Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1927-02-01 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 1 februari 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.
(I:a avd.)
A. Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 har Kungl.
Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att till uppehållande
av en speciell handelsavdelning inom utrikesdepartementet för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av en speciell handelsavdelning
inom utrikesdepartementet för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 30,000 kronor.
B. Sveriges representation i utlandet.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att
dels besluta upprättandet från och med den 1 juli 1927 i Omaha av en ordinarie
vicekonsulsbefattning, tillhörande lönegraden B: 26 och med ett ortstilllägg
av 6,800 kronor,
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget beskickningar och konsulat, nu
1,610,400 kronor, med 15,400 kronor till 1,625,800 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 1—6.
Speciell
handels
avdelning.
[1.*]
Beskickningar
och
konsulat.
[2.]
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 3 höft. (Nr 3.)
1
2
Statsutskottets utlåtande, Nr 8.
Kungl. Maj:ts förslag avser, att den för närvarande oavlönade vicekonsulsbefattningen
i Omaha, vilken är vakant, skulle återbesättas med avlönade innehavare,
som i sådant avseende skulle åtnjuta avlöning i lönegraden B 26 (lägst
8,580 kronor), och ortstillägg med 6,800 kronor eller samma belopp, som enligt
gällande stat utgår till vicekonsuln i Minneapolis. Genom inflytande expeditionsavgifter
beräknas redan under det första verksamhetsåret ersättningen till
vicekonsuln kunna i huvudsak täckas. Den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen
medför en ökning av anslaget till beskickningar och konsulat med 15,400
kronor.
Utskottets Utskottet vill erinra om att statsutskottet vid 1926 års riksdag i fråga om
yttrande. anställandet av en vicekonsul vid generalkonsulatet i Shanghai yttrade, att
utskottet med hänsyn till den betydande utökning, som under de senaste åren
ägt rum i fråga om Sveriges representation i utlandet, mast ställa sig tveksamt
inför varje fråga om uppförande å ordinarie stat av ytterligare befattningar
vid beskickningar och konsulat. Av angivna skål tillstyrkte utskottet dock
det då föreliggande förslaget.
Vad utskottet i sistnämnda ärende anfört rörande ökning i utrikesrepresentationen,
äger enligt utskottets mening allt fortfarande oförminskad betydelse.
Det oaktat anser sig utskottet, då verkligt behov av att återbesätta vicekonsulsbefattningen
i Omaha synes föreligga och starka skäl av ekonomiska art tala
för den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, böra tillstyrka det nu framlagda
förslaget.
I enlighet med de principer, efter vilka de ordinarie avlöningsanslagen numera
beräknas, synes avlöningen till en vicekonsul med avlöning i lönegraden
B: 26 visserligen hava bort beräknas till 0,540 kronor eller efter näst högsta
löneklassen inom lönegraden i stället för med 8,580 kronor, motsvarande avlöningen
i lägsta löneklassen i samma lönegrad, men har utskottet, som icke funnit
anledning till erinran mot det föreslagna ortstillägget, på grund av storleken
utav förevarande anslag och den relativt obetydliga höjning, det här
gäller, icke ansett sig böra ifrågasätta någon ändring i det äskade anslagsbeloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta upprättandet från och med den 1 juli 1927 i
Omaha av en ordinarie vicekonsulsbefattning, tillhörande lönegraden
B: 26 och med ett ortstillägg av 6,800 kronor,
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar och
konsulat, nu 1,610,400 kronor, med 15,400 kronor till 1,625,800
kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal
Arvoden och
ortstillägg
åt viss extra
personal i
utrikesrepresentationen.
[B.]
Statsutskottets utlåtande, Nr 8.
3
i utrikesrepresentationen för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
4:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hem- Extra ortsställer
utskottet, tillägg.
r4 i''
att riksdagen ma, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal
i utrikesrepresentationen för budgetåret 1927_1928 an
visa
ett extra anslag av 315,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att höja det ordinarie
anslaget skrivbiträden vid beskickningar och konsulat, nu 250,000 kronor med
140,000 kronor till 390,000 kronor.
Anslagshöjningen är förorsakad av att, på sätt under punkt 20 här nedan
närmare omförmäles, från huvudtitelns allmänna expensanslag ett belopp av
140,000 kronor överflyttats till detta anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag,
hemställer,
att riksdagen ma höja det ordinarie anslaget till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat, nu 250,000 kronor, med 140,000
kronor till 390,000 kronor.
6:o) Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Majrts under Personliga
punkt 6 framställda förslag, får hemställa, gottgörelser
för mistade
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budget- avgifter.
år ägt rum, till personliga gottgörelser för mistade konsulat- [6.]
avgifter^ för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
Skrivbiträden
vid beskickningar
och konsulat.
[5.]
7ro) Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag (punkt 7) får utskottet,
under erinran om att för ändamalet under innevarande budgetår utgår ett anslag
av 44,000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till attachéer för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 40,000 kronor.
Förstärkning
av reservationsanslaget
till
attachéer.
[7.]
8.o) Under erinran om att till förstärkning av reservationsanslaget till han- Förstärkdelsattachéer
för budgetåret 1926—1927 anvisats 60,000 kronor, får utskottet nin9 av re''
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställa, aZlagTtill
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservations
anslaget till handelsattachéer för budgetåret 1927—1928
visa ett extra anslag av 50,000 kronor.
handels
attachéer.
an
-
[8.]
4
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
Social
attaché.
[9.]
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetåret
ägt rum, till avlönande av en socialattaché för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor.
