Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte i ämnet väckta motioner.
1927-05-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
8
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag till fonden för mötande av
förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 jämte i
ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har
Kungl. Maj:t under åberopande av det vid propositionen under rubriken
»Utgifter för kapitalökning» fogade utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden samma dag föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för
fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett anslag av 7,000,000 kronor.
Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hava väckts två
likalydande motioner, den ena inom första kammaren, nr 100, av herr E.
W ig forss m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 207, av herr
B. Eriksson m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte till fonden för
mötande av förluster å Kreditkassan av år 1922 avsätta ett belopp av
fem miljoner kronor; samt att riksdagen måtte hemställa om förslag från
Kungl. Maj:t angående formen för den fortsatta avvecklingen av Kreditkassans
engagemang i överensstämmelse med i motionen angivna riktlinjer.
Beträffande de av motionärerna till stöd för detta yrkande anförda
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
På Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 149 till 1922 års riksdag
beslutade riksdagen enligt skrivelse den 31 mars 1922, nr 78,
att såsom garantifond åt ett aktiebolag med uppgift att bereda stöd åt
inhemska banker finge genom riksgäldskontoret tillhandahållas ett belopp
av 50 miljoner kronor i 5 procents obligationer, utgivna av svenska staten.
Genom beslut den 31 mars 1922 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande
chefen för finansdepartementet att med Stockholms Enskilda Bank med
flera bankbolag träffa samt teckna överenskommelse rörande bildandet av
det sålunda avsedda aktiebolaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
9
Det aktiebolag, benämnt aktiebolaget Kreditkassan av år 1922, som
sålunda bildades jämlikt ett mellan svenska staten, å ena, samt ett antal
banker, å andra sidan, upprättat, den 6 april 1922 dagtecknat kontrakt,
har i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade direktiv för bolagets
verksamhet att lämna stöd åt kreditanstalt, som i anledning av annan
kreditanstalts iråkade eller befarade insolvens bildats för övertagande
av den senare anstaltens förbindelser, dock under förutsättning att bolagets
styrelse finner tillfredsställande garanti förefinnas för anstaltens
soliditet.
I enlighet med de grunder, på vilka propositionen i ämnet vilade, begränsades
bolagets rätt att utlåna eller ikläda sig förbindelser till ett belopp
motsvarande förutnämnda garantifond och bolagets aktiekapital, 5
miljoner kronor, eller tillhopa 55 miljoner kronor.
Sedan efter framställning från fullmäktige i riksbanken 1923 års riksdag
enligt skrivelse den 27 februari 1923, nr 30, beslutat, att totalbeloppet
av Kreditkassans förpliktelser finge uppgå till högst dubbla summan av
kassans fonder, samt att kassan finge, när sådant visade sig oundgängligen
nödvändigt, medverka vid rekonstruktion av kreditanstalter även
genom lån till avlyftande av kreditanstalts engagemang, har i enlighet
härmed det belopp, kassan må äga utlåna eller ikläda sig förbindelser för,
bestämts till 110 miljoner kronor.
Nyssnämnda avtal av den 6 april 1922, som ligger till grund för Kreditkassans
bildande, förutsätter, att kassans verksamhet skall upphöra
med utgången av år 1927, vid vilken tidpunkt kassans engagemang sålunda
borde vara avvecklade. På sätt framgår av nästlidet års statsverksproposition,
under »Utgifter för kapitalökning» sid. 24, uttalade emellertid
dåvarande chefen för finansdepartementet, att de engagemang kassan iklätt
sig vore av den omfattning, att en avveckling vid sagda tid icke torde
kunna ske, utan att det syntes honom ofrånkomligt, att den verksamhet
kassan utövat i någon form fortsattes. I fråga om sättet, varpå detta
borde ske, var departementschefen dock då icke beredd att framlägga
förslag.
I anslutning härtill uttalade ock 1926 års riksdag i sin skrivelse nr 189
av den 4 maj 1926, att, om än med hänsyn till ingångna kapitalengagemang
det icke torde visa sig möjligt att inom den angivna tiden helt
avveckla Kreditkassans verksamhet, riksdagen dock utginge ifrån, att kassan
icke därefter ikläddes nya engagemang av beskaffenhet att kunna medföra
ökad risk för staten, med mindre riksdagens medgivande först inhämtades.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag beslöt samma års riksdag, att till
mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan år 1922 skulle insättas
en särskild fond och anvisade riksdagen till kapitalökning för denna fond
för budgetåret 1926—1927 ett anslag av 8 miljoner att täckas av andra
statsinkomster än lånemedel.
I en till chefen för finansdepartementet ingiven, den 4 december 1926
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 64 höft. (Nr It8—150.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Utskottets
yttrande.
dagtecknad promemoria har nu kassans styrelse — med förmälan att, sedan
innehållet i riksdagens ovan berörda skrivelse blivit för kassan känt, densamma
icke iklätts något nytt engagemang — såsom sin uppfattning meddelat,
att, enligt vad styrelsen kunde finna, en avveckling till 1927 års
utgång måste anses utesluten. Styrelsen har för den skull hemställt om
åtgärd för att kassan må kunna efter utgången av nämnda år fortsätta
sin nuvarande verksamhet.
