Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927— 1928 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1927-03-29 · 67 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:6, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927— 1928 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Kr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1927 kl. 4 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1927—

1928 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

(4:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln föreslagit riksdagen (punkt 1

av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag)

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å kommunikationsdepartementets

ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden

B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;

dels från och med samma tidpunkt till övergångsstat överföra den nuvarande

registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänna följande ordinarie stater för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1927:

♦

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar''till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............... kronor 135,400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 23,700

Förslagsanslag kronor 159,100;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ......................................................... kronor 17,900;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 191,100 kronor, med 14,100 kronor till

177,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 1—3 i

ovan åberopade statsrådsprotokoll.

* Hänvisar* till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1927. 6 saml. 6 höft. (Nr 6.) 577 27 1

Departementets

avdelning av

Kungl. Maj is

kansli.

[1-]°)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

För kommunikationsdepartementet gällande ordinarie stater äro av följande

utseende:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............... kronor 143,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

........................................................................... » 23,700

Förslagsanslag kronor 166,700.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ......................................................... kronor 24,400.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle den å kommunikationsdepartementets

stat uppförda registratorstjänsten från och med den 1 juli

1927 uppföras å övergångsstat och i stället å departementets stat upptagas

en registratorstjänst i lönegraden B 15. I samband härmed skulle den i den

ordinarie avlöningsstaten ingående posten avlöningar till ordinarie tjänstemän

minskas med 7,600 kronor till 135,400 kronor. Någon ökning av den

ordinarie avlöningsstaten motsvarande avlöning till innehavare av den nya

registratorstjänsten ifrågasättes icke, förrän registratorsbefattningen å övergångsstat

på grund av den nuvarande innehavarens avgång bortfaller.

Beträffande posten avlöningar å övergångsstat föreslår Kungl. Maj:t en

nedsättning av det nuvarande beloppet, 24,400 kronor, till 17,900 kronor.

Riksdagen har numera beträffande vissa departement fattat beslut i anledning

av Kungl. Maj:ts förslag rörande förändring i lönegradsplacering för

registratorerna i statsdepartementen (jmfr statsutskottets utlåtande nr 10,

punkt 1). Dessa beslut innebära, att ifrågavarande befattningshavare skola,

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, hänföras till lönegraden B 15. På grund härav

torde — såsom ock Kungl. Maj:t föreslagit — den å kommunikationsdepartementets

stat nu uppförda registratorsbefattningen böra upptagas å övergångsstat

och förslagsanslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän nedsättas

till 135,400 kronor.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj:t föreslagit i avseende å departementets stat, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å

kommunikationsdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen

i lönegraden B 22, å samma stat upptaga en

registratorsbefattning i lönegraden B 15;

b) från och med samma tidpunkt till övergångsstat överföra

den nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 3

c) godkänna följande ordinarie stater för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1927:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

............................................................ kronor 135,400

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag.................................... » 23,700

Förslagsanslag kronor 159,100;

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag .............................. kronor 17,900;

d) minska det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 191,100 kronor, med 14,100

kronor till 177,000 kronor.

2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlönande av en extra byråchef för tekniska

ärenden inom kommunikationsdepartementet för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels från och med

den 1 juli 1927, med uteslutande av den å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ordinarie stat uppförda befattningen såsom byrådirektör och ledamot i

lönegraden B 28, i samma stat upptaga tre befattningar såsom byråchef

och ledamot i lönegraden B 30; dels godkänna följande stat för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:

Stat.'' Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 135,260

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................... 3,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...................... 29,700

Summa 168,460;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

nu 167,500 kronor, med 960 kronor till 168,460 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—9 i åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet förehaft till behandling eu inom första

kammaren av herr A. von Sneidern m. fl. väckt motion, nr 12, däri hemställes,

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition, i vad den av
-

Extra byråchef

för

tekniska

ärenden.

[2.]

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen.

[3.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ser förändring till byråchefstjänst av den nuvarande byrådirektör st jans ten i

kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I fråga om de till stöd för denna framställning anförda skäl får utskottet

hänvisa till motionen.

Departementschefen har beträffande ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framställt förslag om förändring av byrådirektörsbefattningen å styrelsens

administrativa byrå till en byråchefsbefattning anfört följande:

»I den år 1882 fastställda staten för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upptogs föredraganden å administrativa avdelningen såsom andra gradens

tjänsteman med titeln kamrerare. I avseende å ifrågavarande tjänstemans

ställning inom verket har sedermera icke vidtagits annan ändring än att

benämningen kamrerare år 1899 utbyttes mot byrådirektör. Vid den år 1911

genomförda löneregleringen bibehölls befattningen såsom byrådirektör, hänförd

till andra normalgraden.

I samband med ett för 1918 års riksdag framlagt förslag om vissa ändringar

beträffande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetskrafter föreslogs

jämväl eu redan tidigare ifrågasatt uppflyttning av byrådirektören i byråchefs

grad. Föredragande departementschefen framhöll, att vissa skäl talade

för denna förändring. Med hänsyn emellertid bland annat därtill, att förhållandena

icke medgivit eu ingående undersökning av frågan, fann sig departementschefen

icke böra för det dåvarande upptaga saken till vidare prövning.

Emellertid har nu spörsmålet om chefens för den administrativa byrån

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen arbetsbörda och lämpliga tjänsteställning

liksom övriga organisationsfrågor inom styrelsen varit föremål för eu

allsidig och grundlig utredning av särskilt tillkallade sakkunniga. Yad därvid

framkommit måste otvivelaktigt anses motivera eu uppflyttning av tjänsten

ifråga i byråchefs grad, och detta redan på grund av nu rådande förhållanden,

alldeles oberoende av genomförandet av de sakkunnigas omorganisationsförslag

i övrigt.

Jag tillåter mig erinra därom, att ehuru ifrågavarande befattning varit i

huvudsak oförändrad ända sedan år 1882, den därmed förbundna arbetsbördan

ständigt och särskilt på de senaste tio åren vuxit i såväl kvalitativt

som kvantitativt hänseende. Från 1916 års ingång överflyttades på vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen statskontorets åligganden med avseende å

statsbidragen till väg-, bro- och hamnanläggningar. Från och med år 1919

tillkom den omfattande kassarörelsen för de av styrelsen i egen regi bedrivna

ödebygdsvägföretagen. Och slutligen har nyligen hela arbetet med

automobilskattemedlens handhavande ålagts väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Den riktiga behandlingen, utbetalningen, bokföringen och redovisningen av

alla dessa medel, vilkas sammanlagda årliga belopp för närvarande torde

uppgå till mellan 25,000,000 och 30,000,000 kronor, ävensom tillvaratagandet

av statens intressen gentemot bidragstagarna genom granskning av anbud,

övervakande av kontrakts fullgörande och revision av räkenskaper åligger

närmast chefen för den administrativa byrån; denne måste sålunda anses

utföra ett i ekonomiskt hänseende synnerligen betydelsefullt och ansvarsfyllt

värv.

Vidare är det givet, att de senare årens utveckling på automobiltrafikens

och vägväsendets område betydligt inverkat på arbetet å den administrativa

avdelningen inom styrelsen även i andra avseenden än de rent ekonomiska,

i det att en mängd spörsmål av administrativ art och i författningshänseende

trängt till en lösning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 6.

o

Det må slutligen såsom ledning för bedömande av stegringen i arbetsbördan

å byrån nämnas, att antalet därstädes handlagda ärenden, vilket år

1893 beräknades till 604 och år 1908 uppgick till 1,362, för år 1924 utgjort

4,095 och under nästlidet år enligt vad jag inhämtat stigit till icke mindre

än omkring 6,600, anordningsärenden därvid icke medräknade. Till jämförelse

må nämnas, att hela antalet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

under år 1926 handlagda ärenden uppgått till omkring 10,500. Härav torde

tydligt framgå, vilken central ställning inom verket den administrativa 1 »yran

intager.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter och då, såsom också de sakkunniga

uttalat, ifrågavarande byrådirektörsbefattning torde vara med avseende

å arbetsuppgifterna fullt jämställd med byråchefsämbetena i övriga

centrala verk, vill jag tillstyrka bifall till framställningen om densammas förändring

till byråchefsbefattning. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat

uppgår den härav föranledda kostnadsökningen till 960 kronor om året.»

Beträffande den föreslagna omändringen av byrådirektörsbefattniugen å vägocli

vattenbyggnadsstyrelsens administrativa byrå till eu ordinarie byråchefstjänst

vill utskottet erinra om förevarande ärendes nära samband med frågan

om eu förändrad organisation av väg- och vattenbyggnadsväsendet. Såsom i

den i ämnet väckta motionen närmare påvisats, har ett flertal länsstyrelser

och andra korporationer uttalat sig för en decentralisation av vägadministrationen,

varmed emellertid skulle följa en betydande avlastning av ärenden

från väg- och vattenbygguadsstyvelsens administrativa avdelning. Det torde

icke kunna förnekas, att den av departementschefen nu tillstyrkta förändringen

i avseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalstat skulle i

sin mån kunna inverka föregripande på de övriga frågor rörande väg- och

vattenbyggnadsadministrationen, som avvakta lösning.

A andra sidan framgår av den lämnade utredningen, att göromålen å byrådirektörsbefattningen

äro av ganska ansvarsfull och ekonomiskt betydelsefull

natur. Byråns centrala ställning inom verket och den alltjämt tillväxande

anhopningen av ,ärenden belysas ock genom de siffror departementschefen

i detta avseende kunnat åberopa.

Utan att alltså kunna tillstyrka att någon organisatorisk förändring med

avseende å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalstat nu vidtages måste

dock utskottet finna rättvist och billigt, att tillsvidare — och i avvaktan på

den blivande lösningen av frågan om väg- och vattenbyggnadsväsendets omorganisation

— sådana anordningar träffas, att den nuvarande innehavaren

av ifrågavarande byrådirektörsbefattning må i lönehänseende bliva ungefärligen

jämställd med byråchef.

I sådant syfte vill utskottet för sin del föreslå, att nuvarande innehavaren

av nämnda befattning må från och med den 1 juli 1927 tillsvidare uppbära

personligt lönetillägg till ett belopp av 800 kronor.

Vid bifall till vad utskottet sålunda föreslagit, torde det ordinarie förslagsanslaget

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen böra för budgetåret 1927—1928

upptagas till samma belopp som för innevarande budgetperiod eller till

167,500 kronor. Det till lönetillägg åt byrådirektören å administrativa byrån

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet.

[4-]

XJtskottets

yttrande.

erforderliga beloppet synes lämpligen kunna bestridas av det under nästa

punkt till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

omhandlade extra anslaget; och föreslår utskottet under nämnda punkt en

mindre höjning av sistnämnda anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet under

förevarande punkt,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie

förslagsanslaget till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med

oförändrat belopp 167,500 kronor;

b) att herr von Sneiderns m. fl. ovanberörda motion (1:12)

må anses besvarad med vad utskottet ovan anfört.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra anslag av 56,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 9—10 i åberopade statsrådsprotokollet.

Anslaget till upprätthållande av väg-"ocli vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet,

som för år 1922 utgick med 57,600 kronor, sänktes för budgetåret

1923—1924 till 44,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 ytterligare till

40,000 kronor. För budgetåret 1925—1926 höjdes anslaget i fråga till 44,000

kronor och samma belopp upptogs ock i riksstaten för innevarande budgetperiod.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att behovet av ökade

arbetskrafter gjort sig gällande å såväl den tekniska som å den administrativa

byrån. Å envar av dessa byråer erfordrades en extra befattningshavare,

och borde sådan tjänsteman enligt styrelsens mening åtnjuta lön enligt 21:a

lönegraden. Vidare erfordrades en extra arbetskraft för budskickning åtminstone

under vissa delar av året. Det till upprätthållande av styrelsens

verksamhet erforderliga anslaget borde på grund härav ökas med 13,000

kronor till 57,000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anslagets höjande med 12,000 kronor,

motsvarande avlöning till två extra befattningshavare i lönegraden B 21.

Kungl. Maj:ts förslag att höja det extra anslaget till upprätthållande av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för anställande av två extra

befattningshavare i 21:a lönegraden har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Emellertid erfordras ytterligare höjning av ifrågavarande anslag för beredande,

på sätt i nästföregående punkt förordats, av personligt lönetillägg åt

byrådirektören å administrativa byrån med 800 kronor. Den totala höjningen

av anslaget synes därför böra bestämmas till 12,800 kronor. I enlighet

härmed skulle för upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet under budgetåret 1927—1928 böra anvisas ett extra anslag av

56,800 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets utlåtande Nr 6.

7

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag av 56,800 kronor.

5:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom ytterligare medel till avlöning av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor.

6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren

utan angivet belopp.

1:6) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 45,000 kronor,

med 35,000 kronor till 80,000 kronor.

Utredningen beträffande detta anslag återfinnes å sid. 11—12 i statsrådsprotokollet.

Utgifterna för expenser för allmänna arbeten — huvudsakligen rese- och

inspektionskostnader i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontrollverksamhet

samt kostnader för skrivmateriel, städning m. m. för styrelsen

— hava på senare tid kunnat nedbringas till omkring 70,000 kronor

för år räknat. På grund av å anslaget sedan tidigare år förefintliga avsevärda

reservationer hava emellertid i de senaste riksstatema kunnat för

ändamålet upptagas belopp, som avsevärt understigit det ovan angivna årliga

medelsbehovet, 70,000 kronor. Sålunda utgår för innevarande budgetår, trots

det på grund av flyttningen tillfälligt ökade medelsbehovet, förutom det

ordinarie anslaget å 45,000 kronor såsom extra anslag eu summa av allenast

5,000 kronor.

Under framhållande av att någon reservation å anslaget till expenser icke

kan väntas föreligga vid utgången av innevarande budgetår samt att det

icke syntes tänkbart att längre hålla expensutgifterna nere vid det nuvarande

ungefärliga årsbeloppet 70,000 kronor, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hos Kungl. Maj:t hemställt, att för nästkommande budgetår utöver

det ordinarie anslaget å 45,000 kronor måtte av riksdagen äskas ett extra

anslag av 35,000 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande anslagsbehov har departementschefen

anfört följande:

Ytterligare

medel till

avlöning av

väg- och

v att enbyggnadsstyrelsens

d istriktstjänstemän.

[6.]

Stipendier

åt medlemmar

av väg- och

vattenbyggnadskåren

.

[7-]

Expenser

för allmänna

arbeten.

[8.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

*Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Vägunder
sökningar.

[9.]

»För täckande av expensutgifterna under innevarande budgetår finnas att

tillgå dels en reservation av något över 27,000 kronor, dels anslag å tillhopa

50,000 kronor, eller alltså sammanlagt något över 77,000 kronor. Förutom

de normala utgifterna skall härav bestridas den vid budgetårets ingång

oguldna delen av flyttningskostnaderna eller omkring 11,000 kronor.

Vidare måste tagas i betraktande den icke förut beräknade, nu till omkring

4.000 kronor uppskattade ökningen i de årliga utgifterna för städning m. in.,

en ökning, som enligt vad jag har mig bekant till avsevärd del beror på

den större golvytan i de nya ämbetslokalerna. För övriga utgifter återstå

sålunda omkring 62,000 kronor, en summa, som måste befaras även med

iakttagande av den allra största sparsamhet bliva för ändamålet otillräcklig.

Detta måste medföra, att till nästkommande budgetår överskjutas eu del

nödvändiga utgifter, och att medelsbehovet för samma budgetår i motsvarande

mån ökas. Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bedrivna inspektionsverksamheten

har såsom tidigare framhållits under de senare åren på

grund av det statsfinansiella läget avsevärt inskränkts. Med hänsyn till

angelägenheten av att de högst betydande och alltjämt stegrade belopp —

särskilt i form av automobilskattemedel — varmed staten numera bidrager

till de s. k. allmänna arbetena, komma till en rätt användning är det av synnerlig

vikt, att icke tillsynen å dessa arbetens utförande eftersättes av brist på

medel. Jag finner mig därför böra förorda den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskade ökningen i anslagsbeloppet till sammanlagt 80,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till expenser har alltsedan år 1906 utgått med ett

oförändrat belopp av 45,000 kronor. Återstoden av de för ändamålet erforderliga

medlen hava anvisats i form av extra förstärkningsanslag. Med

hänsyn bland annat till önskvärdheten att undvika ett onödigt antal anslagstitlar

vill jag ifrågasätta, huruvida icke lämpligen det ordinarie anslaget bör

utökas, så att det kan täcka hela medelsbehovet och sålunda det extra förstärkuingsanslaget

slopas. Det senare kan ju icke sägas motsvara en blott

tillfällig och övergående ökning av medelsbehovet. Utgifterna äro i stort

sett helt av ordinarie natur och äro betingade av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

normala ämbetsförvaltning. Medelsbehovet är ganska konstant

och låter sig dessutom tämligen noggrant på förhand beräknas. Då de

under några år till följd av alltför rikligt tillmätta anslag uppkomna reservationerna

numera äro förbrukade, kan det erforderliga årsanslaget direkt

hänföras till medelsbehovet. Något hinder för att anvisa hela det för ändamålet

erforderliga beloppet under den ordinarie anslagstiteln synes alltså

icke föreligga.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

tillstyrka, att de för expenser för allmänna arbeten erforderliga medel

i riksstaten uppföras under ett enda anslag, med karaktär av ordinarie

reservationsanslag. Mot det för nästkommande budgetår äskade anslagets

storlek har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

expenser för allmänna arbeten, nu 45,000 kronor, med 35,000

kronor till 80,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att minska det ordinarie

reservationsanslaget till vägundersökningar, nu 90,000 kronor, med

30.000 kronor till 60,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 9

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—14 i åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till vägundersökningar bär sedan år

1921 utgått med 90,000 kronor för år räknat. För tillgodoseende av medelsbehovet

hava härutöver måst anvisas extra förstärkningsanslag, vissa år till

belopp avsevärt överstigande det ordinarie anslaget men för innevarande

budgetperiod nedbringat till 20,000 kronor. För budgetåret 1927—1928 halväg-

och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt om anvisande för ändamålet av

ett belopp av tillhopa 90,000 kronor.

Departementschefen har beträffande nu ifrågavarande anslagsäskande yttrat,

att för närvarande funnes i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inneliggande

ansökningar om statsbidrag från allmänna vägfonden, brofonden samt anslagen

till enklare vägar och ödebygdsvägar till företag, representerande en sammanlagd

byggnadskostnad av omkring 83,000,000 kronor. Detta motsvarade

ett statsbidragsbehov av lägst 55,000,000 kronor; de för närvarande till

ifrågavarande ändamål årligen utgående anslagen belöpte sig till sammanlagt

5,000,000 kronor. Det vore därför tydligt, att även företag, beträffande

vilka de förberedande undersökningsarbetena sålunda redan vore slutförda,

kunde få vänta upp till ett tiotal år, innan statsbidrag kunde beredas dem.

Bland andra olägenheter, som detta medförde, kunde nämnas, att, då vederbörande

företag slutligen stode i tur att erhålla bidrag, de en gång upprättade

arbetsplanerna till följd av ändrade penning- och trafikförhållanden

ofta vore föråldrade och måste omarbetas.

Under sådana omständigheter har departementschefen ansett anledning

föreligga att iakttaga stor återhållsamhet i fråga om föranstaltande av nya

vägundersökningar och funnit sig böra föreslå, att det för detta ändamål

erforderliga anslaget nu begränsas till 60,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till vägundersökningar, nu 90,000 kronor, med 30,000 kronor till

60,000 kronor.

9:o) Beträffande Kungl. Maj:ts under punkt 10 framställda förslag angående

anslag för förbättring och underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga

gator och vägar kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

10:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag under punkt 11, avseende anslag

för förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar och broar

å landsbygden m. m., kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Utskottets

yttrande.

Förbättring

och underhåll

av städernas

för automobiltrafiken

viktiga

gator och

vägar.

[10.]

Förbättring

och underhåll

av för automobiltrafiken

viktiga vägar

och broar å

landsbygden

vi. m.

[ll.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Undersökningar

av

mindre hamnar

och farleder

m. m.

[12.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

anläggning

eller förbättring

av vägar

m. m.

[13.]

ll:o) Kung!. Maj:t liar (punkt 12) föreslagit riksdagen att till undersökningar

av mindre hamnar och farleder ävensom till upprättande av planer

till anläggning eller ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro förenade

med vägföretag, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Utredningen rörande ifrågavarande anslagsbehov återfinnes å sid. 15—16

i åberopade statsrådsprotokollet.

Det extra reservationsanslaget till undersökningar av mindre hamnar och

farleder ävensom till upprättande av planer till anläggning eller ombyggnad

av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med vägföretag, vilket anslag

tidigare under en lång följd av år utgått med 10,000 kronor, höjdes för

budgetåren 1924—1925 och 1925-—1926 till 20,000 kronor samt upptogs för

innevarande budgetperiod med 15,000 kronor. Beträffande budgetåret 1927—

1928 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin skrivelse den 31 augusti

1926 rörande anslagsbehovet för sistnämnda budgetår hemställt om anvisande

av ett anslag av 30,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet yttrat följande:

»Enligt vad jag inhämtat har efter avlåtandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

skrivelse förordnande utfärdats rörande undersökning av ett hamnföretag;

denna undersökning beräknas draga en kostnad av omkring 1,500

kronor. För närvarande inneligger i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingen

framställning om undersökning av hamnar och allenast en ansökning avseende

farledsföretag. För dessa ändamål kan alltså medelsbehovet icke sägas

vara alltför trängande. Yad broundersökningar beträffar torde bidrag därtill,

i likhet med vad som skett under de senare åren, komma att i huvudsak

bekostas från vägundersökningsanslaget, där de icke avse företag, som utföras

med bidrag av automobilskattemedel, vilket för de mera trängande fallen

oftast torde bliva händelsen.

Under sådana förhållanden finner jag mig icke kunna förorda den avvägoch

vattenbyggnadsstyrelsen begärda höjningen, utan anser mig fastmer böra

föreslå, att anslaget återföres till det tidigare under många år utgående beloppet,

10,000 kronor.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till undersökningar av mindre hamnar och

farleder ävensom till upprättande av planer till anläggning eller

ombyggnad av broar, då dylika arbeten icke äro förenade med

vägföretag, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

12:o) Kungl. Haj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till anläggning

av nya samt förbättring eller omläggning av backiga eller eljest mindre goda

vägar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 16—17 i åberopade

statsrådsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

11

Såsom bidrag till anläggning av nja samt förbättring eller omläggning av

backiga eller eljest mindre goda vägar har riksdagen för vart och ett av de

tre senaste budgetåren anvisat ett belopp av 3,000,000 kronor.

