Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förvärvande för statens räkning av den Dala—Hälsinglands nga järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Orsa och Bollnäs m. m.

1927-03-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående förvärvande för statens räkning av den Dala—Hälsinglands nga järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Orsa och Bollnäs m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

1

Nr 33.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående

förvärvande för statens räkning av den Dala—Hälsinglands

nga järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Orsa och

Bollnäs m. m. (4:e avd.).

I en till riksdagen den 18 februari 1927 avlåten, till statsutskottet för

förberedande behandling hänvisad proposition, nr 161, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med Dala

—Hälsinglands nya järnvägsaktiebolag träffa avtal om inköp av den nämnda

bolag tillhöriga järnvägen mellan Orsa och Bollnäs med bibanan Göringen

—Dalfors i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet

omförmält förslag till köpeavtal, dels för gäldande av köpeskillingen för

nämnda järnväg för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

1.500.000 kronor, att utgå av lånemedel, dels ock höja den i förslaget till

riksstat för budgetåret 1927—1928 under rubriken »Fasta lånemedel» upptagna

inkomstposten »Ny upplåning» från 13,104,944 kronor till 14,604,944

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Den 11 oktober 1895 beviljades koncession å Dala—Hälsinglands järnväg

mellan Bollnäs och Orsa jämte sidolinjen Göringen—Dalfors. Koncessionen

övergick sedermera å Dala—Hälsinglands järnvägsaktiebolag. Banlängden

utgör 121 kilometer. Ursprungliga anläggningskostnaden uppgick till

4.640.000 kronor.

Enligt kontrakt den 3 april 1917 utarrenderade det nya bolag, Dala—

Hälsinglands nya järnvägsaktiebolag, varå järnvägen då övergått och som

alltjämt är ägare till densamma, järnvägen för en tid av tio år räknat från

den 1 maj 1917 till järnvägsstyrelsen mot ett arrende av 130,000 kronor

årligen.

I en den 18 december 1925 dagtecknad skrivelse har Dala—Hälsinglands

nya järnvägsaktiebolags styrelse hos Kungl. Maj:t hemställt om statens övertagande

av bolagets järnväg och därvid föreslagit i huvudsak följande

villkor:

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 23 höft. (Nr 33—36.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

1) Bolaget skulle på järnvägsstyrelsen med tillträde den 1 maj 1927 överlåta

ej mindre järnvägen med tillhörigheter och trafikmateriel, än även

bolaget särskilt tillhörig fast egendom, huvudsakligen en byråfastighet med

betjäningshus i Bollnäs till ett beräknat värde av sammanlagt 100,000

kronor, jämte den del av bangården vid Säversta, som av bolaget förvärvats

annorledes än genom expropriation, allt med den rätt bolaget därtill

ägde. Bolaget undantoge förvaltningskontorets inventarier, i räkenskaperna

upptagna till en krona.

2) Järnvägsstyrelsen övertoge eller gäldade bolagets intecknade skuld till

belopp av 1,500,000 kronor och utbetalade vid tillträdet till bolaget ett

belopp av 250,000 kronor.

3) Järnvägsstyrelsen, som genom överlåtelsen bleve ägare jämväl till de

anläggningar, styrelsen i enlighet med § 6 i arrendekontraktet utfört, skulle

avstå från all rätt till ersättning eller lösen, som styrelsen enligt kontraktet

ägt bekomma, och inträda i förhållande till tredje man helt i bolagets

ställning.

4) Järnvägsstyrelsen skulle förbinda sig att respektera den ställning järnvägens

personal i enlighet med rätt och billighet intoge i förhållande till

bolaget.

I sin skrivelse har bolaget anfört bland annat, att järnvägslinjen i framtiden

komme att i statens hand utgöra en värdefull sammanbindningslänk

mellan norra stambanan och inlandsbanan, att, om försäljning icke komme

till stånd, bolaget vore nödsakat dels omsätta förenämnda intecknade lån

å 1,500,000 kronor, dels anskaffa nödigt kapital för inlösen av under arrendetiden

tillkomna anläggningar, för återköp av de av statens järnvägar

övertagna inventarier och materialier ävensom för driftens ombesörjande,

samt att de i banan intresserade kommunerna redan bragt mycket stora

offer, under det att intet ekonomiskt stöd erhållits från staten.

