Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition angående ändring av förordningen av automobilskattemedel, dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägar, dels ock i dessa ämnen väckta motioner.

1927-05-27 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:151, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition angående ändring av förordningen av automobilskattemedel, dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om vissa anslag till vägar, dels ock i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 151.

1

Nr 161.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1927 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj ds proposition

angående ändring av förordningen av automobilskattemedel,

dels Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar

om vissa anslag till vägar, dels ock i dessa

ämnen väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.

Maj:t under sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen dels (punkt 10) att till

förbättring och underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga gator

och vägar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

4,800,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel,

dels ock (punkt 11) att till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga vägar och broar å landsbygden m. m. för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 19,200,000 kronor, att direkt utgå av

automobilskattemedel.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 14—15 i det vid

statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll över kommunikationsärenden

för nämnda dag.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet förehaft

till behandling följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

49, av herrar J. Johansson i Eriggeråker och E. Svensson och den andra inom

andra kammaren, nr 83, av herr G. Johanson i Hallagården m. fl., däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen angående

automobilskattemedlens fördelning, att bidrag av automobilskattemedel enligt

de i nämnda förordning angivna grunderna — dock så att i stället för de

verkliga kostnaderna räknas med de uppskattade kostnaderna — jämväl må

tillkomma sådana väghållningsdistrikt, vilkas vägunderhåll icke helt övertagits

medels vägkassa, samt att vederbörande utskott måtte låta utarbeta

de ändringar i ovannämnda förordning, som härav kunna föranledas;

dels en inom första kammaren av herr J. B. Johansson i Fredrikslund

väckt motion, nr 50, däri yrkats,

Bihang till riksdagens protokoll 11127. 6 sand. 65 höft. (Nr 151.) 113627

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

att riksdagen må

1) antaga följande förslag till ändrad lydelse av 3 § 2 mom. av gällande

förordning om fördelning av automobilskattemedel (Sv. förf.-sand. 1926:161):

»3 §.

1 mom.---------------------

2 mom. Av återstående femton procent må ett belopp, motsvarande

högst en tredjedels procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt

Konungens förordnande användas för tillfälligt understödjande av sådant

forsknings- och undersökningsarbete, som anses i synnerlig grad befrämja

ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden

mellan länen fördelas på sätt Konungen förordnar.»

2) i samband därmed i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att Kung! Maj:ts

rätt att förfoga över städernas andel i automobilskattemedlen för forskningsoch

undersökningsarbeten förutsättes vara på liknande sätt begränsad;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 136, av herrar N. Anton Nilsson och J. Jönsson och den andra inom andra

kammaren, nr 84, av herr N. Månsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådana ändringar i förordningen om fördelning av automobilskattemedel,

att dels det jämlikt 3 § 1 mom. a) utgående underhållsbidraget

bestämmes till två tiondelar, dels samma bidrag må utgå å kostnader för

av vägkassa underhållen väg jämväl för det fall, att icke samtliga vägar inom

distriktet övertagits till underhåll medelst vägkassan,

dels oclc en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland väckt

motion, nr 216, i vilken motionären föreslagit, att riksdagen måtte för sin

del besluta i förordningen om fördelningen av automobilskattemedlen göra

den ändringen, att även väghållningsdistrikt, som blott överflyttat mera trafikerade

vägar till underhåll medelst vägkassan, skall erhålla, för dessa vägars

underhåll sommar- och vintertid jämte därå löpande förvaltningskostnader,

bidrag av bilskattemedel i samma utsträckning som de vägdistrikt, vilka

överlåtit hela underhållet på vägkassan, beräknade efter den verkliga kostnaden

för vägarnas underhåll samt under villkor, som för övrigt gälla för

erhållande av bilskattemedlen till vägunderhåll.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sina framställningar anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Vidare har Kungl. Maj:t under förenämnda huvudtitel (punkt 26) föreslagit

riksdagen dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet, nu 5,500,000 kronor, med 3,000,000 kronor till 8,500,000

kronor, att med 4,000,000 kronor direkt utgå av automobilskattemedel, dels

ock medgiva, att från förevarande anslag må utgå tilläggsbidrag, som avses

i 9 § i lagen den 13 juni 1919 om ödebygdsvägar.

I fråga om utredningen hänvisas till sid. 49—50 i förberörda statsrådsprotokoll.

I anledning av Kungl. Maj:ts sistnämnda förslag hava inom riksdagen

väckts följande motioner, nämligen inom första kammaren nr 51 av herr

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

3

N. Gabnelsson fn. fl. och nr 135 av herr N. Wohlin m. fl. samt inom andra

kammaren nr 219 av herr G. Johanson i Hallagården m. fl. och nr 212 av

herr C. A. Anderson i Storegården m. fl.