I sin förberörda skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

hurusom ansökningarna om statsbidrag till vägbyggnader såväl till antal

som i avseende å beräknad kostnad ökats år från år, medan anslagsbeloppet

varit oförändrat; härigenom hade bristen i anslagsmedel alltfort stigit, i

medeltal för de senaste tre budgetperioderna med 5,200,000 kronor per år.

Det löpande årsbehovet kunde alltså skattas till omkring 8,200,000 kronor.

För avarbetande under en tidsperiod av förslagsvis 10 år av den nu förefintliga

bristen, omkring 34,900,000 kronor, skulle härutöver erfordras ett

årligt belopp av 3,500,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle sålunda

det årliga anslagsbehovet under den närmaste tiden uppgå till 11,700,000

kronor.

En av styrelsen verkställd undersökning rörande möjligheten att bringa

lättnad i detta stora anslagsbehov genom automobilskattemedlen hade ådagalagt,

att av de företag, beträffande vilka ansökningar förelåge, ett antal med

en sammanlagd byggnadskostnad av 2,800,000 kronor sannolikt kunde bliva

utförda med understöd av automobilskattemedel. Då härigenom anslagsbehovet

för budgetåret 1927—1928 syntes kunna nedsättas med högst 1,200,000

kronor, har styrelsen hemställt, att anslaget ifråga måtte för nämnda budgetår

upptagas till 10,500,000 kronor.

Departementschefen har ansett de krav på ökade vägbyggnadsbidrag, som

förefinnas, under nuvarande ekonomiska förhållanden svårligen kunna tillfredsställas

och därför föreslagit, att anslaget jämväl för budgetåret 1927—

1928 inskränkes till det under de senaste tre åren utgående beloppet eller

3,000,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till anläggning av nya samt förbättring eller

omläggning av backiga eller eljest mindre goda vägar för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000,000

kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen att till understödjande

av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning

av åar och farleder för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 17—18 i åberopade statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit en inom första

kammaren av herr N. Gabrielsson väckt motion, nr 10, däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta att i huvudsaklig överensstämmelse med av ingenjören

Utskottets

yttrande.

Understödjande

av

brobyg

och företrädesvis

mindr

hamnbyggnader

m. m.

[14.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande
-

12 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Gustav Berglund uppgjort förslag och för en beräknad kostnad av 82,500

kronor anordna en nödhamn vid Ytterviken å nordvästra sidan av Holmön i

Västerbottens län samt att för påbörjande av arbetet å densamma för budgetåret

1927—1928 anslå ett belopp av 20,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Till understödjande av brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader

samt upprensning av åar och farleder anvisades för år 1922

1,100,000 kronor. Av statsfinansiella skäl vidtogos för de följande budgetperioderna

avsevärda nedsättningar i anslagsbeloppet. För budgetåret

1924—1925 bestämdes sålunda detta till 700,000 kronor. Den växande automobiltrafikens

oavvisliga krav på om- eller nybyggnad av alltför svaga broförbindelser

framtvingade emellertid en höjning av anslaget. För budgetåret

192o—1926 beviljades ett belopp av 850,000 kronor, och för innevarande

budgetår har anlagssumman satts till 1,000,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu meddelat, att de vid innevarande

budgetårs ingång hos styrelsen inneliggande ansökningarna om

bidrag från anslaget i fråga representerade en sammanlagd byggnadskostnad

av 11,800,000 kronor, motsvarande ett bidragsbehov av 8,000,000 kronor.

Då häremot svarade ett anslag av 1,000,000 kronor, uppginge bristen i anslagsmedel

nu till omkring 7,000,000 kronor. Styrelsen ansåge sig ur föreliggande

siffror rörande tillströmningen av ansökningar om statsbidrag från

förevarande anslag kunna draga den slutsatsen, att för täckande av det löpande

behovet skulle erfordras ett årligt anslag av omkring 1,700,000 kronor.

Om man därutöver ville minska den nu förefintliga bristen i anslagsmedel och

för dess fullständiga amortering satte en tid av fem år, skulle det under

den närmaste tiden sammanlagt erforderliga årsanslaget uppgå till 3,100,000

kronor. Om årsanslaget liksom för innevarande budgetår sattes till blott

1,000,000 kronor, skulle redan färdiga eller under arbete varande företag

kunna erhålla statligt bidrag först år 1930. Då sålunda rådande förhållanden

syntes styrelsen med all tydlighet ådagalägga, att eu väsentlig ökning

av ifrågavarande anslag vore ofrånkomlig, har styrelsen hemställt om en

höjning av anslagsbeloppet till 2,500,000 kronor.

Departementschefen har erinrat om att förevarande anslag under de senare

två budgetåren varit föremål för ganska avsevärda höjningar. Om ock

en ytterligare stegring av anslaget otvivelaktigt vore av det förefintliga medelsbehovet

väl motiverad, ansåge sig likväl departementschefen av de föreliggande

ekonomiska förhållandena nödsakad avstyrka eu sådan böjning

På av departementschefen anfört skäl har utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att förevarande anslag bestämmes till samma belopp som för innevarande

budgetår.

Beträffande det motionsvis väckta förslaget om anläggning av en nödhamn

å nordvästra sidan av Holmön i Västerbottens län vill utskottet framhålla,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

13

att av den lämnade utredningen visserligen sjnes framgå, att en dylik anläggning

skulle bliva till nytta för sjöfarande i Bottniska viken, enkannerligen

för de timmer- och pråmbogserare, som från övre Norrland transportera virke

till sågverken och cellulosafabrikema längre söderut. Emellertid har utskottet

funnit det vanskligt att på enskild motion och utan att förslag från vederbörande

myndigheter föreligger fatta beslut om anslag till anläggning av

ifrågavarande hamn. Utskottet får därför avstyrka motionen.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till understödjande av brobyggnader och,

företrädesvis mindre, hamnbyggnader samt upprensning av åar

och farleder för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000,000 kronor;

b) att herr Gabrielssons motion 1:10 icke må av riksdagen

bifallas.

14:o) Kung!. Magt har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för anläggning

av enklare vägar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 19—20 i

statsrådsprotokollet.

Anläggning

av enklare

vägar.

[15.J

Medan allmänna vägbyggnadsanslaget kommer till användning huvudsakligen

endast för landsvägar eller vägar, som hava större betydelse för den

allmänna samfärdseln, har anslaget till enklare vägar tillkommit för att

nödtorftigt tillgodose behovet av kommunikationer inom befolkningsfattiga

trakter av riket, i främsta rummet de fyra nordligaste länen. Detta anslag

avser att möjliggöra anläggandet av vägar, som visserligen icke uppfylla de

fordringar, vilka ställas på landsväg i fråga om bredd, lutningsförhållanden,

bärighet o. s. v., men som dock äro körbara alla tider på året, således även

vår och höst.

Enligt en den 21 oktober 1921 i ämnet utfärdad kungörelse, nr 656, tillkommer

det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att, efter prövning och fastställelse

av plan för väganläggningen, bevilja bidrag till densamma med

högst % av beräknat kostnadsbelopp. I undantagsfall kan, efter prövning

av Kungl. Maj:t, högre anslag utgå. Ärenden, som avse bidrag till väganläggningar

inom andra län än de fyra nordligaste, höra alltid under Kungl.

Maj:ts prövning.

Anslag till anläggning av enklare vägar har utgått från och med år 1914.

Till en början avsågos medlen blott för Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, från och med år 1919 jämväl för Västernorrlands län, men

vid beviljande av anslag för år 1922, då beloppet sattes till 1.500,000 kronor,

utsträcktes användningen till att avse hela landet. Sedermera hava av statsfinansiella

skäl nedsättningar av anslaget vidtagits, varvid emellertid förut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 6‘.

Utskottets

yttrande.

satts, att medelsbehovet i de nordligaste länen skulle i främsta rummet tillgodoses.

För vart och ett av de senaste tre budgetåren har anslagsbeloppet

satts till 600,000 kronor.

Departemenschefen anför i ärendet följande:

»Till anläggning av enklare vägar hava sedan år 1914 anvisats sammanlagt

9,475,000 kronor. Huvudparten härav har kommit de fyra nordligaste länen

tillgodo. Även då anslaget år 1922 utsträcktes till att avse hela landet

förutsattes nämligen, att medelsbehovet i nämnda län skulle i första hand

tillgodoses; då den statsfinansiella situationen under därefter följande år

tvang till kraftiga beskäringar av anslagsbeloppen, hava dessa ansetts böra

så gott som helt och hållet tilldelas Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands

och Västernorrlands län. Av den sammanlagda anslagssumman, 9,475,000

kronor, hava sålunda för ''Övriga län’ hittills avsatts blott 300,000 kronor.

En granskning av de inneliggande ansökningarna om bidrag från anslaget

giver visserligen anledning till den slutsatsen, att medelsbehovet för de fyra

nordligaste länen skulle vara ojämförligt mycket större än för det övriga

landet. Endast ett tiotal av de till närmare 100 uppgående ansökningarna

härröra nämligen från övriga län. Dessa siffror torde emellertid giva en

skev uppfattning av förhållandena. Den enklare vägen är ju för de södra

delarna av landet en ganska ny vägtyp och erforderliga planer hava icke

hunnit i nämnvärd omfattning utarbetas. Och vidare har det på grund av

de små anslagsbelopp, som stått till buds, av vederbörande befunnits omöjligt

att inom rimlig tid erhålla bidrag, varför man hellre sökt tillgodose

vägbehovet genom en dyrare vägtyp, för vilken anslagen varit rikligare tillmätta

och därför måhända ansetts lättare bereda möjlighet till bidrag. De

från landets sydligare delar hittills föreliggande ansökningarna lära därför

icke utgöra någon tillförlitlig mätare å det verkligen förefintliga anslagsbehovet.

Stora, av en fattig befolkning glest bebodda områden, särskilt i

gränstrakterna mellan de olika landskapen, lida ofta en brist på vägförbindelser,

som hindrar det allmänna framåtskridandet och försvårar vidare utveckling

av näringarna. Anläggandet av vägar av lands- eller bygdevägstyperna

i sådana trakter är icke av praktiska hänsyn erforderligt eller från

ekonomisk synpunkt försvarligt. En dyrbarare vägtyp än den, för vilken

ifrågavarande anslag är avsett, varken behöver eller bör komma ifråga.

Skäl synas alltså tala för att genom en höjning av förevarande anslag

möjliggöra, att de sydligare delarna av landet i större utsträckning än hittills

tillgodoses med medel för anläggning av enklare vägar. Härigenom skulle

sannolikt också stimuleras den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen antydda

överflyttningen av ansökningar om statsbidrag från allmänna vägfonden till

förevarande anslag, vilken ur såväl statens som vederbörande intressenters

synpunkt är ekonomiskt fördelaktig. Jag anser mig därför böra tillstyrka,

att anslagsbeloppet för nästkommande budgetår bestämmes till 700,000

kronor.»

Under åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört, får ut

skottet tillstyrka, att anslaget för anläggning av enklare vägar för nästkomkommande

budgetår höjes till 700,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för anläggning av enläare vägar för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 700,000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

15

15:o) Med tillstyrkande av Kungi. Maj:ts under punkt 16 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av enklare väg mellan Muodoslombolo

och Saivomuot/ca i Norrbottens län anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor. »

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för anläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 21—25 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Med ödebygdsväg förstås väg, som till avsevärd längd sträcker sig över

fjäll, genom skogar eller genom glest befolkade trakter och som, ehuru vägen

icke prövats vara för allmänna samfärdseln nyttig och nödig — en nödvändig

förutsättning för att väganläggningen enligt väglagen skall kunna ifrågakomma

— likväl finnes vara till gagn för det allmänna såsom ägnad att

främja landets uppodlande och bebyggande. (Lag om ödebvgdsvägar den

13 juni 1919, nr 287.)

Ödebygdsväg är avsedd att anläggas på enklaste sätt men dock så, att

den är körbar under den tid av året, då marken är bar.

Enligt kungörelse i ämnet den 6 februari 1920, nr 32, prövas ansökan

om bidrags erhållande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som kan bevilja

statsunderstöd upp till 9 tiondelar av den beräknade anläggningskostnaden,

oavsett kostnaden för mark och vissa materialier, såsom jord, sten och virke

m. m., vilka materialier skola kostnadsfritt tillhandahållas av intressenterna.

Är fråga om bidrag till högre belopp än nu sägs, skall ärendet härutinnan

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Arbetet utföres genom statens försorg och handliaves av en av väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen utsedd arbetsledare. Sålunda anlagd väg får underhållas

med anlitande av statsanslag, »intill dess vägbanan erhållit erforderlig

stadga», då .underhållsskyldigheten övergår på vederbörande väghållningsdistrikt.

Till anläggning av ödebygdsvägar i de fyra nordligaste länen har riksdagen

från år 1918 anvisat anslag, till en början med 400,000 kronor för år räknat,

men sedan nedsatt, för budgetåret 1923—1924 till 385,000 kronor samt för

påföljande budgetår till 250,000 kronor. 1925 års riksdag vidtog med anledning

av väckta motioner för budgetåret 1925—1926 åter en höjning av

anslaget till 400,000 kronor; samtidigt godkändes eu av riksdagen tidigare

ifrågasatt och av Kungl. Maj:t föreslagen utvidgning av anslagets användning

till även de nordligare delarna av Kopparbergs län. För innevarande

budgetår har anslaget likaledes satts till 400,000 kronor.

Yäganläggnitig

Muodoslombolo—Saivomuotka.

[16.]

Anläggning

av Ödebygdsvägar

t

Norrbottens,

Västerbottens.

Jämtlands,

Västernorrlands

samt

vissa delar av

Kopparbergs

län.

[17.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1927—1928 bär nu väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att för bedrivande av byggnadsverksamheten

på av styrelsen planerat sätt erfordrades för budgetåret 1927—1928 ett

anslag av 600,000 kronor.

Emellertid har styrelsen — liksom beträffande de övriga väganslagen

med ledning av de föreliggande siffrorna om ökning i antalet ansökningar

och därav representerade anslagsbehov under de senare aren verkställt eu

teoretisk beräkning rörande det löpande årsbehovet av anslag och de årliga

belopp, som skulle erfordras för avarbetande under viss antagen tidrymd

av det nu hopade anslagsbehovet, och funnit, att dessa sammanlagt skulle

uppgå till 1,360,000 kronor. Detta belopp vore det i verkligheten behövliga

årsanslaget. Med hänsyn till uppförandet av ett särskilt anslag till anläggning

av ödebygdsvägar, avsedda att tjäna som tillfartsvägar till inlandsbanan,

ansåge styrelsen dock en nedsättning kunna ske av anslagsbehovet till

1.200.000 kronor. Denna summa hemställer styrelsen måtte äskas för budgetåret

1927—1928.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen i sammanhang

med anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende erinrat om eu

av länsstyrelsen i Norrbottens län till Kungl. Maj:t ingiven framställning,

däri hemställts dels att det årliga anslaget till ödebygdsvägar inom länet —

utgörande i medeltal för de sista åren 125,000 kronor — måtte höjas förslagsvis

till 250,000 kronor, dels att möjlighet matte beredas att inom länet

i vissa fall med bidrag av statsmedel anlägga enklare vägar enligt de tekniska

bestämmelser, som för närvarande tillämpas beträffande ödebygdsvägarna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som haft att yttra sig över berörda

framställning, har tillstyrkt framställningen, i vad den avser höjning

av årsanslaget, men avstyrkt densamma, i vad den angår frågan om de

enklare vägarnas byggnadssätt.

Beträffande anslagsbehovet för anläggning av ödebygdsvägar yttrar departementschefen

bland annat följande:

»Sådana omständigheterna nu gestalta sig, lärer man få inskränka sig till

att söka fylla de allra nödvändigaste medelsbehoven och i första hand tillse,

att pågående arbeten kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. För arbetena

å de 20 företag, som den 1 juli 1926 voro påbörjade, har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen ansett en summa av 300,000 kronor komma att erfordras

under budgetåret 1927''—1928.

Vidare måste beräknas medel för underhåll av redan färdiga vägsträckor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sådant avseende äskat ett belopp av

100.000 kronor, vilket för den till 430 kilometer angivna våglängden motsvarar

en årlig underhållskostnad per längdmeter av ej fullt 25 öre eller

det belopp, som enligt tidigare gjorda rön måste för ändamålet beräknas.

Enligt vad jag inhämtat hava efter avlåtande av styrelsens skrivelse ett flertal

ödebygdsvägar hos vederbörande länsstyrelser anmälts färdiga att övertagas

till allmänt underhåll. Vidare ämnar jag inom den närmaste framtiden för

Kungl. Maj:t framlägga förslag till vissa författningsändringar, åsyftande att

möjliggöra ett tidigare överflyttande å vägdistrikten av, underhållet av ödebygdsvägarna

och därmed ett bättre tillvaratagande av de knappa ödebygds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. IT

väganslagen för nybyggnadsändamål. På grund bärav torde eu avsevärd

nedsättning av den beräknade underhållskostnaden kunna ske.

Vidkommande väg- och vattenbyggnadsstyrelsens nybyggnadsprogram för

budgetåren 1926—1928 synes med hänsyn till det nytillkomna anslaget till

tillfartsvägar till inlandsbanan någon inskränkning i berörda program kunna

äga rum. För att kunna i någorlunda skälig omfattning tillgodose det starka

behov av nya ödebygdsvägar, som obestridligen föreligger, lärer det dock

bliva nödvändigt att höja anslaget till anläggning av ödebygdsvägar till

450,000 kronor.

Att genom äskande av än högre anslag söka tillmötesgå länsstyrelsens i

Norrbottens län hemställan om avsevärt rikligare medelstilldelning torde för

närvarande icke kunna ske.

Vad beträffar den av nämnda länsstyrelse gjorda framställningen, i vad

densamma avser utförande av vägar av ödebygdsvägtyp med bidrag från

anslaget till enklare vägar, biträder jag det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i ämnet gjorda uttalandet.

Jag vill slutligen i detta sammanhang meddela, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i skrivelse den 18 mars 1926 framlagt utredning angående

ödebygdsvägarnas byggnadssätt samt organisationen för deras utförande

m. m. Sedan denna utredning varit föremål för yttrande av vederbörande

länsstyrelser och domänstyrelsen samt skrivelser i ämnet inkommit från

bland andra landstingens norrlandskommitté, är ärendet för närvarande

under behandling inom kommunikationsdepartementet. Jag torde få anledning

återkomma till denna fråga i samband med övriga spörsmål angående

allmänna riktlinjer för de olika vägtyperna och deras användning, som må

komma att föreläggas riksdagen.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens,

Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att för anläggning

av utfarts vägar i Norrland, Dalarna och Yärmland för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 25—29 i åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft vissa inom riksdagen väckta, till utskottet remitterade

motioner.

I tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

86, av herrar O. Bergqvist och C. I. Asplund och den andra inom andra

kammaren, nr 157, av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl. har hemställts, att

riksdagen måtte besluta att dels för budgetåret 1927—1928 höja det under

sjätte huvudtiteln uppförda anslaget till anläggning av utfartsvägar i Norrland,

Dalarna och Yärmland, nu 225,000 kronor, med ett belopp av 100.000

kronor till 325,000 kronor, i syfte att anslaget må användas jämväl till

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 6 höft. (Nr 6.) 577 87 2

Utskottets

yttrande.

Anläggning

av utfärtsvägar.

[18.]

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

utlämnande — enligt i tillämpliga delar samma bestämmelser, som gälla för

utlämnande av statsbidrag till anläggande av utfartsvägar — av statsbidrag

till anläggande av odlingsvägar i Norrland, Dalarna och Yärmland, dels ock

medgiva, att anslagets benämning’ ändras till »anläggande av utfartsvägar

och odlingsvägar i Norrland, Dalarna och Yärmland».

Vidare har i en inom andra kammaren av herr P. Bergström i Bäckland

m. fl. väckt motion, nr 33, yrkats, att riksdagen måtte besluta höja det i

statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln begärda beloppet 225,000

kronor för anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland för

budgetåret 1927—1928 till 300,000 kronor.

Ytterligare har i en inom andra kammaren av herrar A. Anderson i Råstock

och E. Lundgren väckt motion, nr 137, hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att klämmen till punkt 17 i sjätte huvudtiteln 1927 skall erhålla,

följande avfattning:

att för anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Yärmland samt

Örebro län anvisa ett extra reservationsanslag av 225,000 kronor.

Slutligen har i en inom andra kammaren av herrar L. J. Carlsson-Frosterud

och A. Norsell väckt motion, nr 208, yrkats, att för anläggning av utfartsvägar

i Norrland, Dalarna och Yärmland måtte för budgetåret 1927—1928

anvisas ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.

I fråga om de till stöd för dessa framställningar anförda skäl får utskottet

hänvisa till vederbörande motioner.

Bidraget till anläggande av utfartsvägar är avsett att åstadkomma körbara

förbindelser till avlägset belägna byar eller större gårdar i kust- och skogslanden

i de fyra nordligaste länen. Enligt beslut av 1925 års riksdag kan

dock statsbidrag, efter prövning av Kungl. Maj:t, utgå jämväl till företag

inom Gävleborgs, Kopparbergs och Yärmlands län. (Kungörelse den 11 september

1925, nr 405.)

I motsats till de i väglagen omtalade »allmänna vägarna», dit även ovannämnda

»enklare vägar» i allmänhet äro att hänföra, samt ödebygdsvägarna,

vilka genom 1919 års lag om ödebygdsvägar i vissa hänseenden blivit jämställda

med allmänna vägar, anses nu ifrågavarande utfartsvägar ur samfärdselsynpunkt

icke vara av sådan beskaffenhet att kommunala bidrag till deras

anläggande eller underhåll tvångsvis kunna av vederbörande kommuner uttagas.

Enligt kungörelse i ämnet den 11 oktober 1918, nr 886, åligger det vederbörande

länsstyrelse att handlägga frågor om bidrag för anläggning av utfartsvägar.

Förutsättning för att några bidrag må beviljas från ifrågavarande

anslag, som av Kungl. Maj:t fördelas på de olika ifrågakommande länsstyrelserna,

är, att vederbörande landsting anvisat medel, uppgående till minst

15 % av det belopp, som sålunda blivit länet tilldelat av statsmedel.

Statsbidrag bör i regel utgå med högst V4—*/, av den beräknade kostnaden

för anläggningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Kontrakt ingås mellan länsstyrelserna ock intressenterna i anläggningen.

Detta kontrakt skall bland annat innefatta skyldighet för intressenterna att

framdeles underhålla vägen.

