Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om personligt lönetillägg åt majoren J. G. H. Schmiterlöw.

1927-02-22 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:18, Utlåtande i anledning av väckt motion om personligt lönetillägg åt majoren J. G. H. Schmiterlöw.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

5r 18.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om personligt lönetillägg

åt majoren J. G. H. Schmiterlöw.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr N. Holmström i Gävle väckt motion,

nr 237, har hemställts, att riksdagen må tillerkänna majoren vid artilleristaben

J. G. H. Schmiterlöw ett personligt lönetillägg å 600 kronor per

år jämte dyrtidstillägg enligt gängse grunder att utgå fr. o. m l november

1926 intill den tidpunkt, då major Schmiterlöw på grund av sina tjänsteår

flyttas till den högre löneklassen, och så länge han innehar sin nuvarande

befattning som major vid artilleristaben.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

»Genom 1925 års riksdagsbeslut i försvarsfrågan skedde en omorganisation

av artilleristaben.

Enligt den nya organisationen är chefen för artilleristaben överste. Enligt

förutvarande organisation var chefen för denna stab major och var

tillika stabschef vid artilleriinspektionen.

Som följd av denna omorganisation blev förutvarande chefen för artilleristaben,

majoren J. G. H. Schmiterlöw, major vid artilleristaben och stabschef

vid artilleriinspektionen. På grund av dessa befattningars placering

i löneplanen kom majoren Schmiterlöw att därigenom få en lägre lön än

vad han tidigare innehaft i ungefär enahanda befattning. Mot befattningarnas

placering i löneplanen har jag intet att anföra. Men jag anser,

att rätt och billighet kräver, att, då övergången till den nya organisationen

på detta sätt drabbat majoren Schmiterlöw, det för honom personligen

bör tillrättaläggas, så att han erhåller ett personligt lönetillägg motsvarande

löneminskningen 600 kronor per år jämte dyrtidstillägg. ^Riksdagen torde

icke hava avsett, att övergången till den nya organisationen på sådant sätt

skulle medföra löneminskning för personalen.

Major Schmiterlöw har hos Kungl. Maj:t sökt rättelse häri. Men Kungl.

Maj:t har, då förhållandet är i full överensstämmelse med riksdagens beslut

beträffande organisationen och löneplanen, av rent formella skäl naturligen

icke kunnat lämna sitt bifall därtill.»

Utskottet har inhämtat, att försvarsväsendets lönenämnd i yttrande den

10 december 1926 över majoren Schmiterlöws av motionären omförmälda

framställning hos Kungl. Maj:t om erhållande av ifrågavarande löneförmån

avstyrkt ansökningen och därvid anfört följande;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18.

11

»Den av sökanden åberopade bestämmelsen i 9 § 1 mom. av officersavlöningsreglementet

— vilken jämlikt föreskrift i kungörelsen den 18 juni 1926

(nr 251) angående förlängd giltighetstid och utsträckt tillämpning av nämnda

reglemente numera upphört att gälla, såvitt angår beställningen såsom chef

för artilleristaben — avsåg uppenbarligen endast ordinarie innehavare av

denna beställning. Fördenskull lärer bestämmelsen i fråga icke hava grundat

någon rätt för sökanden, som endast på förordnande uppehållit berörda

beställning, att efter förordnandets upphörande bibehålla den lön, han

enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1926 berättigats att under

tiden för förordnandet åtnjuta. På grund härav och då ej heller någon

annan bestämmelse i avlöningsreglementet giver stöd åt sökandens anhållan

att fortfarande få tillgodnjuta sagda lön, anser lönenämnden föreliggande

ansökning icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.»

Under åberopande av lönenämndens sålunda gjorda uttalande, till vilket

utskottet ansluter sig, och då utskottet ej kan finna, att ur billighetssynpunkt

tillräckliga skäl föreligga till att bereda Schmiterlöw en löneförmån,

till vilken han ej är lagligen berättigad, får utskottet hemställa,

att herr Holmströms i Gävle förevarande motion (II: 237)

icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 22 februari 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAKNZELIIJS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 17.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.