Herr Gabrielsson in. fl. hava i sin motion hemställt, att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts framställning i 1927 års statsverksproposition, VI huvudtiteln,

punkten 26, där Kungl. Maj.t hemställer, att 4,000,000 kronor av bilskattemedel

skola användas för lättande av statens deltagande i vägunderhållet

på landet, samt

att i stället såsom statsbidrag för vägunderhållet på landsbygden uppföres

ett förslagsanslag av 5,500,000 kronor att utgå efter grunder, som redan

av riksdagen äro bestämda.

I den av herr Wohlin m. fl. väckta motionen, vilken är likalydande med

den av herr Johanson i Hallagården m. fl. väckta motionen, har yrkats, att

det i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 26) föreslagna

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet, nämligen

8,500,000 kronor, helt måtte utgå av skattemedel i den ordning, som

hittills städse skett.

Slutligen hava herr Anderson i Storegården m. fl. hemställt, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts framställning i 1927 års statsverksproposition,

VI huvudtiteln, punkten 26, där Kungl. Maj:t hemställer, att 4,000,000

kronor av bilskattemedel skola användas för lättande av statens deltagande

i vägunderhållet på landet, samt

att i stället såsom statsbidrag för vägunderhållet på landsbygden uppföres

ett förslagsanslag av 5,500,000 kronor att utgå efter grunder, som redan

av riksdagen äro bestämda.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 24 februari 1927 avlåten

proposition, nr 175, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av det vid propositionen fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden nämnda dag, föreslagit

riksdagen

dels antaga följande

Förslag

till

Förordning

om lindrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skola, 3 § i nedan angiven del, hava

följande ändrade lydelse:

1 §•

Av de under visst budgetår jämlikt förordningarna om automobilskatt,

om särskild skatt å automobilgummiringar och om särskild skatt å bensin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 151.

och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt

18 § i förstnämnda förordning må liava meddelat, influtna skattemedel

(automobilskattemedel) skola, sedan med nämnda medel bestritts hälften

av de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på

landet utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning, tjugu

procent tillfalla rikets städer för att användas för dessas gatu- och väghållning

samt åttio procent landsbygden för att användas företrädesvis till

förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla

vägar och broar.

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till våghål] ningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femton procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — — — — — — — — förklaras förverkad,

b) Vad av — — — — — — — — — — särskilda län.

2 mom. Av återstående — — — — — — Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; skolande särskild fördelning

av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedel

äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna, dock att därvid bidrag

enligt 3 § 1 mom. a) icke skall utgå.

dels oclt att, med ändring av Kung!. Maj:ts i 1927 års statsverksproposition

framlagda förslag angående upptagande under sjätte huvudtiteln

i riksstaten för budgetåret 1927—1928 av det ordinarie anslaget till bidrag

till vägunderhållet på landet, i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande ordinarie

anslag sålunda:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...... kronor 4,250,000

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel......... » 4,250,000.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet i ärendet.

I anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition har inom riksdagen

väckts åtskilliga motioner.

Sålunda har i en inom första kammaren av herrar H. Andersson och

A. O. Frändén väckt motion, nr 209, hemställts, att riksdagen måtte

dels antaga följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

o

Förslag

till

Förordning

om lindrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 192G (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skola, 3 § i nedan angiven del, hava

följande ändrade lydelse:

1 §•

Av de under visst budgetår jämlikt förordningarna om automobilskatt,

om särskild skatt å automobilgummiringar och om särskild skatt å bensin

och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt

18 § i förstnämnda förordning må hava meddelat, influtna skattemedel

(automobilskattemedel) skola tjugu procent tillfalla rikets städer för att

användas för dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden

för att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den

allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar.

3 §■

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med tjugofem procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — — — — — — — — förklaras förverkad.

b) Yad av — — — — — — — — — — särskilda län.

2 mom. Av återstående — — — — — — — Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; skolande särskild

fördelning av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedel

äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna, dock att därvid bidrag

enligt 3 § 1 mom. a) icke skall utgå.

dels ock att, med ändring av Ivungl. Maj:ts i 1927 års statsverksproposition

framlagda förslag upptagande under sjätte huvudtiteln i riksstaten

för budgetåret 1927 —1928 av det ordinarie anslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet, i nämnda riksstat uppföra ifrågavarande ordinarie

anslag sålunda:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag kronor 8,500,000.

Vidare har herr O. Jcppsson m. fl. i en inom andra kammaren väckt

motion, nr 311, yrkat, att riksdagen, med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts

proposition nr 175, måtte besluta sådan ändring i 3 § i förordningen

den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel, att till väghållningsdistrikt,

vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan,

bidrag utgår med trettiofem procent av distriktets verkliga kostnader

för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår.

