Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av förfallen del av statslån till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag m. m.

1927-03-14 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:35, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning av förfallen del av statslån till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

11

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 14 mars 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avskrivning

av förfallen del av statslån till Skövde—Axvalls

järnvägsaktiebolag m. m.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 21 januari 1927 dagtecknad proposition,

nr 94, har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen medgiva, l:o) att av statens den 31 december 1926

beräknade kapital- och räntefordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag

till den del, densamma överstiger 396,000 kronor, må under de i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 21 januari 1927 av departemetschefen

förordade villkor från och med år 1927 årligen avskrivas ett

belopp av 37,000 kronor, 2:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade

räntefordran hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må under det i

sagda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade villkor avskrivas

ett belopp av 400,000 kronor, samt 3:o) att statens den 31 december 1926

beräknade kapital- och räntefordran hos Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag

må till den del, densamma överstiger 380,000 kronor, avskrivas

under de av departementschefen uti ifrågavarande statsrådsprotokoll

förordade villkor.

Beträffande den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till

propositionen.

Sedan ekonomiska svårigheter uppkommit för ifrågavarande järnvägsföretag

har på föranstaltande av fullmäktige i riksgäldskontoret genom särskilda

granskningsmän undersökts möjligheterna att undvika likvidation och

sätta bolagen i tillfälle att själva fortsätta järnvägsdriften, därvid dock förutsatts

viss nedskrivning av statens fordringar i företagen.

Departementschefen har, under framhållande att samtliga ifrågavarande

järnvägsaktiebolags ekonomiska ställning numera syntes vara sådan, att

bolagen måhända redan innevarande år kunde bliva nödsakade att träda i

likvidation, vidare anfört följande:

»Att i följd härav nedlägga järnvägarna och avyttra deras tillgångar synes

dock icke höra ifrågasättas, då banorna trots motorfordonstrafikens starka

utveckling alltjämt torde vara av betydelse för de bygder, de genomlöpa. Ä

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlutande Nr 35.

andra sidan synes, bland annat med hänsyn till att dessa järnvägar äro bibanor

med obetydlig trafik och icke utgöra någon förbindelseled mellan

olika statsbanor, en sådan anordning böra undvikas, att staten nödgades

övertaga och trafikera desamma. Ej heller synes möjlighet att låta banorna

övertagas av annat järnvägsföretag och därigenom vinna bättre driftresultat

för närvarande förefinnas, även om sådan möjlighet såvitt angår Varberg—

Atrans järnväg icke för framtiden är utesluten. Den lämpliga lösningen synes

under dessa förhallanden vara, att en sådan nedsättning av statens fordringar

hos bolagen vidtages, att likvidation nu undvikes och bolagen sättas i tillfälle

att själva fortsätta järnvägsdriften.

Då det, även med iakttagande av de besparingar och förenklingar, som

redan genomförts och ytterligare böra kunna vidtagas, ej torde vara tänkbart,

att staten någonsin skulle kunna erhålla full likvid för sina fordringar

hos nu berörda bolag, gäller det närmast att söka finna en sådan form för

skuldens reglering, att förlusten för statsverket blir så begränsad som möjligt.

Det skulle därvid kunna ifrågasättas, att staten i mindre grad än i

de 1111 föreliggande förslagen förutsatts avstode från sina fordringar, exempelvis

på det sätt, att den del av statens kapital- och räntefordran, som översköte

vad som antoges kunna förräntas av vederbörande järnvägsföretag,

efter erforderlig avskrivning för undvikande av likvidation förvandlades till

ett räntefritt lån på villkor att utdelning till aktieägarna icke finge ske.

förrän det räntefria lånet slutbetalts. En dylik anordning, vilken för staten

sannolikt icke skulle medföra någon avsevärd fördel, skulle emellertid ej

kunna undgå att verka hämmande på aktieägarnas intresse att genom en

god skötsel av företaget söka uppnå ett gott ekonomiskt resultat. Även ett

utbyte av statens fordran mot aktier i företaget kan befaras få enahanda

verkningar och därjämte andra, icke önskvärda följder. Det synes därför

ur näringspolitisk synpunkt riktigt att följa de principer, som ligga till grund

för de framlagda förslagen till reglering av ifrågavarande järnvägsföretags

skulder och att direkt avskriva dessa med behövligt belopp.