Extra biträ- 10:0) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att höja det ordinarie
den och vakt- anslaget till extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, nu
Utieskick-A 55,000 kronor, med 35,000 kronor till 90,000 kronor.
ningar och
konsulat. Medel för ifrågavarande ändamål utgå för närvarande från tvenne anslag,
[10]. ett ordinarie å 55,000 kronor och ett extra å 35,000 kronor. Sistberörda extra
anslag, som i nu gällande riksstat är uppfört under rubriken »ytterligare medel
för anställande av extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och
konsulat», torde numera få anses tillgodose ett permanent behov och syntes
därför departementschefen lämpligen böra sammanläggas med det för samma
ändamål upptagna ordinarie anslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till extra biträden
och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, nu
55,000 kronor, med 35,000 kronor till 90,000 kronor.
C. Internationella byråer m. m.
Sveriges 11 :o) Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att
andel i kost- dels, för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1927 för NatioNatioZe/nas
nernas’ förbund, för budgetåret 1927—1928 ställa till förfogande det belopp
förbund. av 35^397: 87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbunds[H.
] församlingens beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbe
ta
dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 289,000
kronor.
Beträffande utredningen i ärendet
åberopade statsrådsprotokollet.
får utskottet hänvisa till sid. 10—14 av
Förbundets budget för år 1926 slutade på en utgiftssumma av 22,930,633
guldfrancs. För gäldande av Sveriges andel häri efter en kvot av eller
cirka 1.9 % anvisades för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av
318,800 kronor. „
Den av förbundsförsamlingen för år 1927 fastställda budgeten uppgår till
24,512,341 guldfrancs och överstiger alltså med 1,581,708 guldfrancs den för
år’ 1926 fastställda utgiftsstaten. ökningen är delvis att hänföra till Tysk
-
Statsutskottets utlåtande, Nr S.
5
lands inträde i förbundet och kompenseras av Tysklands bidragsskyldighet,
varför ökningen icke medför någon höjning av övriga staters avgifter.
Liksom i 1926 års budget har för 1927 upptagits en post av 1,375,000 guldfrancs
för bestridande av förbundets nybyggnadskostnader. Samma belopp
avses att årligen upptagas, intill dess den totala kapitalutgiften för ifrågavarande
ändamål täckts. I enlighet med ett beslut av församlingen viol 1925
års möte förskotteras nybyggnadskostnadema ur en särskild fond, vilken bildats
genom bl. a. besparingar å budgeterna för 1923, 1924 och 1925. Denna
fond är avsedd att så småningom restitueras till de stater, vilka genom sina inbetalningar
till förbundet bidragit till dess bildande, och i enlighet med förbundsförsamlingens
beslut vid dess senaste ordinarie möte kommer från och
med år 1927 att göras en början härmed. Sålunda avsattes ett belopp av
1,400,000 guldfrancs i och för dylik restitution efter en samtidigt fastställd
skala, enligt vilken Sverige har att uppbära 2.528419 % av nämnda summa
eller 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande i svenskt mynt 25,486:47 kronor.
Utöver sistberörda belopp skall för fullgörande av Sveriges bidragsplikt till
Nationernas förbund för år 1927 gäldas ett belopp av 399,303:75 guldfrancs
eller i svenskt mynt och i avrundat tal 289,000 kronor. Sveriges bidrag
för år 1927 utgör alltså sammanlagt, i jämnt krontal (25,486: 47 + 289,000),
314,486 kronor mot 318,800 kronor för år 1926.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år
1927 för Nationernas förbund, för budgetåret 1927—1928
ställa till förfogande det belopp av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande
kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens
beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,
b) för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av
289,000 kronor.
12 :o)
skottet,
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer ut- Sveriges
representanters
del
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår Nationernas
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges repre- förbunds
sentanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeför- församling
samling för budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra anslag av l
40,000 kronor.
13 :o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges del
-
Sveriges
deltagande
i internationella
konferenser.
[13.]
6
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
tagande i internationella konferenser för budgetåret 1927—
1928 bevilja ett extra anslag av 20,000 kronor.
Internatio- 14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestridande
nolla skilje- av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella skiljedomstolens byrå
byråfsaag. i Haag för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200
[14] kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 14 och 15 av åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan eu följd av år hava medel av riksdagen anvisats till bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna för den internationella skiljedomstolens byrå
i Haag. Å extra stat för budgetåret 1926—1927 finnes för ändamålet uppfört
ett förslagsanslag av 4,600 kronor. Anslaget har nu ansetts kunna för budgetåret
1927—1928 nedsättas med 400 kronor till 4,200 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna
för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
4,200 kronor.
15 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå och
generalsekretariatet för budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra anslag av
3.500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 15 och 16 av åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens
byrå och generalsekretariat för innevarande budgetår anvisade nästlidet
års riksdag enahanda belopp, som nu för motsvarande ändamål av Kungl.
Maj:t äskats för budgetåret 1927—1928.
Utskottets Utskottet har låtit införskaffa uppgifter å de belopp, varmed bidrag från
yttrande. vissa andra stater utgå till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat.
Enligt dessa uppgifter utgå för närvarande sådana bidrag från nedannämnda
stater med följande belopp:
Danmark 3,000 danska kronor.
Norge 2,500 norska kronor.
Schweiz 2,000 francs (för år 1927; motsvarande belopp för år 1926 utgjorde
1.500 francs).
Interparlamentariska
unionens
byrå och
generalsekretariat.
[15.]
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
7
Från Finland utgår intet direkt statsbidrag, men vederbörande finska grupp
beviljar ur det gruppen tillerkända statsanslaget bidrag, som för år 1926 uppgått
till 500 schweiziska francs och som för innevarande år föreslagits skola
utgå med 1,000 schweiziska francs.
Nederländska staten lämnar intet bidrag utan endast subvention till vederbörande
nederländska grupp. Sådan subvention är i nu föreliggande budgetförslag
upptagen till ett belopp av 1,350 gulden.