Slutligen har i en inom andra kammaren av herr N. Månsson i Erlandsro

m. fl. väckt motion, nr 322, hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts i proposition nr 175 framlagda förslag, i vad det avser bestridande

med automobilskattemedel av det jämlikt väglagen utgående bidraget till

vägunderhåll och vinterväghållning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för ifrågavarande framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom framgår av det vid statsverkspropositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 4 januari 1927 (Inkomsterna: Egentliga

statsinkomster) har chefen för finansdepartementet vid anmälan inför

Kungl. Maj:t av frågorna rörande finansplanen för statsregleringen jämte

beräkning av statens inkomster för budgetåret 1927 —1928 anfört, att

beräkningen av automobilskattemedlen, vilka i staten för innevarande budgetåret

1926 —1927 upptagits till 19 miljoner kronor, syntes kunna höjas

till 24 miljoner. Till detta belopp borde då också sammanlagda beloppet

av de två med ifrågavarande inkomsttitel korresponderande utgiftsanslagen

under sjätte huvudtiteln till städernas och landsbygdens vägväsende höjas.

Efter erinran att automobilskattemedlen för närvarande utdelas helt till

de väghållningsskyldiga såsom bidrag till förbättring och underhåll av för

automobiltrafiken viktiga vägar, gator och broar, uttalade departementschefen

vidare, att automobiltrafiken syntes för framtiden böra i skälig omfattning

deltaga i statens utgifter för vägväsendet. I avbidan på slutförandet

av en inom finansdepartementet igångsatt utredning i ämnet utgick

departementschefen tillsvidare ifrån, att en omläggning skulle medföra

en ökning i automobilskattemedlens avkastning av 4 miljoner kronor.

I anslutning till detta uttalande av chefen för finansdepartementet framställde

chefen för kommunikationsdepartementet vid anmälan inför Kungl.

Maj:t av frågorna om reglering av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel

för budgetåret 1927 —1928 de förslag rörande automobilskattemedlens

fördelning m. m. (punkterna 11, 12 och 26 av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 4 januari 1927), som ovan nämnts.

Beträffande särskilt det under punkt 26 framställda förslaget anförde

departementschefen följande:

»Enligt 9 § i lagen den 13 juni 1919 om ödebygdsvägar skall, sedan

ödebygdsväg övertagits till allmänt underhåll, av statsmedel utgå — ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151. 7

över det ordinarie underhållsbidrag av tre tiondelar av underhållskostnaden,

som avses i 60 § väglagen — ett särskilt tilläggsbidrag med belopp

motsvarande tre tiondelar av uppskattade kostnaden för vägens underhåll.

I väghållningsdistrikt, där särskilda omständigheter äro för handen, må

dock, enligt vad därom särskilt föreskrives, tilläggsbidraget kunna utgå

med högre belopp intill sex tiondelar av nämnda kostnad. Vid dessa

bestämmelsers tillkomst synes hava förutsatts, att omförmälda tilläggsbidrag

skulle utgå antingen från nu förevarande anslag eller ock av särskilt

för ändamålet anvisat anslag. Sådant särskilt anslag har emellertid

ännu icke beviljats. Någon vägande erinran mot att berörda tilläggsbidrag

— liksom det ordinarie statsbidraget till underhåll av ödebygdsvägar

— lämpligen kan utgå från anslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet, kan jag ej finna. Jag får därför tillstyrka, att riksdagens medgivande

härtill inhämtas. Då de tilläggsbidrag, som må komma att utbetalas

under nästa budgetår, icke lära uppgå till något mera betydande

belopp, erfordras icke någon höjning av förevarande anslag i anledning

av ett dylikt medgivande.

Vad beträffar innehållet av de i 9 § i lagen om ödebygdsvägar förutsatta,

men ännu ej utfärdade särskilda föreskrifterna angående villkoren

för att tilläggsbidrag må kunna utgå med högre belopp än tre tiondelar

av underhållskostnaden, torde vid bedömande av frågan om utgåendet av

förhöjt tilläggsbidrag i främsta rummet hänsyn böra tagas till vederbörande

väghållningsdistrikts ekonomiska ställning och den ökning i vägliållningstungan,

som ödebygdsvägs övertagande till allmänt underhåll innebär.

