne flygkårer i Västerås har
chefen för flygvapnet meddelat, att kasernutrymmet i Västmanlands regementes
etablissemang medgiver förläggning därstädes av de båda flygkårerna.
Genom en sådan förläggning kan kasernen i Västerås till fullo utnyttjas, och
artillerietablissemanget i Uppsala blir helt disponibelt för annat ändamål. De
båda flygkårernas förläggning i samma kasernetablissemang kommer givetvis
att medföra, att de årliga kostnaderna bliva icke oväsentligt lägre, än om
kårerna förläggas på skilda håll.
Den sålunda verkställda undersökningen rörande Västerås såsom förläggningsort
för l:a flygkåren synes mig utvisa, att en ur olika synpunkter tillfredsställande
förläggning för denna kår kan anordnas därstädes. Visserligen
skulle härvid ett område av egendomen Hässlö behöva tagas i anspråk för
anordnande av flygfält, men någon annan möjlighet torde enligt vad jag inhämtat
icke stå till buds, och betänkligheterna mot en sådan åtgärd synas mig
icke så starka som de, vilka anförts gentemot ett disponerande för ändamålet
av Kungsängen invid Uppsala.
De kostnader, som skulle uppstå vid en förläggning av l:a flygkåren till
Västerås, hava av flygstyrelsen angivits sålunda:
1. Landflygfält:
fältets iordningställande ............ kronor 41,700: —
markinköp ........................ » 36,000: —
planering m. m. å andra sidan djupdiket » 15,800: —
flyttning av djupdiket ............ » 174,300: —
vägförbindelser enligt förenämnda alternativ
I ...................... »
24,000: — kronor 291,800: —-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
2. Sjöfly g station:
stationens iordningställande invid 2:a
flygkåren ......................
vägförbindelser ....................
transportanordningar ..............
3. Byggnader m. m.:
hangarer å landflygfält ............
» vid sjöflygstation ........
vaktstuga ........................
bensinanläggning ..................
monteringsball med reparationsverkstäder
(nybyggnader) ............
diverse inredningsarbeten ..........
kronor 60,000: —
» 5,000: -—
*_16,000: — kronor 81,000:
kronor 200,000:—
» 140,000: —l)
» 13,000: —
» 20,000: —
» 150,000: —
>__________45,000: — > 568,000:
Summa kronor 940,800:
Jag är icke i tillfälle att nu i detalj taga ståndpunkt till den av flygstyrelsen
sålunda uppgjorda kostnadsberäkningen, men jag håller för sannolikt,
att vissa av de i densamma ingående utgiftsposterna kunna väsentligt reduceras.
Innan de avsedda planerings-, byggnads- och inredningsarbetena m. m. igångsättas,
böra därför flygstyrelsens förslag underkastas en ingående granskning,
särskilt i syfte att kostnaderna må i möjligaste mån nedbringas.
I förestående kostnadsberäkning har icke upptagits någon ersättning till
arrendatorn av kronoegendomen Hässlö. Såsom framgår av flygstyrelsens yttrande
den 24 februari 1927, har arrendatorn framställt anspråk på gottgörelse
med icke mindre än 100,000 kronor. Då emellertid förvärvande av mark för
här ifrågavarande ändamål från fideikommissegendomen Hagbyholm torde böra
ske medelst expropriation, synes det lämpligast att jämväl i erforderlig utsträckning
expropriera nyttjanderätten till kronoegendomen Hässlö. Kostnaden härför
kan visserligen icke nu med någon större grad av tillförlitlighet beräknas,
men med hänsyn till vad flygstyrelsen i ämnet anfört, torde man hava anledning
antaga, att denna kostnad icke tillnärmelsevis kommer att uppgå till det
av arrendatorn fordrade beloppet.