Anslag till anläggning av utfartsvägar hava av riksdagen anvisats alltsedan

år 1918, till en början avsedda blott för de fyra nordligaste länen men från

och med budgetåret 1925—1926 med vidgad användning för hela Norrland

samt Dalarna och Värmland. Anslaget har för de två senaste budgetåren

upptagits till 225,000 kronor. Avsikten med detsamma är att genom beredande

av ett mindre bidrag — vanligen blott x/4—,/3 av totalkostnaden —

uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt för befolkningen i avlägset

liggande byar eller gårdar att själv bryta väg fram till de allmänna trafiklederna.

Utfartsvägarna äro sålunda av enskild vägs natur och ett understödjande

av desamma från statens sida har motiverats med de säregna och

svåra samfärdselförhållanden, som råda inom stora områden av landets nordligaste

delar.

Med anmälan av de från vederbörande länsstyrelser ingångna uppgifter

rörande medelsbehovet inom respektive län har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat, att de av länsstyrelserna uppgivna siffrorna rörande kostnader

för företag, beträffande vilka ansökningar förefunnes, innebure en avsevärd

höjning från föregående år, nämligen i runda tal, i Norrbottens län

från 1,300,000 till 2,250,000 kronor, i Västerbottens län från 1,720,000 till

2,113,000 kronor, i Jämtlands län från 567,000 till 631,000 kronor samt i

Västernorrlands län från 54,000 till 285,000 kronor. I betraktande härav

syntes det styrelsen erforderligt, att större belopp än tidigare ställdes till

länsstyrelsernas i nämnda län förfogande. Vad Gävleborgs, Kopparbergs och

Värmlands län beträffade, borde de tillsvidare bibehållas vid nu utgående

lägre belopp. Styrelsen har under åberopande av vad sålunda anförts hemställt,

att för nästkommande budgetår måtte äskas ett till 275,000 kronor

förhöjt anslag, förslagsvis fördelat med 80,000 kronor till vartdera av Norrbottens

och Västerbottens län, 40,000 kronor till Jämtlands län, 30,000 kronor

till Västernorrlands län samt 15,000 kronor till vartdera av Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län.

I detta sammanhang må nämnas att länsstyrelsen i Örebro län i en till

Kungl. Maj:t ingiven skrivelse på anförda skäl hemställt om delaktighet för

vissa delar av länet utav anslaget till utfartsvägar. Under erinran om att,

enligt de för anslaget gällande bestämmelser, en fordran för detsammas tillgodonjutande

vore beviljande av visst anslag till samma ändamål av vederbörande

landsting, har länsstyrelsen härvid meddelat, att Örebro läns landsting

på länsstyrelsens hemställan till anläggning av utfartsvägar anvisat ett

anslag av 5,000 kronor.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t av förevarande ärende har departementschefen

anfört följande:

»Vad först beträffar den av länsstyrelsen i Örebro län väckta frågan om

en ytterligare utsträckning av användningen av ifrågavarande anslag, må er
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

inras därom, att den för ett par år sedan företagna utvidgningen'' till hela

Norrland, Dalarna och Yärmland icke skedde utan betänkligheter, särskilt

med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, som ett vidsträcktare understödjande

av det enskilda vägväsendet lätt kunde få för staten.

När likväl utvidgningen förordades, så motiverades detta med att förhållandena

i de nordligare delarna av Värmlands och Kopparbergs län samt,

ehuru redan i mindre grad, iiven Gävleborgs län med avseende å bebyggelsen

samt vägnätets utsträckning och tillstånd vore väsentligt likartade med

de i övre Norrland rådande och därför satte dessa trakter i en särställning

gentemot landet i övrigt. Det är emellertid att märka, att för anslagets användning

inom nämnda tre län vissa icke obetydliga inskränkningar gjordes.

Förutom det, att frågan om beviljande av bidrag alltid skulle underställas

Kungl. Majrts prövning, förutsattes uttryckligen, att understöd skulle lämnas

allenast sådana företag, som vore av ett trängande behov påkallade och som

eljest icke skulle kunna bringas till utförande, samt att blott utfartsvägar

av mera avsevärd längd borde komma i fråga till erhållande av bidrag.

Vad nu det ifrågavarande området av Örebro län angår, så torde det,

ehuru delvis glest befolkat, icke kunna med avseende å fattigdom och brist

på kommunikationer jämföras med de avlägsnare delar av de angränsande

länen, vilka man genom den senast företagna utvidgningen av anslagets användningsområde

avsett att bispringa. Trakten ifråga genomkorsas av åtskilliga

lands- eller bygdevägar samt av ett flertal järnvägslinjer. Icke från

någon plats inom området torde avståndet till närmaste järnväg eller allmänna

väg vara större än D/j mil. En granskning av de av vederbörande

landsfiskaler gjorda utredningar samt de från ortsbefolkningen ingivna skrifter,

som bilagts länsstyrelsens i Örebro län framställning, giver också vid

handen, att det huvudsakligen är fråga om kortare vägstycken, vanligen blott

några få kilometer, samt att i de flesta fall väg redan finnes bruten, ehuru

den av olika anledningar numera är mer eller mindre svår att befara.

Under sådana förhållanden och då de medel, som kunna i budgeten avses

för ifrågavarande ändamål, vid behöva komma de landsdelar till godo,

för vilka anslaget nu utgår, finner jag mig icke kunna tillstyrka den av länsstyrelsen

i Örebro län gjorda framställningen.

Vad därefter beträffar anslagsbeloppet för nästkommande budgetår, så vill

jag vitsorda önskvärdheten av den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade

förhöjningen. Ifrågavarande anslag måste nämligen betecknas som ett av

de verksammaste och från statens synpunkt minst kostsamma medlen för

skapande av, visserligen enkla, trafikleder i eljest så gott som väglösa

trakter. Med hänsyn emellertid till den betydande höjning av anslagsbeloppet,

som riksdagen för två år sedan vidtog, och i betraktande av nödvändigheten

att iakttaga den största återhållsamhet ifråga om statens utgifter

finner jag mig icke kunna ifrågasätta annat än att anslaget i budgetförslaget

upptages till samma belopp som i de två senaste riksstaterna, nämligen

225,000 kronor. »

I ett av 1925 års kolonisationssakkunniga den 18 november 1926 avgivet

utlåtande har hemställts att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels

för budgetåret 1927—1928 höja det under sjätte huvudtiteln uppförda anslaget

till anliiggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland, nu

225,000 kronor, med ett belopp av 100,000 kronor till 325,000 kronor, i syfte

att anslaget må användas jämväl till utlämnande — enligt i tillämpliga delar

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

21

samma bestämmelser, som gälla för utlämnande av statsbidrag till anläggande

av utfartsvägar — av statsbidrag till anläggande av odlingsvägar i Norrland,

Dalarna och Värmland, dels och medgiva, att anslagets benämning ändras

till »anläggande av utfartsvägar och odlingsvägar i Norrland, Dalarna och

Värmland».

I sin nyssberörda hemställan hava 1925 års kolonisationssakkunniga (herrar

Malm, Gabrielsson, von Stockenström, Adler och Mannerfelt) dock icke varit

eniga, enär tre av de fem omförmälda sakkunniga i särskilda yttranden anfört

skiljaktiga meningar. Herr Gabrielsson har för sin del hemställt, att

Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att ett anslag av 100,000 kronor uppföres

under nionde huvudtiteln att användas för understödjande av odlingsvägar

i Norrland, Dalarna och Värmland. Herrar Adler och Mannerfelt hava,

på anförda skäl, ansett, att det föreslagna mindre anslagsbeloppet skulle för

själva saken vara av relativt ringa praktisk betydelse, och att med genomförandet

av föreliggande förslag om särskilt statsunderstöd till anläggande

av odlingsvägar bör anstå.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i vitlåtande den 18 december 1926

anfört, att anläggning av odlingsvägar icke vore någon kommunikationsfråga

utan måste anses såsom eu ren jordbruksangelägenhet, vadan de av riksdagen

till anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna och Värmland anvisade

medlen icke borde för detta ändamål användas och att ej heller

kommande anslag till utfartsvägar borde på något sätt sammankopplas med

anslag till odlingsvägar. Mot beviljande av bidrag och lån till anläggning

av odlingsvägar ur till avdikningar och odlingar förehntliga anslag och fonder

hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen däremot för sin del icke något

att erinra. Tvärtom syntes detta riktigt och ändamålsenligt.

Kolonisationssakkunnigas förevarande förslag har icke föranlett framställning

till 1927 års riksdag.

I två i ämnet väckta motioner har emellertid nu föreslagits att ifrågavarande

anslag måtte utsträckas att avse understödjande av s. k. odlingsvägar, d. v. s. vägar

som sammanbinda nya odlingsmarker ined den gamla bygden. Utan att

underskatta vikten av att nybildningen av jordbruk på allt sätt befrämjas

och utan att förneka ifrågavarande odlingsvägars betydelse för uppkomsten

av nyodling och bebyggelse, måste dock utskottet ifrågasätta lämpligheten

av att ifrågavarande anslag gives en dylik utsträckt användning. Om än

inga uttryckliga föreskrifter härutinnan uppställts, får dock nuvarande anslaget

till utfartsvägar i huvudsak anses vara avsett att möjliggöra tillkomsten av vägföretag,

som närma sig allmän vägs natur, såsom exempelvis en vägförbindelse

mellan en by och angränsande landsvägsnät. Genom anslagets användning

jämväl för anläggning av odlingsvägar skulle statens understödjande

verksamhet komma att utsträckas till ett helt nytt område. Det torde icke

kunna förnekas, att förevarande fråga om statsunderstöd för odlingsvägar

mindre framstår som ett kommunikationsspörsmål än som en jordbruksangelägenhet,

närmast jämförlig med de övriga understödjande åtgärder i form

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

av odlingslån och avdikningsanslag m. in., som redan för närvarande förekomma.

Inom 1925 års kolonisationssakkunniga liar ock stor tvekan gjort sig gällande

ifråga om lämpligheten att från utfartsväganslaget lämna bidrag till

odlingsvägar, därvid dessutom framhållits, hurusom andra och viktigare områden

för jordbruksnäringens förkovran och vägväsendets utveckling förefunnes,

som hittills helt lämnats utan statens understöd. Även från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen — liksom ock från Västerbottens läns hushållningssällskap

och landstingens norrlandskommitté — hava rests betänkligheter

mot att frågan om bidrag till odlingsvägar sammankopplas med nu

förevarande spörsmål om anslag till utfartsvägar. Att under sådana förhållanden

nu p''å enskild motion fatta beslut om ifrågavarande utsträckta användning

av anslaget kan utskottet icke finna tillrådligt.

Vidare har i en i ämnet väckt motion påyrkats, att bidrag från ifrågavarande

anslag måtte få lämnas även till väganläggningar inom Örebro län. Utan

att kunna tillstyrka anslagets användning för hela nämnda län måste dock

utskottet finna goda skäl föreligga för att området för användningen utsträckes

även till norra delarna av länet, vilka med avseende å bebyggelse

och vägförhållanden m. m. torde vara jämförliga med de övriga nordliga

landsdelar, som för närvarande kunna komma i åtnjutande av statsbidrag

från anslaget. Närmast gäller detta de intill gränsen av Dalarna och Värmland

belägna socknarna Grythyttan, Hällefors, Hjulsjö, Ljusnarsberg och Ramsberg.

Med tagen hänsyn jämväl till att Örebro landsting för sin del redan anvisat

bidrag för ändamålet, vill utskottet alltså tillstyrka, att även norra delarna

av Örebro län må kunna komma i åtnjutande av bidrag från detta anslag.

På sätt gäller för Gävleborgs län, Dalarna och Värmland, torde förekommande

frågor om anslagsfördelning — vilka inom de fyra nordligaste länen

avgöras av länsstyrelserna — böra, vad Örebro län beträffar, underställas

Kung! Maj:ts prövning.

Slutligen får utskottet, i anslutning till de i detta avseende motionsvis

gjorda yrkandena, tillstyrka, att anslagsbeloppet för nästkommande budgetår

bestämmes till 275,000 kronor, ett belopp som i betraktande av föreliggande

stora medelsbehov och anslagets allmängagnande syfte icke torde kunna

anses för högt tilltaget. Med ett anslag av denna storlek lärer bidrag allenast

kunna lämnas till de vägföretag, som ur olika synpunkter framstå som

de mest angelägna och behjärtansvärda, vilket å andra sidan utgör garanti

för att anslaget skall bliva till största praktiska nytta.

Å Kung!. Maj:t torde, liksom tidigare varit fallet, ankomma att bestämma

de närmare villkoren för beviljande av statsbidrag från anslaget.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kung! Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist och Asplund, Nilsson i Antnäs

m. fl., Bergström i Bäckland in. fl., Anderson i Pipstock

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

23

och Lundgren samt Carlsson-Frosterud och Morsell i ämnet

väckta motionerna (1:86, 11:33, 137, 157 och 208), må för anläggning

av utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra

delarna av Örebro län för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 275,000 kronor.

18:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 19)

hemställer utskottet, vissa vägan
läggnings-

och

att riksdagen må av det av 1925 års riksdag för beredande ^r0^y9^fasg''

av Uttåggsbidrag till vissa väganläggnings- och brobyggnads- in. fl. n 9 ]

företag beviljade beloppet av 1,000,000 kronor för budgetåret

1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp

av 350,000 kronor.

Väganläggmng

Tärna

kyrkoby—

Sluss fors.

För iståndsättande av ödebygdsvägen mellan Tärna kyrkoby och Stensele

sockengräns samt för anläggning av vanlig väg mellan förstnämnda ort och

Slussfors vid Storumans övre ända har riksdagen intill den 1 juli 1926 anvisat

1,600,000 kronor eller det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i

sina anslagsäskanden till 1925 års riksdag beräknat kostnaderna för färdigställande

av arbetet i dess helhet jämte underhåll av färdiga vägdelar under

budgetåret 1925—1926.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu anmält, att det tidigare beräknade

beloppet för vägarbetets utförande icke visat sig tillräckligt. Styrelsen

har kommit till det resultatet, att ett belopp av 90,000 kronor är oundgängligen

erforderligt för vägens färdigställande. Därutöver erfordrades medel

för vägens underhåll, intill dess vägunderhållet kunde överflyttas från de

nuvarande vägliållningsdistrikten till större vägkommuner. Kostnaderna härför

måste för innevarande budgetår beräknas till 45,000 kronor och för budgetåret

1927—1928 till 50,000 kronor. Då alla för väganläggningen Tärna—

Slussfors anvisade medel redan förbrukats, har styrelsen hemställt, att samtliga

för vägens färdigställande och underhåll under innevarande och nästkommande

budgetår erforderliga belopp eller tillhopa 185,000 kronor måtte

anvisas å riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Den sålunda av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda hemställan har

departementschefen funnit sig böra tillstyrka.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för fullbordande

och underhåll av väganläggning mellan Tärna kyrkoby och Slussfors för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 185,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 30—33 i

åberopade statsrådsprotokollet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Då det torde vara oundgängligen nödvändigt, att de ytterligare medel,

som nu begäras för ifrågavarande väganläggning, ställas till förfogande, får

utskottet tillstyrka förevarande förslag. Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må för fullbordande och underhäll av väganläggning

mellan Tärna Tcyrlioby och Slussfors för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 185,000 kronor.

Tillfartsvägar 20:o) Ivungl. Maj:t bär (punkt 21) föreslagit riksdagen att för anläggning

Mlbanands'' av tillfartsvägar till inlandsbanan i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

[91 "I för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen torde utskottet få hänvisa

till sid. 33—35 i åberopade statsrådsprotokollet.

För anläggning av ödebygdsvägar, avsedda att tjäna som tillfartsvägar

västerifrån till inlandsbanan inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands

län, anvisade 1926 års riksdag för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor. I anslutning härtill framhöll riksdagen behovet

av att en plan för arbetenas bedrivande inom de olika länen uppgjordes,

innefattande approximativa kostnadsberäkningar.

En dylik plan har nu upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, och

upptager denna plan 12 företag med en sammanlagd längd av omkring 49 mil

och ett uppskattat erforderligt bidrag av statsmedel utav 3,255,000 kronor.

För dessa företag har antagits en byggnadstid av omkring 10 år, och hava

kostnaderna för företagens utförande fördelats å budgetåren 1926—1938 med

300,000 kronor å varje budgetår utom det första, för vilket anslag, såsom

nyss nämnts, redan beviljats med 150,000 kronor, och det sista, för vilket

skulle utgå allenast 105,000 kronor. Beträffande vägtypen har styrelsen uttalat,

att vägarna, borde utföras enligt ödebygdsvägtyp, vilken å sträckorna

närmare järnvägsstationerna, där större och tyngre trafik vore att förvänta,

syntes böra övergå till typen för enklare vägar. I fråga om det framtida

underhållet borde reglerna om ödebygdsvägar tillämpas, dock så att åtminstone

de längre vägarnas överlämnande till allmänt underhåll skulle kunna ske

allt efter som de olika vägdelarna bleve färdiga.

Börande den sålunda uppgjorda planen och medelsbehovet för nästkommande

budgetår yttrar departementschefen:

»Det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i den framlagda planen gjorda

urvalet av företag, som kunna tänkas komma till utförande, synes icke i

detta sammanhang behöva upptagas till närmare granskning. Här må endast

nämnas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i planen upptagit även vissa

vägar i Jämtlands län, som hänföra sig till järnvägslinjerna Östersund—Storlien

och Sveg—Hede. Då den senare linjen torde kunna betraktas som en

bibana till inlandsbanan, lära, därest riksdagen häremot ej uttalar någon

erinran, tillfartsvägar till denna linje kunna bekostas från ifrågavarande an
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

25

slag, varemot för vägar till linjen Östersund—Storlien torde böra anlitas

andra anslag.

Vad beträffar tiden för samtliga ifrågasatta arbetens slutförande, så lärer

beslut härutinnan icke lämpligen nu böra fattas. Jag vill emellertid framhålla,

att det, åtminstone vad nästkommande budgetår beträffar, icke synes

möjligt att äska så stort belopp som det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förutsatta eller 300,000 kronor. Med hänsyn till att nödvändiga

förarbeten i form av planer och kostnadsberäkningar torde vara slutförda

endast för några få företag och då det för innevarande budgetår beviljade

anslaget å 150,000 kronor ännu är oanvänt, anser jag mig böra föreslå, att

anslaget för budgetåret 1927—1928 begränsas till 100,000 kronor.

Slutligen vill jag i anslutning till styrelsens yttrande beträffande vägtypen

nämna, att jag delar styrelsens uppfattning, att vägarna i fråga böra i huvudsak

utföras enligt ödebygdsvägtypen. Det kan emellertid, såsom också riksdagen

antytt och väg- och våttenbyggnadsstyrelsen nu förutsätter, befinnas

lämpligt att i vissa fall, där starkare trafik kan väntas, redan från början

bygga vägen efter en starkare typ. Huru olämpligt det kan vara att välja

en allt för svag vägtyp visar den förut behandlade väganläggningen Tärna—

Slussfors, som från början utfördes som ödebygdsväg av enklaste typ men

sedermera måste med stora penninguppoffringar gång efter annan ombyggas

och förbättras för att motsvara trafikens krav.»

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag. I likhet med

departementschefen finner utskottet hinder icke böra möta för att nu ifrågavarande

anslag tages i anspråk för utförande jämväl av de vägföretag, som

kunna finnas erforderliga för bildande av förbindelseleder till statsbanedelen

Sveg—Hede.

Utskottet hemställex-,

att riksdagen må för anläggning av tillfartsvägar till inlandsbanan

i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra i’eservationsanslag av 100,000

ki-onor.

21 :o) Under punkt 22 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen I hörande hamnbyggnader

må av de till företag inom fiskehamnsgruppen IT anvisade anslag

användas ett belopp av 50,000 kronor, dels och för samma ändamål för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 35—40 i åberopade

statsrådsprotokollet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 87, av herr L. G.

Bodin m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 136, av herr Th.

Gardell i Gans m. fl., vari yrkats, att riksdagen måtte besluta, att fiskehamnsbyggnad

vid Gnisvärd måtte påbörjas under innevarande år samt utföras på

Utskott ds

yttrande.

Statens

fiskeha?nnar.

[22.1

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

26

statens bekostnad i enlighet med av på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg år 1926 uppgjord arbetsplan, och att riksdagen för nämnda ändamål

måtte för nästa budgetår anvisa ett anslag av 66,000 kronor.

Angående de till stöd för dessa motioner anförda skäl hänvisas till motionerna.

Till utförande av de till fiskeliamnsgruppen I hörande hamnar (sådana

hamnar, som helt nybyggas genom statens försorg) har riksdagen till och

med budgetåret 1924—1925 anvisat sammanlagt 13,868,000 kronor, varjämte

för muddringsliamnar (fiskehamnsgrupp II) beviljats tillhopa 1,250,000 kronor.

Vidare hava 1925 och 1926 års riksdagar medgivit, att av sistnämnda anslag

ett belopp av 250,000 respektive 150,000 kronor finge användas för bedrivande

av arbeten å de till gruppen I hörande hamnbyggnader.

Av de till sistnämnda grupp hörande företagen hava de två första i ordningen,

nämligen hamnbyggnaderna vid Herrevik och Byviken, nu färdigställts.

Arbetena å den tredje hamnen, Hölick, hava igångsatts under år

1926; likaså hava arbetena påbörjats vid Lörudden, den fjärde av de till

denna grupp hörande fiskehamnsbyggnaderna. Av de två återstående företagen

i denna grupp torde hamnen vid Värskär ej komma till utförande, då

kommunen ‘ställt sig avvisande och ej velat överlåta nödigt område för

hamnen på av riksdagen föreskrivna villkor.

Utöver de till grupp I hörande sex hamnarna har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nu föreslagit, att till nämnda grupp skulle ock räknas ifrågasatta

hamnbyggnadsföretag vid Gnisvärd, Torekov och Utklipporna. Styrelsen

har beräknat, att efter dessa företags hänförande till grupp I penningbehovet

för gruppen efter den 1 juli 1927 skulle uppgå till 1,752,650 kronor.

Vidkommande fiskeliamnsgruppen II (muddringshamnar) äro av de numera

beslutade tretton företagen hamnförbättringarna vid Gårdskär och Fågelsundet

nu fullbordade. Av hamnförbättringarna vid Prästgrundet, Bergö,

Agö och Våtnäs, vilka enligt statsmakternas beslut år 1926 skola utföras

samtidigt, har företaget vid Prästgrundet igångsatts under år 1926 och är

avsikten att under år 1927 påbörja arbetena vid de tre övriga, liksom även

vid ytterligare två eller tre företag inom denna grupp. Under år 1926 hava

ock arbeten igångsatts vid Storebben.

