Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående understöd åt småskoleseminarier jämte i ämnet väckta motioner.

1927-04-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:62, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående understöd åt småskoleseminarier jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Nr 62.

Ankom till riksdagens kansli den 1 april 1927 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående

understöd åt småskoleseminarier jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.

Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde huvudtiteln,

punkten 163, föreslagit riksdagen att minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier, nu 330,000 kronor, med 10,000 kronor

till 320,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet från utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner väckta den ena inom första kammaren av herrar O. Bergqvist och

C. J. Asplund, (nr 4) och den andra inom andra kammaren av herr J.

Grapenson m. fl. (nr 11) däruti hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att

de statsbidrag, som för närvarande utgå till Norrbottens läns landstings

seminarium i Öjebyn, måtte till den del, som svarar mot de anställda ordinarie

lärarnas avlöning, få utgå, även om seminariet med hänsyn till läraröverskottet

nedlägges.

Till stöd för sin framställning andraga motionärerna till en början följande:
»Den

överproduktion av småskollärare, som numera allmänt förekommer i

landet, har sedan flera år tillbaka gjort sig mer och mer förnimbar inom

Norrbottens län, där tre småskoleseminarier äro upprättade, nämligen statens

seminarier i Haparanda och Murjek och landstingets seminarium i öjebyn.

När skolöverstyrelsen, som på grund av riksdagens skrivelse år 1923 (nr 230)

av Kungl. Maj:t blivit anbefalld att verkställa utredning, huruvida och i

vilken utsträckning staten bör övertaga de av landstingen upprättade småskoleseminariérna,

samma år anmodade landstingen att yttra sig över riksdagens

skrivelse, uttalade sig Norrbottens läns landsting för överlåtande av

sitt seminarium åt staten och motiverade detta bland annat med att ett

statligt övertagande av hela seminarieverksamheten vore villkoret för en

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62. 23

begränsning av lärarutbildning till vad som motsvarade behovet inom

landet.

Sedan två år gått och antalet utexaminerade lediga lärare därunder tilltagit

i oroväckande grad, upptog landstinget frågan på nytt vid sitt sammanträde

1925 och beslöt att söka i vad på det ankomme fullfölja ovannämnda

beslut om öjebyseminariets överlåtande till staten samt att desslikes

genom utredning åvägabringa klarhet över de nuvarande förhållandena

inom länet och över behovet av åtgärder på detta område.»

Motionärerna lämna vidare en detaljerad redogörelse för resultatet av

denna utredning, i vad densamma äger samband med den nu motionsvis

väckta frågan. Beträffande denna redogörelse får utskottet hänvisa till

motionen I: 4, sid. 1—11 samt till de vid motionen fogade bilagorna, sid.

13—23.

Motionärerna anföra slutligen:

»Med hänsyn till det omfång, som det genom utredningen klart ådagalagda

överskottet av lärare redan fått, och den utomordentligt hastiga tillväxt, som

blir en följd, om nuvarande utbildningsanstalter bibehållas, fann sig 1923

års landsting nödsakat att utan avvaktan på ovannämnda statliga utredning

inställa nyintagning av elever i första klassen vid seminariet i Öjebyn

år 1927. Seminariets verksamhet kommer därför att upphöra med utgången

av läsåret 1927—1928, i vilket fall seminariet kan nedläggas tidigast

1930.

Att nedlägga ett landstingsseminarium är emellertid under nuvarande

förhållanden förenat med vissa ekonomiska olägenheter, som ett så skattetyngt

län som Norrbottens ej kan bortse ifrån. Genom Kungl. Maj:ts stadga

den 31 december 1919 för av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

inrättade småskoleseminarier (S. F. nr 889) är föreskrivet, att lärarpersonalen,

vilken förut varit anställd med viss tids uppsägning, skall hava

ordinarie anställning, och enligt Kungl. Maj:ts kungörelse av samma dato

angående statsbidrag till sådana seminarier (S. F. nr 890) synas statsbidrag

till avlöning åt de lärare, som vid seminariets nedläggande ha ordinarie

anställning och alltså ej kunna uppsägas, icke få utgå. Då lärarlönerna

utgöra huvudparten av kostnaderna för seminariet, så följer av seminariets

nedläggande att landstingets utgifter för seminariet ökas, åtminstone den

närmaste tiden, till dess lärarna erhålla anställning vid andra läroanstalter

inom undervisningsväsendet eller eventuellt övergå till andra yrken.

Av vad som ovan anförts angående lärarproduktionen får man även med avsevärda

begränsningar räkna med ett läraröverskott inom Norrbotten under en

lång tid framåt, och de skadliga verkningar, som den nuvarande överproduktionen

liar, ej minst med hänsyn till lärarmaterialet, gör det till en bjudande

plikt att så fort och i så stor utsträckning som möjligt nedbringa läraröverskottet.