Av ovanstående uppgifter framgår, att Sveriges bidrag i åtskilliga fall
överstigit dem, som lämnats av med Sverige jämförliga länder.
På grund härav har det synts utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke
någon nedsättning i det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslaget borde
kunna vidtagas. Utskottet anser sig dock icke nu kunna föreslå en dylik nedsättning,
men förutsätter att frågan om anslag för detta ändamål till nästkommande
år upptages till mera ingående prövning.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
Interparlamentarisha Unionens byrå och generalsekretariat för
budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra anslag av 3,500 kronor.
16 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp
för budgetåret 1927—-1928 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 16—19 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Under en följd av år hava under tredje huvudtiteln medel varit anvisade
såsom bidrag åt riksdagens interparlamentariska grupp. Sådant bidrag äskades
senast vid nästlidet års riksdag, som för budgetåret 1926—1927 beviljade
ett extra anslag för ändamålet av 15,000 kronor.
Departementschefen har beträffande det nu äskade anslaget anfört följande:
»Gruppens styrelse har framhållit, att, ehuru utgifterna för gruppens allmänna
verksamhet under nu löpande budgetår — på grund av de begränsningar
i fråga om förvaltningskostnader, som måst vidtagas efter statsbidragets
sänkning -— möjligen icke torde komma att avsevärt överskrida det av senaste
riksdag beviljade beloppet, 15,000 kronor, man för nästkommande budgetår
hade att räkna med en del merutgifter, som komme att föranledas dels av
gruppens deltagande i en av den interparlamentariska unionen under senare delen
av innevarande år anordnad konferens i Paris, dels av gruppens övertagande
från och med den 1 januari 1927 av presidiet i Nordiska Interparlamentariska
Förbundet, varmed följde skyldighet för gruppen att anordna det adertonde
nordiska delegerademötet, att handhava förbundets sekretariat och att utgiva
de nordiska interparlamentariska gruppernas årsbok. På grund av nu angivna
förhållanden och särskilt med hänsyn till de avsevärda utgifter, varmed grup
-
8
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
pens budget torde komma att belastas med anledning av det nordiska delegerademötets
förläggning till Stockholm, anser jag, att statsbidraget för nästkommande
budgetperiod bör sättas till väsentligt högre belopp än det nu utgående,
ehuruväl på grund av sparsamhetsskäl ökningen synes böra begränsas
till 15,000 kronor, varigenom bidraget i sin helhet skulle komma att uppgå till
30,000 kronor.»
Utskottets Under erinran att ökningen av här ifrågavarande anslag uteslutande är att
yttrande, hänföra till de av departementschefen omförmälda, i samband med det adertonde
nordiska delegerademötets förläggande till Stockholm uppkommande merutgifterna
för riksdagens interparlamentariska grupp får utskottet hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret
1927—1928 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.
17 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till internationella fredsbyrån i Geneve för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
Internationella
fredsbyrån
i Genéve.
[17.]
Främjande
av
upplysnings
verksamhet
rörande
Nationernas
förbund.
[18.]
18 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till främjande
av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund för budgetaret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 20—22 av
åberopade statsrådsprotokollet.
Motion. Uti en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr 170)
har vidare hemställts,
dels att anslaget under tredje huvudtiteln till främjande av upplysningsverksamhet
rörande Nationernas förbund höjes till 5,000 kronor,
dels ock att titeln för anslaget ändras till »främjande av upplysningsverksamhet
bland folket om fredsfrågan».
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
För det med ifrågavarande anslag avsedda syftet har sedan några år tillbaka
utgått bidrag av statsmedel till svenska föreningen för Nationernas förbund.
Med bifall till i statsverkspropositionen gjord hemställan beslöt sålunda
riksdagen att för budgetåret 1923—1924 anvisa ett extra anslag av 3,000
kronor att utgå till nämnda förening. Samma belopp begärdes av föreningen
för budgetåret 1924—1925, men ansåg Kungl. Maj:t, att bidraget borde av
sparsamhetsskäl begränsas till 2,500 kronor, vilket senare belopp jämväl av
Statsutskottets utlåtande, Nr S.
9
riksdagen beviljades. I 1925 års statsverksproposition var anslaget, i enlighet
med föreningens hemställan, upptaget med 3,000 kronor, men riksdagen,
som hyste en viss tvekan, huruvida tillräckliga skäl förelåge för ett fortsatt
beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål, ansåg sig visserligen icke
böra för det dåvarande indraga anslaget, men beviljade icke högre belopp än
2,500 kronor. Med hänsyn till detta riksdagens uttalande föreslog Kungl. Maj :t
1926 års riksdag att anslaget för här ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret
1926—1927 utgå med endast 1,500 kronor, och blev detta förslag av riksdagen
bifallet.
Utskottet har icke funnit lämpligt, att för ifrågavarande ändamål anvisas
högre anslag än som för närvarande utgår eller 1,500 kronor. Ej heller föreligga
enligt utskottets mening tillräckliga skäl att vidtaga någon ändring beträffande
anslagets användning. Härav följer, att utskottet ej anser sig
böra tillstyrka det av herr Lindhagen väckta förslaget rörande anslagets benämning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å den av herr Lindhagen väckta motionen 1:170 må,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till
svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
D. Diverse.
19 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att höja ordinarie
reservationsanslaget underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet,
möbler m. m., nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor, till 60,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till underhåll och reparationer av statens fastigheter
i utlandet, möbler m. m. var i riksstaterna för budgetåren 1923—
1924 och 1924-—1925 upptaget till ett belopp av 60,000 kronor. Då vid ingången
av sistnämnda budgetår en reservation å anslaget förefanns till belopp
av omkring 35,000 kronor, blev detsamma i statsverkspropositionen till
1925 års riksdag uppfört med allenast 50,000 kronor. Det framhölls emellertid
i propositionen, att det säkerligen icke läte sig göra att för framtiden upprätthålla
en så stark utgiftsbegränsning, som under senaste tid ägt rum, i det
dels vissa reparationer å statens fastigheter i utlandet icke kunde i längden
uppskjutas, dels de av anslaget utgående kostnaderna för vattenavgifter, försäkringspremier,
skatter och andra onera kunde beräknas visa stegring.