För budgetåret 1927—1928 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för utförande

av hamnanläggningar inom grupp I hemställt om anvisande av ett

anslag av 300,000 kronor. Departementschefen, som ansett sig icke kunna

förorda påbörjande av de föreslagna hamnföretagen vid Gnisvärd, Torekov

och Utklipporna, har begränsat medelsbehovet för nästkommande budgetår

till 150,000 kronor, eller till så stort belopp, som erfordras för bedrivande

i behörig omfattning av arbetena vid Hölick och Lörudden. Enligt departementschefens

mening böra av detta belopp 50,000 kronor bestridas från det

överskott, som väntas uppkomma å de till företag inom grupp II anvisade

anslagen, samt återstoden eller 100,000 kronor anvisas i riksstaten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

27

Utskottet får tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Vad angår det motionsvis framställda förslaget om anläggning av en

fiskehamn vid Gnisvärd å Gotland, bör visserligen icke förbises, att detta

företag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkts till utförande. Tvivelsutan

vore det önskvärt, att, sedan nu å Gotlands ostkust anlagts eu fiskehamn

vid Herrevik, fiskarena å öns västkust erhölle en liknande stödjepunkt

vid Gnisvärd. Med hänsyn till de betänkligheter, som måste möta mot att

på enskild motion fatta beslut om igångsättande av ännu en fiskehamnsbyggnad,

vilken i sitt första byggnadsstadium skulle draga en kostnad, överstigande

130,000 kronor, får utskottet dock avstyrka förslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med avslag å de av herr Bodin m. fl. och herr Gardell i

Gans m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 87 och II: 136) må

a) medgiva, att för bedrivande av arbeten å till fiskehamnsgruppen

I hörande hamnbyggnader må av de till företag inom

fiskehamnsgruppen II anvisade anslag användas ett belopp av

50,000 kronor;

b) för samma ändamål för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen dels medgiva, att

såsom bidrag till istån dsättande och förstärkning av hamnen vid Abbekås

i enlighet med av departementschefen förordat förslag må användas det av

riksdagen till iståndsättande av nämnda hamn för år 1908 anvisade anslaget

å 15,000 kronor; dels och såsom bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa

till sid. 40—43 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr A. Törnqvist i Karlskrona väckt

motion, nr 132, har hemställts, att riksdagen måtte a) medgiva, att av anslaget

till statsunderstödda fiskehamnar ett belopp av högst 40,000 kronor

måtte få användas under budgetåret 1927—1928 för iordningställande av tillläggsplatser

för fiskebåtarna vid Torsö fiskläge i Blekinge, samt b) såsom

bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 190,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat äro utredningar för

anslags tilldelande slutförda beträffande sex hamnar, motsvarande ett statsbidrag

av 372,172 kronor, varjämte undersökningarna äro nära avslutade beträffande

ytterligare ett par hamnar. Förutom dessa hamnföretag äro emel
-

Utskottets

yttrande.

Statsunder
stödda
fiskehamnar.

[23.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

lertid ett mycket stort antal planerade, för vilkas utförande kostnaderna beräknats

till 5,000,000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 bär därför styrelsen hemställt om ett anslag

av 300,000 kronor.

Därutöver bär styrelsen begärt anvisande av medel för iståndsättande av

hamnen vid Abbekås enligt upprättat förslag (alternativ II). Kostnaderna

härför beräknas till 156,800 kronor, av vilket belopp intressenterna skulle

bidraga med 10 % eller 15,680 kronor.

Departementschefen, som ansett hamnanläggningen vid Abbekås böra

komma till utförande, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit,

har förordat, att ett år 1907 av riksdagen i anledning av inträffad stormskada

å hamnen anvisat anslag av 15,000 kronor, vilket anslag sedermera

icke kommit att tagas i anspråk för sitt ändamål, i första hand måtte disponeras

för ändamålet och att därutöver erforderliga medel skulle beredas från

anslaget till statsunderstödda hamnar. Yad sistnämnda anslag beträffar har

departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka så stort belopp för nästkommande

budgetår, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskats, utan

förordat anslagets bestämmande till 150,000 kronor.

Kung! Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Beträffande den av herr Törnkvist väckta motionen om anslag för fiskeplatser

vid Torsö fiskeläge i Blekinge får utskottet hänvisa till sina tidigare

vid 1924 och 1926 års riksdagar i detta ämne gjorda uttalanden. Förevarande

fråga torde, såsom utskottet tidigare anfört, böra komma under vederbörligt

bedömande i samband med övriga överväganden rörande behovet av

liknande anläggningar på olika platser; mot att anslag för ändamålet skulle

på enskild motion av riksdagen anvisas, måste utskottet nu liksom tidigare

ställa sig avvisande.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kung!. Maj:ts förslag medgiva, att såsom

bidrag till iståndsättande och förstärkning av hamnen vid

Abbekås i enlighet med ett av departementschefen i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 4 januari 1927

förordat förslag må användas det av riksdagen till iståndsättande

av nämnda hamn för år 1908 anvisade anslaget å 15,000

kronor;

b) med bifall till Kung! Maj:ts förslag och med avslag å

herr Törnkvists i Karlskrona i ämnet väckta motion (II: 132),

i vad densamma skiljer sig från Kung], Maj:ts förslag, såsom

bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

29

23:o) Under punkt 24 kar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels till

rmdersökningar ock upprättande av arbetsplaner för sådana fiskekamnar,

som äro avsedda att antingen utföras såsom statens fiskekamnar eller erliålla

statsbidrag från anslaget till statsunderstödda fiskekamnar, för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, dels ock besluta,

att beträffande undersökning, vartill förrättningsman förordnats efter

den 30 juni 1927, skola för åtnjutande av statsbidrag från ifrågavarande anslag

gälla de av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1927 förordade villkor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 43—45 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Departementschefen kar vid anmälan av förevarande anslagsäskande yttrat

följande:

»Enligt vad jag inhämtat, funnos å ifrågavarande anslag om tillhopa 175,000

ock 59,000 kronor den 1 oktober 1920 reservationer om respektive 149,640

ock 12,556 kronor. För tiden intill utgången av innevarande budgetår beräknas

av nämnda anslag komma att utbetalas respektive 12,000 ock 9,000 kronor.

Av anslaget till undersökningar för statsunderstödda fiskekamnar skulle

alltså vid ingången av nästkommande budgetår återstå endast omkring

3,500 kronor. Väg- ock vattenbyggnadsstyrelsen uppskattar medelsbekovet

under budgetåret 1927—1928 för vart ock ett av ifrågavarande två ändamål

till omkring 10,000 kronor.

Beträffande medelsbekovet för undersökningar för statsunderstödda fiskekamnar

må framhållas, att då i framtiden nya fiskekamnar ock förbättringar

av äldre fiskekamnar i regel torde komma till stånd med bidrag från anslaget

till statsunderstödda fiskehamnar, medel till undersökningar för sådana fiskekamnar

alltjämt torde erfordras. Då vid sådant förhållande ovanberörda

avsevärda reservation å anslaget till undersökningar m. m. för statens fiskekamnar

icke annat än till en mindre del lärer komma att tagas i anspråk

för sitt ändamål, synes det ur budgetteknisk synpunkt lämpligast, att för

detta ändamål icke längre bibehålies ett särskilt anslag, utan att ett gemensamt

anslag upptages för samtliga fiskehamnsundersökningar. Härvid

torde lämpligen böra förfaras så, att vad av ovanberörda reservation å

149,646 kronor icke erfordras för dess ändamål under innevarande budgetår

eller förslagsvis 135,000 kronor i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföres

på inkomstsidan under rubrikerna »I anspråk tagna kapitaltillgångar,

reservationer å anslag för verkliga utgifter» samt att under verkliga utgifter,

sjätte huvudtiteln, för samma budgetår anvisas ett reservationsanslag till

undersökningar ock upprättande av arbetsplaner för statens fiskekamnar

och statsunderstödda fiskekamnar. Skulle vid innevarande budgetårs utgång,

efter det nyssnämnda belopp 135,000 kronor tagits i anspråk, förefinnas

några reservationer på de båda äldre anslagen, torde dessa böra överföras

till det nya anslaget ock disponeras i enlighet med de för sistnämnda anslag

gällande grunder. I enlighet härmed kar chefen för finansdepartementet i

förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 bland inkomsterna under

ovannämnda rubriker upptagit ett belopp av 135,000 kronor. Vad beträffar

storleken av det nya anslaget, så enär under rådande förhållanden några

större anslag till fiskehamnsbyggnader under den närmaste tiden knappast

torde kunna ifrågasättas, lärer endast ett mindre antal fiskekamnar komma

till utförande. Återhållsamhet synes därför böra iakttagas beträffande undersökningar

för fiskehamnar, vilka torde böra avse allenast sådana arbeten,

Undersökningar

m. m

för statens

fiskehamnar

och statsiniderstödda

fiskehamnar.

[24.J

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Reparation av

större skador

å statens

fiskehamnar

och statsunderstödda

fiskehamnar.

[25.]

varav ett trängande behov föreligger. Med hänsyn härtill och då reservationer

å de nuvarande undersökningsanslagen torde komma att föreligga vid

nästkommande budgetårs början, anser jag mig icke kunna förorda, att det

ifrågasatta nya anslaget bestämmes till högre belopp än 10,000 kronor.

I fråga om det nuvarande anslaget till undersökningar m. m. för statsunderstödda

fiskehamnar må erinras, att i syfte att för framtiden minska

belastningen å anslaget och samtidigt ernå en välbehövlig sovring av framställningarna

om undersökningar för fiskeliamnsbyggnader år 1925 med

riksdagens medgivande vidtogs den förändringen i fråga om villkoren för

åtnjutande av bidrag från anslaget, att vederbörande intressenter i företag,

vartill förrättningsman icke förordnats före den 1 juli 1925, skola bestrida

förutom, liksom tidigare, kostnaderna för hantlangning m. m. även lägst en

tiondel och högst en tredjedel av övriga undersökningskostnader. Jämväl

för det nu ifrågasatta anslaget torde liknande villkor böra stadgas och detta

icke blott i fråga om undersökningar för blivande statsunderstödda fiskehamnar

utan jämväl beträffande undersökningar för hamnar, avsedda att utföras

såsom statens fiskehamnar. Det synes nämligen beträffande sistnämnda

slag av fiskehamnar rimligtvis kunna förväntas, att vederbörande

ådagalägga så mycket intresse för företaget, att de åtminstone gälda en

mindre del av undersökningskostnaden. Därvid torde dock undantag böra

göras beträffande sådana undersökningar, vilka avse revidering av före den

1 juli 1927 upprättade arbetsplaner för blivande statens fiskehamnar.;;

Under åberopande av vad departementschefen i ämnet anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) till undersökningar och upprättande av arbetsplaner för sådana

fiskehamnar, som är o avsedda att antingen utföras såsom statens

fiskehamnar eller erhålla statsbidrag från anslaget till statsunderstödda

fiskehamnar, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor;

b) besluta, att beträffande undersökning, vartill förrättningsman

förordnats efter den 30 juni 1927, skola för åtnjutande

av statsbidrag från ifrågavarande anslag giilla de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1927 förordade villkor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnader för större reparations- och muddringsarbeten å statens fiskehamnar

och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 46—48 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnader för större reparations- och muddringsarbeten

å statens fiskehamnar och från och med budgetåret 1926—1927 jämväl å

statsunderstödda fiskehamnar har riksdagen för budgetåren 1923—1927 anvisat

tillhopa 80,000 kronor, därav för budgetåret 1926—1927 20,000 kronor.

Med förevarande anslag är avsett att bekosta sådana större reparationsoch

muddringsarbeten å nämnda fiskehamnar, som kunna anses gå utöverdet

normala underhållsarbetet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

31

Intill utgången av budgetåret 1925—1926 hava för ifrågavarande ändamål

disponerats tillhopa 56,552 kronor 34 öre. Inklusive den uppkomna behållningen,

3,447 kronor 66 öre, fanns sålunda för innevarande budgetår tillgängligt

ett belopp av 23,447 kronor 66 öre. Med hänsyn, bland annat, till

förestående arbeten vid Östra Torps fiskehamn och då numera även den på

staten belöpande andelen av nu avsedda reparationer av de statsunderstödda

hamnarna skola bestridas av förevarande anslag, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

ansett anslaget böra för nästkommande budgetår höjas med

förslagsvis 10,000 kronor till 30,000 kronor.

Departementschefen har funnit höjningen av ifrågavarande anslag böra

begränsas till 5,000 kronor, vadan detsamma föreslås bliva uppfört i riksstaten

med 25,000 kronor.

I sammanhang med förevarande ärende har departementschefen för Kungl.

Maj:t anmält eu från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ingången framställning

rörande reparation av uppkommen skada å Hand fiskehamn sydost om

Sölvesborg. I anledning av berörda framställning har departementschefen

förklarat sig ämna hos Kungl. Maj:t, tillstyrka att, därest riksdagen icke har

något att däremot erinra, Hanö fiskehamn skall beträffande ^undsättande

av skada å hamnen vara likställd med statens fiskehamnar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot departementschefens

förslag beträffande iståndsättandet av hamnanläggningen vid Hanö, vilken

anläggning nästan helt och hållet utförts på statens bekostnad och till vilken

staten är ägare. Givetvis bör vid bifall till förslaget någon förändring icke

inträda i lotsverkets nuvarande skyldighet att till en tiondel bidraga till

underhållskostnaderna.

Det av Kungl. Maj:t äskade beloppet, 25,000 kronor, till bestridande av

kostnader för reparation av större skador å statens egna och statsunderstödda

fiskehamnar har utskottet ansett sig böra tillstyrka och hemställer

därför utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnader för större reparations-

och muddringsarbeten å statens fiskehamnar och statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen dels höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet, nu 5,500,000

kronor, med 3,000,000 kronor till 8,500,000 kronor, att med 4,000,000 kronor

direkt utgå av automobilskattemedel, dels ock medgiva, att från förevarande

anslag må utgå tilläggsbidrag, som avses i 9 § i lagen den 13 juni 1919 om

ödebygdsvägar.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

vägunderhållet

på

landet.

[26.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Kostnad för

vägdelningar.

[27.]

Understöd åt

synnerligt

betungade

väghållningsdistrikt.

[28.]

Svenska vägföreningeu.

[29.]

Bidrag till

skjutsentreprenader.

[30.]

Beträffande Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

26:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

27:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 28)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt synnerligt betungade väghållning

sdistrikt för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 200,000 kronor.

28:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts under punkt 29 framställda

förslag, vilket innebär, att statens understöd till svenska vägföreningen skulle

för budgetåret 1927—1928 utgå med samma belopp som för innevarande

budgetperiod eller 33,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt svenska vägföreningen för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt SO) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader, nu 390,000

kronor, med 160,000 kronor till 230,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 54—55 i åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till bidrag till skjutsentreprenader var för vart

och ett av budgetåren 1923—1925 upptaget med 500,000 kronor. Då till följd

av automobiltrafikens utveckling ett avsevärt antal skjutsanstalter indragits,

beräknades på grundval av uppgifter från länsstyrelserna anslagsbehovet för

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1925—1926 till omkring 390,000 kronor.

I anslutning härtill nedsattes därför anslaget för budgetåret 1925—1926 till

390,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgår jämväl under innevarande

budgetår.

Utbetalningarna från anslaget, som under budgetåret 1923—1924 uppgingo

till omkring 712,000 kronor, hava också sedermera betydligt nedgått, i det

att de under budgetåret 1924—1925 utgjorde omkring'' 434,000 kronor och

under budgetåret 1925—1926 omkring 368,000 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att länsstyrelserna på anmodan haft

att verkställa undersökning rörande möjligheterna att för framtiden ytterligare

nedbringa det allmännas utgifter för skjutsväsendet. Av denna under
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

33

sökning har framgått, att under de härefter närmast följande åren, då i de

flesta län nu gällande skjutsentreprenadavtal utgå, ytterligare ett stort antal

skjutsanstalter torde komma att indragas samt att anspråken på statsbidrag

till skjutsväsendet ytterligare nedgått, så att de belopp, som erfordras för

gäldande under budgetåret 1927—1928 av på statsverket belöpande andel av

entreprenadbidragen till skjutsanstalterna i riket, beräknas uppgå till allenast

omkring 230,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till skjutsentreprenader, nu 390,000 kronor, med 160,000

kronor till 230,000 kronor.

30:o) Kungh Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till bestridande

av utgifter för registrering av automobiler m. m. för budgetåret 1927—1928 .

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 55—56 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av utgifter för registrering av automobiler har riksdagen

för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Av anslaget bestridas i första hand kostnaderna för det centralregister

över motorfordon, från vilket vederbörande polis- och andra myndigheter

kunna inhämta erforderliga upplysningar rörande alla inom landet registrerade

automobiler och som möjliggör en enhetlig överblick i olika avseenden över

det för landets hela samfärdsel- och vägväsen nu så viktiga automobilbeståndet.

Vidare gäldas från anslaget utgifter för anskaffande av liggare och blad till

automobilregistren hos länsstyrelserna ävensom för tryckning av olika för

automobilväsendet erforderliga blanketter, ersättning till den räkenskapsförare

hos överståthållarämbetet, som handhar uppbörden av registreringsavgifter

för motorfordon, kostnaderna för s. k. besiktningsskyltar och slutligen utgifter

för upplysningsverksamhet rörande trafikregler och till motverkande av alkoholmissbruk

hos automobilförare.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle sålunda det för ifrågavarande

ändamål erforderliga anslaget i riksstaten för budgetåret 1927—1928

uppföras med samma belopp som för innevarande budgetperiod. Emellertid

är avsikten att med medel från detta anslag jämväl bekosta tryckning av

de blanketter, som erfordras på grund av de den 12 november 1926 utfärdade

bestämmelserna angående viss uppgiftsskyldighet beträffande motorredskap.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran emot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av utgifter för registrering

av automobiler m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 6 käft. (Nr 6.) 577 S7 3

Registrering

av automobiler

in. m.

[31.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Byggnads
styrelsen.

[32.]

Byggnadsväsende^

31 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att i riksstaten för

budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen

med oförändrat belopp, 256,300 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet torde få hänvisas till sid. 57—59 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen är från och med

budgetåret 1925—1926 bestämt till 256,300 kronor. I sistnämnda anslagsbelopp

ingår en post å 67,000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. Utöver det ordinarie anslaget har riksdagen till upprätthållande

av byggnadsstyrelsens verksamhet sedan flera år tillbaka anvisat

ett extra anslag, senast för budgetåret 1926—1927 till belopp av 80,500"

kronor. Sistnämnda anslag är avsett till avlöningar, i den mån den ordinarie

anslagsposten icke förslår, till icke-ordinarie befattningshavare och tillfälliga

arbetsbiträden å styrelsens samtliga byråer utom byggnadsbyrån.

I skrivelser till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1926 har byggnadsstyrelsen

gjort framställningar om anslag till styrelsen för budgetåret 1927—1928.

Styrelsen har därvid förnyat sina nästlidet år framlagda men då i statsverkspropositionen

avstyrkta förslag om ökning av antalet befattningshavare

hos styrelsen. Enligt dessa förslag skulle antalet av följande ordinarie befattningar

hos styrelsen ökas, nämligen antalet kanslibiträden från 1 till 3,.

expeditionsvakter från 1 till 2 och kontorsbiträden från 2 till 4, vilket skulle^

föranleda en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen

med 15,252 kronor till 271,552 kronor eller i runt tal 271,500 kronor. Vidareskulle

två nya icke-ordinarie befattningshavare anställas, nämligen dels ett.

kvinnligt biträde med lön av 2,520 kronor å kulturhistoriska byrån, vilken

för utförande av rit- och skrivarbeten äger tillgång till endast ett ordinarie

kanslibiträde, och dels utöver den nuvarande telefonisten ytterligare en

dylik befattningshavare med lön av 2,052 kronor.

Kostnaden för avlöningar till nuvarande icke-ordinarie personal å styrelsens

samtliga byråer med undantag av byggnadsbyrån beräknas av styrelsen

för nästkommande budgetår till i runt tal 129,500 kronor mot 127,500"

kronor för motsvarande personal under innevarande budgetår. Ökningen

är beroende på tillkommande ålderstillägg.

För bestridande av kostnader för gratifikationer åt tjänstgörande arkitekter

utom stat, avlöning åt den tekniske inspektören för kungl. teatrarna

och tillfällig skrivhjälp m. m. beräknar styrelsen ett belopp av 20,000

kronor.

Samtliga kostnader för icke-ordinarie personal m. m. skulle sålunda enligt

styrelsens förslag för budgetåret 1927—1928 uppgå till i runt tal 154,000

kronor. Då den för ändamålet i det ordinarie anslaget till byggnadsstyrelsen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

35

upptagna posten uppgår till 67,000 kronor, skulle således för nästkommande

budgetår erfordras ett extra förstärkningsanslag av 87,000 kronor. I händelse

av bifall till styrelsens framställning om ökning av antalet ordinarie tjänster

skulle emellertid anslaget kunna minskas till 74,500 kronor.

Beträffande byggnadsstyrelsens medelsbehov för nästkommande budgetperiod

yttrar departementschefen följande:

»Vad .angår styrelsens förslag om ökning av antalet ordinarie befattningar

inom styrelsen, så torde, även om det får anses styrkt, att stadigvarande

behov föreligger av personal för de göromål, varom här är fråga, dessa

göromål med hänsyn till pågående besparingsutredningar tills vidare alltjämt

kunna förrättas av icke-ordinarie befattningshavare.

Beträffande den icke-ordinarie personalen torde en viss förstärkning vara

erforderlig särskilt med hänsyn till behovet av ytterligare en person för

skötsel av telefonexpeditionen. Jag anser mig dock icke för närvarande,

kunna förorda större förhöjning av anslaget än som motsvarar en ytterligare

arbetskraft i kost tor sbiträdesgraden. Vad styrelsen i övrigt anfört i frågaoan

behovet av anslag till icke-ordinarie personal har icke givit mig anledning

till erinran.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för icke-ordinarie personal

m. m. för budgetåret 1927—1928 avses ett belopp av 151,500 kronor, varav

84,500 kronor skulle anvisas såsom extra förstärkningsanslag.»

Utskottet, som delar den av departementschefen uttalade uppfattningen

■•att med ökning av antalet ordinarie befattningshavare bör tills vidare anstå,

har ansett sig böra tillstyrka, att till avlöningar åt icke-ordinarie personal

medel ställas till byggnadsstyrelsens förfogande i av departementschefen

föreslagen omfattning. Under förevarande punkt hemställer alltså utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen med

oförändrat belopp, 256,300 kronor.

32:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) och under åberopande

av vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag

av 84,500 kronor.

33:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må till avlöning av länsarkitekter för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor.

34:o) Under punkt 35 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer med oförändrat belopp, 500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 62—66 i

åberopade statsrådsprotokoll.

Utskottets

yttrande.