Landstingets seminarium synes därför böra utan dröjsmål indragas,

och för att detta skall ske utan att landstingets utgifter skola behöva ökas,

bör staten medgiva, att statsbidrag må utgå till den ordinarie lärarperso
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Utskottets

yttrande.

nålens avlöning även sedan verksamheten vid seminariet eventuellt nedlagts

och intill dess lärarna erhålla annan anställning.»

Rörande motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från skolöverstyrelsen, vilket yttrande som bilaga är fogat vid detta utlåtande.

Kungl. Maj:ts förslag om sänkning av det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt småskoleseminarier har möjliggjorts genom den minskning, som

ägt rum i utgifterna från ifrågavarande anslag. Förslaget har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Frågan om statens övertagande av de utav landstingen upprättade smaskoleseminarierna

synes nu närma sig sin lösning, i det att den av 1923 års

riksdag begärda utredningen i detta ämne, enligt vad skolöverstyrelsen uppgivit,

kommer att föreligga i så god tid, att de hösten 1927 sammanträdande

landstingen kunna taga ställning till densamma. Vad angår den nu motionsvis

gjorda framställningen, torde det böra framhållas, att Norrbottens läns

landsting, med hänsyn till det betydande överskott av lärarkrafter, som

enligt vad den av landstinget verkställda utredningen utvisat, otvivelaktigt

förefinnes inom länet, ansett sig böra inställa nyintagningen vid seminariet

i Öjebyn redan med år 1927. Följden av detta landstingets beslut blir, att

verksamheten vid seminariet upphör med utgången av läsåret 1927—1928

och att statsbidrag följaktligen därefter enligt gällande författningar icke

kan utgå till ifrågavarande seminarium. Då detta landstingets beslut fattats

innan landstinget ännu haft tillfälle att taga ställning till skolöverstyrelsens

utredning och förslag, i vad angår seminariet i öjebyn, synes det utskottet

billigt att landstinget beredes någon tids respit beträffande indragningen av

statsunderstödet. Utskottet har på grund härav ansett sig böra tillstyrka

motionärernas framställning, i vad avser tiden den 1 juli 1928 —den 30 juni

1929, dock med den begränsning i frågan om det antal lärare, som må

komma i åtnjutande av statsbidrag, som från skolöverstyrelsens sida föreslagits.

Någon förhöjning av ifrågavarande anslag, utöver vad Kung]. Maj:t

föreslagit, erfordras icke på grund härav.

I anslutning till vad som nu anförts beträffande seminariet i Öjebyn, vill

utskottet framhålla, att spörsmålet om vilka anordningar som böra träffas

i fråga om den ordinarie lärarpersonalen vid landstingsseminarium vid

indragning av dylikt seminarium under den närmaste tiden synes komma

att bliva aktuellt beträffande åtskilliga landstingsseminarier. Denna fråga

synes utskottet på grund härav i samband med ovannämnda, alltjämt pågående

utredning böra tagas under noggrann prövning, därvid enligt utskottets

mening särskilt bör övervägas möjligheten att vid indragning av landstingsseminarium

snarast möjligt bereda ordinarie lärarpersonalen vid dylikt

seminarium anställning å andra befattningar inom den allmänna folkundervisningens

område.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer alltså utskottet,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

25

att riksdagen må,

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt småskoleseminarier, nu 330,000 kronor, med 10,000

kronor till 320,000 kronor;

b) med anledning av herrar Bergqvists och Asplunds

samt herr Grapensons m. fl. ovannämnda motioner 1:4 och

II: 11 medgiva, att statsbidrag må för tiden 1 juli 1928—

30 juni 1929 utgå till avlönande av fyra ordinarie lärare

vid Norrbottens läns landstings seminarium i öjebyn

utan hinder därav att verksamheten vid seminariet under

nämnda tid nedlagts.

Stockholm den 1 april 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtande nr 59.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 62.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådigt beslut den 4 februari 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt

skolöverstyrelsen att till riksdagens statsutskott avgiva av utskottet begärt

yttrande bland annat rörande av herrar 0. Bergqvist och C. I. Asplund

i första kammaren samt av herr Grapenson m. 11. i andra kammaren

väckta och till utskottet hänvisade motioner, respektive nr 4 och 11, angående

utanordnande av viss del av nu utgående statsbidrag till Norrbottens

läns landstings småskoleseminarium i Öjebyn även efter seminariets

eventuella nedläggande.

Skolöverstyrelsen får i anledning härav anföra följande.