Därest av riksdagen antages ett under utarbetning varande förslag

till sådan ändring i lagen om ödebygdsvägar, att tidpunkten för ödebygdsvägs

övertagande till allmänt underhåll flyttas från den nu bestämda, eller

då vägen vunnit nödig stadga och fasthet, till ett tidigare stadium, nämligen

så snart vägen blivit färdigställd, synes emellertid vid tilläggsbidrags

utmätande även böra beaktas frågan, huruvida ödebygdsväg vid övertagandet

motsvarar skäliga anspråk på stadga och fasthet. År så icke förhållandet,

bör väghållningsdistriktet genom förhöjt tilläggsbidrag få vederlag

för den ökning i underhållskostnaden, som föranledes av vägens mindre

goda beskaffenhet. Den närmare utformningen av berörda bestämmelser

torde få ankomma på Kungl. Maj:t.

Genom den alltjämt stigande automobiltrafiken hava kostnaderna för väghållningen,

i främsta rummet vägunderhållet, kraftigt stegrats. Följden härav

har blivit ökade utgifter icke blott för de väghållningsskyldiga, som i första

hand få vidkännas kostnadsökningen, utan jämväl för staten, i det att särskilt

utgifterna för statsbidraget till vägunderhållet på landet, såsom jämväl

av ovan angivna belastningssiffror framgår, häftigt stigit. I ersättning för

denna kostnadsökning erhålla de väghållningsskyldiga numera av automobilskattemedel

bidrag såväl till vägunderhållet den tid marken är bar som till

vinterväghållningen, varjämte betydande belopp av automobilskattemedel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

användas för att genom vägförbättringar nedbringa kostnaderna för vägunderhållet.

Däremot har automobiltrafiken hittills icke lämnat något vederlag

för den betydande höjning av statsverkets kostnader för statsbidrag

till vägunderhållet på landet, som framkallats av nämnda trafik, utan

har denna utgiftsökning fått bäras av samtliga skattdragare. Med hänsyn

härtill torde det kunna ifrågasättas, huruvida icke • automobiltrafiken

bör i högre grad än hittills lämna bidrag till vägväsendet och därvid i skälig

omfattning deltaga i statens utgifter för statsbidrag till vägunderhållet.

Inom finansdepartementet pågår för närvarande utredning i förevarande avseende.

I avbidan på denna utrednings residtat torde den del av ovan

föreslagna anslagsbelopp, 8,500,000 kronor, som beräknas böra täckas med

automobilskattemedel, förslagsvis upptagas till 4,000,000 kronor.»

På framställning av Kung!. Maj:t i proposition nr 170 beslöt 1925

års riksdag, att till väghållningsdistrikt, som medelst vägkassan övertagit

underhållet, skulle utan föregående ansökan utgå av automobilskattemedel

ett bidrag motsvarande 10 procent av distriktets verkliga kostnader för

vägunderhåll, vinterväghållning och förvaltning, som ej avsåge byggande

av väg, att bidraget skulle utgå av den efter utjämningsandelens avsättande

förefintliga återstoden av landsbygdens andel i automobilskattemedlen,

innan sagda återstod fördelades på länsfonder, samt att storleken av

utjämningsandelen nedsattes från 20 till 15 procent av landsbygdens andel

av skattemedlen. I enlighet härmed utfärdades den 28 maj 1926 ny

förordning om fördelning av automobilskattemedel. Stadgande om det direkta

väghållningsbidraget till vägdistrikten återfinnes i 3 § 1 mom. a)

av förordningen. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari

1927 och hava erhållit tillämpning första gången vid verkställd fördelning

av de under år 1926 influtna automobilskattemedlen. Dessa medel uppgå

till i runt tal 21,600,000 kronor.

I propositionen nr 175 till innevarande års riksdag har nu Kung! Maj:t

framlagt förslag om höjande av det utav automobilskattemedel till väghållningsdistrikt

utgående direkta väghållningsbidraget från 10 till 15

procent å kostnaden. Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av denna fråga

har föredragande departementschefen yttrat följande:

»I annat sammanhang har jag underställt Kungl. Maj:ts prövning fråga

om ändrade skattegruncler för väghållningsbesvärets utgörande på landet,

varjämte det är min avsikt att inom den närmaste tiden anmäla förslag

om sådan ändring i väglagen, att det ordinarie statsbidraget jämlikt nämnda

lag må utgå jämväl å vinterväghållningskostnad. Jämsides med dessa åtgärder

har emellertid till lättande för de väghållningsskyldiga av den genom

automobiltrafiken ökade underhållskostnaden det direkta väghållningsbidraget

synts böra något höjas.