Byggnads
styrelsens
verksamhet.

[33.]

Läns
arkitekter.

[34.]

Byggnader

och reparationer.

[35.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Kr S.

Det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, som

för budgetåret 1925—1926 var uppfört med 450,000 kronor, bär med hänsyn

till ökningen av kronans under byggnadsstyrelsens vård ställda fastighetsbestånd

för budgetåret 1926—1927 höjts till 500,000 kronor. Därjämte har

till förstärkning av nämnda anslag för samma budgetår anvisats ett extra

anslag av 600,000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har byggnadsstyrelsen,

såsom framgår av den i ärendet lämnade utredningen, icke ifrågasatt

någon ökning av det ordinarie anslaget till byggnader och reparationer.

Vad däremot angår den förstärkning av ifrågavarande ordinarie anslag,

som oundgängligen vore nödig, har styrelsen efter verkställd utredning kommit

till det resultat, att för samma budgetår erfordrades ett extra anslag

av 625,000 kronor. Till detta belopp borde läggas en summa av 50,000

kronor, avsedd för bestridande av fortsatta reparationskostnader å Kalmar

och Läckö slott.

Härutöver har emellertid byggnadsstyrelsen ansett ett belopp av 195,000

kronor böra för nämnda budgetår beredas för vissa fasadreparationer å kronans

byggnader i Stockholm. Härom har styrelsen i sin framställning i

ämnet till Kungl. Maj:t yttrat följande:

Byggnadsstyrelsen hade tidigare kraftigt betonat, att de år efter år vidtagna

inknappningarna av de medel, som styrelsen ansett erforderliga fölen

fullt nöjaktig vård av de styrelsen anförtrodda egendomarna, nödvändiggjort

undanskjutande av åtskilliga åtgärder, som måste räknas till normalt,

underhåll. I ovanberörda skrivelse den 15 september 1925 omnämnde styrelsen

en hel del sådana åtgärder, av vilka särskilt voro att märka åtskilliga

fasadreparationer, då givetvis det yttre underhållet av byggnaderna i första

hand måste eftersättas. Sålunda angåvos följande fasader vara i behov av

reparation, nämligen till gamla kungshuset, kammarrättens hus, huset Birger

Jarls torg 11 (mot Mälaren), gymnastiska centralinstitutet, tekniska högskolans

gamla kemibyggnad, ecklesiastikdepartementets byggnad, tekniska

skolan (mot gården) och generalstabens förra hus å Riddarholmen (norra

och västra fasaderna). Yid uppgörande av generalplanen för budgetåret

1926—1927 hade styrelsen tänkt sig möjligheten av att medtaga om icke alla

så dock flertalet av ovannämnda reparationsarbeten. Emellertid visade det

sig sedermera omöjligt att i generalplanen inrymma mera än ett par av de

minst kostsamma fasadreparationerna, nämligen huvudfasaden till ecklesiastikdepartementets

byggnad och gatufasaderna till gymnastiska centralinstitutet,

vilka båda arbeten utförts under sommaren 1926. Utom de redan föregående

år anmälda fasaderna ansåge sig styrelsen nu böra framhålla, att

även följande byggnader tarvade reparationer å fasaderna, nämligen lantmäteristyrelsens

hus, pensionsstyrelsens hus (gårdsfasaderna till Engelbrektsgatan

5), bergsskolan vid gamla tekniska högskolan, karolinska institutets

byggnader, ecklesiastikdepartementets byggnads sidofasader, gymnastiska

centralinstitutets fasader mot främre gården, byggnaden vid Sergelgatan 1,

musikaliska akademiens gårdsfasader, gamla norra riksbankshusets fasader

mot gränderna, byggnaden i kvarteret Grönlandet södra (gatufasaderna),

gamla skogshögskolan (södra och östra fasaderna), Kungl. biblioteket och

egendomen nr 1 i kvarteret Lejonet (f. d. arvfurstens palats). Av dessa

borde Kungl. bibliotekets fasader lämpligen repareras i samband med färdig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

ställandet av tillbyggnaderna, vilket beräknades ske under nästa budgetår,

medan däremot fasaderna till f. d. arvfurstens palats torde böra anstå till

dess grundförstärkningsarbetena för denna byggnad vore utförda. Dessa

arbeten syntes åter lämpligen böra vidtagas samtidigt med grundläggningen

för den nya riksbron, vilket arbete beräknades kunna påbörjas tidigast under

våren 1927. Sistnämnda fasadreparationsarbete vore för övrigt inräknat i

kostnaden för det förslag till anordnande av förbättrade lokaler för utrikesdepartementet

m. m., som styrelsen med skrivelse den 27 november 1925

framlagt för Kung! Maj:t.

Oaktat behov förelåge att snarast igångsätta samtliga nu nämnda fasadreparationer,

hade styrelsen dock tänkt sig möjligheten av att uppdela desamma

på två budgetår. Utan motsvarande ökning av anslaget till bvggnader

och reparationer såge sig emellertid styrelsen icke i stånd att inom

rimlig tid utföra ifrågavarande arbeten, vilkas uppskjutande, såsom nämnts,

varit en följd av de vidtagna anslagsinknappningarna. Styrelsen vore alltså

nu nödsakad att för dessa särskilda ändamål göra framställning om ökning

av det ordinarie anslagets förstärkningsanslag.

För budgetåret 1927—1928 skulle följande fasadreparationer komma till

utförande, nämligen å Kung! biblioteket, Birger Jarls torg nr 11 (mot Mälaren),

tekniska högskolans gamla kemibyggnad, tekniska skolan (mot gården), generalstabens

hus å Biddarholmen och karolinska institutets byggnader.

Med iståndsättandet av fasaderna till dessa byggnader kunde nu ej längre

anstå. _ Fasadytorna befunne sig, såsom var och en lätteligen kunde övertyga

^ sig, i ett synnerligen bedrövligt skick, ovärdigt en kronans byggnad.

Ju längre dylika fasadreparationer uppskötes, ■ desto högre kostnader droge

arbetena, då de slutligen komme till utförande.

Enligt inom styrelsen verkställda beräkningar skulle de för budgetåret

1927—1928 avsedda fasadreparationerna draga en kostnad av tillhopa 195,000

kronor.

Hela det för budgetåret 1927—1928 erforderliga extra anslaget skulle

alltså bliva 625,000 + 50,000 + 195,000 kronor eller 870,000 kronor.

Vid den sålunda gjorda anslagsberäkningen hade styrelsen utgått ifrån

att jämväl för budgetåret 1927—1928 särskilda medel komme att vara tillgängliga

till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder.

Departementschefen, som icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens

förslag i fråga om anslag under budgetåret 1927—1928 för restaurering av

Kalmar och Läckö slott, liar beträffande de av styrelsen till byggnader och

reparationer äskade anslagsbeloppen i sin helhet anfört följande:

»För byggnader och reparationer har byggnadsstyrelsen för budgetåret

1927—1928 äskat tillhopa 1,370,000 kronor, vilket innebär en ökning från

det för innevarande budgetår tillgängliga beloppet, 1,100.000 kronor, med

270,000 kronor. Av denna ökning är större delen eller 195,000 kronor betingad

av numera oundvikliga fasadreparationer å flera av kronans hus i

Stockholm. Ehuru de rådande förhållandena ställa stora krav på sparsamhet

i fråga om statens utgifter, finner jag mig med hänsyn till vad styrelsen

beträffande berörda fasadreparationer anfört nödsakad tillstyrka, att för

byggnader och reparationer för nästkommande budgetår anvisas anslag till

högre belopp än nu är bestämt eller — inberäknat ovan av mig förordade

belopp för restaurering av Kalmar och Läckö slott — 1,300,000 kronor.

Från det sålunda förordade anslaget torde jämväl böra med högst 5,500

kronor bestridas kostnaderna för vissa ändringsarbeten för beredande av

ökat lokalutrymme åt länsstyrelsen i Västernorrlands län, varom framställning

den 12 juli 1926 gjorts av nämnda länsstyrelse.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av anslaget

till byggnader

och reparationer.

[36.]

Yttre restaurering

av

Stockholms

slott.

[37.]

Ändrings- och

reparationsarbeten

m.m. i

Rosenhaneska

huset och

gamla kungshuset.

[38.]

Av berörda belopp, 1,300,000 kronor, torde 500,000 kronor böra beräknas

såsom ordinarie anslag och återstoden eller 800,000 kronor anvisas såsom förstärkningsanslag.

Beträffande sistnämnda belopp gör jag framställning under

nästföljande punkt.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en avsevärd höjning av de anslag,

som under innevarande budgetår beviljats till byggnader samt reparationer

av statens fastigheter. Av den i ämnet lämnade utredningen framgår emellertid,

att flera staten tillhöriga byggnader äro i sådant tillstånd, att man icke

längre torde böra dröja med att igångsätta erforderliga reparationsarbeten.

Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att medel ställas

till Kungl. Maj.ds förfogande i av departementschefen föreslagen omfattning.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer med oförändrat belopp, 500,000 kronor.

35:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 36) och under hänvisning

till vad utskottet anfört under nästföregående punkt får utskottet hemställa,

att riksdagen må till förstärkning av anslaget till byggnader

och reparationer för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

anslag av 800,000 kronor.

36:o) Med förmälan, att utskottet icke haft något att erinra mot att av

det utav Kungl. Majd under punkt 37 äskade fortsättningsanslaget, 175,000

kronor, för yttre restaurering av Stockholms slott ett belopp av 3,000 kronor

må tagas i anspråk för fortsatt bedrivande av kulturhistoriska undersökningar

i samband med restaureringsarbetena, hemställer utskottet,

att riksdagen må för arbetena med yttre restaurering av

Stockholms slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 175,000 kronor.

37:o) Kungl. Majd har (punkt 38) föreslagit riksdagen dels för ändringsoch

reparationsarbeten m. m. i Rosenhaneska huset för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 159,000 kronor, dels ock för påbörjande

av dylika arbeten m. m. i gamla kungshuset för samma budgetår

anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 67—77 i åberopade

statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 6 mars 1925 angående dispositionen av den nya ämbetsbyggnaden

i kvarteret Kandidaten i Stockholm föreskrev Kungl. Majd,

att i nämnda byggnad skulle beredas lokaler för vissa ämbetsverk och stats
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

39

institutioner, bland derå generalstaben, vilken då disponerade det s. k.

Rosenhaneska huset med adressnummer Birgerjarlstorg 10 å Riddarkolmen.

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 november 1925 framlade byggnadsstyrelsen

ett förslag, enligt vilket statskontoret skulle förläggas till Rosenhaneska

huset samt detta ämbetsverks lokaler i det s. k. gamla kungshuset

med adressnummer Birgerjarlstorg 16 skulle användas till beredande av dels

ökade utrymmen för de till denna byggnad jämväl förlagda Svea hovrätt och

kammarkollegium och dels lokal åt krigshovrätten, och hemställde styrelsen,

att för utförande av de för dessa ändamål erforderliga ändrings- och reparationsarbeten

m. m. i Rosenhaneska huset och gamla kungshuset måtte för

budgetåret 1926—1927 anvisas 198,000 respektive 320,000 kronor.

Berörda förslag föranledde emellertid icke framställning till 1926 års

riksdag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 augusti 1926 har byggnadsstyrelsen

meddelat, att generalstaben inflyttat i de nya lokalerna i ämbetsbyggnaden i

kvarteret Kandidaten. Då Rosenhaneska huset alltså står oanvänt, har styrelsen

hemställt om vidtagande av åtgärder för genomförande av ovanberörda,

av styrelsen år 1925 framlagda förslag.

Enligt styrelsens sistberörda framställning skulle lokaler i nämnda fastighet

iordningställas för statskontoret. Sedan statskontoret inflyttat i Rosenhaneska

huset, skulle ämbetsverkets lokaler i gamla kungshuset uppdelas

mellan de kvarboende Svea hovrätt och kammarkollegium. I samband med

de ändringsarbeten, som betingades av den förändrade lokaldispositionen i

gamla kungshuset, skulle ock värmeledning anordnas i hela egendomen samt

byggnaden underkastas erforderlig in- och utvändig reparation.

Kostnaderna för inredningsarbetena i Rosenhaneska huset har av byggnadsstyrelsen

beräknats till 198,000 kronor och för anordnande av värmeledning

och övriga arbeten i gamla kungshuset till 320,000 kronor. Av sistnämnda

belopp skulle 125,000 kronor belöpa på arbetet med införande av

värmeledning.

Vid föredragning inför Kungl. Maj.t av förevarande ärende har departementschefen

anfört följande:

»Det synes mig uppenbart, att en så avsevärd tillgång på ämbetslokaler,

som Rosenhaneska huset utgör, icke bör stå utan användning utan snarast

möjligt utnyttjas, helst ett starkt behov av vidgade utrymmen föreligger för

flera ämbetsverk. Åtgärder i sådant syfte torde därför böra utan dröjsmål

vidtagas, även om därigenom ganska avsevärda och under rådande förhållanden

kännbara utgifter måste åsamkas statsverket.

I sin stora plan rörande tillgodoseendet av statens lokalbehov i Stockholm

hava byggnadssakkunniga föreslagit, att Rosenhaneska huset skulle disponeras

av riksarkivet. Onekligt är, att detta ämbetsverk är i stort behov av lokalutvidgning.

Emellertid kan det ifrågasättas, huruvida det är nödvändigt, att

riksarkivet är förlagt å Riddarholmen, helst arkivets nuvarande byggnad är

mindre lämplig för sitt ändamål. Men även om riksarkivet anses böra tvärstanna

å Riddarholmen, skulle en utvidgning av dess lokaler med Rosenhaneska

huset, eventuellt också med en intill liggande byggnad, knappast

utgöra någon lycklig lösning av arkivets lokalfråga, då Rosenhaneska huset

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

i sitt nuvarande skick icke kan anses tjänligt smil lokal för ett enligt moderna

fordringar anordnat riksarkiv och även efter en genomgripande och dyrbar

omdaning likväl skulle vara olämpligt på grund av svårigheten att anordna

tillfredsställande förbindelse med riksarkivets nuvarande byggnad.

En lösning av riksarkivets lokalfråga torde alltså icke böra innefatta

Rosenhaneska husets användning för sådant ändamål och detta så mycket

mindre, som berörda byggnad sannolikt skulle komma att i avvaktan på

nämnda frågas avgörande stå obegagnad eu avsevärd tid framåt. Däremot

erbjuder sig nu ett lämpligt tillfälle att medelst sagda byggnad tillgodose

det trängande behov av större lokaler, som otvivelaktigt föreligger för de

i det närbelägna gamla kungshuset inrymda ämbetsverken Svea hovrätt,

kammarkollegium och statskontoret. Det bästa sättet att ordna denna fråga

torde vara, att ett av dessa verk avflyttar till Rosenhaneska huset och det

därigenom ledigblivna utrymmet i gamla kungshuset fördelas mellan de två

Övriga verken. Beträffande frågan om vilket av dessa verk som bör avflytta

synes mig irtredningen i ärendet giva vid handen, att Rosenhaneska huset

genom bristen _ på erforderligt antal lämpliga sessionsrum och genom sin

rumsplan i övrigt icke utgör någon tjänlig lokal för Svea hovrätt. Då det

lärer dröja en avsevärd tid, innan en mera genomgripande omläggning av

processförfarandet i vårt land kommer till stånd, skulle förläggning av hovrätten

till nämnda byggnad, som möjligen kunde vara försvarlig, om det

gällde allenast en korf tid, vara mindre välbetänkt. Jämväl för kammarkollegium

skulle en förflyttning till Rosenhaneska huset medföra olägenheter,

därigenom att avståndet till ämbetsverkets arkivlokaler i kammarrättens

hus ökades. För båda de nu nämnda verken gäller dessutom, att

Rosenhaneska huset näppeligen skulle erbjuda tillräckliga lokaler. Däremot

synes Rosenhaneska husets upplåtande och inredande i enlighet med byggnadsstyrelsens

senast utformade förslag till lokal för statskontoret icke förorsaka

detta ämbetsverk svårigheter av nyss angiven art och därigenom skulle

uppenbarligen vinnas en betydande förbättring av verkets nuvarande olidliga

lokalförhållanden. Härtill kommer, att genom statskontorets avflyttning från

gamla kungshuset beredes möjlighet för Svea hovrätt att för alla sina avdelningar

— krigshovrätten däri inberäknad — vilka för närvarande äro förlagda

på tre olika ställen inom huvudstaden, erhålla tillräckliga utrymmen

inom samma byggnad samt att kammarkollegium med erforderlig utvidgning

av sina lokaler kan kvarstanna i önskvärd närhet av sina arkivlokaler. På

grund av vad sålunda anförts anser jag mig böra förorda, att Rosenlianeska

huset och gamla kungshuset disponeras i enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag.

Ett genomförande av berörda förslag förutsätter givetvis åtskilliga ändringsoch

inredningsarbeten i nämnda byggnader, liksom det torde bliva nödvändigt

att i samband därmed i dessa gamla byggnader företaga en modernisering

särskilt av uppvärmningsanordningarna. Då kostnaderna för dessa arbeten,

för Rosenlianeska huset 198,000 kronor och för gamla kungshuset 320,000

kronor, synas avsevärda, har jag ansett mig böra undersöka möjligheten att

kunna nedbringa desamma. I sådant hänseende må erinras, att den plan

rörande förändrad disposition av vissa utrymmen i ämbetsbyggnaden i kvarteret

Kandidaten, som av 1926 års riksdag lämnats utan erinran och av

Kungl. Maj:t godkänts den 16 april 1926, förutsatte, att de arkivlokaler, som

icke kunnat beredas krigsarkivet i nämnda ämbetsbyggnad, skulle anordnas

i Rosenhaneska huset huvudsakligen i bottenvåningen och i östra flygeln två

trappor upp, såsom byggnadsstyrelsen vid framläggande av sitt nu förevarande

förslag även ifrågasatt. Enligt vad som meddelats mig från byggnadsstyrelsen

skulle genom utbyte av de för statskontoret avsedda arkivlokalerna i botten
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

41

våningens västra flygel mot krigsarkivets nyssnämnda utrymmen i östra flygeln

två trappor upp.ävensom genom att ur förslaget utesluta inredandet av en tidigare

planerad expeditionsvaktsbostad vissa ändringsarbeten bortfalla och därigenom

kostnaderna för arbetena i Rosenhaneska huset kunna nedbringas till 159,000

kronor. Då härigenom skulle vinnas en önskvärd koncentration av de båda

ämbetsverkens lokaler samt en icke oväsentlig kostnadsbesparing, torde nu

ifrågavarande ändringsarbeten böra utföras i enlighet med en sålunda ändrad

plan. Beträffande arbetena i gamla kungshuset har någon nedsättning i

kostnaderna icke kunnat ställas i Utsikt. "Emellertid må framhållas, att vid

genomförandet av dessa arbeten betydande utrymmen i kungshusets båda

källarvåningar bliva användbara som arkivlokaler, vilka, på sätt de vid byggnadsstyrelsens

framställning fogade ritningarna närmare utvisa, äro avsedda

för hovrätten, kammarkollegium, riksarkivet och byggnadsstyrelsen.

De av mig sålunda förordade arbetena i Rosenhaneska huset torde böra

bedrivas så, att statskontoret kan inflytta dit omkring den 1 april 1928.

Hela det för nämnda arbeten erforderliga beloppet, 159,000 kronor, måste

därför anvisas för budgetåret 1927—1928. Efter nyssnämnda tidpunkt skulle

arbetena i gamla kungshuset vidtaga, i första hand i de av statskontoret

utrymda lokalerna. Till följd av det dagliga arbetet i hovrätten måste de

ändrings- och reparationsarbeten, som beröra dess lokaler, utföras i en mera

långsam takt samt i större utsträckning huvudsakligen på sommaren, då

några av hovrättens divisioner åtnjuta ferier. På grund härav erfordras

under nästkommande budgetår för'' kungshuset endast ett mindre belopp,

förslagsvis 20,000 kronor, för arbetenas påbörjande.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att, då samtliga de i kungshuset

sedan mitten av 1700-talet inrymda ämbetsverken — svea hovrätt, kammarkollegium

och statskontoret — numera anses vara i behov av ökade utrymmen,

lösa denna fråga genom överflyttande av ett av dessa ämbetsverk —

statskontoret — till Rosenhaneska huset och delning av kungshuset mellan

de båda andra ämbetsverken. Härjämte skulle företagas vissa ändrings- och

reparationsarbeten i kungshuset, föranledda dels av den ändrade lokaldispositionen

därstädes, dels ock av att värmeledning skulle införas i byggnaden.

Kostnaderna för inrymmande i Rosenhaneska huset av statskontoret beräknas

till 159,000 kronor, vilket belopp i sin helhet äskas för budgetåret 1927

—1928, under det att kostnaderna för ovanberörda arbeten å kungshuset

uppskattas till 320,000 kronor, varav emellertid endast 20,000 kronor begäras

för nästkommande budgetår.

Yad då till en början beträffar frågan om statskontorets överflyttande till

Rosenhaneska huset, bör först erinras, att de s. k. statens byggnadssakkunniga

i sitt den 18 maj 1925 avgivna betänkande framlagt eu helt annan plan

för ordnande av de i kungshuset inrymda ämbetsverkens lokalbehov. Rosenhaneska

huset borde enligt de sakkunniga disponeras för riksarkivets

framtida behov av utvidgade lokaler, men det kunde också ifrågasättas, att

nämnda byggnad användes för beredande av provisoriska lokaler för hovrätten

i avbidan på processreformens genomförande. Kungshuset skulle då

disponeras för kammarkollegium, statskontoret, regeringsrätten och lagrådet.

Såväl riksarkivet som hovrätten motsatte sig emellertid i avgivna yttranden

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

detta förslag och Kungl. Maj:t har icke upptagit detsamma utan i stället

föreslagit sakens ordnande, på sätt här ovan angivits.

Utskottet har måst ställa sig synnerligen tveksamt i fråga om lämpligheten

av en sådan anordning. Den huvudinvändning, som kan göras mot

densamma, är, att den innebär ett definitivt ordnande av ett komplex av

lokalfrågor, på vilka inverka flera omständigheter, som ännu icke kunna med

någon säkerhet överblickas, och detta för en kostnad som måste anses högst

betydande. De planerade inre och yttre arbetena å de båda byggnaderna

beräknas, enligt vad ovan omförmäles, draga en kostnad av tillhopa 479,000

kronor. Läggas härtill de säkerligen icke obetydliga beloppen för möbler,

mattor, gardiner m. m. i såväl Rosenhaneska huset som statskontorets nuvarande

lokaler, kommer man upp till en utgiftssumma, som antagligen

kommer att åtminstone icke understiga 500,000 kronor.