Utan att kunna ingå i prövning av de detaljerade beräkningar av olika

slag, som ingå i den motionerna bifogade utredningen, vill överstyrelsen

vitsorda, att de statens småskoleseminarier, som finnas inom Norrbottens

och Västerbottens län, för närvarande och sannolikt eu lång tid framåt

äro tillräckliga för fyllande av behovet av småskolutbildade lärarkrafter

inom nämnda län. Det är därför helt naturligt, att landstingen inom nu

ifrågavarande län funnit sig böra vidtaga förberedande åtgärder för nedläggande

av verksamheten vid de av sagda landsting inrättade småskoleseminarier

na. Helt visst försvåras en dylik avveckling av landstingsseminarierna

genom det förhållandet, att på grund av gällande författningar

landstinget måste svara för den ordinarie lärarpersonalens avlöning,

även om seminariet nedlägges.

Såsom motionärerna erinra om pågår inom skolöverstyrelsen på grund

av eu riksdagsskrivelse utredning angående statens övertagande av de

utav landstingen upprättade småskoleseminarierna. Under utredningens

gång har det blivit alltmera klart, att denna fråga måste med hänsyn till

det läge, som inträtt genom en alltmer tilltagande överproduktion av

småskollärarinnor, kombineras med frågan om en nödvändig reduktion i

denna lärarproduktion, varmed måste följa erforderlig minskning i antalet

småskoleseminarier. Ifrågavarande utredning föreligger i flera väsentliga

delar färdig. Emellertid har det visat sig ändamålsenligt att för

bedömande av det verkliga lärarbehovet jämväl vid småskolor, mindre

folkskolor och för s. k. biträdande lärartjänster begagna det statistiska

materiel, som av överstyrelsen införskaffats med hänsyn till den av Kungl.

Maj:t anbefallda utredningen angående folkskollärarbehovet och därmed

sammanhängande organisation av folkskoleseminarierna.

Vidare föreligger ett reellt sammanhang mellan dessa båda utredningar

så tillvida, att lösandet av småskoleseminariernas lokalfråga för framtiden

kan bliva beroende av vad för sådant ändamål möjligen kan vara

att påräkna i eventuellt överflödiga folkskoleseminarier. Med hänsyn till

nu anförda omständigheter måste med slutförandet av småskoleseminarieutredningen

anstå, till dess att utredningen rörande folkskoleseminarierna

föreligger. Det är emellertid överstyrelsens förhoppning att kunna till

Kungl. Maj:t överlämna utredning och förslag angående statens övertagande

av småskollärarinneutbildningen i så god tid, att de till hösten

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 62. 27

sammanträdande landstingen kunna taga ställning till de sålunda framlagda

förslagen.

Från seminariernas sida lrar under gången av nu ifrågavarande utredning

genom de respresentanter, som samrått ock framlagt vissa förslag

angående de villkor, som från landstingens sida skäligen köra uppställas

vid seminariernas överlämnande till statsverket eller deras eventuella

nedläggande, enkälligt uttalats det önskemålet, att staten måtte övertaga

det ekonomiska ansvaret för den ordinarie lärarpersonal, som för närvarande

är anställd vid seminarierna. Överstyrelsen finner för sin del detta

önskemål berättigat ocli vill alltså understödja detsamma. De lärare av

detta slag, som nu äro anställda vid landstingsseminariema, är o i allmänhet

pedagogiskt högt kvalificerade ock torde kunna påräkna att vid ansökan

snart nog kliva placerade å andra tjänster inom den allmänna folkundervisningen.

Förslaget innekär sålunda, att, då seminariet nedlägges ock de

ordinarie lärarna till följd därav överföras på landstingets indragningsstat,

statsbidraget icke på en gång i sin lielket indrages, utan att en del,

motsvarande läraravlöningen (med tillfällig löneförbättring ock dyrtidstillägg)

enligt gällande författningar, får tills vidare utgå, intill dess

vederbörande lärare erkållit annan tjänst. Dock synes den begränsningen

böra göras, att statsbidrag på detta sätt icke får utgå till flera

lärare, än som motsvara det erforderliga minimiantalet, nämligen vid ett seminarium

med två elevklasser ett antal av högst fem. Även om statsbidrag

på nu angivet sätt får utgå, dä ett landstingsseminarium nedlägges,

gör staten dock genom dylikt nedläggande en omedelbar årlig besparing,

motsvarande bidraget till det särskilda rektorsarvodet, skillnaden mellan

grundanslaget till seminariet ock lärarnas grundlöner, samt elevstipendierna.

På grund av det nu anförda ock då, så vitt överstyrelsen kan bedöma,

ett bifall till de föreliggande motionerna icke skulle i något hänseende

komma att föregripa den inom överstyrelsen pågående utredningen angående

statens övertagande av småskollärarutbildningen och i samkand därmed

nödig inskränkning i antalet småskoleseminarier, får överstyrelsen

för sin del tillstyrka det i motionerna gjorda yrkandet.

Stockholm den 18 februari 1927.

B. J:N BEEGQVIST.

SVEN NYLUND.

Gustaf Redelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:120 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående understöd åt småskolesemi s. 11 i texten