Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken jämte en i ämnet väckt motion.

1927-05-30 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:156, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 30 maj 1927 kl. 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bidrag

till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix

socken jämte en i ämnet väckt motion.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 20 maj 1927 avlåten proposition, nr 252, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, bar Kungl. Maj:t,

under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, i enlighet med vad i berörda statsrådsprotokoll

anförts, lämna bistånd till återupprättande av viss industriell

verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens län,

dels å riksstaten för budgetåret 1927—1928 bland utgifter för kapitalökning

under titeln »Låneunderstöd» för understöd till återupprättande av viss

industriell verksamhet anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor, därav

att täckas av andra statsinkomster än lånemedel 500,000 kronor och att

täckas av lånemedel 1,500,000 kronor,

dels ock, vid bifall till sistnämnda hemställan, höja den i förslaget till

riksstat för budgetåret 1927—1928 upptagna inkomsttiteln »Tillfälliga lånemedel»

med 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till åberopade statsrådsprotokollet.

Utskottet har i sammanhang med behandlingen av förevarande proposition

ansett sig böra upptaga till behandling en inom andra kammaren

av herr O. W. Lövgren i Nyborg väckt motion, nr 138, däri yrkats, att

riksdagen bland utgifter för kapitalökning under budgetåret 1927—1928

måtte uppföra en summa av 10,000,000 kronor, under namn av »Näringsrevisionsfonden»,

att ställas till Kungl. Maj:ts disposition enligt i motionen

föreslagna grunder.

I fråga om de till stöd för detta yrkande anförda skäl får utskottet hänvisa

till motionen.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har föredragande

departementschefen anfört följande:

Bihang till riksdagens protokoll 7927. C samt. C.9 höft. (Sr 156.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

»Under de senaste åren har frågan om det nödläge, vari vissa delar av

övre Norrland blivit försatta i anledning av krisårens industriella omvälvningar,

blivit alltmera brännande. Av den redogörelse, som i det föregående

lämnats för utvecklingen av förhållandena i Nederkalix med angränsande

nejd, framgår, att den situation, som där uppkommit, är av så säregen

art och att svårigheterna äro så omfattande och djupgående, att de medel,

med vilka den statliga och kommunala arbetslöshetspolitiken i övrigt arbetat,

i detta fall icke kunna i längden bringa den erforderliga hjälpen. I detta

avseende vill jag särskilt hänvisa till de uppgifter angående arbetslöshetens

omfattning, som framkommit vid den senaste arbetslöshetsräkningen.

Orsakssammanhanget är visserligen icke i alla avseenden lätt att klarlägga,

men i det stora hela torde man kunna säga, att sammanbrottet av den stora

industrikoncernen aktiebolaget Ytterstfors-Munksund, vilken dominerat det

ekonomiska livet i ifrågavarande trakt, och den senare reorganisationen av

denna koncern med förflyttning av dess huvudsakliga verksamhet till annan

ort helt och hållet omkastat förutsättningarna för Kalixbefolkningens ekonomiska

existens. Detta gäller icke endast de uti sulfatfabriken och sågverksrörelsen

direkt eller indirekt sysselsatta arbetarna utan även traktens

övriga befolkning. Liknande företeelser hava visserligen kommit till synes

även på andra håll och äro väl över huvud taget oskiljaktiga från de industriella

omläggningar, som efterfölja en allmän kris, men på grund av de

vanskliga och ogynnsamma villkor, under vilka befolkningen i övre Norrland

lever, har situationen här blivit fullständigt ohållbar. Av arbetslöshetskommissionens

redogörelse framgår, att utan särskilda åtgärder någon avsevärd

förbättring i förhållandena icke är att vänta. Någon möjlighet att

omedelbart bereda de berörda befolkningsgrupperna uppehälle inom annan

del av landet lärer icke heller förefinnas.