Vidkommande den antydda olägenheten av ett definitivt avgörande av

berörda lokalfrågor bör först och främst märkas, att möjligheten till disponerande

av Rosenhaneska huset för arkivändamål avskäres och frågan om

uppförande av helt ny byggnad för riksarkivet — såsom ock från detta ämbetsverks

sida gjorts gällande — blir aktuell och måhända svårligen låter

sig avvisa. Det synes så mycket mindre lämpligt att utesluta ovanberörda

möjlighet, som frågan ingalunda kan anses tillfredsställande utredd och väl

torde tåla vid närmare undersökning. I varje fall kan vad hittills i saken

förekommit icke anses ovedersägligen ådagalägga, att en dylik anordning

icke låter sig lämpligen genomföra.

Vidare är det ofrånkomligt, att hovrättens lokalbehov måste bliva i hög

grad beroende av processreformen. Dennas riktlinjer, sådana de nu äro

kända, peka på ett större antal hovrätter, 7 ä 9, vardera med ett fåtal divisioner,

för hovrätten i Stockholm måhända endast två eller tre. Skulle en

anordning i denna riktning vidtagas, är det uppenbart, att redan hovrättens

nuvarande lokaler i kungshuset bliva alldeles för störa" och ännu mindre

tarva någon utökning. Men även om processreformen skulle bliva undanskjuten

en avsevärd tid framåt eller densamma icke, vad hovrätterna beträffar,

skulle bliva genomförd på ovan angivet sätt, återstår dock den alltjämt

svävande frågan om inrättande av en särskild hovrätt för Norrland, en

fråga beträffande vilken det ingalunda kan anses uteslutet, att den kommer

att lösas genom överflyttande av ett flertal divisioner från Svea hovrätt till

en Norrlandshovrätt, med härav följande minskat lokalbehov för Stockholmshovrätten.

Att under nu angivna, ytterst ovissa förhållanden angående såväl arkivfrågan

som hovrättens behov av utrymme definitivt ordna de ifrågavarande

ämbetsverkens lokalfråga, synes icke tillrådligt. Det bör ock märkas, att

såväl hovrätten som statskontoret bestämt motsatt sig förflyttning till Rosenhaneska

huset under framhållande av att lokalerna varken i avseende å rummens

storlek eller disposition lämpade sig för deras behov. Detta synes

tyda på att nämnda ämbetsverks lokalförhållanden, om än otillfredsställande,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

43

•dock icke äro så svåra, att ämbetsverken icke skulle kunna för någon tid

framåt bibehållas i sina nuvarande lokaler, helst om, såsom här nedan angives,

möjlighet beredes till utökning av lokalerna genom ett provisoriskt upplåtande

av vissa utrymmen i Bosenhaneska huset.

Övervägande skäl synas således tala för att icke nu anvisa det för statskontorets

inrymmande i Bosenhaneska huset äskade anslaget.

Även om denna byggnad således enligt utskottets mening icke för närvarande

bör disponeras, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, lärer densamma

dock i viss mån kunna tagas i anspråk för att, därest så visar sig av verkligt

behov påkallat, avlasta en del av lokalsvårigheterna i kungshuset. I

sådant avseende har utskottet vid besök i de till kungshuset förlagda ämbetsverken

kommit till den uppfattningen, att kammarkollegii lokalförhållanden

äro de jämförelsevis gynnsammaste och att ämbetsverket borde kunna

tillsvidare utan allt för stor svårighet reda sig utan ökat utrymme. Däremot

äro såväl statskontorets som hovrättens lokaler sådana, att det måhända kan

vara behövligt att redan nu bereda dessa verk en viss lättnad i förevarande

hänseende. Härvid bör man enligt utskottets mening inskränka sig till att

för minsta möjliga kostnad i Bosenhaneska huset anordna provisoriska lokaler

för tillgodoseende av det mest trängande behovet av ökat utrymme.

Det bör då erinras, att hovrätten redan nu sedan någon tid tillbaka har två

divisioner förlagda till nämnda byggnad och det vill förefalla, som om ytterligare

vissa grupper befattningshavare skulle utan någon större olägenhet

för hovrättens arbete kunna få sina tjänsterum förlagda dit. Utskottet vill

exempelvis peka på advokatfiskalen och skrivbiträdena, vilka senares nuvarande

lokaler måste anses ganska otillfredsställande. Ej heller synes något större

hinder böra möta för att fiskalerna och notarierna eller vissa av dessa befattningshavare,

om så finnes av utrymmesskäl önskvärt, placeras i Bosenhaneska

huset. Även från statskontoret torde en eller annan avdelning kunna överflyttas

dit. Eventuellt beslut i nu antydd riktning lärer böra fattas av

Kungl. Maj:t efter framställning från vederbörande ämbetsverk och byggnadsstyrelsens

hörande. Kostnaderna för ett ordnande i enklast möjliga form

av de rum, som således kunna komma att i nämnda byggnad upplåtas, synas

kunna hålla sig inom så måttligt belopp, att detsamma bör kunna bestridas

av ordinarie anslaget till byggnader och reparationer. Skulle detta icke vara

möjligt, lärer Kungl. Maj:t kunna av till Kungl. Maj:ts disposition stående

medel anvisa erforderligt belopp.

Med den provisoriska anordning, som sålunda av utskottet förordas —

samtliga de i kungshuset inrymda ämbetsverkens bibehållande vid sina nu

varande lokalinnehav därstädes samt eventuellt tilldelande av ytterligare utrymmen

i Bosenhaneska huset — vinnes en högst betydande besparing samtidigt

med att åtminstone en viss lättnad i lokalsvårigheterna kan beredas,

och, framför allt, möjligheten till en framtida lämpligare disposition av

Bosenhaneska huset och eu rationell lösning av hovrättens lokalfråga hålles

öppen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Förhyrande

av bostad åt

landshövdingen

i Västernorrlands

län.

[39.]

Restaurering

av Malmöhus

slott.

[40.]

44 Statsutskottets utlåtande Nr 6

•

Beträffande förslaget om anslag för ändrings- och reparationsarbeten i

kungshuset äro de till utförande under nästkommande budgetår avsedda

arbetena beroende dels på hovrättens och kammarkollegii avsedda inflyttande

i statskontorets lokaler, dels ock på de planerade värmeledningsanordningarna.

Då utskottet avstyrker förändring i lokaldispositionen och icke kan finna

annat än att med värmelednings införande kan tillsvidare utan större olägenhet

anstå, följer härav, att något särskilt anslag för nu ifrågavarande ändamål

enligt utskottets mening ej behöver beviljas. Kostnaderna för de smärre

reparationer, som under alla omständigheter kunna behöva utföras i berörda

lokaler, lära i vanlig ordning böra bestridas av anslaget till byggnader och

reparationer.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förslag om anslag för reparations- och

ändringsarbeten m. m. i Rosenhaneska huset ej må av riksdagen

bifallas; samt

b) att Kungl. Maj:ts framställning om anslag för påbörjande

av dylika arbeten m. m. i gamla kungshuset ej heller må

vinna riksdagens bifall.

38:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) angående anslag för

budgetåret 1927—1928 till förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands

län jämte därmed sammanhörande motioner (1:103 och 104) rörande

iståndsättning av gamla residensbyggnaden i Härnösand och nybyggnad för

lantmäterikontoret i nyssnämnda län kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

39:o) Under punkt 40 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för restaurering

av Malmöhus slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 80 och 81 i åberopade

statsråd sprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär nästlidet års

riksdag godkänt ett förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena,

och Malmö stad, å andra sidan, angående disposition av Slottsliolmen i

Malmö m. m. Berörda avtal innebär bland annat, att staten upplåter de å

Slottsliolmen i Malmö uppförda s. k. historiska byggnaderna eller Malmöhus

slott till Malmö stad att användas till museum. För detta ändamål skola

nämnda byggnader restaureras ut- och invändigt samt iordningställas till

museum i huvudsaklig överensstämmelse med ett av länsarkitekten K. Blanck

i augusti månad 1925 upprättat förslag. De egentliga restaureringsarbetena

skola utföras pa statens bekostnad, medan övriga arbeten skola bekostas av

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ff.

45

staden. För påbörjande av restaureringsarbetena, vilka beräknats draga en

kostnad av 312,000 kronor, bar riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat

50.000 kronor.

Byggnadsstyrelsen bar nu bemställt, att för fortsättande av ifrågavarande

restaureringsarbeten måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas ett belopp av

100.000 kronor. Denna hemställan har av departementschefen blivit tillstyrkt.

Utskottet har ansett en begränsning av ifrågavarande belopp till 80,000

kronor böra kunna utan större olägenheter vidtagas. I enlighet härmed

hemställer utskottet,

att riksdagen må för restaurering av Malmöhus slott för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000

kronor. *

40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 81—82 i åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande ärende har utskottet förehaft till behandling

dels en inom första kammaren av herr A. von Sneidern rn. fl. väckt

motion, nr 21, dels och en inom andra kammaren av herr H. Almquist m. fl.

väckt motion, nr 156, i vilka motioner yrkats, att riksdagen måtte för konserveringsarbeten

å Bohus fästningsruin för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet har riksdagen för påbörjande

av konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin för budgetåret 1926—1927

anvisat ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 har nu byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av samma belopp som under innevarande budgetperiod. Enär under de

redan utförda arbetenas gång påträffats rester av förut icke kända murpartier

inom fästningen och det med hänsyn härtill kunde ifrågasättas, huruvida

icke den tidigare godkända arbetsplanen borde omläggas, har styrelsen tillika

hemställt om medgivande att i samråd med riksantikvarien vidtaga de avvikelser

i den fastställda arbetsplanen, som under arbetenas gång kunde

befinnas erforderliga och icke ökade kostnaderna.

Departementschefen har emellertid sett sig med hänsyn till det finansiella

läget nödsakad föreslå, att restaureringsarbetena tillfälligtvis avbrytas i avvaktan

på bättre tider och att för nästkommande budgetår ett belopp av

allenast 10,000 kronor anvisas, i syfte att de påbörjade arbetena skola kunna

Ut skottet s

yttrande.

Konservering

av Bohus

fästningsruin.

[41.]

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

utlåtande.

Förbättrade

lokaler för

lantmäterikontoret

i

Uppsala län

m. m.

[42.]

framföras till en sådan punkt, att redan nedlagda medel komma till avsedd

nytta. Departementschefen har tänkt sig möjligheten, att genom anlitande

av den enskilda offervilligheten i den landsända, som äger detta värdefulla

minnesmärke, bidrag skall under mellantiden kunna vinnas till de fortsatta

konserveringsarbetenas bekostande.

Det förslag till konservering av Bohus fästningsruin, som godkändes av

1926 års riksdag, avsåg utförande av sådana restaureringsarbeten, som ansågos

vara mest trängande till förhindrande av ruinens fortsatta förfall.

Dessa arbeten skulle fortgå under en tidrymd av fem år och beräknades

draga en årlig kostnad av 30,000 kronor.

Givet är, att ett avbrytande av de redan påbörjade konserveringsarbetena

kan komma att äventyra möjligheten att för framtiden »bevara ifrågavarande

ruin i ett med hänsyn till dess historiska betydelse värdigt skick. I betraktande

av det förfall, vari densamma redan befinner sig, lärer det ock

kunna befaras, att ett uppskjutande av densammas restaurering kan. komma

att innebära, att de framtida arbetena för dess konservering bliva för statsverket

avsevärt kostsammare än enligt den år 1926 beslutade planen. Om

ock det för konserveringsarbetenas avbrytande anförda motivet, nämligen

hänsynen till det finansiella läget, är värt allt erkännande, vill det dock synas

utskottet, som om de nu igångsatta arbetena böra fullföljas i den av riksdagen

beslutade omfattningen. Hinder torde härvid icke böra möta att, där

så befinnes erforderligt, vidtaga de av byggnadsstyrelsen omförmälda avvikelser

från restaureringsplanen, under förutsättning att dessa icke öka

kostnaderna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och med bifall till de av herr von Sneidern m. fl. och

herr H. Almqvist m. fl. i ämnet väckta motionerna (I: 21 och

II: 156), må för Jconserveringsarbeten å Bohus fästningsruin för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att för beredande

av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Uppsala län m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 82—84 i åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 mars 1920 hemställde lantmäteristyrelsen,

att åtgärder måtte vidtagas för utvidgning av de lokaler, som lantmäterikontoret

i Uppsala län disponerar i Uppsala slott.

Styrelsen åberopade därvid en skrivelse från dåvarande förste lantmätaren

i länet, vari anfördes, hurusom de åt lantmäterikontoret upplåtna lokalerna,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

47

som redan från början syntes hava tilltagits för små, sedermera blivit allt

otillräckligare, så att kontorets samtliga rum — förste lantmätarens ej undantaget

— måste tagas i anspråk för förvaring av arkivalier. Detta inverkade

i hög grad menligt på arbetet i allmänhet men i synnerhet beträffande de

göromål, som ovillkorligen krävde ostördhet. De förefintliga skåpen i lokalerna

vore så strängt anlitade, att beträffande särskilt de för rullade kartor

avsedda skåpen erforderlig plats för sedermera redovisade handlingar och

kartor syntes i flera fall omöjligen kunna beredas. Lantmäterikontorets

lokal kunde emellertid icke rymma större antal skåp än som redan funnes.

Ett snart avhjälpande av den sålunda rådande bristen på utrymme vore

därför ett av behovet synnerligen påkallat önskemål.

Med anledning härav har byggnadsstyrelsen den 1 december 1926 avgivit

utlåtande och därvid, bland annat, anfört, att efter flera försök att ernå en

lösning av denna lokalfråga ett förslag nu förelåge utarbetat rörande vidtagande

av vissa anordningar, varigenom lantmäterikontoret skulle vinna

icke oväsentlig förbättring i sina lokalförhållanden. Detta förslag går ut på,

att vissa rum i våningen 1 trappa upp i slottet, vilka för närvarande användas

såsom bostäder för två expeditionsvakter, skola övertagas av lantmäterikontoret,

som dessutom erhåller tillökning genom inredande av en del

nu obegagnade utrymmen, under det att de rum, som nu disponeras av lantmäterikontoret,

skola inredas till bostäder åt expeditionsvakterna.

Kostnaderna för förslagets realiserande har av byggnadsstyrelsen beräknats

till 25,000 kronor, därav 5,000 kronor för anordnande av värmeledning,

varjämte 2,000 kronor av styrelsen avsetts såsom hyresersättning åt expeditionsvakterna,

enär det blir erforderligt att under tiden för byggnadsarbetenas

utförande förhyra bostäder åt dem. Styrelsen har sålunda hemställt

om anvisande för ändamålet av ett anslag av 27,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret

i Uppsala län m. m. för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för utvidgning

av värmeledningen i landsstatshuset i Karlskrona m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,500 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 84—85 i åberopade

statsrådsprotokoll.

I skrivelse till Kungl. Maj it den 6 oktober 1926 har byggnadsstyrelsen hemställt,

att för utökning av värmeledningen i landsstatshuset i Karlskrona

samt för verkställande av vissa ändrings- och förbättringsarbeten inom samma

byggnad måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas 37,000 kronor.

Utskottet t

yttrande.

Utvidgning

av värmeledningen

i

landsstatshuset

i

Karlskrona.

[43.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Vissa

ändrings- och

reparationsarbeten

å

länsresidenset

och landsstat

shus et

i Malmö.

[44.]

48 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

I berörda skrivelse bär styrelsen framhållit, hurusom för närvarande endast

den norra delen av landsstatshuset i Karlskrona vore försedd med

värmeledning, under det att den södra delen uppvärmdes medelst kakelugnar

samt kaminer. Sedan länge hade temperaturförhållandena vintertiden

i sistnämnda del av byggnaden, särskilt vad beträffade utrymmena

i bottenvåningen, varit synnerligen otillfredsställande, i det att det visat sig

nästan omöjligt att med nuvarande eldstäder vid inträffande starkare kyla

få dessa rum uppvärmda till en jämn temperatur, vartill komme, att icke

blott oset från kaminer utan även fukt och drag från väggar och golv i

dessa rum måste anses göra dem snart sagt oanvändbara.

I sammanhang härmed har styrelsen föreslagit utförande av vissa ändringsarbeten.

Dessa avse omläggning av golven samt isolering av ytterväggarna

av rummen i bottenvåningens södra del med vissa undantag. Härjämte omfattar

förslaget anordnandet av vindfång vid huvudingången och de båda

ingångarna från gården, vidare anordnandet av ny trappa till tamburen i

våningen 1 trappa upp samt borttagande av den till sessionssalen ledande

spiraltrappan, som visat sig medföra olägenheter beträffande värmeförhållandena

i bottenvåningen. Vidare skulle sessionssalen försättas i ett mera

värdigt skick bland annat genom ommålning och inläggande av parkettgolv.

Slutligen skulle toaletter anordnas utanför landshövdingens tjänsterum.

Kostnaderna för ifrågavarande förslags genomförande hava av styrelsen

beräknats uppgå till 37,000 kronor, varav 13,800 kronor belöpa å värmeledningens

utökning och därmed sammanhängande åtgärder.

Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka förslaget om berörda

lokalers förseende med värmeledning. Jämväl det ifrågasatta toalettrummet

invid landshövdingens tjänsterum har synts departementschefen av behovet

påkallat och nu böra komma till utförande. Vad åter beträffar övriga av

fryggna4sstyrelsen föreslagna ändrings- och förbättringsarbeten har departementschefen

ansett behovet av dessa arbeten icke vara så trängande, att

med deras utförande icke kan tills vidare anstå. Med den begränsning i

de föreslagna arbetena, som sålunda av departementschefen förordats, skulle

förslagets genomförande draga en kostnad av 18,5000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag hemställer,

att riksdagen må för utvidgning av värmeledningen i landsstatshuset

i Karlskrona m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 18,500 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 44) föreslagit riksdagen att för vissa ändringsoch

reparationsarbeten å länsresidenset och landsstatshuset i Malmö för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 64,000 kronor.

Beträffande utredningen får utskottet hänvisa till sid. 85—89 i meranämnda

statsrådsprotokoll.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49

I skrivelse den 10 november 1925 framlade byggnadsstyrelsen förslag till utvidgning

av länsstyrelsens i Malmöhus län ämbetslokaler i landsstatskuset

samt till vissa ändringsarbeten i länsresidenset i Malmö. Byggnadsstyrelsen

anförde därvid, att sedan länsstyrelsen erhållit utvidgade lokaler dels genom

en av statsmakterna år 1917 beslutad påbyggnad av landsstatskuset oek dels

genom att år 1921 taga i anspråk den av länets lantmäterikontor tidigare

disponerade lokalen i kusets bottenvåning, beliovet av ytterligare lokalutvidgning

på grund av alltjämt växande arbetsbörda ock personal gjort sig

alltmera kännbart. Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle länsstyrelsen

erhålla 11 nya tjänsterum samt ökade arkivutrymmen i landsstatskusets

källare, varjämte vissa ändringsarbeten skulle utföras i länsresidenset. Kostnaderna

för förslagets genomförande beräknades till omkring 150,000 kronor.

Sedermera framlade styrelsen med skrivelse den 26 januari 1926 förnyat

förslag i ämnet. Detta förslag innebar vissa förändringar ock inskränkningar

i den tidigare framlagda planen, särskilt i fråga om landsstatskuset, där

endast 5 nya tjänsterum ävensom arkivutrymmen i källaren skulle anordnas.

Förslagets genomförande beräknades draga en kostnad av 96,000 kronor.

De av byggnadsstyrelsen sålunda framlagda förslagen föranledde emellertid

icke proposition till 1926 års riksdag.

I skrivelse den 6 oktober 1926 kar byggnadsstyrelsen anfört, att styrelsen

med hänsyn till behovet av snara åtgärder såväl till utökning av länsstyrelsens

lokalutrymmen som till förbättringar inom länsresidenset ansåge sig

böra åter upptaga denna fråga i syfte att medel måtte för ändamålet anvisas.

Detta nya förslag, som utgör en överarbetning av det i januari 1926 överlämnade

förslaget, innebär vissa inknappningar med avseende å länsresidenset.

Däremot kava, såsom styrelsen framhållit, några inskränkningar i

det tidigare förslaget icke visat sig möjliga beträffande landsstatskuset.

Kostnaderna för förslagets genomförande kava av styrelsen beräknats till

87,000 kronor.

Härav belöper ett belopp av 40,976 kronor på arbeten inom länsstyrelsens

lokaler ock utvändiga arbeten, varav 7,000 kronor utgöra kostnader för

rena reparationsarbeten ock 33,976 kronor kostnader för nybyggnads- ock

moderniseringsarbeten. På arbeten inom residenset belöper ett belopp av

46,024 kronor, varav 13,800 kronor utgöra kostnader för reparationer ock

32,224 kronor kostnader för nybyggnads- ock moderniseringsarbeten.

Departementschefen kar beträffande byggnadsstyrelsens ifrågavarande förslag

yttrat följande:

»Av vad i ärendet förekommit framgår, att länsresidenset i Malmö är i

behov av ändring och modernisering, ock kar jag genom besök på platsen

ytterligare styrkts i min uppfattning härom. Det förslag till ändrings- ock

moderniseringsarbeten, som byggnadsstyrelsen nu framlagt, synes mig på ett

ändamålsenligt sätt tillgodose rimliga anspråk, varför jag anser mig kunna

godtaga berörda förslag.

Yad beträffar frågan om utvidgning av länsstyrelsens lokaler i landstatshuset,

är att märka, att sedan byggnadsstyrelsens första förslag till dylik utvidgning

framlades, länsstyrelsen erhållit ett mindre tillskott till sina lokaler

Bihang till riksdagens protokoll 1927. G sand. G käft. (Nr G.) ct? ‘27 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Förbättrade

lokaler för

länsstyrelsen

i Örebro län.

[45.]

genom att taga i anspråk dels det rum, som efter landsfogdens avflyttning

till förhyrd tjänstelokal blivit ledigt, och dels ett rum, som tillhört residenset.

Ehuru sålunda någon förbättring i länsstyrelsens lokalförhållanden

vunnits, är därigenom behovet av ökat utrymme ingalunda tillgodosett. Enligt

byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag skulle ytterligare lokalutvidgning

beredas dels genom vissa ändringsarbeten, avseende bland annat att erhålla

ett rum från länsresidenset, och dels genom att till tjänstelokaler förändra

den nuvarande bostaden för länsstyrelsens expeditionsvakt, åt vilken skulle

anordnas ny bostad genom uppförande av en flygelbyggnad åt gården. En

dylik lokalutvidgning torde emellertid få anses såsom en mera provisorisk

åtgärd i avvaktan på den definitiva lösning av länsstyrelsens lokalfråga, som

inom en ej alltför avlägsen framtid lärer bliva nödvändig. Det torde därjämte

böra beaktas, att den reform av uppbördsväsendet, varom utredning

pågår, skulle medföra stora krav på ökade lokalutrymmen hos länsstyrelserna.