Sedan järnvägsstyrelsen i ett den 4 februari 1926 avgivet utlåtande utvecklat

de skäl, som kunna anföras för och emot ett statsförvärv, har, enligt

Kungl. Maj:ts den 12 mars 1926 givna bemyndigande, dåvarande statsrådet

och chefen för kommunikationsdepartementet uppdragit åt ledamoten av

riksdagens andra kammare, riksgäldsfullmäktigen A. Anderson, statssekreteraren

i kommunikationsdepartementet C. W. Aschan och extra byråchefen

i samma departement A. B. Gärde att såsom sakkunniga inom departementet

biträda vid förhandlingar med representanter för Dala—Hälsinglands

nya järnvägsaktiebolag rörande villkoren för statens eventuella övertagande

av bolagets järnväg.

Såsom resultat av förda förhandlingar har framgått ett förslag till köpekontrakt,

vilket enhälligt godkänts av extra bolagsstämma med delägarna

uti Dala—Hälsinglands nya järnvägsaktiebolag den 28 december 1926. Enligt

detta avtalsförslag skulle köpeskillingen utgöra 1,500,000 kronor, varjämte

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

3

staten skulle förbinda sig att från och med år 1928 tillämpa statens järnvägars

taxor för person- och godstransport å järnvägen.

Ifrågavarande avtalsförslag har tillstyrkts av järnvägsstyrelsen, som allenast

ifrågasatt en formell mindre jämkning i ordalydelsen av detsamma.

Under erinran att järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med

statens järnvägars, den största tillåtna hastigheten är 60 kilometer per timme

och det tillåtna hjulaxeltrycket, 14 ton, vilka omständigheter medgiva

framförande av statens järnvägars vagnar samt användning av ett flertal

av dess lokomotivtyper, har departementschefen anfört bland annat följande.

»Det är uppenbart, att den avtalade köpeskillingen, 1,500,000 kronor, är

låg i förhållande till järnvägens tekniska värde.

Oavsett järnvägsanläggningen och däri intecknad gäld uppgingo bolagets

disponibla tillgångar vid 1925 års utgång till omkring 280,000 kronor och

kunna desamma vid arrendetidens utgång den 1 maj 1927 beräknas uppgå

till omkring 330,000 kronor. Sedan härav erlagts den enligt § 4 i avtalsförslaget

till statens järnvägar utgående ersättningen om 230,000 kronor,

skulle för bestridande av kostnaderna för bolagets likvidation och till fördelning

mellan bolagets aktieägare återstå omkring 100,000 kronor jämte

det från försäljningen undantagna Ore broskogsområde och inventarierna

i kontorsfastigheten i Bollnäs, vilka tillgångar dock icke torde vara avstörre

värde.

Genom järnvägsstyrelsens utredningar kan anses ådagalagt, att under

nuvarande konjunkturer och med en omedelbar övergång till statens järnvägars

taxor man åtminstone under den närmaste framtiden icke kan

hoppas erhålla tillfredsställande förräntning av den ifrågasatta köpeskillingen;

under de första åren torde till och med en viss driftförlust vara

oundviklig.

A andra sidan äro emellertid de indirekta fördelar, som statens järnvägar

vinna, obestridliga, även om desamma svårligen kunna värderas i penningar.

Först och främst är det givetvis förmånligt att kunna fritt disponera över

någon förbindelseled mellan den långa inlandsbanesträckan Brunflo—

Kristinehamn å ena sidan samt norra stambanan å den andra, och synes

det ingalunda uteslutet, att nyttan av en sådan led kan i framtiden bliva

mera framträdande än nu. Vidare erhålla statens järnvägar enligt ifrågavarande

avtalsförslag gottgörelse för förenämnda förskotterade anläggningskostnader

med belopp, som med hänsyn till arrendekontraktets bestämmelser

i förevarande avseende och föreliggande omständigheter i övrigt

måste anses tillfredsställande, varjämte vissa av bolaget bebådade anspråk

på ersättning komma att förfalla. Slutligen är det ingalunda otänkbart,

att de ändringar i tidtabells- och tariffpolitik, som en enskild järnvägsledning

eventuellt kunde göra, skulle kunna hava en oförmånlig inverkan å

anslutande statsbanelinjers trafik, en möjlighet, som genom statsförvärvet

skulle uteslutas.

