Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag m. m.

1927-03-14 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning

av viss del av statslån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag

m. m. (4:e avd.)

Slite—Roma l:o). I en till riksdagen den 18 februari 1927 avlåten, till statsutskottet

aktiebolag för förberedande behandling hänvisad proposition, nr 154, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen (punkt l:o)) medgiva, att statens

den 31 december 1926 beräknade kapital- och räntefordran hos Slite—

Roma järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger 50,000

kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade villkor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I proposition, nr 100, föreslog Kungl. Maj:t 1923 års riksdag under vissa

villkor medgiva dels att med gäldande av de den 30 juni 1923 förfallna

räntebelopp å det Slite—Roma järnvägsaktiebolag beviljade statslån av

339,000 kronor finge, räknat från och med den 1 juli 1923, anstå under

två år, dels ock att statens den 30 juni 1923 beräknade kapitaloch

räntefordran hos bolaget till den del, densamma överstege 369,510

kronor, finge avskrivas. Denna proposition blev av riksdagen bifallen

(skrivelse nr 108).

På förslag av Kungl. Maj:t i proposition, nr 100, till 1926 års riksdag

har riksdagen (enligt skrivelse nr 9l) medgivit en ytterligare avskrivning

av 30,000 kronor i avvaktan på utredning rörande möjligheterna att

åstadkomma ett bättre resultat av ifrågavarande järnvägs drift samt att

överhuvud undvika likvidation.

En dylik utredning har numera verkställts genom riksgäldsfullmäktiges

försorg. Av utredningen inhämtas bland annat följande.

Efter en orienterande framställning rörande Gotlands järnvägar av allmän

betydelse nämligen Gotlands järnväg (linjerna Visby—Roma—Burgsvik och

Visby—Lärbro), Slite—Roma järnväg samt Klintehamn—Roma järnväg

och Sydvästra Gotlands järnväg (linjen Klintehamn—Hablingbo), vilka båda

sistnämnda järnvägar från och med år 1927 sammanslagits till ett företag

(Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag), meddelas, att beträffande såväl Slite

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

7

•—Roma som Klintehamns järnvägar en reglering av järnvägarnas skuldförbindelser

till staten behövde vidtagas, försåvitt ej järnvägarna — Slite—

Roma järnväg omedelbart och Klintehamns järnvägar efter helt få år —

skulle nödgas gå i likvidation. Vid båda järnvägarna behövde nytt kapital

i ungefär lika grad införas för att möjliggöra en billigare tågrörelse

och särskilt för upptagande av konkurrensen med automobilerna.

I det förslag till skuldreglering som framlagts förutsättes dels att Slite—

Roma och Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag komma att för genomförande

av möjliga besparingar upprätta gemensam trafikförvaltning, dels

ock att staten medgiver, att Slite—Roma aktiebolags skuld för dess lån

från allmänna järnvägslånefonden må nedskrivas till 50,000 kronor, under

villkor att bolaget den 1 juli 1927 till riksgäldskontoret kontant inbetalar

ett belopp av 150,000 kronor. Som säkerhet för det kvarstående lånebeloppet

skall bolaget lämna en inteckning i järnvägen å 50,000 kronor till

förmånsrätten liggande närmast efter en inteckning å samma belopp, över

vilken bolaget må äga att självt förfoga.

Staten medgiver vidare, att utdelning med intill 5 procent årligen må

äga rum å de preferensaktier till belopp av 150,000 kronor, som utgivas

i och för ovannämnda kontanta inbetalning, och detta även om annuitet

å det kvarstående lånet ur järnvägslånefonden icke debiteras, eller, om

debiterad, icke erlägges. Utdelning å bolagets övriga aktier må ej äga rum

under tid, då annuitet å statslånet icke debiteras.

Dessutom förutsättes viss ändring i de villkor, som för närvarande

gälla beträffande statens rätt att inlösa Slite—Roma järnväg.

I likhet med departementschefen skulle utskottet funnit det önskvärt, att

en sammanslagning mellan Slite—Roina järnväg och andra järnvägsbolag

på Gotland kunnat åstadkommas. Den härmed åsyftade driftkostnadsbesparingen

torde emellertid i viss mån kunna nås genom att, på sätt av

riksgäldsfullmäktige förutsatts, Slite—Roma järnväg ställes under gemensam

trafikförvaltning med de båda å Gotland befintliga Klintehamnsbanorna.