Om icke effektiva medel med det snaraste användas för stödjande av befolkningens

ekonomi, kunna konsekvenserna uppenbarligen bliva högst allvarliga

och för eu längre framtid försänka denna befolkning i social och

ekonomisk depression. Ställer man vid sidan av den nu tecknade mörka

bilden det faktum, att inom kommunen framträtt en energisk och målmedveten

strävan att med egna krafter så långt de räcka förbättra ställningen,

synes det mig, som om statsmakterna icke kunde undgå att till allvarlig

prövning upptaga den frågan, huruvida man icke bör med positiva åtgärder

inskrida till förmån för denna så hårt drabbade befolkning, även om detta

innebär ett frångående av hittills tillämpade grundsatser. Denna uppfattning

har ju också kommit till uttryck i de av arbetslöshetskominissionen samt

av kommerskollegium och socialstyrelsen avgivna utlåtandena.

Såsom tidigare omnämnts, har man inom kommunen enats om en plan,

som i huvudsak går ut på att med stöd från största möjliga antal av kommunens

innevånare på nytt igångsätta den nedlagda sulfatcellulosatillvcrkningen

och sågverksrörelsen vid Karlsborg. För detta ändamål har bildats

en förening, Nederkalix industri u. p. a., vilken dels inlett underhandlingar

med aktiebolaget Ytterstfors-Munksunds konkursbo om övertagande av bolagets

fasta anläggningar på platsen, dels ock från domänstyrelsen erhållit

anbud på ett långfristigt leveranskontrakt å den för driften behövliga råvaran.

Utan att i detta sammanhang ingå på något bedömande av det värde

med hänsyn till resultatet av eu blivande industriell drift, som bör tillerkännas

de uti ifrågavarande båda avseenden liimnade utfästelserna, synas

dock härmed själva grundförutsättningarna för ett igångsättande av det

blivande företaget under icke alltför ogynnsamma auspicier ha blivit givna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 15(J.

3

Frågan om anskaffandet av det kapital, soin måste investeras i det

planerade företaget, har emellertid ännu icke fått sin lösning. De kontanta

tillskott, som ortsbefolkningen utan låneunderstöd kan lämna, äro av näraliggande

skäl icke särdeles betydande, och för en kapitaltillförsel från annat

håll lärer endast under bestämda förutsättningar finnas möjligheter. Det

kreditinstitut, som varit förläggare åt Ytterstforsbolaget, har nämligen förklarat

sig berett att såsom likvid för anläggningarna vid Karlsborg mottaga

aktier till ett belopp av 800,000 kronor i ett blivande, för anläggningarnas

drivande avsett bolag och att även framdeles tillhandahålla detta

bolag erforderlig kredit men har därtill fogat det villkor, att bolagets aktiekapital

bestämmes till lägst 3 miljoner kronor. Även om man räknar med

den möjlighéten, att upp till 200,000 kronor skulle kunna uppbringas från

enskilda aktietecknare utanför föreningen Nederkalix industri u. p. a.,

återstår sålunda att anskaffa ett kapital av 2 miljoner kronor. Såsom

tidigare erinrats, hade Nederkalix kommun förklarat sig beredd att för

föreningens räkning teckna borgen för ett lån av 11/i miljon kronor, varmed

alltså 7i av återstående kapitalbeloppet skulle hava täckts. Med

hänsyn till den ställning regeringsrätten intagit till frågan om medgivande

för kommunen att teckna sådan borgen, får emellertid frågan härom anses

hava förfallit. Vid sådant förhållande synes icke någon annan utväg återstå

än att staten träder hjälpande emellan. Det förslag i sådant hänseende,

som varit underställt myndigheternas prövning, innebär, att den

säkerhet, som sålunda ifrågasatts för föreningens lån, ersättes med statens

borgen eller ock att staten själv ställer beloppet såsom lån till föreningens

förfogande. Härutöver skulle för anskaffande av det återstående felande

beloppet en aktieteckning från statens sida till ett belopp av högst 500,000

kronor ifrågakomma.