Med avseende härå har departementschefen, såsom framgår av statsrådsprotokollet
i ärendet, gjort följande uttalande:
»I likhet med vad dåvarande chefen för finansdepartementet i fjolårets
statsverksproposition uttalade samt 1926 års riksdag och nu senast styrelsen
för Kreditkassan gjort gällande, anser även jag, att den verksamhet,
som omhänderhaves av Kreditkassan icke kan avvecklas med innevarande
års utgång. Också därutinnan delar jag styrelsens mening, att den hittillsvarande
formen för verksamhetens bedrivande bör bibehållas även vid
avvecklingen av kassans engagemang. Åt nuvarande avtal mellan svenska
staten, å ena, samt vissa banker, å andra sidan, torde alltså böra förlänas
fortsatt giltighet. Enligt meddelande från Kreditkassans ledning hava
bankerna förklarat sig icke hava något att häremot erinra. Att, på
sätt styrelsen ifrågasatt, nu fastställa tiden för kassans fortbestånd till 1932
års slut synes mig dock icke av behovet påkallat, utan har jag under
övervägande, huruvida man icke borde stanna för en kortare tid för avvecklingen.
Därest från riksdagens sida invändning icke framställes mot
en förlängning, är det min avsikt att senare underställa frågan härom
Kungl. Maj:ts prövning.»
Departementschefen har vidare anfört, att det anslag om 8 miljoner
kronor, som av 1926 års riksdag anvisades till fonden, svarade mot storleken
av de förluster, som vid tiden för statsverkspropositionens framläggande
ansågs fullt konstaterade. På sätt framginge av styrelsens promemoria
den 4 december 1926, hade också under det gångna året förluster
på en del engagemang uppstått, varjämte ytterligare förluster vore att
förvänta. De nya förluster, som vid årsskiftet 1926—1927 fullt konstaterats,
kunde enligt från styrelsen lämnat meddelande uppskattas till omkring 7
miljoner kronor. Ett häremot svarande belopp syntes böra äskas av riksdagen
på riksstaten för nästkommande budgetår för avsättning till omförmälda
fond. Självfallet vore, att jämväl det sålunda ifrågasatta kapitalökningsanslaget
borde täckas av andra statsinkomster än lånemedel.
I den i ämnet väckta motionen framhålles att hädanefter en annan form
skulle kunna visa sig mera tjänlig för en tillfredsställande avveckling
av kassans engagement än den kombination av statens och vissa enskilda
bankers intressen, som kom till stånd genom riksdagsbeslutet år 1922.
Denna fråga bör enligt utskottets mening göras till föremål för en utredning,
som bör omfatta icke blott den lämpligaste formen för kassans
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
11
avveckling utan även en ingående undersökning av de olika engagementens
art, värde och lämpligaste skötsel. Utredningen samt därpå grundade
förslag torde böra verkställas och utarbetas så, att densamma kan i god
tid föreläggas nästa års riksdag.
Utskottet anser följaktligen, att någon förlängning av den vid slutet av
innevarande år utgående tiden för kassans verksamhet bör medgivas, men
att denna utsträckta tid dock bör begränsas så mycket som möjligt.
Utskottet förväntar emellertid, att kassans styrelse, under tiden till dess
nästa års riksdag fattat beslut i frågan, icke vidtager några åtgärder, som kunna
inskränka riksdagens fria och obundna beslutanderätt.
Detta direktiv bör dock icke fattas så, att det utgör hinder för vidtagande
från styrelsens sida av åtgärder, som kunna befinnas nödiga för verksamhetens
fortsatta och behöriga drivande vid under kassans kontroll stående
industriella verk. Någon avyttring av kassans tillgångar bör icke äga
rum i andra fall än där sådant för nämnda verksamhet drivande kan befinnas
påfordrat.
Vad angår det begärda anslaget för avsättning till fonden för mötande
av förluster å kreditkassans verksamhet, har utskottet med hänsyn därtill,
att enligt utskottets uppfattning kassans verksamhet torde böra få fortgå
ytterligare ett år, ansett avsättningsbeloppet kunna, i enlighet med vad
motionsvis föreslagits, för nästkommande budgetår begränsas till 5,000,000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herrar Wigforss m. fl. och B. Erikssons m. fl.
ovanberörda motioner (1:100 och II: 207)
a) såsom kapitalökning för fonden för mötande av
förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett anslag av 5,000,000
kronor;
b) medgiva, att tiden för Kreditkassans verksamhet
förlänges till utgången av år 1928;
c) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta verkställa utredning angående den
lämpligaste formen för avvecklingen av Kreditkassans
engagement samt för nästkommande års riksdag framlägga
det förslag i ämnet, vartill utredningen kan
föranleda.
Stockholm den 27 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 148.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till fonden för mötande av förlusta'' ä aktiebola s. 1 i texten