Jag har icke anledning att här närmare uppehålla mig vid de vägande

skäl, som tala för ett direkt väghållningsbidrag av automobilskattemedel

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

9

till viigdistrikten, ej heller vid de grunder na. na., efter vilka ett dylikt

bidrag bör utgå. I detta avseende tillåter jag mig hänvisa till innehållet

i det tidigare åberopade, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt

sakkunniga avgivna betänkandet järnte det av min företrädare i ämbetet

i anslutning till detsamma gjorda uttalandet till det vid Kungl. Maj:ts

proposition nr 170 till 1926 års riksdag fogade statsrådsprotokollet. Yad

angår bidragets storlek må emellertid erinras, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

samt de sakkunniga — vilka föreslagit att bidraget skulle utgå

av landsbygdens utjämningsandel — såsom ett skäl för bidragets begränsande

för det dåvarande till 10 procent anfört, att ett dylikt bidrag på

lämpligt sätt hölle sig inom utjämningsandelen av de för landsbygden avsedda

automobilskattemedel, att Kungl. Maj:t, som väl frångick förslaget om bidragets

utgående av utjämningsandelen, likväl ansett sig sakna anledning

att föreslå ändring i bidragets storlek, samt att riksdagen — i anledning

av motionsvis framförda yrkanden om höjande av bidraget såsom för lågt

tillmätt för att tillnärmelsevis motsvara den betydande ökningen av väghållningsbördan

— förklarat sig visserligen icke vilja frånkänna de anförda

synpunkterna visst berättigande men ansett försiktigheten bjuda, att

bidraget för det dåvarande icke sattes högre än Kungl. Maj:t föreslagit.

Uppenbarligen är det av vikt att i föreliggande avseende framgå med

viss varsamhet. För bidraget bör icke få tagas i anspråk allt för stor

del av landsbygdens andel i skattemedlen. Denna andel hade i förra årets

statsverksproposition för budgetåret 1926—1927 beräknats till 15,200,000

kronor eller 3,200,000 kronor mera än för närmast föregående år. Under

år 1926 har emellertid ökningen i automobilskattemedlen ytterligare fortgått,

och landsbygdens andel i nämnda års medel uppgår till icke mindre

än omkring 17,275,000 kronor. I årets statsverksproposition har motsvarande

andel för budgetåret 1927—1928 beräknats till ett med ytterligare

nära 2,000,000 kronor förhöjt belopp eller till 19,200,000 kronor. Inför

denna ökning av automobilskattemedlen lärer man — utan att åsidosätta

tillgodoseendet av de ändamål, vartill medlen i första hand skola användas,

och med fasthållande i övrigt av gällande principer för medlens användning

— så till vida kunna tillmötesgå de gång efter annan framförda kraven

på ytterligare lindring i underhållstungan, att det direkta väghållningsbidraget

nu höjes från 10 till 15 procent av kostnaden. Höjningen, som

förutsätter ändring i 3 § 1 mom. a) i förordningen om fördelning av

automobilskattemedel, torde böra vinna tillämpning vid utdelandet av nästa

års bidrag.

Efter samråd med mig kommer chefen för finansdepartementet att denna

dag underställa Kungl. Maj:ts prövning förslag, att hälften av det jämlikt

väglagen utgående statsbidraget till vägunderhåll och, vid bifall till det

av mig förut berörda förslaget om viss ändring i väglagen, jämväl till

vinterväghållning skall bestridas av automobilskattemedel. I enlighet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Utskottets

yttrande.

härmed och då det enligt väglagen utgående statsbidraget belöper sig

till 30 procent av väghållningsdistriktens underhållskostnad skulle även

för statsverkets del en anpart motsvarande 15 procent av distriktens

kostnad komma att täckas av sådana medel. Stadgande härom torde böra

inflyta i 1 § i förordningen om fördelning av automobilskattemedel. I anslutning

härtill torde vidare det i budgetförslaget under sjätte huvudtiteln

till 8.5 miljoner kronor upptagna förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet, med viss jämkning av vad jag därutinnan tidigare ifrågasatt,

böra upptagas sålunda:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag...... kronor 4,250,000

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel » 4,250,000.

För möjliggörande av en snabbare fördelning av automobilskattemedlen,

varom från flera håll önskemål framkommit, torde fördelningen lämpligen

böra framdeles avse de under visst budgetår i stället för såsom

för närvarande under visst kalenderår influtna medlen; fördelningen skulle

då kunna ske redan på hösten före det år, arbetsföretagen i allmänhet

igångsättas. Övergången till en dylik omläggning synes kunna så genomföras,

att en särskild fördelning verkställes under instundande höst, avseende

de under första halvåret influtna medlen. Yid denna extra fördelning

skulle för första gången tagas i anspråk medel för täckande av

hälften av statsbidraget enligt väglagen, beräknat å 1926 års underhållskostnad

och redovisat i 1927/8 års budget. Däremot skulle givetvis vid

denna fördelning icke ifrågakomma något bidrag jämlikt 3 § 1 mom. a) i

förordningen om fördelning av automobilskattemedel, då ju sådant bidrag

för året redan utbetalts till väghållningsdistrikten. Omläggningen betingar

viss jämkning i 1 § i berörda förordning.