Vid övervägande av detta förslag har jag ingalunda förbisett de stora

betänkligheter både av principiell och praktisk natur, som kunna anföras

mot de ifrågasatta eller andra liknande åtgärder från statens sida. Vad

beträffar frågan om understöd i form av lån, förekommer ju visserligen i icke

ringa utsträckning, att staten inträder såsom kreditgivare åt den enskilda

företagsamheten. Här må erinras bland annat om tillvaron av manufakturförlagslånefonden,

vilken ju har karaktären av eu permanent institution för

tillgodoseende av vissa industriella lånebehov. Likaså existera sedan gammalt

fonder för utlämnande av lån till torvindustriföretag, till rederiföretag o. s. v.

Dessa olika grenar av låneverksamhet äro emellertid underkastade starka

begränsningar och detaljerade föreskrifter ifråga om såväl förutsättningarna

för lånens beviljande som de säkerheter, vilka böra ställas för desamma.

Vad förutsättningarna för lånens utdelande beträffa]'' har det i den så att

säga normala låneverksamheten från statens sida städse tillsetts, att en

uppmuntran åt respektive företag icke kan väcka berättigad gensaga från

övriga företag inom den näringsgren, som vederbörande företag tillhör. Ur

sistnämnda synpunkt kan naturligen ett igångsättande med statlig hjälp av

su 1 fatcellulosati 11 verkningen vid Karlsborg föranleda betänkligheter på den

grund att denna industri för närvarande arbetar under relativt ogynnsamma

förhållanden. Vad angår frågan om säkerheterna för ett eventuellt lån, synes

det vidare tämligen givet, att medlemmarna i föreningen Nederkalix industri

u. p. a. icke annat än undantagsvis kunna vara i tillfälle att prestera sådana

säkerheter, som utöver aktierna i det blivande bolaget enligt affärsmässiga

grunder kunna tjäna som grundval för kredit. Vad dessa aktiers värde

beträffar, kommer detsamma ju helt och hållet att bero på resultatet av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

den blivande verksamheten. Att i detta avseende göra några mera bestämda

uttalanden torde vara vanskligt. Det bör dock sägas, att ett bedömande i ett

sammanhang av de nyss åberopade yttrandena från sakkunnigt håll rörande

det planerade företagets räntabilitet synes ägnat att ingiva förhoppningar

om att företaget skall kunna bliva vinstgivande. Åtskilliga av de faktorer,

som ingå i kalkylerna för förslaget, äro dock av svåröverskådlig natur, och

man synes icke kunna bortse från att ett visst riskmoment förefinnes. — De

betänkligheter, åt vilka jag nu givit uttryck i lånefrågan, göra sig naturligtvis

än mera gällande, då fråga uppstår om aktieteckning från statens

sida i bolaget, något som ju också framhållits av kommerskollegium och

socialstyrelsen.

Om jag trots de invändningar mot tanken på ett statligt ingripande av

här antytt slag, som sålunda kunna göras, likväl anser mig böra tillstyrka

vidtagande av åtgärder för ifrågavarande ändamål, så är detta därför, att

jag för min del icke finner det försvarligt att i en situation av så exceptionell

karaktär som den nu förevarande lämna en hel landsdel utan erforderligt

stöd. I en eller annan form komma i varje fall statsmakterna att få vidkännas

högst avsevärda utgifter för möjliggörande av Kalixbefolkningens

existens. I överensstämmelse med vad särskilt arbetslöshetskommissionen

anfört förefaller det mig då avgjort vara att föredraga att söka bereda befolkningen

möjlighet att genom eget arbete komma ut ur det nuvarande

nödläget. Endast på en sådan väg kan för övrigt uppnås ett resultat av

betydelse för en längre framtid.

På sätt framgår av vissa yttranden i ärendet, synas dessutom starka

nationella hänsyn motivera ett ingripande av nu angivna art i denna gränsbygd.

Vad beträffar förutsättningarna för det sålunda ifrågasatta statsingripandet

må först nämnas, att enligt vad jag från chefen för jordbruksdepartementet

inhämtat, hinder vad på honom ankommer ej möter för tillmötesgående av

det från intressenternas sida framställda önskemålet, att tiden för giltigheten

av det ifrågasatta avverkningskontraktet med domänstyrelsen bestämmes till

15 år under de villkor, som Kungl. Maj:t må pröva lämpliga.