I samband med de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under riksstatens
tredje huvudtitel för budgetåret 1926—1927, anmälde dåvarande departementschefen
att, ehuru på grund av vissa planerade, såsom nödvändiga ansedda
reparationsarbeten anslaget snart nog under den därpå följande tiden kom
-
Utskottets
yttrande.
Underhåll
och reparationer
åt»
statens
fastigheter
i utlandet,
möbler m. m.
[19.]
10
Statsutskottets utlåtande, Nr S.
me att tagas i anspråk i större utsträckning än vad fallet varit under de närmast
föregående åren, lian dock med hänsyn till fortfarande förefintliga reservationer
å anslaget ej ansåge sig böra då föreslå detsammas återställande
till belopp, som normalt ansetts behövligt.
Då reservationerna å anslaget emellertid numera helt förbrukats, medan å
andra sidan, efter förvärvandet av ett beskickningshus i Washington, tillkommit
utgifter för ytterligare en fastighet, har en ökning av anslaget med 10,000
kronor ansetts nödvändig.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget till underhåll
och reparationer av statens fastigheter i utlandet,
möbler m. m., nu kronor 50,000, med 10,000 kronor till 60,000
kronor.
Skrivmaterialier,
expenser,
renskrivning
m. m.
[20.]
20 :o) Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att i riksstaten under
tredje huvudtiteln från och med budgetåret 1927—1928 uppföra ett ordinarie
förslagsanslag till skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. in. till belopp
av 410,000 kronor.
I skrivelse nr 3 angående regleringen för budgetåret 1926—1927 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel har riksdagen — under erinran om att
ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
m''. m. under en följd av år i stor utsträckning överskridits, vilket vid åtskilliga
tillfällen föranlett uttalanden från riksdagens och dess revisorers sida om nödvändigheten
att begränsa utgifterna å anslaget •—- framhållit, att riksdagen
visserligen funnit, att åtgärder i sådan riktning av Kungl. Maj:t vidtagits,
men att det i allt fall syntes riksdagen, som om utgifterna å anslaget fortfarande
vore alltför höga. I samband härmed har riksdagen framhållit såsom
sin mening, att en begränsning av utrikesdepartementets och därunder lydande
beskickningars och konsulats expensmedel borde vidtagas. Då emellertid från
ifrågavarande anslag utginge kostnader för uppvärmning m. m., vilka kostnader
även för framtiden borde endast förslagsvis beräknas, syntes lämpligt, att
anslaget för framtiden uppdelades i ett förslagsanslag för berörda ändamål och
ett reservationsanslag, avsett för övriga utgifter under anslaget; dock borde
enligt riksdagens mening ankomma på Kungl. Maj:t att framlägga förslag
rörande grunderna för anslagets uppdelning.
Departementschefen har nu i ärendet anfört följande:
»Det anslag, vars uppdelning sålunda ifrågasatts, var i riksstaterna för budgetåren
1924—1925 och 1925—1926 upptaget till belopp av 420,000 kronor
men höjdes av fjolårets riksdag till 600,000 kronor med anledning av det avsevärda
överskridande av anslaget, som ägt rum under de närmast föregående
åren. Trots de ansträngningar, som gjorts i syfte att i möjligaste mån nedbringa
expensutgifterna inom utrikesförvaltningen, och som för nästlidet budgetår
jämväl medfört en minskning i förhållande till det föregående med om
-
Statsutskottets utlåtande, Nr S.
11
kring 57,000 kronor, har det icke visat sig möjligt att undvika ett överskridande
av det anvisade anslagsbeloppet. Enligt budgetredovisningen för budgetåret
1925—1926 utgjorde sålunda utgifterna å anslaget omkring 679.000
kronor, och jämväl för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 torde man hava att räkna
med en merutgift, ehuru dock, såvitt nu kan bedömas, till lägre belopp än merbelastningen
för det nästförflutna budgetåret.
. Därest en uppdelning av nu ifrågavarande anslag i ett anslag för uppvärmning
m. m. och ett för övriga utgifter under anslaget bör äga ruin, anser jag
mig böra förorda, att de utgifter för renskrift vid beskickningar och lönade
konsulat, vilka för närvarande bestridas av medel å expensanslaget, samtidigt
överflyttas till anslaget »skrivbiträden vid beskickningar och konsulat», genom
vilken anordning, på sätt jag i det föregående framhållit, skulle föranledas eu
höjning av sistberörda anslag med 140,000 kronor. Någon svårighet att efter
denna överflyttning hålla samtliga utgifter för skrivhjälp vid beskickningar
och konsulat inom ramen för sistberörda avlöningsanslag torde icke böra möta.
men på grund av de växlande förhållanden man här har att räkna med synes
dock ej uteslutet, att även därefter vid något enstaka tillfälle kan bliva nödvändigt
att för nu ifrågavarande utgifter anlita expensanslaget.