Till jämförelse med den framlagda beräkningen av utgifterna för l:a flygkårens
förläggning till Västerås torde böra nämnas, att kostnaderna för kårens
förläggning till Uppsala av flygstyrelsen uppskattats till 683,200 kronor. Till
detta belopp bör dock läggas den av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut angivna
kostnaden, 224,000 kronor, för anordnande av ny gård på Hovstallängarna
jämte av lantbruksstyrelsen beräknad förhöjning med 50 % å den i sistnämnda
summa ingående kostnaden för ekonomihus eller 53,500 kronor. Sammanlagda
kostnaden för Uppsala-alternativet skulle sålunda uppgå till (683,200 +
224,000 + 53,500 =) 960,700 kronor. I betraktande av vad lantbruksstyrelsen
anfört rörande förslaget till torrläggning av det till flygfält ifrågasatta området
invid Uppsala, är det emellertid sannolikt, att en tillfredsställande dränering
av detta område skulle kräva avsevärt större kostnader än som av flyg
-
*) Därav för schaktning 30,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
7
styrelsen för sådant ändamål beräknats, varigenom nyssnämnda kostnadssumma,
960,700 kronor, skulle komma att i motsvarande mån ökas.
Yad angår det av domänstyrelsen i dess utlåtande den 18 februari 1927
framställda yrkande, att kronoegendomen Hässlö, under förutsättning att den
komme att delvis upplåtas till flygfält, måtte i sin kelhet avföras från styrelsens
förvaltning, har jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
icke funnit något att däremot erinra. Denna kronoegendom torde sålunda från
och med den 14 mars 1928 böra överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens
förvaltning, och torde i samband därmed statens domäners fond böra
nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde svarande belopp.
Beträffande slutligen de medel, som stå till förfogande för l:a flygkårens
förläggning, vill jag erinra därom, att sedan 1925 års riksdag genom skrivelse
den 2 juni 1925 medgivit, att för utförande av för flygvapnets nyorganisation
erforderliga nybyggnader m. m. finge under budgetåret 1925—1926 utav de
för armébyggnadsändamål reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000
kronor, har Kungl. Maj:t genom brev den 13 november 1925 av dessa medel för
byggnads- m. fl. arbeten för l:a flygkåren anvisat 335,000 kronor. Såsom
förut nämnts, har Kungl. Maj:t sedermera genom brev den 4 juni 1926 föreskrivit,
att sistnämnda belopp tillsvidare, i avvaktan på slutligt avgörande av
frågan om l:a flygkårens förläggning, icke finge tagas i anspråk. Av detta
belopp böra givetvis de med kårens förläggning till Västerås förenade kostnaderna
i första hand bestridas. Då kårens uppsättande icke avses att påbörjas
förrän under senare hälften av år 1928, torde det kunna anstå till nästkommande
år med framställning till riksdagen om anvisande för ändamålet av ytterligare
erforderliga medel.»
Kungl. Maj:t har föreslagit, att första flygkåren, som tidigare avsetts
att förläggas till Uppsala, nu skulle förläggas till Västerås, vilken ort enligt
riksdagens tidigare fattade beslut är förläggningsplats för andra flygkåren.
Såväl första som andra flygkåren skulle, därest Kungl. Majrts förslag
vinner bifall, inrymmas i Västmanlands regementes kasernetablissemang,
och för första flygkåren skulle anordnas ett landflygfält å kronoegendomen
Hässlö i Badelunda socken utanför Västerås.