Vidare torde för vinnande av den erforderliga enhetligheten beträffande

nämnda båda underhållsbidrag böra vidtagas den ändringen i 3 § 1 mom. a)

ifrågavarande förordning, att däri omförmält bidrag, liksom statsbidraget

enligt väglagen i motsvarande fall, beräknas å verkliga kostnaden under

året närmast före det fördelningen äger rum; därmed vinnes jämväl den fördelen,

att redan 1928 års bidrag kunna beräknas å kostnader, för vilka

på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper ligga till grund.»

Vad först angår förslaget om att av det till bestridande av ordinarie väghållningsbidraget

erforderliga anslaget å 8,500,000 kronor halva beloppet

eller alltså 4,250,000 kronor skulle utgå av automobilskattemedel är, såsom

departementschefen ock framhållit, att märka, hurusom vägunderhållet genom

automobiltrafiken häftigt stegrats. I motsvarande utsträckning hava också

statens utgifter för bestridande av den å staten belöpande anparten av

dessa utgifter växt. Ej heller bör förbises den nedgång i inkomsterna från

statens järnvägar, som automobiltrafiken i alltmera kännbar grad visat sig

medföra; vissa merutgifter för säkerhetsanordningar, vägkorsningar m. m.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

11

tillskyndas också statens järnvägar på grund av automobiltrafiken. Under

sådana förhållanden torde få anses skäligt, att täckning för dessa statens

kostnader till en viss del beredes från automobilskattemedlen och utskottet

har för sin del intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Likaledes anser sig utskottet kunna tillstyrka propositionens förslag om

att det från automobilskattemedel utgående extra bidraget till vägunderhållet

inom vägliållningsdistrikt, vilkas samtliga vägar övertagits till underhåll

av vägkassa, höjes från nuvarande 10 procent till 15 procent. Mot den

ytterligare ökning av detta bidrag, varom i vissa motioner framställts yrkande,

måste däremot utskottet ställa sig avvisande. Utskottet vill i detta

avseende erinra om vikten av att ifrågavarande underhållsbidrag icke må

alltför mycket komma att inkräkta på möjligheterna att från automobilskattemedlen

bereda anslag till erforderliga förbättringsarbeten; allmänt

torde erkännas, att dylika arbetens utförande mångenstädes utgör en nödvändig

förutsättning för ett rationellt och ekonomiskt vägunderhåll.

I vissa motioner har yrkats, att ifrågavarande särskilda bidrag till vägunderhållet

måtte få utgå jämväl till distrikt, där vägkassan blott delvis

övertagit nämnda underhåll. I avseende härå vill utskottet allenast erinra,

hurusom vissa i liknande syfte vid 1926 års riksdag väckta motioner

icke vunno riksdagens bifall samt att enligt gällande bestämmelser bidrag

från automobilskattemedel till underhåll av här avsedda vägar kan efter

särskild framställning beviljas för fall att underhållet är på grund av automobiltrafik

i synnerlig grad försvårat.

Såsom i en av J. B. Johansson i Fredrikslund i ämnet väckt motion

(I: 50) erinras, hava 1926 års statsrevisorer i sin till innevarande års riksdag

avgivna berättelse ansett sig böra fästa uppmärksamheten på, att med den

inträdda starka stegringen av automobilskattemedlen den andel av dessa

medel, som Kungl. Maj:t äger använda för forskningsändamål m. m., i motsvarande

grad höjts, i viss mån utöver vad som tidigare förutsetts. I anslutning

härtill har motionären yrkat, att nuvarande procentsatsen skulle

sänkas till en tredjedels procent, varjämte därutöver föreslagits viss annan

ändring av nuvarande författningsbestämmelse i ämnet.

Under hänvisning till den sålunda av statsrevisorerna verkställda utredningen

får utskottet tillstyrka, att ifrågavarande procentsats sättes till en

halv procent.

Utskottet vill därjämte förutsätta, att Kungl. Maj:t i samband med det

förslag till beräkning och disposition av automobilskattemedlen, som årligen

förelägges riksdagen, lämnar redogörelse för i vilken utsträckning och för

vilka särskilda ändamål anslag från automobilskattemedel under sistförflutet

kalenderår med stöd av ifrågavarande bestämmelse anvisats för forskningsocli

undersökningsarbeten.