Av övriga utgifter under det nuvarande allmänna expensanslaget torde i
enlighet med det av riksdagen lämnade direktiv de ur expensanslaget utgående,
i gällande stat för ortstillägg åt ordinarie befattningshavare vid beskickningar
och konsulat fastställda ersättningar för uppvärmning och belysning av statens
fastigheter i utlandet lämpligen höra sammanföras med motsvarande utgifter
beträffande utrikesdepartementets lokaler och utrikesministerhotellet under ett
särskilt anslag av förslagsanslags natur. På grund av de beräkningar, som nu
kunnat göras, synes mig ifrågavarande anslag, vars riktiga benämning torde
vara »uppvärmning, belysning m. m.», icke kunna sättas lägre än till 50.000
kronor.
hör övriga hithörande utgifter, vilka fortfarande liksom hittills borde bestridas
av expensanslaget, skulle efter berörda överflyttningar återstå ett belopp
av 410,000 kronor. Riksdagen har ansett lämpligt, att det för dessa
utgifter erforderliga anslaget, vilket synes böra benämnas: »skrivmaterialier,
expenser, renskrivning m. m.», uppföres såsom reservationsanslag. Häremot
finner jag mig dock höra framhålla, att vissa av de utgifter, vilka böra bestridas
av tredje huvudtitelns expensanslag, äro av den natur, att det svårligen
låter sig göra att ens tillnärmelsevis på förhand beräkna dem. I all synnerhet
gäller detta telegramkostnaderna, vilka särskilt de år, då traktatförhandlingar
eller andra mera omfattande överläggningar med främmande makter pågå. hårt
belasta anslaget. För den händelse det skulle ifrågasättas att redan Hd årets
riksdag genomföra én begränsning av expensanslaget, borde därför nödig försiktighet
bjuda, att en dylik åtgärd kombineras med en höjning av anslagets
belopp. Merbelastningen å ifrågavarande anslagstitel, vilken för budgetåret
1924 1925 utgjorde omkring 136,000 kronor, har visserligen, såsom jag förut
påvisat, under budgetåret 1925—1926 kunnat nedbringas till omkring^79.000
kronor och bör för innevarande budgetperiod kunna ytterligare minskas, men
det torde vara vanskligt — även för det fall att anslaget något ökas — att redan
för nästkommande budgetperiod fastlåsa utgifterna under anslaget vid en bestämd
siffra.
Enligt departementschefens mening borde expensutgifterna fortfarande bestridas
av ett förslagsanslag, ehuruväl han på grund av alltjämt fortgående
besparingsåtgärder och den minskning i utgifterna, som komme att föranledas
av passviseringstvångets gradvisa upphävande, icke ansåg uteslutet, att utgif
-
Utskottets
yttrande.
12 Statsutskottets utlåtande, Nr S.
terna under ett kommande år kunde hållas inom ramen för det belopp, som motsvarade
de för innevarande budgetperiod av riksdagen anvisade medel för
ändamålet. För skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m. har också av
Kungl. Maj:t äskats ett ordinarie förslagsanslag å 410,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att tredje huvudtitelns expensanslag,
vilket nu är i riksstaten upptaget såsom förslagsanslag med ett belopp
av 600,000 kronor, skall uppdelas å följande ordinarie förslagsanslag:
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m........ . 410,000 kr.
Uppvärmning, belysning m. m...... . ................. 50,000 » ,
varjämte till anslaget till skrivbiträden vid beskickningar och konsulat skulle
överföras ett belopp av 140,000 kronor.
Under punkt 5) här ovan har utskottet tillstyrkt sistnämnda åtgärd. Ej
heller har Kungl. Maj :ts förslag om uppförande å riksstaten av ett nytt ordinarie
förslagsanslag till uppvärmning, belysning m. m. med ett belopp av
50,000 kronor föranlett någon erinran från utskottets sida.
Däremot har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka det framlagda förslaget
om upptagande av ett ordinarie förslagsanslag med 410,000 kronor, avsett
för skrivmaterialer, expenser, renskrivning m. m. Enligt vad utredningen
i ärendet giver vid handen, synes det viktigaste skälet för att expensanslaget
allt fortfarande enligt departementschefens mening skulle erhålla förslagsanslags
natur vara svårigheten att på förhand beräkna kostnaderna för telegram
och telefon. I anledning härav har utskottet under hand inhämtat, att sistnämnda
utgifter för det löpande budgetåret icke torde komma att understiga ett belopp
av 135,000 kronor. Det synes med hänsyn härtill utskottet som om åtskilliga
skäl talade för att på det sätt tillmötesgå Kungl. Maj :ts förslag i ärendet, att
ett särskilt förslagsanslag å sistnämnda belopp upptages för bestridande av
telegram- och telefonkostnader. Därest så sker, synes hinder icke böra möta
för att det för skrivmaterialier, expenser, renskrivning m. m. med undantag för
telegram- och telefonkostnader avsedda beloppet, ,275,000 kronor, upptages i
riksstaten såsom reservationsanslag.
Enligt utskottets mening bör alltså tredje huvudtitelns nuvarande expensanslag,
sedan ovannämnda överflyttning till skrivbiträdesanslaget skett, uppdelas
å följande tre ordinarie anslag:
Skrivmaterialier, expenser in. m., reservationsanslag. .. . 275,000 kr.
Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag......... 135,000 »
Uppvärmning, belysning m. in., förslagsanslag........ 50,000 »
I fråga om överflyttningen från expensanslaget till anslaget till skrivbiträden
vid beskickningar och konsulat av ovannämnda belopp, 140,000 kronor, har
departementschefen uttalat, att någon svårighet att efter överflyttningen hålla
samtliga utgifter för skrivhjälp vid beskickningar och konsulat inom ramen
för berörda avlöningsanslag icke borde möta, men att på grund av de växlande
förhållanden man här hade att räkna med det dock ej syntes uteslutet,
att även därefter vid något enstaka tillfälle det kunde bliva nödvändigt att
för nu ifrågavarande utgifter anlita expensanslaget. Med anledning härav vill
Statsutskottets utlåtande, Nr 8.