Vid nu angivna förhållanden synes det mindre lämpligt att på eu

provisorisk utvidgning av länsstyrelsens i Malmöhus län tjänstelokaler nedlägga

några större kostnader och särskilt sådana kostnader, som äro jämförelsevis

stora i förhållande till de fördelar, som därmed vinnas. Med hänsyn

härtill anser jag mig icke kunna tillstyrka, att den ifrågasatta flygelbyggnaden

jämte därmed sammanhängande ändringsarbeten kommer till utförande.

Däremot torde övriga mindre kostsamma arbeten för utvidgning

av länsstyrelsens lokaler nu böra verkställas. Skulle det oaktat inom den

närmaste framtiden länsstyrelsens lokalbehov oundgängligen kräva en ytterligare

utökning, synes böra tagas i övervägande, huruvida icke förenämnda

expeditionsvaktsbostad kunde användas för sådant ändamål och annan bostad

genom förhyrning i närheten av landsstatshuset anskaffas åt expeditionsvakten.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle erfordras för utvändiga

reparationsarbeten å länsresidenset och landsstatshuset 7,000 kronor, för

ändrings- och reparationsarbeten inom länsresidenset 46,024 kronor och för

ändringsarbeten inom landsstatshuset 10,976 kronor.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för vissa ändrings- och reparationsarbeten

ä länsresidenset och landsstatshuset i Malmö för budgetåret 1927

—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 64,000 kronor.

44:o) Kung], Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande

av förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 89—91 i åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan byggnadsstyrelsen med anledning av en av länsstyrelsen i Örebro

gjord framställning angående förändring och utvidgning av nämnda länsstyrelses

lokaler anbefallts att i samråd med länsstyrelsen och ståthållaren på

Örebro slott verkställa utredning samt uppgöra förslag till erforderliga ändringar

beträffande dispositionen av nämnda slott samt därav betingade ändringsarbeten,

framlade styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 november

1925 förslag i sådant hänseende. Enligt detta förslag skulle länsstyrelsens

tjänstelokaler utvidgas med den i samma våning belägna landshöv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Öl

dingebostaden samt landshövdingen beredas bostad i våningen tre trappor

upp. För de av denna disposition betingade ändringsarbetena ävensom för

anordnande av ny värmeledning m. m. i de delar av slottet, som efter förslagets

genomförande skulle utnyttjas, äskade byggnadsstyrelsen ett anslag

å 596,600 kronor.

Sedan på given anledning byggnadsstyrelsen i syfte att nedbringa kostnaderna

låtit verkställa utredning angående vissa andra alternativ till lösning

av länsstyrelsens lokalfråga, bär byggnadsstyrelsen med skrivelse till Kungl.

Maj:t den 30 november 1926 överlämnat verkställd utredning angående möjligheten

att för ringare kostnad än tidigare ifrågasatts bereda länsstyrelsen

sådan mera tillfällig lindring i dess trångboddhet, att de vidtagna åtgärderna

kunde anses tillräckliga för åtminstone några år framåt.

Förslaget avser i huvudsak i våningen 1 trappa upp ändrad rumsinredning

i sydöstra tornet, borttagande av mellanväggar i samt uppsnyggning

av korridoren, flyttning av dörrhål, anordnande av spiraltrappa till våningen

2 trappor upp samt borttagande av skåpinredning i sessionsrummet och affyra

kakelugnar och i våningen 2 trappor inredning av 5 tjänsterum och ett

förrum jämte trapprum, W. C. m. in. samt upptagande av ett fönster mot

gården. Härjämte avser förslaget införande av värmeledning i länsstyrelsens

samtliga lokaler samt anskaffande av nya arkivlijdlor.

Genom de föreslagna anordningarna kommer huvudsakligen att beredas

ökat utrymme åt landskontoret, varjämte den fördelen vinnes, att länsstyrelsens

sessionsrum kan uteslutande användas för sitt ändamål och ej

vidare behöver användas som arbetsrum för personal. Landskanslist kommer

även att erhålla någon förbättring, bland annat genom att ett rum anordnas

såsom expedition för automobilärenden.

Enligt upgjort kostnadsförslag har kostnaderna för byggnadsarbetena beräknats

till 62,000 kronor samt för värmeledningens anordnande till 23,000

kronor. Då härtill beräknas ett belopp av 5,000 kronor för arvoden och

administration, i vilket belopp jämväl medräknats kostnaderna för de nu

senast gjorda utredningarna, skulle förslagets utförande komma att betinga

eu sammanlagd kostnad av 90,000 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka, att sagda förslag bringas

till verkställighet, men funnit det härför begärda beloppet kunna nedsättas

till 75,000 kronor. Genom anvisande av sistnämnda belopp skulle värmeledning

kunna anordnas samt de nödvändigaste av de i förslaget ingående

byggnadsarbetena kunna komma till utförande.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot att de föreslagna ändringsarbetena

i Örebro slott utföras i den av departementschefen åsyftade omfattningen,

hemställer,

att riksdagen må för beredande av förbättrade lokaler för länsstyrelsen

i Örebro län för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 75,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen medgiva, att för

vissa ändringsarbeten i västra flygelbyggnaden till Gävle slott må användas

den besparing om 4,182 kronor 64 öre, som uppkommit å det av riksdagen

för indragande av värmeledning i östra flygelbyggnaden till nämnda slott

för budgetåret 1924—1925 anvisade extra reservationsanslaget å 15,000

kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 91—92 i åberopade statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 201, därom gjorda framställning

anvisade 1924 års riksdag för indragande av värmeledning i östra

flygelbyggnaden till Gävle slott för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor. Härmed avsågs i främsta rummet att för

lantmäterikontoret i Gävleborgs län, vars lokaler förlagts till berörda flygelbyggnads

bottenvåning, undanröja eldfaran på grund av lokalernas dittillsvarande

uppvärmning medelst kakelugnar.

En annan olägenhet, som vidlådde berörda lokaler, var bristande utrymme.

Departementschefen anförde i ovanberörda proposition, nr 201, att denna

olägenhet skulle kunna i viss mån minskas, därest, såsom lantmäteristyrelsen

föreslagit, lantmäterikontorets lokaler finge utvidgas med vinden i nämnda

flygelbyggnad jämte två däri inredda gavelrum, vilka stode till vederbörande''''

boställshavares förfogande men jämlikt dennes medgivande för det dåvarande

disponerades för andra ändamål.

Sedermera förklarade nuvarande boställsliavaren, landshövdingen S. Liibeck,

den 20 september 1924 sig icke hava något att erinra mot att vindsvåningen

i nämnda flygelbyggnad tillsvidare under hans tjänstetid toges i anspråk för

länets lantmäterikontor, dock under förutsättning att antingen rummen vid

anfordran återställdes till boställsliavarens disposition eller ock motsvarande

bostadsutrymme, när framställning därom gjordes, bereddes landshövdingen

genom inredning i slottets vindsvåning eller västra flygelbyggnad. Därefter

har Kungl. Maj:t medgivit, att vindsvåningen i östra flygelbyggnaden

med däri inredda två gavelrum finge tillsvidare upplåtas till begagnande av

lantmäterikontoret.

Sedan landshövdingen Liibeck numera hemställt, att en bostad för landshövdingens

chaufför måtte inredas i västra flygelbyggnaden såsom ersättning

för de bostadsrum i östra flygelbyggnaden, som landshövdingen avstått, har

byggnadsstyrelsen låtit uppgöra förslag i sådant hänseende; och skulle i

samband härmed jämväl vissa andra mindre ändringsarbeten vidtagas i

nämnda flygelbyggnad.

För utförande av dessa arbeten, vilka beräknats draga en kostnad av

4,680 kronor, har styrelsen hemställt att få taga i anspråk den reservation

om 4,182 kronor 64 öre, som uppkommit å det utav 1924 års riksdag anvisade,

ovan omförmälda extra reservationsanslaget å 15,000 kronor.

Vissa ändringsarbeten

västra flygelbyggnaden

till Oävle

slott.

[46.]

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 53

Med tillstyrkande av Kung! Maj:ts ifrågavarande anslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för vissa ändringsarbeten i

västra flygelbyggnaden till Gävle slott må användas den besparing

om 4,182 kronor 64 öre, som uppkommit å det av riksdagen

för indragande av värmeledning i östra tegelbyggnaden

till nämnda slott för budgetåret 1924—1925 anvisade extra

reservationsanslaget å 15,000 kronor.

46:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

ur 3, av herr T. Notbin m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 14,

av herr B. Eriksson i Grängesberg m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

till uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt

till ändrings- och reparationsarbeten inom landsstatshuset därstädes, allt i

överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslag, anvisa för

budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 346,000 kronor.

Beträffande dessa motioner kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

47:o) I en inom första kammaren väckt motion, nr 26, har herr T. Nothin

m. fl. hemställt, att riksdagen ville dels till förvärv av erforderligt tomtutrymme

och dels till uppförande därå av nybyggnad för lantmäterikontoret i

Jämtlands län anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag

av 222,000 kronor.

Beträffande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Diverse.

48:o) Under erinran, att det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt

(punkt 47) äskade anslaget är avsett för beredande åt statens järnvägar av

gottgörelse för transporter, beträffande vilka, i enlighet med hittills i vissa

enstaka undantagsfall tillämpad praxis, befrielse eller nedsättning ansetts

böra medgivas i befordringsavgifterna, såsom i fråga om studieresor för

riksdagens ledamöter, resor i samband med vissa kongresser, befordran av

vissa vetenskapliga samlingar m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt statens järnvägar

för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra förslagsanslag av 25,000 kronor.

Utskoticts

yttrande.

Motioner om

nybyggnad

för lantmäterikontoret

i

Kopparbergs

lön in. in.

Motion om

nybyggnad för

lantmäterikontoret

i

Jämtlands

län in. m.

Ersättning

åt statens

järnvägar

för av

Kungl. Majd

medgivna

lindringar i

befordringsavgifterna

för vissa

resor.

[47.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

Tidskriften

» Br andskydd».

[48.]

Befrämjande

av luftfart.

[49.]

Anslaget till

understöd av

regelbunden

luftfart.

54 Statsutskottets utlåtande Nr 6.

49:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till utgivande genom svenska

brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 400 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1927—1928 anvisa dels till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning av

ärenden rörande luftfart ett extra anslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 94—127

av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 88, har herr J. Nilsson i

Malmö hemställt, att riksdagen måtte besluta, att hela den för en tredje

hangarbyggnad å Bulltofta flygstation erforderliga kostnaden 360,000 kronor

skall bestridas av statsverket, med lånemedel, att under sjätte huvudtiteln

för 1927—1928 anvisa ett extra anslag å 11,653 kronor 23 öre till bestridande

av de kostnader, som A. B. Aerotransport måst vidkännas för anläggning

av radioflygstationer i Stockholm och Malmö, samt att under sjätte

huvudtiteln för 1927—1928 anvisa ett extra anslag å 17,500 kronor till bestridande

av de kostnader, som Malmö stad förskotterat för flygstationen vid

Bulltofta.

I fråga om de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning får

utskottet hänvisa till motionen.

Genom det mellan staten och aktiebolaget Aerotransport den 12 juni 1925

ingångna avtalet har såsom i propositionen erinras bolaget berättigats till

understöd bland annat för uppehållande av regelbunden luftfart i sex månader

under vart och’ ett av åren 1927 och 1928 å leden Malmö—Köpenhamn—

Hamburg—Amsterdam samt i fyra månader under vart och ett av samma

år å leden Stockholm—Helsingfors. Enligt den av bolaget framlagda planen

för luftfartens bedrivande under år 1927, skulle, med undantag beträffande

understödets storlek, trafiken å nu nämnda luftfartsleder försiggå jämlikt

bestämmelserna i avtalet. Så skulle däremot icke bliva förhållandet med

avseende å trafiken å Göteborgslinjen. Under det att avtalet tillförsäkrar

bolaget understöd åren 1927 och 1928 för trafik å leden Oslo—Göteborg—

Köpenhamn—Malmö på villkor bland annat att norskt luftfartsföretag fullgör

halva antalet turer, avser aktiebolaget Aerotransports förslag, att luftfart

skall äga rum blott mellan Göteborg samt Köpenhamn och Malmö.

Under erinran om önskvärdheten av att bolagets personal kunde sysselsättas

så jämnt som möjligt under hela året liar departementschefen beträffande

flygningen å de olika trafiklederna anfört bland annat följande:

»Ur nu berörda synpunkt är det mindre tillfredsställande, att — medan

under tiderna den 19 april—den 4 juni och den 5 september—den 1 oktober

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 55

bolaget skulle utföra allenast en tur om dagen mellan Malmö och Amsterdam

och alltså härför blott behöva två tremotors flygplan, därav ett i reserv

— ytterligare ett sådant flygplan skulle erfordras under den jämförelsevis

korta tiden från den 6 juni till den 3 september, då två turer om dagen

mellan Malmö och Amsterdam skulle fullgöras av boläget liksom av det

med bolaget samarbetande holländska företaget. Det har emellertid från

bolagets sida framhållits, att den förlust, som uppstår genom att det tredje

flygplanet endast dåligt utnyttjas, mer än uppväges av den ökade passagerarinkomst,

som, därest erforderliga befordringsmedel finnas tillgängliga, kan

erhållas under sommaren och att det å Am ster damlinjen av bolaget nedlagda

arbetet och linjens utveckling skulle äventyras, om icke under sommaren

två flygplan samtidigt trafikerade routen i vardera riktningen, då i

annat fall alltför många passagerare måste avvisas.

Om alltså beträffande Amsterdamlinjen någon ändring av bolagets trafikplan

icke synes böra vidtagas, torde så möjligen böra ske med avseende å

Göteborgslinjen. Beroende på huruvida samarbete kan åstadkommas med

det holländska luftfartsföretaget och på storleken av de bidrag, som kunna

lämnas av Göteborgs stad och Hälsingborgs stad, skulle trafiken å sistnämnda

linje uppehållas två till fyra månader. Det tremotors flygplan, som

avses för denna linje, skulle följaktligen utnyttjas i alltför ringa grad. I

skrivelse till aktiebolaget Aerotransport har emellertid Deutsche Luft-Hansa

A. G. meddelat, att detta företag hade för avsikt att under år 1927 bland

annat trafikera en flyglinje Oslo—Göteborg—Köpenhamn—Stettin, varvid

skulle användas flygbåtar av typen DornierAVal. Det lär icke vara uteslutet,

att tiderna för de tyska flygbåtarnas avgång från och ankomst till Göteborg

kunna så bestämmas, att lämplig anslutning vinnes till den danska luftfartsleden

Köpenhamn—Hamburg. I så fall skulle aktiebolaget Aerotransport

icke behöva jämsides med det tyska bolaget trafikera leden Göteborg—Köpenhamn,

utan ett tremotors flygplan skulle i stället kunna användas å

linjen Stockholm—Helsingfors, varjämte det subventionsbelopp, som enligt

bolagets trafikplan skulle behövas för Göteborgslinjen, skulle kunna utnyttjas

till förlängd trafik å linjen Stockholm—Helsingfors.

Av vad ovan anförts framgår, att sättet för ordnandet av trafiken på Göteborgs-

och Finlandslinjerna beror på underhandlingar med utländskt luftfartsföretag

och följaktligen icke nu kan fastslås. Jämväl i övrigt kunna

förändrade förhållanden göra det önskvärt att vidtaga ändring i den framlagda

planen för lufttrafikförbindelserna. Kungl. Maj:t torde därför fortfarande

böra hava frihet att inom ramen av beviljat anslag meddela beslut

angående de olika luftfartsledernas trafikerande.»

Under hänvisning till en lämnad redogörelse varav framginge, att i utlandet

i allmänhet ett något högre understöd än det i Sverige utgående visat

sig erforderligt, och då luftfarten hos oss icke syntes kunna drivas billigare

än i utlandet, har departementschefen funnit en höjning av den aktiebolaget

Aerotransport enligt avtalet tillkommande subventionen svårligen kunna undvikas.

Att bestämma understödsbeloppen torde emellertid få ankomma på

Kungl. Maj:t, efter det omförmälda undersökning slutförts. Något nytt

kontrakt torde icke böra upprättas med bolaget utan möjliga höjningar medgivas

av Kungl. Maj:t till en början allenast för år 1927.

I avseende å luftfartslånefonden har departementschefen anfört följande.

»I luftfartslånefonden fanns vid utgången av år 1926 eu behållning å

Luftiartslånef

onden.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

36,131 kronor, varjämte ett belopp av omkring 150,000 kronor kan antagas

komma under år 1926 inflyta i amortering å de från fonden beviljade lånen.

Lån från fonden kunna nu beräknas beliöva under nästa budgetår utgå med

ungefär följande belopp, nämligen: 100,000 kronor till mellangift vid utbyte

av ett tremotors lantflygplan mot ett tremotors vattenfiygplan, 25,000 kronor

till ett flottörställ, 80,000 kronor till reservmotorer och, på sätt jag framdeles

kommer att närmare utveckla, 180,000 kronor till en hangar å Bulltoftafältet

i Malmö eller tillhopa 385,000 kronor. Enär, inberäknat amortering,

i fonden skulle vid innevarande budgetårs slut flnnas cn behållning å

omkring 185,000 kronor, skulle alltså, för att nu angivna lån må kunna utlämnas

från fonden, till densamma behöva avsättas ett belopp av 200,000

kronor. Dessutom kan det möjligen bliva erforderligt att före början av

1928 års lufttrafik bevilja lån för inköp av ytterligare ett flygplan. Med

hänsyn till inflytande amortering för år 1927 skulle för sådant ändamål behövas

en ytterligare avsättning till fonden av 100,000 kronor. Vid sådant

förhållande lärer sammanlagda avsättningen för nästa budgetår böra uppgå till

300,000 kronor. I likhet med vad förut ägt rum torde beloppet anvisas

under utgifter för kapitalökning, och kommer jag att under denna avdelning

av statsverkspropositionen göra erforderlig hemställan. Till frågan om erforderlig

ändring i villkoren för lån ur luftfartslånefonden återkommer jag

längre fram.»

En tredje

hangar å

Bulltoftafältet

i Malmö.

I statsrådsprotokollet redogöres vidare för ett framkommet förslag om

byggnad av en tredje hangar på Bulltoftafältet i Malmö för eu kostnad av

360,000 kronor. För egen del har departementschefen beträffande detta förslag

och sättet för erforderlig medelsanskaffning anfört bland annat följande.

»Yad angår sättet för anskaffande av de erforderliga medlen, får jag erinra

om att det i utlandet är rätt vanligt, att städerna, liksom de anlägga hamnar

för sjöfartens behov, också ombesörja anordnandet av flygplatser. På sätt

förut meddelats har Malmö av de hittillsvarande kostnaderna för flygplatsen

å Bulltoftafältet utgivit omkring 190,000 kronor, under det att staten, jämte

det att marken av staten under de sista åren utan ersättning ställts till

förfogande, betalat omkring 450,000 kronor. Även om man tager hänsyn

till att Göteborgs stad har större folkmängd än Malmö, har Göteborg i

betydligt högre grad än Malmö bidragit till anordnande av flygplats för

staden, och Stockholms stads flygplats vid Lindarängen har åstadkommits

utan bidrag av statsmedel. Det synes därför icke obilligt att, om staten

lämnar medel till halva kostnaden för den nya hangaren, Malmö stad tillskjuter

den andra hälften. Då den nya hangaren huvudsakligen skall användas

av flygplan, tillhöriga utländska företag och aktiebolaget Flygindustri,

torde avgifter kunna uppbäras för densammas begagnande, så att kostnaderna

för hangaren förräntas och amorteras. Det belopp, som jag anser kunna

tillskjutas av staten, torde därför kunna utgå från luftfartslånefonden, därest

erforderlig avsättning göres till densamma. Vinner detta förslag riksdagens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

o<

bifall, skulle de av riksdagen godkända huvudgrunderna för nänrnda fond

behöva så ändras, att lån från fonden även kan beviljas för lämnande av

bidrag till kostnaderna för flygplatser och för desamma nödig utrustning.

I likhet med vad som gäller för lån från vattenkraftslånefonden torde län

för nu ifrågavarande ändamål böra kunna beviljas intill två tredjedelar av

den beräknade anläggningskostnaden och med eu amorteringstid av högst

40 år. I övrigt torde kunna i huvudsak tillämpas de för lån från fonden

nu föreskrivna villkor och bestämmelser. Såsom ägt rum beträffande den

hangar å Bulltoftafältet, till vilken staten anslagit medel, torde byggnaderna

böra utföras genom Malmö stads försorg men bliva statens egendom med

rätt för Malmö stad att använda dem för avsett ändamål men med skyldighet

att underhålla dem i fullgott skick. Uppförandet torde, i enlighet med

vad byggnadsstyrelsen ifrågasatt, böra ske i samråd med denna styrelse.

Så länge Malmö stad handhar förvaltningen av flygplatsen å Bulltofta, bör

staden svara för förräntning och amortering av lånet från luftfartslånefonden,

staden givetvis obetaget att uppbära sådana avgifter för flygplatsens

begagnande, att därav icke blott ränta och amortering å lånet från luftfartslånefonden

gäldas utan även skälig avkastning lämnas å det kapital, staden

nedlägger å hangaren. Malmö stad bör dock icke ensam bestämma avgifterna,

utan taxa för flygplatsens begagnande bör, efter det förslag uppgjorts av

staden, fastställas av Kung! Maj:t, på sätt skett beträffande Göteborgs och

Stockholms flygplatser.»

Utöver de belopp, som sålunda begärts för flygplatsen å Bulltofta, har Uppkommen

drätselkammarens i Malmö tredje avdelning i skrivelse den 22 november fd”iecr„ Tidigare

1926 hemställt, att Kung! Maj:t måtte i statsverkspropositionen till 1927 i Malmö

års riksdag äska anslag å 17,500 kronor till täckande av de av Malmö stad

tillsvidare förskjutna kostnaderna för vissa ytterligare förbättringsarbeten å

flygplatsen å Bulltoftafältet. De till ersättning ifrågasatta utgifterna hava

avsett anläggande av en betongplattform framför den senast uppförda hangaren,

anläggning av hårda körbanor omkring båda hangarbyggnaderna ävensom

anordnande av vägar mellan dessa, anordnande av brandpost mellan de

båda hangarbyggnaderna samt uppsättande av slangskåp å den sist uppförda

hangarbyggnaden, uppförande av ett murat mindre hus, försett med tre rum

avsedda för smedja, tändning av biåslampor, elektrisk liärdningsugn för duraluminium

och ett rum för bensintvättning av motorer samt utökning av

inredningen i de tre passage- och tullrummen i den nya hangarbyggnaden

och anordnande av ett av tullmyndigheterna begärt tullmagasin.