• Emot förläggning i enlighet med riksdagens tidigare fattade beslut av
första flygkåren till Uppsala hava vissa betänkligheter anförts av styrelsen
för Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen, i vad avser upplåtande
av det föreslagna markområdet vid Uppsala till flygfält. Sistnämnda styrelse
bar jämväl gjort gällande, att den av flygstyrelsen föreslagna invallningen
av flygfältet skulle komma att draga med sig avsevärt högre kostnader
än som förutsatts. Utskottet har ej kunnat bilda sig en uppfattning
om i vad mån denna mening kan anses vara grundad. En förläggning
av kåren till Uppsala skulle därjämte medföra, att land- och sjöflygplatserna
komme att bliva rätt avlägset belägna, såväl från varandra
som från kasernen i Uppsala. Jämväl torde den för kårens förläggning
till Uppsala avsedda kasernen möjligen kunna på ett lämpligare sätt ut
-
Utskottetg
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
nyttjas. Även transporterna i och för utförandet av reparationer vid den
mindre verkstad, som avsetts att förläggas till Uppsala, torde för sjöflygplan
vara förenade med vissa praktiska svårigheter. Av vad sålunda anförts,
måste utskottet i likhet med departementschefen finna, att åtskilliga
betänkligheter föreligga mot en förläggning av första flygkåren till Uppsala.
Yad därefter angår Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, att kåren skall
förläggas till Yästerås, synas enligt utskottets mening jämväl mot detta
kunna göras vissa erinringar. Förslaget skulle nämligen, såsom ovan anförts,
komma att medföra, att tvenne flygkårer eller ungefär hälften av
landets flygstridskrafter förlägges till Yästerås. Härigenom ökas givetvis
den av chefen för generalstaben påvisade risken för bombardemang från
luften. Denna risk gör sig för övrigt ännu mera kännbar därigenom, att
Yästerås, även bortsett från flygvapnets förläggning, genom de betydande
industriella anläggningar, som där finnas, kan antagas bliva i hög grad
utsatt för sådant bombardemang. Härtill komma andra olägenheter av
militär art, särskilt beträffande flygvapnets basering och saknaden av infanteri
i Yästerås. Yad frågans ekonomiska sida angår, vill det synas
utskottet, som om de kostnader, som enligt Kungl. Maj:ts förslag
skulle nedläggas å det tilltänkta landflygfältet vid Hässlö, måste anses
synnerligen höga. Särskilt kostnaden för flyttning av det s. k. djupdiket
är enligt utskottets mening så avsevärd, att den i och för sig måste vara
ägnad att inge betänkligheter mot flygkårens förläggning till Yästerås.
Spörsmålet om de utgifter för kronan, som en expropriation av arrenderätten
till Hässlö kunna föranleda, föreligger ej heller i utrett skick.
Vad sålunda anförts, synes utvisa, att såväl Uppsala-alternativet som
Västerås-alternativet äro förenade med åtskilliga olägenheter. Någon närmare
utredning föreligger ej heller, i vad mån genom ett bifall till något
av dessa alternativ de årliga framtida kostnaderna för flygvapnet komma
att påverkas, en omständighet, som förvisso torde äga minst lika stor
betydelse ur finansiell synpunkt som frågan, huruvida engångskostnaderna
enligt det ena alternativet bliva något större än enligt det andra. Av
ovan angivna skäl har utskottet ansett sig ej nu kunna tillstyrka riksdagen
att fatta definitivt beslut om första flygkårens förläggning till någon av
nämnda orter. Härtill kommer emellertid, att enligt utskottets mening
även frågan om andra flygkårens förläggning kräver en närmare undersökning,
innan första flygkårens förläggningsort bestämmes. Utskottet vill
sålunda erinra om att försvarsrevisionen på sin tid ifrågasatt förläggning
av eu flygkår till Hägernäs—llindön. 1925 års riksdag beslöt dock, att
ifrågavarande flygkår i stället skulle förläggas till Västerås, men vid Hägernäs
hava en särskild övningsplats. I enlighet med detta beslut hava
också anordningar vidtagits såväl i Yästerås som i Hägernäs. Av åtskilliga
skäl vill det synas utskottet, som om det vore av behovet påkallat,
att en undersökning verkställes beträffande det av försvarsrevisionen
framlagda förslaget. Genom en förläggning av andra flygkåren till Häger