En given förutsättning för statens bistånd till återupprättande av berörda

industriföretag bör uppenbarligen vara, att säkerhet vinnes dels för att

överenskommelse på skäliga betingelser kommer till stånd med konkursförvaltningen

om övertagande av de för driften erforderliga anläggningarna m. m.,

dels för att den behövliga driftkrediten på rimliga villkor ställes till förfogande

av det förut avsedda kreditinstitutet eller annan penninginrättning.

Innan full klarhet vunnits i nu berörda hänseenden, lärer någon utbetalning

av medel från statens sida icke böra ifrågakomma.

I anslutning till vad ämbetsverken anfört torde det kunna förväntas, att

de arbetstillfällen, som genom den nu ifrågasatta statshjälpen åstadkommas,

i första hand förbehållas ortens arbetslösa. Man torde även kunna hysa en

viss förhoppning, att i förevarande fall samtliga parter skola vara besjälade

av önskan att såvitt möjligt undvika driftstörningar på grund av arbetstvister.

Av den föregående redogörelsen har framgått, att meningarna varit ganska

delade om den lämpligaste formen för lämnande av statens bistånd. I sådant

hänseende har föreslagits dels lån för teckning av aktier i det nya bolaget

eller lån till detta bolag direkt, dels aktieteckning i viss omfattning från

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156. 5

statens sida i det nya företaget, dels borgen för lån till aktieteckning. Huruvida

och i vilken omfattning den ena eller den andra understödsformen bör

komma i fråga, torde i viss mån få vara beroende av den finansiering i

övrigt av företaget, som förhållandena anvisa såsom möjlig och lämplig.

Avgörandet härutinnan lärer därför böra lämnas åt Kungl. Maj:t, med föreskrift

dock att högst det ifrågasatta beloppet eller 500,000 kronor må användas

för aktieteckning direkt av staten. Likaledes torde det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma om lånets förräntning, ställande av tillgänglig

säkerhet för detsamma ävensom övriga lånevillkor liksom även att tillse,

att staten tillerkännes det inflytande över företagets ledning, som må

finnas erforderligt. För ändamålet torde ett gemensamt anslag böra uppföras

under rubriken »låneunderstöd». Skulle det befinnas lämpligt att

teckna aktier i det ifrågasatta bolaget, lärer framdeles kunna omföringsvis

göras den omflyttning från riksliuvudbokens konto för låneunderstöd till

kontot för statens aktier, som av aktieteckningen må betingas.

Vad angår sättet för beredande av de medel, som må komma att erfordras för

ifrågavarande ändamål, torde, på sätt i liknande fall ägt rum, det ifrågasatta

låneunderstödet höra bestridas med tillfälliga lånemedel. Det för en

eventuell aktieteckning direkt av staten erforderliga beloppet torde däremot

böra bestridas av skattemedel. Då enligt vad nyss anförts maximibeloppet

för sådan aktieteckning bör vara 500,000 kronor, bör det belopp, som alltså

skall bestridas av andra statsinkomster än lånemedel, bestämmas till samma

summa. Det sålunda behövliga beloppet torde böra anvisas på nästa budgetårs

stat. Enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet

torde icke härigenom rubbning föranledas i den för riksdagen framlagda

finansplanen för nämnda budgetår.

Med hänsyn till ärendets synnerligen brådskande beskaffenhet synes detsamma

kunna jämlikt § 54 riksdagsordningen föreläggas riksdagen utan

hinder av att den för propositioners avlämnande till riksdagen i allmänhet

stadgade tiden gått till ända.»

Enligt utskottets mening måste starka betänkligheter göra sig gällande

mot eu statssubvention sådan som den ifrågavarande och detta såväl ur

principiell synpunkt som med hänsyn till utsikterna för ifrågavarande industriföretags

lyckliga ekonomiska genomförande.

Emellertid har såväl av arbetslöshetskommissionen som kommerskollegium

och socialstyrelsen utförligt belysts de behjärtansvärda skäl, som kunna

anföras för att staten understödjer de pågående ansträngningarna att åter få

i gång den industriella verksamheten i denna av arbetslöshet svårt hemsökta

gränstrakt.