13
utskottet, som visserligen måste finna, att med den av utskottet nu föreslagna
ändringen av expensanslagets anslagskaraktär detsamma icke synes kunna avses
jämväl-för täckande av brist i anslaget till skrivbiträden vid beskickningar
och konsulat, dock framhålla, att, därest en sådan brist skulle uppkomma,
densamma icke synes böra täckas med anlitande av expensanslaget utan med
andra till Kungl. Maj :ts disposition ställda medel.
I anledning av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) ur riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier,
expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.;
b) i riksstaten under tredje huvudtiteln från och med budgetåret
1927—1928 uppföra dels ett nytt ordinarie reservationsanslag
till skrivmaterialier, expenser m. m. med ett belopp av
275.000 kronor, dels ock ett nytt ordinarie förslagsanslag till
telegram- och telefonkostnader med ett belopp av 135,000
kronor.
21 :o) Under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående punkt
anfört, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i riksstaten under tredje huvudtiteln från
och med budgetåret 1927—1928 uppföra ett nytt ordinarie förslagsanslag
till uppvärmning, belysning m. m. med ett belopp
av 50,000 kronor.
22:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra
anslag av 125,000 kronor.
23 :o) Under framhållande att anslaget till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga m. m., som för budgetåret 1926—1927 i riksstaten uppförts
med ett belopp av 15,000 kronor, ansetts kunna sänkas med hänsyn till storleken
av förefintliga reservationer, får utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag hemställa,
att riksdagen må sänka det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m., nu
15.000 kronor, med 5,000 kronor, till 10,000 kronor.
24 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att för beskickningshusets
i Helsingfors försättande i fullt tillfredsställande skick för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 46,000 kronor.
Uppvärmning,
belysning
m. fn.
[21.J
Upplysningsverksamhet
i
utlandet
angående
Sverige.
Kommittéer
och
utredningar
genom
sakkunniga
m. m.
Beskickningshuset
i
Helsingfors.
r24.]
14
Statsutskottets utlåtande, AV 3.
TJtslcottets
yttrande.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 26—31.
Departementschefen har ifråga om detta anslags äskande anfört följande:
»Med hänsyn till de höga kostnader, som redan åsamkats statsverket för ombyggnad
och iståndsättande av beskickningsfastigheten i Helsingfors, finner
jag det synnerligen beklagligt, att ytterligare medel befunnits erforderliga för
fastighetens försättande i fullt tillfredsställande skick.
Då å andra sidan den i saken förebragta utredning synts mig ådagalägga,
att de av Byggnadsstyrelsen i dess ovan berörda utlåtande av den 9 december
1926 till utförande föreslagna arbeten äro av beskaffenhet att böra så snart
ske kan bringas till verkställighet, finner jag mig dock ej kunna underlåta att
tillstyrka, att härför erforderliga medel nu ställas till förfogande.
Såsom framgår av den redogörelse för innehållet i Byggnadsstyrelsens nyss
omnämnda utlåtande, som jag ovan lämnat, har bland ifrågavarande arbeten
med ett kostnadsbelopp av 100,000 finska mark, motsvarande omkring 9,450
kronor,, upptagits lagning av vissa sprickor, vilka uppkommit såsom en av
Byggnadsstyrelsen förutsedd följd av de grundförstärkningsarbeten, vartill
Kungl. Maj:t den 24 november 1923 anvisat ett belopp av högst 20,000 kronor,
och har Byggnadsstyrelsen i fråga om dessa lagningsarbeten framhållit, att
styrelsen på sin tid, vid beräknandet av kostnaderna för berörda grundförstärkningsarbeten,
avsett att det härför av styrelsen beräknade, sedermera
anslagna belopp, 20,000 kronor, skulle tagas i anspråk även för täckande av
en del av de för lagning av uppkommande sprickor erforderliga kostnader.
Av sistnämnda belopp, 20,000 kronor, har hittills för nämnda grundförstärkningsarbeten
utgått sammanlagt 13,572 kronor 20 öre, och står alltså fortfarande
till förfogande ett belopp av 6,427 kronor 80 öre, vilket belopp sålunda nu
torde böra i första hand tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna för
nyssberörda, av de verkställda grundförstärkningsarbetena föranledda åtgärder.
Den av Byggnadsstyrelsen för samtliga, ifrågavarande arbeten beräknade
totalkostnad utgör, såsom redan nämnts, 551,000 finska mark, motsvarande
omkring 52,000 kronor. Efter avdrag av nyss angivna, redan nu disponibla
belopp av 6,427 kronor 80 öre erfordras alltså ytterligare omkring 45,572
kronor 20 öre. Då av de jämlikt tidigare riksdagsbeslut anslagna medel endast
återstår ett belopp understigande 100 kronor, vilket torde böra till statsverket
uterbäras, finnes för anskaffande av nu behövligt belopp av 45,572
kronor 20 öre, vilket med hänsyn till eventuella kursförändringar torde böra
avrundas uppåt till 46,000 kronor, ingen annan utväg än att hos riksdagen
göra framställning om ett särskilt anslag. Med hänsyn därtill, att de föreslagna
arbetena möjligen icke kunna samtliga fullbordas under loppet av nästkommande
budgetår, synes ett anslag för ändamålet lämpligen böra uppföras
såsom reservationsanslag.
Utskottet vill till en början erinra om vad som vid 1923 års riksdag förekom
vid behandlingen av anslag till beskickningshuset i Helsingfors.