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
9
näs—Rindön kan en samverkan ske med sjöstridskrafterna och med till
Stockholmstrakten förlagda truppförband, varjämte ett ändamålsenligt utnyttjande
av Vaxholms grenadjärregementes kasernetablissemang å Rindön
kan äga rum. Genom en dylik förläggning torde även de kronan tillhöriga
byggnader, som nu finnas såväl i Vaxholm som på Rindön,
kunna komma till användning för personalens inkvartering m. in., vilken,
enligt vad utskottet erfarit, i Västerås mött vissa svårigheter. Åtskilliga
av de fördelar, som enligt Kung], Maj:ts förslag skulle vara förenade med
förläggningen av tvenne flygkårer till Västerås, skulle även vinnas, därest
andra flygkåren flyttades från Västerås till Hägernäs—Rindön. Det har
jämväl synts utskottet tvivelaktigt, huruvida den nuvarande provisoriska
förläggningen vid Hägernäs kan för framtiden bibehållas samt huruvida
icke under alla förhållanden ytterligare kostnader måste nedläggas vid
Hägernäs för förläggningens ordnande. Enligt utskottets mening är spörsmålet
om andra flygkårens förflyttning till Hägernäs—Rindön otvivelaktigt
i behov av närmare undersökning i samband med frågan om förläggning
av första flygkåren.
Uppmärksammas bör, att, för den händelse andra flygkåren förlägges
till Hägernäs—Rindön och första flygkåren i stället till Västerås, de på
sistnämnda plats redan nedlagda medlen icke torde vara bortkastade. Det
har för övrigt i handlingarna i ärendet gjorts gällande, att ett landflygfält
under alla förhållanden erfordras i Västerås, närmast för flygverkstadens
behov, ett spörsmål, som ävenledes är förtjänt av en närmare utredning.
Utskottet anser sig jämväl böra omnämna, att vid frågans förberedande
behandling inom utskottet även ifrågasatts en förläggning Hägernäs—Karlskrona.
Utskottet förbiser icke, att ett uppskov med genomförandet av flygvapnets
organisation i viss mån blir följden av den ståndpunkt, utskottet
sålunda intagit. Denna olägenhet torde dock ej vara av större betydelse,
därest, såsom utskottet finner synnerligen önskligt, utredningen så bedrives,
att förslag i ärendet kan framläggas vid början av 1928 års riksdag.
Utskottet, som enligt vad ovan nämnts, ansett sig nu icke böra fatta
ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget, har ansett en
förnyad utredning av frågan om förläggningen av såväl första som andra
flygkåren böra komma till stånd. Vid denna utredning torde jämväl böra
beaktas flygvapnets framtida behov av hangarutrymme samt den lämpligaste
fördelningen av hangarer å olika platser.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i vad
densamma avser, att första flygkåren skall förläggas till
Västerås;
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 62 käft. (Nr 146.) 1120 27 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
b) i anledning av nämnda proposition i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte verkställa
utredning och för 1928 års riksdag framlägga förslag i
fråga om förläggningen av första och andra flygkårerna.
Stoekholm den 27 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
"Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, J. L. Widell,
J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G.
Walles, C. I. Asplund, C. A. Carlsson i Gävle, G. Johansson i Hälsingborg och
C. G. V. Hammarskjöld;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun,
O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F-.son Holmgren, O. Nils■>
son i Örebro, S. Persson i Fri torp, E. Andersson i Prästbol, O. Andersson i Höör,
O. E. F. Järte, K. S. V. Ward och J. Jönsson i Revinge.
Reservationer:
av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Johansson i Hälsingborg och Ward,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse.
»Kungl. Maj:t har föreslagit, att första flygkåren, som enligt 1925 års
riksdagsbeslut skall förläggas till Uppsala, nu skulle förläggas till Västerås,
vilken ort enligt riksdagens tidigare fattade beslut är förläggningsplats för
andra flygkåren. Såväl första som andra flygkåren skulle, därest Kungl.