Med hänsyn härtill och ehuru utskottet, såsom ovan nämnts, ställer sig i

hög grad tveksamt i fråga om beträdandet av den väg, som i propositionen

ifrågasättes, finner sig dock utskottet på skäl som i propositionen anförts

böra tillstyrka, att understöd lämnas ifrågavarande företag i den utsträckning,

som i propositionen förutsättes. Utskottet anser dock, att statens deltagande

i företagets finansiering helst icke bör taga den direkta aktieteckningens

form.

I avseende å förslagets detaljer vill utskottet framhålla nödvändigheten av

att, innan slutligt avtal om statshjälpen träffas, trygghet vunnits för att

rt,skottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

det blivande bolaget, utöver statshjälpen, förfogar över tillräckligt anläggnings-

och rörelsekapital. Härjämte anser sig utskottet böra uttala, att

domänstyrelsens medverkan i den planerade hjälpaktionen endast bör lämnas

på ett fullt affärsmässigt sätt.

Beträffande herr Lövgrens i Nyborg i ämnet väckta motion vill utskottet

erinra, hurusom nämnda motion närmast tillkommit med tanke på arbetslösheten

i Kalixbygden; vid bifall till förevarande proposition torde alltså

huvudsyftet med motionen hava ernåtts. Vad i övrigt angår motionärens

förslag om inrättande av en näringsrevisionsfond, måste utskottet, med hänsyn

till de betydande ekonomiska vanskligheter, ett sådant förslags genomförande

skulle innebära för staten, ställa sig avvisande till förslaget. Att

märka är ock, hurusom någon utredning utöver den av motionären lämnade

motiveringen icke föreligger rörande möjligheterna för ett sådant förslags

genomförande.

Under åberopande av det sålunda anförda får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må, i enlighet med vad

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 20 maj

1927 anförts, lämna bistånd till återupprättande av viss

industriell verksamhet i Nederkalix socken i Norrbottens

län;

b) å riksstaten för budgetåret 1927—1928 bland utgifter

för kapitalökning under titeln »Låneunderstöd»

för understöd till återupprättande av viss industriell verksamhet

anvisa ett reservationsanslag å 2,000,000 kronor,

därav att täckas av andra statsinkomster än lånemedel

500,000 kronor och att täckas av lånemedel 1,500,000

kronor;

II. att den av herr Lövgren i Nyborg i ämnet väckta

motionen, II: 138, i den mån den icke kan anses besvarad

genom vad utskottet ovan anfört, icke må av riksdagen

bifallas.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomststiteln »Tillfälliga

lånemedel» kommer utskottet att i annat sammanhang yttra sig.

Stockholm den 30 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, .4. F. Vennerslen,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. .4. Hallin,

C. I. Asplund, J. Jeansson, C. Johansson i Hälsingborg och G. Kubb; samt

från andra kammaren: herrar 4. Anderson i Råstock, 4. Wiklund, P. Nilsson i Bo
narp,

L. J. Carlsson-Frosternd, O. Olsson i Kullenbergstorp, 4. 4:so;i Törnkoist i Karlskrona,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, E. G. E. Eriksson i Stockholm. J. Olofsson

i Digernäs, P. C. Jonsson och 0. E. F. Järte.

Reservationer:

1) av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Johansson i

Hälsingborg, Anderson i Råstock, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona,

Kristensson i Göteborg, Eriksson i Stockholm och Jonsson, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag om bistånd till den industriella verksamheten

i Kalixbygden finner utskottet i hög grad behjärtansvärt och utskottet

får för sin del tillstyrka, att understöd lämnas här avsedda företag

för cellulosatillverkning och sågverksrörelse vid Karlsborg i den utsträckning

och under de former i övrigt som angivas i propositionen.