Såsom villkor för den i utredningen föreslagna uppgörelsen har uppställts,

att bolaget medgåve sådan ändring av de för Slite—Roma järnväg gällande

inlösningsvillkoren, att statsverket berättigades inlösa järnvägen för en

summa av 200,000 kr., ökad med de belopp, som framdeles kunde komma

att bindas i järnvägens fasta anläggningar och rullande materiel, men minskad

med behörigt avdrag på grund av slitning och annan teknisk värdeminskning.

Enligt vad från riksgäldskontoret upplysts, synes emellertid

delta villkor komma att vålla svårigheter för anskaffande av det kapital

av 150,000 kronor, vars inbetalande till riksgäldskontoret ingår som en

av förutsättningarna för uppgörelsen; då ifrågavarande villkor i nu förevarande

fall lärer vara av ringa värde för staten, har ifrågasatts, huruvida

det icke vore lämpligast att hellre eftergiva detsamma än att äventyra en

uppgörelse, som under förhandenvarande förhållanden måste anses vara

för staten fördelaktig. För egen del vill utskottet föreslå, att ifrågavarande

villkor må utgå.

Med tillstyrkande i övrigt av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

V tskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

Järnvägsaktiebolaget

Borgholm—

Böda och

Södra

Ölands

järnvägsaktiebolag.

alt riksdagen må medgiva, att statens den 31 december

1926 beräknade kapital- och räntefordran hos Slite—Roma

järnvägsaktiebolag må till den del, densamma överstiger

50,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

18 februari 1927 förordade villkor dock med den ändring

häri, som av utskottet ovan angivits.

2:o). Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 2:o) i sagda proposition föreslagit

riksdagen medgiva, att statens den 31 december 1927 beräknade kapitaloch

räntefordringar på grund av de järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda

och Södra Ölands järnvägsaktiebolag beviljade statslån å 419,000 kronor

respektive 950,500 kronor må till de delar, berörda fordringar tillhopa

överstiga 800,000 kronor, avskrivas under de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 18 februari 1927 förordade

villkor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:t föreslog i proposition, nr 107, 1925 års riksdag medgiva,

att av statens fordran hos järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda på grund

av ett beviljat lån å 419,000 kronor finge under vissa angivna villkor för

varje år, räknat från och med år 1925, avskrivas ett belopp av 30,000

kronor. Denna proposition blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 185).

I skrivelse den 4 augusti 1926 har järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda

meddelat, att järnvägens driftresultat under år 1925 icke möjliggjort den

inbetalning av annuitet å statslånet å 419,000 kronor, som stadgats såsom

villkor för avskrivning för nämnda år, och att det för de närmaste åren

trots indragningar och ytterligare besparingar ej heller syntes bliva möjligt

att fullgöra nämnda villkor, varför bolagets prekära ekonomiska läge vore

oförändrat. För att förhindra bolagets trädande i likvidation hade under

de tre senaste åren bolagsstyrelsens ledamöter medgivit avskrivning å sina

fordringar hos bolaget, och då vid 1926 års bokslut återstående delar av

dessa fordringar måste avskrivas, bleve likvidation under år 1927 oundviklig.

På grund härav har bolaget hemställt, att bolagets skuld på grund

av berörda statslån måtte nedskrivas till järnvägens realisationsvärde och

att ränta finge erläggas å ett belopp, som med hänsyn till järnvägens beräknade

driftresultat prövades skäligt.

Vidare har länsstyrelsen i Kalmar län med skrivelse den 12 januari 1927

överlämnat en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse av den 10 i samma månad,

däruti Södra Ölands järnvägsaktiebolag hemställt, att bolagets skuldförhållande

till staten måtte regleras på sätt och villkor, som en av fullmäktige

i riksgäldskontoret tillsatt utredningsnämnd föreslagit i fråga om en dylik

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

9

skuldreglering för såväl detta bolag som järnvägsaktiebolaget Borgholm—

Böda.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande.

»Såsom skäl för statsmakternas beslut år 1925 om reglering av järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Bödas skuld till staten anfördes huvudsakligen, att

då bolaget redan samma år kunde bliva nödsakat att träda i likvidation, en

följd härav sannolikt skulle bliva, att staten nödgades övertaga och trafikera

järnvägen, en anordning, som ej minst med hänsyn till järnvägens avskilda

läge från statsbanenätet om möjligt syntes böra undvikas.