Med förmälan att utskottet icke haft någon erinran mot Kungl. Maj.ts

förslag beträffande sådan ändring av 1 § av gällande förordning, att fördelningen

av automobilskattemedlen må avse de under visst budgetår i stället

för kalenderår influtna medlen, liksom ej heller mot den föreslagna ändringen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

i 3 § 1 mom. a) rörande den kostnad, å vilken underhållsbidraget må beräknas,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts framställda

förslag och herr Johanssons i Fredrikslund ovanberörda

motion 1:50 samt med avslag å de av herrar Johansson i

Friggeråker och E. Svensson, Gabrielsson m. fl., Wohlin m. fl.,

N. Anton Nilsson och Jönsson samt H. Andersson och Frändén

inom första kammaren väckta motionerna (49, 51,135,136 och

209) och de av herrar Johanson i Hallagården m. fl, Månsson

i Erlandsro m. fl., Anderson i Storegården m. fl., Bergström

i Bäckland samt Jeppsson m. fl. inom andra kammaren väckta

motionerna (83, 84, 212, 216, 219, 311 och 322)

a) Ull förbättring och underhåll av städernas för automobiltrafiken

vildiga gator och vägar för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 4,800,000 kronor, att direkt utgå

av automobilskattemedel;

b) till förbättring och underhåll av för automobil trafiken viktiga

vägar och broar å landsbyggden m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 19,200,000

kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;

c) 1) i riksstaten för budgetåret 1927—-1928 uppföra ordinarie

anslaget till vägunderhållet på landet sålunda:

Bidrag till vägunderhållet på lan de t, förs l ags -

anslag ........................................................... kronor 4,250,000

Ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet,

förslagsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

.......................................... » 4,250,000.

2) medgiva, att från förevarande anslag må utgå tilläggsbidrag,

som avses i 9 § i lagen den 13 juni 1919 om ödebygdsvägar;
d)

för sin del godkänna bifogade förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen den 28

maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel.

Stockholm den 27 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

ANDEBS ANDEESON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, J. Nilsson

i Malmö, G. F. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A. Hallin, C. I. Asplund,

P. A. Bergström, G. A. Carlsson i Gävle, C. Johansson i Hälsingborg, J. B. Johansson

i Fredrikslund och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, O. Olsson i Kullenbergstorp,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren,

O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i

Digernäs, O. Andersson i Höör, P. G. Jonsson och C. A. Anderson i Storegården.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

1

lo

Reservationer:

1) Beträffande frågan om automobilskattemedlens användande för allmänna

vägunderhållsanslaget:

av lierrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Olsson i Kullenbergstorp,

Olsson i Blädinge, Persson i Fritorp ocli Anderson i Storegården,

vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava följande lydelse:

»Yad först angår Kungl. Maj:ts förslag att från det till beredande av

ordinarie vägliållningsbidraget erforderliga anslaget å 8,500,000 kronor halva

beloppet skulle utgå av automobilskattemedel, vill utskottet framhålla det

betänkliga i att på detta sätt genom särbeskattning bereda täckning för en

ordinarie statsutgift, och utskottet måste för sin del ställa sig avvisande mot

detta Kungl. Maj:ts förslag.»;

samt att utskottet bort hemställa dels under mom. c) 1), att riksdagen

måtte höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på

landet, nu 5,500,000 kronor, med 3,000,000 kronor till 8,500,000 kronor,

dels ock att § 1 i det under mom. d) omförmälda förslaget till förordning

i ämnet skulle erhålla följande lydelse:

1 §•

Av de under visst budgetår jämlikt förordningarna om automobilskatt,

om särskild skatt å automobilgummiringar och om särskild skatt å bensin

och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt

18 § i förstnämnda förordning må hava meddelat, influtna skattemedel

(automobilskattemedel) skola tjugu procent tillfalla rikets städer för att användas

för dessas gatu- och väghållning samt åttio procent landsbygden för

att användas företrädesvis till förbättring och underhåll av för den allmänna

samfärdseln särskilt betydelsefulla vägar och broar;

2) Beträffande frågan om procentsatsen för det från automobilskattemedlen

utgående bidraget till vägunderhåll:

av herrar Vennersten, Nilsson i Gränebo, Hallin, Johansson i Fredrikslund,

Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, Holmgren, Persson i Fritorp,

Olofsson i Digernäs och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottets

yttrande i denna del bort hava följande lydelse:

»Beträffande därefter frågan om höjning av det från automobilskattemedel

utgående bidraget till vägunderhåll vill utskottet erinra om de förslag, som

motionsvis framkommit rörande ytterligare ökning av detta bidrag utöver

av Kungl. Maj:t föreslagna 15 procent. Med hänsyn till den stora börda,

som vägunderhållet för närvarande utgör för de vägunderhållningsskyldiga,

föreligger enligt utskottets mening goda skäl för en dylik ytterligare höjning.