Maj:ts förslag vinner bifall, inrymmas i Västmanlands regementes kasernetablissemang,
och för första flygkåren skulle anordnas ett landflvgfält å
kronoegendomen Hässlö i Badelunda socken utanför Västerås.
Den utredning i förläggningsfrågan, på vilken Kungl. Maj:ts förevarande
förslag grundar sig, har verkställts av chefen för flygvapnet och synes
icke hava givit något stöd åt tanken på en förflyttning av första flygkåren
från dess tidigare bestämda förläggningsort, Uppsala. Sedan av utredningen
framgått, att, förutom Uppsala, endast Västerås kunde ifrågakomma
såsom förläggningsort för första flygkåren, har chefen för flygvapnet hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte besluta fullfölja 1925 års riksdags beslut
att förlägga kåren till Uppsala, vilken ort i tekniskt avseende såsom förläggningsort
medför avsevärda fördelar framför Västerås. Av utredningen
framgår vidare, att Uppsala ur strategisk synpunkt är ganska välbeläget
och att föredraga framför Västerås. Jämväl ur mobiliseringssynpunkt har
Uppsala ansetts bättre än Västerås, varjämte lämpligare övningsbetingelser
föreligga i Uppsala. Såsom en sammanfattning av jämförelsen mellan
Västerås och Uppsala såsom förläggningsplats för ifrågavarande kår, har
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
11
chefen för flygvapnet anfört, att, även om Uppsala icke i alla avseenden
vore en idealisk förläggningsplats för en flygkår, någon bättre sådan icke
stått att finna. Platsen vore i de avseenden, vari den ej vore mönstergill
eller fullgod, dock väl godtagbar och första flygkårens förläggande dit
bestämt att föredraga framför tanken att förlägga även denna kår till
Yästerås.
Chefen för generalstaben har förordat första flygkårens förläggning till
Uppsala, enär denna ort vore mera lämpad såsom utgångspunkt för kårens
verksamhet i krig än Yästerås. Generalstabschefen har vidare framhållit,
att sistnämnda ort på grund av bombarderingsrisken före och vid mobilisering
vore olämplig såsom förläggningsort för mer än en flygkår. Genom
att förlägga såväl första som andra flygkåren till Yästerås skulle hälften
av flygvapnet mobiliseras och få sina depåer och verkstäder på en och
samma plats, vilket med hänsyn till fientliga bombarderingsföretag måste
anses uteslutet och därjämte stode i skarp motsats till riksdagens beslut
om en uppdelning av flygvapnets förband på olika orter.
Chefen för marinstaben har funnit Yästerås erbjuda vissa fördelar framför
Uppsala, men har av särskilda skäl ansett sig böra förorda en förnyad
utredning av förläggningsfrågan.
Av de tre militära myndigheter, som avgivit utlåtande, hava sålunda
chefen för generalstaben och chefen för flygvapnet bestämt motsatt sig en
förläggning till Yästerås även av första flygkåren, under det att chefen för
marinstaben förordat ett uppskov med frågans avgörande.
Då Kungl. Maj:ts förslag huvudsakligen synes hava föranletts av de betänkligheter,
vilka av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut och lantbruksstyrelsen
anförts gentemot upplåtelse av det föreslagna markområdet till
flygfält, torde det vara skäl omnämna vad chefen för flygvapnet i detta
avseende anfört. Han framhåller följande: »Kungsängens gård syntes icke
behöva ersättas av nyuppförda ekonomibyggnader annorstädes. Gårdens
byggnader kunde alltfort begagnas för sitt ändamål, enär de ej avsåges att
förvärvas av flygvapnet och då ej heller meningen vore, att dit ledande
vägar, även den över flygfältet gående, skulle avstängas för institutets
personal. Lika litet som uppförandet av nya ekonomilius borde erfordras,
lika obehövligt syntes det planerade anläggandet av nya utfartsvägar med
broar.