Härutöver föreligga emellertid andra skäl för ett statsförvärv. Vad angår

själva järnvägsdriften, torde det, såsom även järnvägsstyrelsen erinrat, vara

obestridligt, att för en bana på endast 120 kilometers längd och med relativt

svag trafik självständig trafikering icke gärna kan göras fullt rationell.

I en tid, då kravet på sammanslutning av de mindre enskilda järnvägarna

för ernående av bättre ekonomi framföres från olika håll och med allt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

Utskottets

yttrande.

större styrka, skulle det vara anmärkningsvärt, om staten principiellt vägrade

sin medverkan i de fall, där inkorporering i statsbanenätet framstår

såsom enda möjligheten att åstadkomma större förvaltningsenheter.

Från allmän synpunkt önskvärd är givetvis den avsevärda förbättring i

taxehänseende, som banans trafikanter erhålla i och med inkorporeringen,

och vilken rimligtvis bör leda till större livaktighet inom trafikområdets

näringsliv och så småningom även medföra ökad trafik. Slutligen kan ju

också med visst skäl åberopas, att den bana, vars inköp nu föreslås, är

till sin natur ej alltför olik de nordligare tvärbanor, vilkas byggande helt

bekostas av staten. I detta avseende bör vid frågans bedömande även

beaktas, att kommunerna redan å banan olfrat ett betydande kapital, enligt

uppgift omkring 3,000,000 kronor, under det att staten hittills icke lämnat

understöd i annan mån än att den till statens järnvägar gjorda arrendeupplåtelsen

måste anses hava varit till fördel för bolaget.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att, då ifrågavarande järnväg saknade

affärsvärde, erforderligt anslag måtte utgå av skattemedel. Till denna mening

kan jag ej ansluta mig. Även om det är sannolikt, att järnvägens

drift omedelbart efter övergången till statens järnvägars taxor kommer att

medföra förlust, kan man såsom jag nyss anfört räkna med att genom

taxesänkningen ökning i trafiken framkallas, och den möjligheten lärer

ingalunda vara utesluten, att järnvägsdriften, i synnerhet vid en förbättring

av trävarukonjunkturen, skall kunna förränta den nu ifrågasatta köpeskillingen.

Med hänsyn särskilt till det jämförelsevis ringa kapital, som

skulle åtgå till förvärv av järnvägen, torde i varje fall denna järnväg erbjuda

lika goda förräntningsmöjligheter som de tvärbanor till inlandsbanan,

som byggts och nu byggas med lånemedel. Ifrågavarande anslag torde

därför böra utgå av lånemedel.»

På de skäl, som departementschefen anfört, vill utskottet tillstyrka, att

ifrågavarande, vid förhandlingar mellan utsedda delegerade uppgjorda och

av järnvägsstyrelsen biträdda avtal från statens sida godtages.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att med Dala—Hälsinglands

nya järnvägsaktiebolag träffa avtal om inköp av den

nämnda bolag tillhöriga järnvägen mellan Orsa och Bollnäs

med bibanan Göringen—Dalfors i huvudsaklig överensstämmelse

med ett i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 18 februari 1927 omförmält förslag till

köpeavtal,

b) för gäldande av köpeskillingen för nämnda järnväg

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 33.

5

Beträffande sättet för beredande av täckning för anslaget samt Kungl.

Maj:ts förslag om höjning av inkomstposten »Ny upplåning» kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande.

Stockholm den 14 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

J. L. Widetl, C. P. V. Nilsson i Grånebo, O. Berg qvist, A. Pers, J. G.

Walles, E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A. Bergström och C. Johansson i Hälsingborg;
från

andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R. Jansson

i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, B. F.son

Holmgren, E. Andersson i Prästbol, E. G. E. Eriksson i Stockholm och J. Olofsson

i Digernäs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:95 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kung!.. Maj:ts proposition angående förvärvande för statens räkning av den Dala—Hälsinglands nya järnvägsaktiebolag till a1 i texten