För att emellertid icke i alltför hög grad inkräkta på de övriga ändamål

— vägförbättringar m. m. — som automobilskattemedlen avse att tillgodose,

har utskottet ansett sig böra stanna vid en höjning till 20 procent.»;

samt att förty § 3 mom. 1 a) i det under mom. d) av utskottets hem
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

ställan omförmälda förslaget till förordning i iimnet borde i den del, varom

nu är fråga, hava följande lydelse.

7 §3‘

1 mom. —--

a) Till---med två tiondelar av distriktets-------

3) Beträffande frågan om väghållningsdistriktets övertagande av samtliga vägar

i distriktet till underhåll såsom villkor för bidrag från automobilskattemedlcn:

av herrar Vennersten, Nilsson i Gränebo, Asplund, Johansson i Fredrikslund,

Olsson i Kullenbergstorp, Olsson i Blädinge, Holmgren och Anderson

i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande i denna del bort hava

följande lydelse:

»För närvarande uppställes såsom villkor för att ifrågavarande extra bidrag

till vägunderhållet skall utgå, att samtliga vägar inom distriktet övertagits

till underhåll av vägkassan. Såsom tidigare av vissa länsstyrelser framhållits,

torde dock skäl saknas att från bidrags åtnjutande utestänga väghållningsdistrikt,

vilka exempelvis övertagit allenast genomlöpande större

stråkvägar. Det torde få anses rättvist, att dylika väghållningsdistrikt erhålla

motsvarande hjälp med underhållet av dessa vägar. För att detta skall

kunna ske, torde emellertid föreskrift böra utfärdas om skyldighet för vägdistrikt

att hava räkenskaperna så förda, att härav framgår, huru stor del

av distrikts väghållningskostnader, som belöper å till underhåll av vägkassa

övertagna vägsträckor. Beträffande distrikt, som endast delvis övertagit underhållet,

torde ock rätten till bidrag böra begränsas att avse vägunderhåll och

vinterväghållning men icke förvaltningskostnad.»;

samt att förty § 3 mom. 1 a) i det under mom. d) av utskottets hemställan

omförmälda förslaget till förordning i ämnet borde i den del, varom

nu är fråga, hava följande lydelse:

»§ 3.

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars vägar helt eller delvis övertagits till

underhåll medelst vägkassan, utgår bidrag med----av distriktets verk
liga

kostnad under nästföregående kalenderår för vägunderhåll och vinterväghållning

å sålunda övertagna vägar. Hava distriktets samtliga vägar

övertagits, må i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg. Sådant bidrag utgår dock

icke, med mindre vägunderhållet hela nästföregående kalenderår ålegat vägkassan.

Till grund för beräknandet av ovan berörda verkliga kostnad skola läggas

på föreskrivet sätt förda och granskade räkenskaper. Beträffande väghållningsdistrikt,

som endast delvis övertagit distriktets vägar till underhåll av

vägkassan, skola räkenskaperna vara så förda, att härav framgår huru stor

del av distriktets kostnader för vägunderhåll, som belöper å till underhåll

av vägkassan övertagna vägsträckor, ävensom för vinterväghållning.»;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

15

Bil.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skola, 3 § i nedan angivna del,

hava följande ändrade lydelse:

1 §•

Av de under visst budgetår jämlikt förordningarna om automobilskatt,

om särskild skatt å automobilgummiringar och om särskild skatt å bensin

och motorsprit eller jämlikt de särskilda bestämmelser, Konungen enligt

18 § i förstnämnda förordning må hava meddelat, influtna skattemedel

(automobilskattemedel) skola, sedan med nämnda medel bestritts hälften av

de enligt gällande lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet

utgående statsbidragen till vägunderhåll och vinterväghållning, tjugu procent

tillfalla rikets städer för att användas för dessas gatu- och väghållning

samt åttio procent landsbygden för att användas företrädesvis till förbättring

och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla

vägar och broar.

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femton procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående

kalenderår, dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — — — — — — — — — förklaras förverkad,

b) Yad av — — — — — — — — — — — särskilda län.

2 mom. Av återstående femton procent må ett belopp, motsvarande högst

en halv procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens

förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,

som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt

användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen

fördelas på sätt Konungen förordnar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 151.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1927; skolande särskild

fördelning av de under första halvåret 1927 influtna automobilskattemedel

äga rum i enlighet med de nya bestämmelserna, dock att därvid bidrag

enligt 3 § 1 mom. a) icke skall utgå.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:311 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Ma,j:ts proposition angående ändring av förordningen om automobilskattemedel, dels Kungl. Maj:ts i statsverks s. 3 i texten