I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag (tredje huvudtiteln, punkt 46)
gjorde Kungl. Maj:t, efter av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 14 december
1922 framlagda utredningar och förslag, framställning hos riksdagen om ytterligare
anslag, som befunnits nödvändiga till bekostande av ett fullständigt
iordningställande av beskickningshuset i Helsingfors. Kungl. Maj:t föreslog
därvid riksdagen medgiva, att för ändamålet finge användas ett å tilläggsstat
till riksstaten för år 1922 till förvärv av beskickning shus i Tokio m. m. anvisat
reservationsanslag å 240,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t hemställde, att
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
15
. riksdagen måtte, för beskickningshusets iordningställande, i den mån nyssnämnda
anslag icke därtill lämnade tillgång, ävensom till anskaffande av möbler
till detsamma vartill beräknats ett belopp av 70,000 kronor — för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
I anledning av dessa framställningar anmälde riksdagen i skrivelse den 23
februari 1923 (nr 3 A, punkt 42), att riksdagen, beträffande de synnerligen
boga kostnader av i det närmaste 600,000 kronor, som det påbörjade iordningställandet
av beskickningshuset i fråga komme att medföra, icke funnit annan
utväg förefinnas än att medel av riksdagen beviljades för täckande av den utav
Kungl. Maj:t till 333,739 kronor 86 öre beräknade merkostnaden, och sålunda
funnit sig böra bifalla Kungl. Maj :ts förslag om disponerandet av den till
237,491 kronor 72 öre uppgående behållningen å det för förvärv av beskickningslius
i Tokio anvisade anslaget. Vad angår återstående belopp, 96,248
kronor 14 öre, hade riksdagen emellertid ansett detta kunna avrundas nedåt till
90.000 kronor, vilket belopp sålunda anvisades såsom extra reservationsanslag
för budgetaret 1923 1924 i stället för det av Kungl. Maj:t begärda beloppet,
100.000 kronor. Riksdagen förutsatte emellertid härvid, att dessa medel så
disponerades, att ytterligare merkostnader icke åsamkades statsverket.
Emellertid anvisade Kungl. Maj:t redan på hösten samma år tillhopa 37,000
kronor av anslaget till oförutsedda utgifter till täckande dels av kostnader
för vissa grundförstärknmgsarbeten, dels ock uppkomna kursförluster. För
utförandet av ytterligare ändrings- och reparationsarbeten har Kungl. Maj:t
vidare den 10 augusti 1926 av anslaget till underhåll och reparationer av statens
fastigheter i utlandet, möbler m. m. anvisat 6,000 kronor. Till utskottets
kännedom har även kommit, att av tredje huvudtitelns anslag till extra utgifter
under budgetåret 1925—1926 ställts till förfogande ett belopp av c:a 8,000
kronor för uttorkning av beskickningshuset.
Inberäknat den av anslaget till oförutsedda utgifter bestridda kostnaden för
inköp av beskickningsfastigheten, 190,271 kronor 25 öre, hava alltså samtliga
utgifter för beskickningshuset i Helsingfors, däri inbegripet den av statsmedel
utgående kostnaden för detsammas möblering, uppgått till närmare 850,000 kronor.
Lägges härtill det nu äskade beloppet 46,000 kronor, skulle statsverkets
kostnader för detta ändamål komma att stiga till inemot 900,000 kronor.
Utskottet måste finna det vara i hög grad anmärkningsvärt, att kostnaderna
uppgått till sa betydande belopp och att nära nog årligen medel måst anvisas ,till
täckandet av merkostnader av olika slag. Det synes utskottet som om mycket
betänkliga brister vid de förberedande undersökningarna förekommit och som
om planläggningen av arbetena icke skett med den omtanke, som vederbort. Då
emellertid av den föreliggande utredningen framgår, att man nu torde kunna
förvänta att åtminstone nagra ytterligare kostnader för beskickningshusets
iordningställande icke skola ifrågakomma, har utskottet icke velat motsätta sig
Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
16
Statsutskottets utlåtande, Nr 8.
att riksdagen må för beskickning shusets i Helsingfprs försättande
i fullt tillfredsställande skick för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 46,000 kronor.
Motioner 25:o) Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kamom
inköp av maren (nr 76) av herr O. A. E. Lithander och den andra inom andra kammaren
heskick- (nr 86) av herr I. T. Vennerström m. fl., har hemställts, att riksdagen matte
ninh9etenSiig’ besluta’ att för inköP av en till beskickningsfastigheten i Washington gränsanWashington
de tomt, närmare omnämnd i ett av professor L. I. Wahlman avgivet, i Kungl.
gränsande jjaj;ts proposition nr 167 till 1925 års riksdag återgivet utlåtande, för budget
-
året 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 37,500 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning får
utskottet hänvisa till motionerna.
För inköp av beskickningshus i Washington jämte tillhörande inventarier
beviljade 1926 års riksdag enligt Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1926—
1927 ett extra anslag av 470,000 kronor.
I samband med omförmälda anslagsäskande omnämnde departementschefen,
att en till beskickningsfastigheten gränsande tomt, omfattande omkring 440
kvm., vilken omförmälts i professorn L. I. Wahlmans uti propositionen nr 167
till 1925 års riksdag återgivna yttranden, vore till salu för 10,000 dollars samt
att förslag väckts om statsinköp av densamma. Enär, såsom framginge av den
i nämnda proposition förebragta utredningen, den till kansli använda delen av
fastigheten vore för sitt ändamål tillräcklig, syntes departementschefen skäl
icke föreligga att upptaga ifrågavarande förslag.
Inom andra kammaren väcktes sedermera av herrar E. J. Carlsson-Frosterud
och Vennerström motion (nr 253) om inköp av berörda tomt. Motionen blev
emellertid efter avstyrkan av statsutskottet avslagen av riksdagen.