Av vad sedermera förekommit framgår, att bolaget, därest ej en reglering

av dess skuldförhållande till staten äger rum, måste träda i likvidation. För

undvikande av en dylik åtgärd tala emellertid enligt min mening alltjämt

samma skäl, som år 1925 åberopades. Då det torde vara otänkbart, att

staten någonsin skulle kunna erhålla full likvid för sin fordran hos bolaget,

gäller det närmast att söka finna en sådan form för regleringen av bolagets

skuldförhållande till staten, att förlusten för statsverket blir så begränsad

som möjligt. I sådant hänseende har nu efter en ingående utredning framlagts

ett förslag, enligt vilket ifrågavarande bana skulle sammanslås med

den andra järnvägen på Öland, Södra Ölands järnväg — vars skuldförhållande

till staten jämväl synes vara i behov av reglering — till ett företag,

benämnt Ölands järnvägsaktiebolag, och skulle detta bolag övertaga de nuvarande

järnvägsbolagens skulder till staten och skulderna till järnvägslånefonden

samtidigt nedskrivas till ett belopp, vars förräntning och amortering

läge inom ramen för järnvägarnas förmåga. Detta belopp har i förslaget

uppskattats till 800,000 kronor. Vid bedömande av skäligheten av en så

betydande nedsättning av statens fordringar torde böra erinras, att under

den tid av omkring 20 år, varunder ifrågavarande banor trafikerats, för

Borgholm—Böda järnväg ingen inbetalning till järnvägslånefonden ägt rum

och för Södra Ölands järnväg endast ett belopp av 34,000 kronor, avseende

överräntor, inlevererats. Vidare må beaktas, att konkurrensen med motorfordonstrafiken

nödvändiggör dels jämförelsevis kostsamma förbättringar av

järnvägstrafiken och dels sänkningar av taxorna, vadan järnvägarnas ekonomiska

förutsättningar nu äro sämre än för helt få år sedan. Uppmärksammas

bör ock, att förhållandena vid Borgholm—Böda järnväg icke äro tillfredsställande,

i det att järnvägsanläggningen behöver iståndsättas och personalens

pensionsförhållanden böra ordnas på ett mera tillfredsställande sätt

än nu är fallet. Slutligen må ej heller förbises, att därest statens fordringar

bibehölles till större belopp än som nu kan antagas kunna förräntas av

det sammanslagna järnvägsföretaget, detta lätt skulle hava till följd, att intresset

att genom eu rationell skötsel av företaget söka uppnå ett gott ekonomiskt

resultat slappades och sålunda statens utsikter att återfå sina fordringar

minskades. Öm alltså den ifrågasatta skuldregleringen innebär stora

eftergifter från statens sida, så synes dock därmed vinnas, att det nya bolaget

erhåller en solid ställning samt att därigenom möjlighet vinnes att för

framtiden erhålla någon förräntning och amortering av del i järnvägarna

nedlagda statskapitalet. Ur allmän synpunkt måste det även betraktas såsom

en fördel, att skuldregleringen möjliggör eu sammanslagning av de

båda hittillsvarande järnvägsföretagen, vilken jämte planerade taxenedsättningar

kan förväntas medföra en väsentlig ökning av trafiken och en betydande

lättnad för Ölands näringsliv.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottets

yttrande.

Det synes utskottet lämpligt och angeläget att till vinnande av driftkostnadsbesparingar

och största möjliga organisatoriska förenkling sammanslagning

åstadkommes mellan ekonomiskt svagt ställda enskilda järnvägsföretag

av beskaffenhet, varom här är fråga. Från denna utgångspunkt

anser sig utskottet kunna tillstyrka, att staten genom medgivande utav avskrivning

av viss del av tidigare beviljade statslån lämnar sin medverkan

för att en dylik sammanslagning beträffande ovannämnda båda öländska

banföretag skall kunna åstadkommas.

Utskottet, som alltså icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att statens den 31 december

1927 beräknade kapital- och räntefordringar på grund av

de järnvägsaktiebolaget Borgholm—Båda och Södra Ölands

järnvägsaktiebolag beviljade statslån å 419,000 kronor respektive

950,500 kronor må till de delar, berörda fordringar

tillhopa överstiga 800,000 kronor, avskrivas under de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 18 februari 1927 förordade villkor.

Stockholm den 14 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 33.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:96 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majits proposition angående avskrivning av viss del av statslån till Slite—Rama järnvägsaktiebolag in. in. a1 i texten