Enär de omförmälda arbetena vore sådana, som det tillkomme innehavaren

av en flygplats att själv bekosta, har departementschefen funnit sig icke

kunna tillstyrka bifall till omförmälda framställning.

För vartdera av budgetåren 1925—1926 samt 1926—1927 har riksdagen Biträde åt

för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart anvisat ett extra luftfartemynanslag

å 2,300 kronor. Detta anslag har använts dels till avlönande av den °

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

hos luftfartsmyndigheten anställde assistenten, dels ock till sådan fyllnad i

avlöningen för det kvinnliga kontorsbiträde inom kommunikationsdepartementet,

som för luftfartygsregistret och luftfartsmyndighetens diarium samt

i övrigt biträder vid handläggning av ärenden rörande luftfart, att sammanlagda

avlöningen uppgår till det belopp, som tillkommer kanslibiträde på extra stat.

Till följd av det ökade arbete, som måste påläggas assistenten, torde det

vara nödvändigt, att det honom tillkommande arvodet höjes. Ehuru det, enligt

vad departementschefen framhållit, med hänsyn till arbetets nuvarande

omfattning vore önskvärt, att assistenten kunde helt ägna sin arbetskraft

åt kommunikationsdepartementet, torde dock, med hänsyn till den sparsamhet

som måste iakttagas, tillsvidare kunna bibehållas den nuvarande

anordningen, att assistenten jämväl tjänstgör vid flygvapnet. I vad män

assistentens arvode skulle ökas, torde vara beroende av de arbetsuppgifter,

som under nästa budgetår komme att åläggas honom. På grund av vad sålunda

anförts har departementschefen tillstyrkt, att anslaget för biträde vid

handläggning av ärenden rörande luftfart höjes till 5,000 kronor. Av detta

belopp skulle då även utgå arvode till det kvinnliga kontorsbiträde, som

biträder luftfartsmyndigheten med diarieföring och viss statistik.

Under hänvisning till den av departementschefen i ärendet lämnade utredningen

får utskottet tillstyrka Kung! Maj:ts förevarande förslag.

Trafiken å Göteborgslinjen skulle under år 1927, enligt vad utredningen

utvisar, eventuellt komma att bestridas av det tyska företag, med vilket

aktiebolaget Aerotransport står i samtrafik; det subventionsbelopp, som

enligt tidigare uppgjord trafikplan vore behövligt för nämnda linje, skulle

för sådant fall i stället komma till användning för eu utsträckt trafik på

linjen Stockholm—Helsingfors. Utskottet, som förutsätter, att trafiken på

Göteborg ordnas på ett tillfredsställande sätt, har intet att erinra mot detta

departementschefens förslag.

Ovanberörda motionsvis framställda yrkanden har utskottet icke funnit sig

kunna biträda i vidare män än att utskottet vill tillstyrka det av motionären

begärda anslaget å 17,500 kronor för ersättande av utlägg, som gjorts

av Malmö stad för vissa förbättringsarbeten å flygplatsen å Bulltoftafältet.

Enligt vad utskottet inhämtat, utgöras dessa arbeten i huvudsak av nödiga

kompletteringar till den av staten uppförda nya hangarbyggnaden därstädes;

kostnaderna för dessa kompletteringsarbeten hava av Malmö stad förskjutits

i avvaktan på att staten — i enlighet med av vad vederbörande ställts i utsikt

— framdeles skulle ersätta desamma.

Beträffande frågan om anvisande av anslag till luftfartslånefonden, vilket

ärende sammanhänger med övriga frågor om anvisande av medel till kapitalökning

för de under kommunikationsdepartementet hörande utlåningsfonderna,

kommer utskottet framdeles under riksdagen att avgiva utlåtande.

Utskottet får alltså hemställa,

I) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må för budgetåret 1927—1928 anvisa

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6. 59

a) till understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag

av 500,000 kronor;

b) för biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

ett extra anslag av 5,000 kronor;

II) att riksdagen, i anledning av herr J. Nilssons i Malmö

väckta motion 1:88, må för budgetåret 1927—1928 till bestridande

av kostnader, som av Malmö stad förskjutits för vissa arbeten

å flygplatsen å Bulltoftafältet, anvisa ett extra anslag av

17,500 kronor;

III) att förberörda motion, i vad den avser bestridande av

kostnad för en till uppförande avsedd tredje hangarbyggnad å

nämnda flygfält samt anvisande av anslag till kostnader för

radioflygstationer, icke må av riksdagen bifallas.

51:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 50) hemställer utskottet, Rese- och

traktaments
att

riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till ersättningar.

rese- och traktamentspenningar, nu 140,000 kronor, med 20,000 [50.]

kronor till 120,000 kronor.

52:o) I fråga om Kung!. Maj:ts förslag (punkt 52) angående anvisande av Tillfällig lönc
anslag

under sjätte huvudtiteln för beredande av tillfällig löneförbättring för

viss personal inom den civila statsförvaltningen kommer utskottet att fram- personal inom

deles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för den ctvila

j ° statsförvaU
riksdagen
anmäla.

[52.]

53:o) Kung! Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att för bestridande Dyrtidstillägg

av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för åtbarare T

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 160,000 kronor. statens^jänst.

Rörande detta Kung! Maj:ts förslag kommer utskottet att framdeles under [53.]

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

54:o) 1 enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer utskottet, Trycknings
kostnader.

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till tryck- r54.]

ningskostnader, nu 10,025 kronor, med 15 kronor till 10,040

kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning, som för

jämnande av huvudtitelns slutsumma kan bliva erforderlig.

55:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för inneva- Övriga

rande år äro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring ei föreslagits.

anslag''

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottet liemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 upptagas med oförändrade belopp.

Stockholm den 29 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, 0. Bergqvist, A. Pers, J. B. Walles,

E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A. Bergström och C. G. V. Hammarskjöld-,

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, 0. Olsson i Kullenbergstorp,

A. A:son Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson

i Fritorp, J. Olofsson i Digernäs, 0. Andersson i Höör och G. A. Anderson i Storgården,

med undantag därav att herr E. G. E. Eriksson i Stockholm deltagit i behandlingen

av punkterna 1—22 i st. f. herr Jansson i Falun och i behandlingen

av punkterna 23—36 i st. f. herr Anderson i Råstock.

Reservationer:

vid punkt 17:o) (anläggning av utfartsvägar) av herrar Kvarnzelius, Bergqvist,

Pers, Walles, Asplund, Anderson i Råstock, Wiklund, Törnkvist i Karlskrona,

Eriksson i Stockholm och Andersson i Höör, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Bidrag från anslaget till utfartsvägar utgår med högst ''/t—1/3 av beräknad

kostnad för den blivande väganläggningen, varvid förutsättes, att jämväl

vederbörande landsting i viss omfattning lämnar understöd. Såsom härav

framgår, är statens ekonomiska uppoffring i detta fall jämförelsevis begränsad.

Trots detta har, enligt vad av skilda myndigheter vitsordats, anslaget under

sin knappt tioåriga tillvaro gjort det möjligt att inom vissa vanlottade trakter

tillgodose de mest trängande vägbehoven i betydligt större utsträckning än

tidigare; allmänt erkännes, att anslaget visat sig vara till stort gagn för vägväsendets

och jordbrukets utveckling.

Närmast är, såsom tidigare nämnts, anslaget avsett för åstadkommande

av körbara förbindelser till avlägset belägna byar och större gårdar i de

trakter av landet, som framstå såsom i detta avseende mest vanlottade. I

väckta motioner har nu föreslagits en utsträckning av användningen i så

måtto, att bidrag måtte kunna få lämnas jämväl till odlingsvägar, varmed

avses vägförbindelser till nya odlingsmarker, exempelvis torrlagda myrmarker

eller andra områden, som lämpa sig för nya jordbruk, men vilkas hittillsvarande

isolering utgjort ett avgörande hinder för deras kolonisering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

G1

För egen del vill utskottet framhålla, att anläggningen av dylika odlingsvägar

torde utgöra en av de viktigaste förutsättningarna för att nybildning

av jordbruk skall kunna åstadkommas. Enligt utskottets mening torde ock

få anses befogat, att staten i någon mån lämnar sin medverkan vid detta

för de enskilda intressenterna ekonomiskt mycket betungande arbete. Tvivelsutan

skulle på detta sätt kunna verksamt befrämjas nyodling och bebyggelse,

något som för närvarande framstår som ett angeläget samhällsintresse.

Med avseende å ändamål, planläggning m. m. torde ifrågavarande odlingsvägar

i många fall närma sig en utfartsvägs karaktär. I detta hänseende är

att märka, att de statsunderstödda utfartsvägarna i allmänhet äro avsedda att

planläggas som enskilda vägar; i regel förutsättas de också utförda av enklaste

beskaffenhet genom vederbörande jordägares egen försorg. Överhuvud låta

sig, såsom 1925 års kolonisationssakkunniga ock framhållit, de nuvarande

bestämmelserna för statsbidrag till utfartsvägar väl anpassa sig på de i

motionerna avsedda odlingsvägarna. Under sådana förhållanden torde någon

tvekan icke böra möta mot ett bifall till motionärernas förslag; tvärtom skulle

på detta sätt det nuvarande anslaget till utfartsvägar kunna bliva till ökat

gagn, varjämte kunde undvikas, att ännu en statlig bidragstyp eventuellt införes

för ifrågavarande ändamål.

Med tillstyrkande alltså av de i sådant avseende väckta motionerna får

utskottet föreslå, att ifrågavarande anslag hädanefter benämnes anslaget till

utfarts- och odlingsvägar, varigenom tydligt utsäges, att anslaget må jämväl

tjäna det vidgade syfte, som i motionerna avses.

Vidare har i en i ämnet väckt motion — — — de närmare villkoren för

beviljande av statsbidrag från anslaget.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och de av herrar Bergqvist och Asplund, Nilsson i Ant

näs m. fl., Bergström i Bäckland m. fl., Anderson i Båstock

och Lundgren samt Carlsson-Frosterud och Norsell i ämnet

väckta motionerna (I: 86, II: 33, 137, 157 och 203), må för anläggning

av utfarts- och odlingsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland

och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.»;

vid punkt 21:o) (statens fiskehamnar) av herrar Nilsson i Gränebo och

Persson i Fritorp, vilka ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till de

i ämnet väckta motionerna rörande fiskehamnsbyggnad vid Gnisvärd;

av herr O. Olsson i Kullenbergstorp;

vid punkt 22:o) (statsunderstödda fiskehamnar) av herrar Walles, Asplund,

Bergström, Anderson i Råstock, Carlsson-Frosterud, Olsson i Kullenbergstorp,

Törnkvist i Karlskrona, Kristensson, Persson i Fri torp och Eriksson i Stockholm,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

»Beträffande herr Törnkvists motion om statens medverkan för åstadkommande

av tilläggsplatser vid Torsö fiskeläge i Blekinge får utskottet erinra,

att förevarande angelägenhet — såsom ock tidigare i samband med riksdagens

behandling av frågan framhållits — framstår som synnerligen behjärtansvärd.

På grund av skedd uppslamning kan den gamla hamnen vid

Torsö sedan ett antal år tillbaka icke användas som fiskehamn. Fiskebåtarna

måste därför förankras ute på öppna fjorden, varigenom befolkningen vållas

svårt avbräck. Under förutsättning att ett statsbidrag av 40,000 kronor beviljas

skulle enligt en uppgjord plan nya tilläggsplatser vid fiskeläget kunna

iordningställas.

Då med ett statsanslag av nu angivna belopp tillfredsställande hamnanordningar

å denna plats synas kunna vinnas och fiskarbefolkningen alltså

bringas en bestående lättnad i sina nuvarande utkomstsvårigheter, vill utskottet

tillstyrka motionärens förslag. Såsom villkor för det blivande statsbidragets

beviljande bör dock uppställas, att innan någon del av detsamma

utbetalas, säkerhet erhållits för att vad som utöver ifrågavarande belopp,

40,000 kronor, erfordras kan anskaffas i orten.

Vid bifall härtill torde, på sätt motionären hemställt, anslaget till statsunderstödda

fiskehamnar för nästkommande budgetår böra upptagas med ett

belopp av 190,000 kronor.

Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kung! Maj:ts förslag

i vad detta avser beredande av medel till hamnen vid Abbekås hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att såsom bidrag till iståndsättande och förstärkning

av hamnen vid Abbekås i enlighet med ett av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 4 januari 1927 förordat förslag må användas det av

riksdagen till iståndsättande av nämnda hamn för år 1908 anvisade

anslaget å 15,000 kronor;

b) med bifall till herr Törnkvists i ämnet väckta motion

(II: 132) medgiva, att av anslaget till statsunderstödda fiskehamnar

må under budgetåret 1927—1928 användas ett belopp

av högst 40,000 kronor för iordningställande av tilläggsplatser

för fiskebåtarna vid Torsö fiskläge i Blekinge;

c) såsom bidrag till statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 190,000

kronor.»;

vid punkt 37:o) (ändringsarbeten å Rosenhaneska huset m. m.) av herrar

Kvarnzelius och Wiklund, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Kung! Maj:ts förevarande förslag innebär närmast ett iståndsättande av det

s. k. Rosenhaneska huset, som efter restaurering skulle tagas i anspråk för

statskontorets behov. Kostnaderna för de behövliga ombyggnads- och re
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

63

parationsarbetena hava beräknats till 159,000 kronor. Enligt Knngl. Maj:ts

proposition ingår i den av byggnadsstyrelsen uppgjorda planen att i samband

härmed iståndsätta det gamla kungshuset, dit Svea hovrätt, kammarkollegium

och statskontoret för närvarande äro förlagda. Såsom av utredningen

inhämtas — och detta har också bestyrkts av utskottets egna iakttagelser

vid avlagt besök på platsen — befinner sig nämligen denna byggnad

i ett ganska bristfälligt skick, varjämte de nuvarande lokalerna äro för

därvarande ämbetsverk synnerligen otillräckliga.

Fördelarna av denna plans genomförande synas utskottet påtagliga. Inom

gamla kungshuset skulle vid förslagets förverkligande erhållas eu enhetlig

och planmässig förläggning för de kvarblivande ämbetsverken med tillräckliga

utrymmen för ämbets- och tjänsterum, expeditioner och arkiv. Och av

Itosenlianeska huset, vilket alltsedan generalstabens flyttning i stort sett

stått oanvänt, utvinnes en ämbetsverksbyggnad, som måste sägas uppfylla

alla skäliga anspråk på en dylik byggnad. Genom ett bifall till Kung!

Maj:ts förslag skulle vidare vinnas, att de lokaler, som krigsliovrätten för

närvarande disponerar, bliva frigjorda för andra ändamål. Om man därjämte

tager i betraktande, att de föreslagna ombyggnadsarbetena väsentligen utgöras

av moderniserings- och reparationsåtgärder, som med hänsyn till en

ändamålsenlig användning av b37ggnaderna under alla förhållanden böra verkställas,

kan förslaget — och detta gäller ej minst ur ekonomisk synpunkt —

icke annat än betecknas som en gynnsam lösning av de här föreliggande

lokalfrågorna.

Att ifrågavarande tre ämbetsverk äro med avseende å tjänstelokaler mindre

väl tillgodosedda, har sedan länge varit allmänt erkänt. Den nuvarande utrymmesbristen

är mycket framträdande och måste uppenbarligen vara till

men för ämbetsverkens arbete. Att under sådana förhållanden nu på obestämd

tid — och i avvaktan på en blivande domstolsreform eller ett eventuellt

framtida realiserande av den tidigare planen om en gemensam överrättsbyggnad

— undanskjuta varje ordnande av dessa ämbetsverks lokalförhållanden

synes utskottet icke böra förekomma, i all synnerhet som den

lösning, vilken nu erbjudes, måste ur olika synpunkter betecknas som fördelaktig.

För närvarande torde emellertid riksdagen icke behöva taga ställning till

frågan om ändrings- och reparationsarbeten i gamla kungshuset i vidare

mån än vad angår anvisande av ett anslag av 20,000 kronor för vissa omändringsarbeten,

som erfordras vid en förändrad lokaldisposition.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till Kung! Maj ds förevarande förslag,

må

a) för ändrings- och reparationsarbeten m. rn. i EosenhanesJca

huset för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 159,000 kronor;

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr B.

b) för påbörjande av dylilca arbeten rn. m. i gamla Tcungshuset

för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.»;

vid punkt 50:o) (befrämjande av luftfart) av herr Olsson i Kullenbergstorp,

vilken ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning

om anslag till understöd av regelbunden luftfart;

av herr Nilsson i Malmö.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

•

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ..................................................

177,000

3

Extra byråchef för tekniska ärenden .........................

12,000

Säger för departementet

201,000

12,000

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, förslagsanslag ........

167,500

|

2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet............

56,800

3

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktst jänstem än

30,000

4

Ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbygg-

*

nadsstyrelsens distriktstjänstemän ...........................

4,500

5

Stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnads-

.

kåren, reservationsanslag ............................................

—

i

6

Expenser för allmänna arbeten, reservationsanslag........

80,000

i

7

Vägundersökningar, reservationsanslag ............................

60,000

1

8

Vägar och kommunikationer, reservationsanslag............

20,000

j

9

Förbättring och underhåll av städernas för automobil-

trafiken viktiga gator och vägar, reservationsanslag,

att direkt utgå av automobilskattemedel....................

* 4,800,000;

10

Förbättring och underhåll av för automobiltrafiken vik-

:

tiga vägar och broar å landsbygden m. m., reserva-

tionsanslag, att direkt utgå av automobilskattemedel

* 19,200,000

11

Undersökningar av mindre hamnar och farleder m.m.,

reservationsanslag ................................................

10,000

12

Anläggning eller förbättring av vägar in. m„ reserva-

tionsanslag ..........................................................

3,000,000

13

Understödjande av brobyggnader och, företrädesvis

mindre, hamnbyggnader m. m., reservationsanslag....

i,ooo,ooo|

14

Anläggning av enklare vägar, reservationsanslag............

700,000^

15

Anläggning av enklare väg mellan Muodoslombolo och

Saivomuotka i Norrbottens län, reservationsanslag....

100,0001

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.''

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. G haft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

16

17

. 18

i 19

20

21

22

23

24

Anläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Väster- bottens, Jämtlands och Västernorrlands samt vissa

delar av Kopparbergs län, reservationsanslag............

Anläggning av utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värm- land och norra delarna av Örebro län, reservations- anslag ............................................................................

Tilläggs bidrag till vissa väganläggnings- och brobygg- nads- m. fl. företag, reservationsanslag ...................

Fullbordande och underhåll av väganläggning mellan

Tärna kyrkoby och Slussfors, reservationsanslag.......

Anläggning av tillfartsvägar till inlandsbanan i Norr- bottens, Västerbottens och Jämtlands län, reserva- tionsanslag ....................................................................

Statens fiskehamnar, reservationsanslag ........................

Statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag ........

Undersökningar m. m. för statens fiskehamnar och

statsunderstödda fiskehamnar, reservationsanslag........

Större reparations- och muddringsarbeten å statens

fiskehamnar och statsunderstödda fiskehamnar, re- servationsanslag ............................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

450.000

275.000

350.000

185.000

100.000

100,000

150,000

10,000

25,000

Säger för väg- och vattenbyggnadsväsendet

357,500

30,516,300

!

C. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

i

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag,

därav 4,000,000 kronor att direkt utgå av automobil-

skattemedel...................................................................

*8,500,000

1 2

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar, för-

slagsanslag ...................................................................

2,000

3

Understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt,

reservationsanslag ........................................................

200,000

4

Svenska vägföreningen ...................................................

33,000

1 5

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag ...........

230,000

6

Registrering av automobiler m. m., förslagsanslag........

10,000

j

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendel

8,730,000

245,000

1

D. Byggnadsväsendet.

1

Byggnadsstyrelsen, förslagsanslag....................................

256,300

2

Byggnadsstyrelsens verksamhet ....................................

84,500

3

Mätningar m. m. av kulturhistoriskt märkliga byggna-

der, reservationsanslag ................................................

3,500

! 4

Länsarkitekter..................................................................

47,000

5

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus

*

i

i Stockholm, förslagsanslag .......................................

100,000

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

3

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Byggnader och reparationer, reservationsanslag

500,000

7

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader!

800,000|

och reparationer...........................................................

8

Yttre restaurering av Stockholms slott, reservations-

175,000j

anslag ............................................................................

9

Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Väster-j

norrlands län ..............................................................

* 7,0001

10

Restaurering av Malmöhus slott, reservationsanslag

80,000!

11

Konserveringsarbeten å Bohus fästningsruin, reserva-

tionsanslag ....................................................................

30,000

12

Förbättrade lokaler för lantmäterikontoret i Uppsala

län in. in., reservationsanslag .................................

2/,000

13

Utvidgning av värmeledningen i landsstatshuset i Karls-

18,5001

krona in. in., reservationsanslag ................................

14

Vissa ändrings- och reparationsarbeten å länsresidenset

64,000

*1

och landsstatshuset i Malmö, reservationsanslag........

15

Förbättrade lokaler för länsstyrelsen i Örebro län,

reservationsanslag .......................................................

75,000’

Säger för byggnadsväsende!

859,800

1,408,000''

E. Diverse.

1

Ersättning åt statens järnvägar för av Kung!. Maj:t

medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa

resor, förslagsanslag ....................................................

25,000

2

Tidskriften »Brandskydd»................................................

400

i 3

Understöd av regelbunden luftfart, reservationsanslag

500,000

4

Biträde vid handläggning av ärenden rörande luftfart

5,000

5

Kostnader, som av Malmö stad förskjutits för vissa

arbeten å flygplatsen å Bulltoftafältet.......................

120,000

17,500

| 6

1 Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ............

7

Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser,

3,600,000

förslagsanslag ...............................................................

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ..............................................................

40,000

9

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

20,000

10

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

80,000

11

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

* 9,000

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ..................

12

Dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

* 160,000

slagsanslag ..................................................................

10,010

13

Tryckningskostnader, förslagsanslag .............................

Säger för diverse

3,870,040

716,900

Summa

| 14,018,340

32,898,200

Av Kung], Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Ma j ds 1\ i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till trycknings a1 i texten
  2. Rskr. 1927:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning rörande ändringsoch reparationsarbeten m. m. i Rosenhaneska a1 i texten
  3. Rskr. 1927:195 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till statsunderstöd s. 11 i texten
  4. Rskr. 1927:6a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj;t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under s. 1 i texten