Utskottets Då några nya skäl icke tillkommit, som kunna motivera ett frångående av
yttrande. (jen gtåndpunkt i frågan, som riksdagen sålunda intagit, får utskottet hem
-
Förhyming 26 ro) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att till bestridande
av fastighet QTr irnc+na^a-mQ nnrlpr bnrlcrpfårpt. 1927—1928 för hvra av fastighet i Moskva,
V XOU/ VyUU OAUIU J.VJ.UXU,6UM/«U*M.& «-* » — --------
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32 och 33 av åberopade statsrådsprotokollet.
För bestridande av motsvarande kostnader för budgetåret 1926—1927 anvisade
nästlidet års riksdag ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
ställa,
att herrar Lithanders samt Vennerströms m. fl. ovanberörda
motioner (I: 76 och II: 86) icke må av riksdagen bifallas.
inrymmande kansiilokai samt bostäder åt aarvaranae DesKicJtnmgs cnei och
personal, jämte kostnader för fastighetens uppvärmning, belysnig m. m., an
-
ningen i
Moskva.
Statsutskottets utlåtande. Nr 3.
17
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna under budgetåret
1927—1928 för förhyrning av fastighet i Moskva, inrymmande
kanslilokal samt bostäder åt därvarande beskickningschef
och personal, jämte kostnader för fastighetens uppvärmning,
belysning m. m., anvisa ett extra förslagsanslag
av 45.000 kronor.
27 :o) Beträffande Kungl. Majrts förslag (punkt 26) rörande anslag under
tredje huvudtiteln till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
kommer utskottet att framdeles avgiva utlåtande, vilket utskottet velat härmed
för riksdagen
anmäla.
E. Övriga ordinarie anslag.
28 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetar äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 1 februari 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. RVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.
Vennersten, Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, O. P. V. Nilsson i
Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin och C. 1. Asplund;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A.
Wiklund, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson
i Prästbol, E. G. E. Eriksson i Stockholm och O. E. F. Järte;
med undantag därav att herr I. Hj. E. Pauli i st. f. herr Oscar Olsson deltagit i
behandlingen av punkterna 24—28.
Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens
tjänst.
[26.]
Övriga
ordinarie
anslag.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 höft. (Nr 3.)
9
18
Statsutskottets utlåtande, Nr 3.
Reservationer:
vid punkt 16 (riksdagens interparlamentariska grupp) av lierr O. Olsson i
Kullenbergstorp, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret 1927—
1928 bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor;
vid punkt 18 (främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas förbund)
av herrar S. H. Kvarnzelius, Oscar Olsson och S. Bengtsson i Norup,
vilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å den av herr Lindhagen väckta motionen I: 170,
till främjande av upplysningsverksamheten rörande Nationernas
förbund för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 2,500 kronor;
vid punkt 21 (beskickningshuset i Helsingfors) av herrar S. II. Kvarnzelius
och A. Anderson i Råstock mot viss del av motiveringen;
vid punkt 26 (motion angående inköp av tomt i Washington) av herr O. E.
F. Järte, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen.
Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
270483
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
A. Departementet.
1 Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ...j
2 Departementet, förslagsanslag ........................................
3 Speciell handelsavdelning inom departementet
40,000
488,000*
30,000
B. Sveriges representation i utlandet.
Beskickningar och konsulat, förslagsanslag...................
Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i- ut
rikesrepresentationen, förslagsanslag...........................
utrikesrepresentationen .....................................
Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat
Ekiperingspenningar, förslagsanslag ......................
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler..
Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter ...
Attachéer, reservationsanslag ..........................................
Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer
Han delsattachéer, reservationsanslag..............................
Avlönande av en socialattaché, reservationsanslag.
Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar
konsulat ...........................
Säger för Sveriges representation i utlandet'' 2,441,800
C. Internationella byråer m. in.
i 1 Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund,)
förslagsanslag ..........................................................
2 Sveriges representanters deltagande i Nationernas föri
bunds delegeradeförsamling ..................................
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 3 höft. (Nr 3.)
t! 528,000
1-
30,000
i
1 1,625,800
240,000
390.000
20,000
100.000
120,000
!
315,000
5.000
56,000
40,000
40,000
50.000
15.000
90,000
2,441,800
665.000
289,000
40,000
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
3
Sveriges deltagande i internationella konferenser ........
20,000
4
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-
anslag .............................................................................
4,200
! 5
Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekre- tariat ............................................................................
3,500
6
Riksdagens interparlamentariska grupp ........................
30,000
7
Internationella fredsbyrån i Geneve ............................
1,000
8
Svenska föreningen för Nationernas förbund
1,500
|
Säger för internationella byråer m. m.
389,200
D. Diverse.
; i
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga
i
uppdrag, förslagsanslag ................................................
200,000
2
Underhåll och reparationer av statens fastigheter i
utlandet, möbler m. m., reservationsanslag................
60,000
3
Skrivmaterialier, expenser m. m., reservationsanslag....
275,000
4
Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............
135,000
5
Uppvärmning, belysning m. m., förslagsanslag
50,000
6
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................
20,000
7
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag ............................
100,000
8
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige....
125,000
9
Hemliga utgifter................................................................
75,000
10
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,
reservationsanslag ........................................................
10,000
11
Extra utgifter, reservationsanslag ....................................
30,000
12
Beskickningshusets i Helsingfors försättande i fullt till-
fredsställande skick, reservationsanslag ....................
46,000
13
Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva
m. m., förslagsanslag...................................................
45,000
14
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ...................................................................
* 250,000
Säger för diverse
955,000
466,000
Summa
| 3,924,800 1,550,200
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:3a Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1927—1928 under riksstatens tredje huvudtitel. s. 1 i texten