Vid prövningen av förevarande fråga kan dock enligt utskottets mening

icke bortses ifrån att liknande svårartade krisförhållanden med nedlagd industri

och omfattande arbetslöshet för närvarande råda på många andra

platser inom skilda delar av landet. Spörsmålet om vad som kan och bör

åtgöras för att förebygga och minska den stora arbetslöshet, som följt med

efterkrigsårens industriella depression, torde överhuvud böra betraktas som ett av

det nuvarande samhällets mest angelägna och svåra problem. Att staten i

detta allvarliga läge allenast skulle ställa sig passivt avvaktande i förhoppning

om samhällets ekonomiska tillfrisknande och anpassning efter de nya

förhållandena kan knappast anses försvarligt. Den uppfattningen torde i

allt högre grad göra sig gällande, att de statliga åtgärderna på arbetslöshetens

område icke endast kunna begränsas till lindring av verkningarna av rådande,

arbetslöshet utan att ansträngningarna också måste inriktas på direkta

ingripanden för att minska densamma.

Dylika statsingripanden hava icke tidigare helt saknats. För s. k. statsbeställningar

vid verkstäder och fabriker anvisades sålunda av 1922 års

riksdag ett anslag av 15,000,000 kronor. Detta skedde med tanke särskilt

på att kunna värna den höga ståndpunkt, som de svenska industriarbetarna

intaga samt för att hjälpa vederbörande industriföretag över en kris, som

hotade medföra driftsinställelse med därav följande upplösning av den ar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

betarstam, som ofta utgör ett dylikt företags kanske värdefullaste tillgång.

Hjälpkrediter för export av industrialster till främmande länder hava också

tidigare lämnats.

I samband med framkomna yrkanden om tullförhöjningar hava också vid

upprepade tillfällen från olika håll betonats vikten av statlig hjälp till

lindring av krisförloppet och industriens stöd. I detta avseende må särskilt

nu erinras om den tidigare vid innevarande riksdag behandlade frågan om

höjd tull å automobiler. I samband därmed har bevillningsutskottet i sitt

i ärendet avgivna utlåtande (nr 40) ansett sig böra fästa uppmärksamheten

på den nyligen igångsatta tillverkning av personautomobiler som vid ett nystartat

svenskt företag igångsatts och som grundats på sammansättning av huvudsakligen

vid olika äldre svenska industriföretag tillverkade delar; från detta

företags sida hade framhållits önskvärdheten av statsåtgärder för att lätta

anskaffningen av det kapital, som vore en förutsättning för en utvidgning

och fortsättning av driften. I anslutning härtill har bevillningsutskottet

framhållit önskvärdheten av att en utredning genom Kungl. Maj:ts försorg

igångsattes rörande möjligheterna att på annat sätt än genom en tullförhöjning

stödja detta företag.

Här framdragna exempel torde icke vara ensamstående. Tvivelsutan finnas

andra företag, vilka kunna vara förtjänta av statens understöd för undanröjande

av kreditsvårigheter, som måhända utgöra ett avgörande hinder för

deras fortsatta verksamhet, men vilka företag under förutsättning av erforderlig

tillgång till driftkapital till måttlig ränta torde hava utsikter att

bestå genom den nuvarande krisen.

Att i här avsedda fall hänvisa vederbörande företagare till de statliga

kreditfonder (manufakturförlagslånefonden och industrilånefonden), som redan

förefinnas, kan icke anses tillfyllest, då dessa fonders kapitaltillgångar äro

ganska begränsade; de avse därjämte att tjäna helt andra ändamål än sådan

extraordinär kreditgivning som den ifrågavarande.

Å andra sidan kan det icke anses nödvändigt eller lämpligt att en ny

fond inrättas för detta ändamål, i all synnerhet som anordningen närmast

skulle hava ett försöks karaktär. Efter förebild av det anslag på 10,000,000

kronor, som vid ett tidigare tillfälle anvisats för beredande av varukredit

åt vissa nödlidande länder (se riksdagens skrivelse 1922:291, sid. 19) torde

för tillgodoseende av ifrågavarande syfte — nämligen hjälpkredit åt svensk

industri till lindrande av arbetslöshet — böra ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande ett reservationsanslag, vars belopp utskottet ansett böra begränsas

till 5,000,000 kronor.

Från detta anslag skulle i första hand utgå bidrag till Kalixindustrien

i enlighet med de grunder, som angivas i Kungl. Maj:ts förevarande

proposition.