Huruvida ett inköp av Säfja äng såsom ersättning för till flygfältet
överlämnad ängsmark vore erforderligt, borde icke utredas i detta sammanhang.
Här kunde emellertid framhållas, att sådan anordning läte sig
träffa, att såväl grässkörd som bete å flygfältet kunde överlåtas åt Ultuna
lantbruksinstitut genom eventuell överenskommelse med flygstyrelsen».
Ehuru ett beaktande av landtbrukets intressen måste anses vara av betydelse,
synes det dock av ovanstående framgå, att olägenheterna för Ultuna
lantbruksinstitut icke äro av den vikt, som institutets styrelse tydligen
förutsatt.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 146.
Förutom de skäl, vilka ovan anförts gent emot förläggandet av såväl
första som andra flygkåren till Västerås, tillkommer ytterligare olämpligheten
av att förlägga två kårer till en ort, där intet annat truppförband
är förlagt.
Aven ur ekonomisk synpunkt synes Uppsala-alternativet vara att föredraga
framför Västerås-alternativet. En på utskottets föranstaltande av flygstyrelsen
verkställd undersökning giver nämligen vid handen, att kostnaderna
för första flygkårens förläggning till Uppsala skulle, för den händelse samtliga
av styrelsen för Ultuna lantbruksinstitut framställda krav tillgodosåges,
uPPgå till ett belopp av 960,700 kronor, vilket belopp jämväl av departementschefen
angivits. Motsvarande kostnader för Västerås-alternativet skulle,
under förutsättning att den begärda ersättningen till arrendatorn av Hässlö
kronoegendom i sin helhet utginge, utgöra 1,040,800 kronor. Emellertid
förefaller det utskottet, som om det icke skulle vara nödvändigt att flytta
de byggnader vid Kungsängen, som nu disponeras av Ultuna lantbruksinstitut
till annan plats, varigenom kostnaderna för Uppsala-alternativet
kunna minskas med 208,500 kronor eller till 752,200 kronor. Härtill
kommer, att invallningen av det till flygfält vid Uppsala avsedda området
knappast torde behöva ske åtminstone i den omfattning, som tidigare
förutsatts. Härigenom komme givetvis kostnaderna för ifrågavarande alternativ
att ännu mera nedgå.
Het har även ifrågasatts, att första flygkåren skulle förläggas till Västerås,
samtidigt som andra flygkåren förflyttades till Hägernäs—Rindön. Den av
flygstyrelsen verkställda ovan omförmälda undersökningen utvisar emellertid,
att, därest huvuddelen av kåren förlägges till Hägernäs, kostnaderna för
ifrågavarande alternativ uppgå till 1,055,000 kronor och, därest huvuddelen
åter förlägges till Vaxholm och Rindön, till 868,000 kronor. Härvid
bör uppmärksammas, att man i allt fall nödgas i Västerås för första flygkårens
förläggning nedlägga nära nog samma kostnader, som förut angivits.
Den sålunda ifrågasatta förflyttningen av andra kåren till Hägernäs—Rindön
synes alltså medföra betydligt högre kostnader än såväl Uppsala- som
Västeråsalternativen och alltså icke kunna förordas.
Av vad utskottet sålunda anfört synes framgå, att ur såväl militär som
ekonomisk synpunkt förord bör lämnas Uppsala såsom förläggningsort för
första flygkåren framför Västerås. Under sådana förhållanden torde skäl
icke föreligga att vidtaga någon ändring i riksdagens beslut om kårens
förläggning till Uppsala. Utskottet anser sig därför böra avstyrka Kungl.
Maj:ts förevarande proposition.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition,
i vad densamma avser första flygkårens förläggande
till Västerås.» ;
av herr Hammarskjöld.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:298 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggning av l:a flygkåren till Västerås in. in. s. 9 i texten