Erforderligt skydd mot ett illojalt utnyttjande från statsunderstödda järnvägsföretags

sida av möjligheten att på sådant sätt, som nu föreslagits, vinna

befrielse från betalningsskyldighet för erhållet statslån måste givetvis ligga

däri, att vederbörande järnvägsföretags skötsel, innan dess skuldbörda hunnit

växa så som i förevarande fall ägt rum, göres till föremål för en ingående

och sakkunnig undersökning och att erforderlig omläggning av förvaltningen

äger rum i syfte att genomföra möjliga förenklingar och besparingar. Det

förslag till lag om bokföring vid enskild järnväg, som lärer komma alt

underställas innevarande års riksdag, torde, om det upphöjes till lag, väsentligt

underlätta en sådan granskning, till vars förutsättningar i övrigt jag

lärer vid annat tillfälle få återkomma.

De förslag till nedskrivning av statens fordringar hos ifrågavarande järnvägsföretag,

som nu framlagts, synas mig på ett såvitt möjligt tillfredsställande

sätt tillgodose såväl statens som de allmänna intressen i fråga om

dessa järnvägsföretag under förhandenvarande förhållanden. Vad Varberg—

Åirans järnvägsaktiebolag beträffar, innebär det föreliggande förslaget visserligen

icke ett slutgiltigt ordnande av bolagets skuldförhållande till staten,

men då därienom vinnes rådrum för vidtagande av åtgärder i syfte att begränsa

nedskrivningen av statens fordran till lägre belopp än eljest måhända

skulle visa sig nödvändigt, synes förslaget böra komma till genomförande.

Jag vill därvid förorda, att den i sagda förslag förutsatta förnyade utred
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 35.

13

ningen i syfte att vinna en definitiv reglering av bolagets skuldförhållande

till staten företages. På grund av vad sålunda och i övrigt anförts anser

jag mig höra tillstyrka samtliga ifrågavarande förslag, dock på de av fullmäktige

i riksgäldskontoret föreslagna villkor. Förslagen innebära, att i ett

fall en nedskrivning av statens fordran under det från allmänna järnvägslånefonden

utlånade, ännu oguldna kapitalbeloppet skall äga rum. Statens oguldna

kapitalfordran hos Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, uppgående

till 799,600 kronor, skulle nämligen nedskrivas till 380,000 kronor, motsvarande

en kapitalförlust för allmänna järnvägslånefonden å 419,600 kronor.

På sätt chefen för finansdepartementet erinrat i årets statsverksproposition

lärer frågan om de åtgärder, som till följd av dylika förluster bliva erforderliga,

upptagas till behandling i annat sammanhang.

Vid bifall till vad sålunda förordats lärer det få ankomma på Kungl.

Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad fullmäktige i riksgäldskontoret

därutinnan föreslagit stadga villkor för åtnjutande av de nya lånen

å 396,000 respektive 380,000 kronor till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag

och Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag, ävensom meddela bestämmelser

rörande lånens förräntande och återbetalning m. in.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva,

l:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade kapital-

och räntefordran hos Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag

till den del, densamma överstiger 396,000 kronor, må

under de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 21 januari 1927 av departementschefen förordade villkor

från och med år 1927 årligen avskrivas ett belopp av 37,000

kronor;

2:o) att av statens den 31 december 1926 beräknade räntefordran

hos Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag må under

det i sagda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade

villkor avskrivas ett belopp av 400,000 kronor; samt

3:o) att statens den 31 december 1926 beräknade kapitaloch

räntefordran hos Mjölby—Hästholmens nya jämvägsaktiebolag

må till den del, densamma överstiger 380,000 kronor,

avskrivas under de i samma statsrådsprotokoll av departementschefen

förordade villkor.

Stockholm den 14 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 33.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:97 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående avskrivning av förfallen del av statslån till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag m. m. a1 i texten