I övrigt torde knappast vara möjligt fastställa några allmänna normer

för användningen av ett anslag sådant som det ifrågavarande, utan torde,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

9

på sätt gällt beträffande ovan angivna anslag till varukredit åt vissa nödlidande

länder, böra ankomma på Kungl. Maj:t att förfoga över anslaget

efter sig företeende behov och med anpassande av villkoren efter det enskilda

fallet.

Vid anslagets användning bör emellertid enligt utskottets mening fasthållas,

att avsikten med detta är att, där ur arbetslöshetssynpunkt särskilda

skäl föreligga, möjliggöra ett ingripande från Kungl. Maj:ts sida medelst

åtgärder av hjälpkredits natur till förmån för svenska industriföretag, som

-antingen redan äro i verksamhet eller vilkas igångsättning endast kan åstadkommas

genom dylikt särskilt stöd.

I den mån detta är nödvändigt, bör direkt teckning av aktier eller andelar

jämväl få ifrågakomma.

Enskilt kapital bör i varje fall i viss omfattning vara tecknat och inbetalt,

varjämte givetvis ur räntabilitetssynpunkt bärande kalkyler böra föreligga.

Vidare förutsättes att det enskilda kapital, som investerats i företaget,

icke erhåller förmånsställning i förhållande till staten. Tvärtom böra sådana

anordningar vara träffade, att statens risk inträder först i andra rummet.

Vad angår sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag vill

utskottet erinra, hurusom i förevarande proposition förutsatts, att av där

hegärda anslag å 2,000,000 kronor 500,000 kronor skulle täckas av andra

statsinkomster än lånemedel. Med hänsyn till de ökade risker, som inträda

vid en höjning av förevarande anslag till här tillstyrkta belopp av 5,000.000

kronor, torde av nämnda summa ett belopp av 1,000,000 kronor böra anvisas

att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, medan täckning för återstående

4,000,000 kronor skulle beredas av lånemedel.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande proposition

och den av herr Lövgren i Nyborg i ämnet väckta

motionen (11:138), må å riksstaten för budgetåret 1927

—-1928 under utgifter för kapitalökning och titeln »Låneunderstöd»

till hjälpkredit åt svensk industri till lindrande

av arbetslöshet anvisa ett reservationsanslag av

5.000. 000 kronor,

därav att täckas av andra inkomster än lånemedel

1.000. 000 kronor och att täckas av lånemedel 4,000,000

kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om höjning av inkomsttiteln ''Tillfälliga

lånemedel’ kommer utskottet att i annat sammanhang yttra sig.»;

2) av herrar Nilsson i Bouarp, Olsson i Blädinge och Järte, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa om avslag å såväl Kungl. Maj:ts proposition

som den i ämnet väckta motionen;

Bihang till riksdagens protokoll 1927. G samt. G!) höft. (Sr 150.) -

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 156.

3) av herr Olsson i Kullenbergstorp, som anfört följande:

»Då jag ej under något förhållande kan biträda meningen, att staten

skall, genom teckning av aktier eller andelar bliva meddelägare i nödlidande

företag, men däremot under vissa förhållanden skulle kunna tillstyrka

lån till dylika företag, har jag i frågans nuvarande läge nödgats

yrka rent avslag å Kungl. Maj:ts proposition.»;

4) av herr Bergqvist, som ansett, att utskottets motivering bort hava

följande lydelse:

»Enligt utskottets mening — — — affärsmässigt sätt.

Då Nederkalix grannkommun Töre befinner sig i nästan samma belägenhet

som Kalix, vill utskottet hava uttalat, att hinder ej må möta för Kungl.

Maj:t att, därest omständigheterna sådant medgiva utan eftersättande av

Kalixintresset, inom ramen av här förordade förslag underhjälpa trävaruindustriens

upptagande jämväl i Töre.

Beträffande herr Lövgrens i Nyborg — — — genomförande.»;

5) av herr Hallin.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till återupprättande av viss industriell verksamhet i Nederkalix socken. s. 1 i texten