Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlöningen för kvinnlig innehavare av befattningen såsom förste uppsyningsman å manlig avdelning vid hospital m. m.
1927-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:77, Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlöningen för kvinnlig innehavare av befattningen såsom förste uppsyningsman å manlig avdelning vid hospital m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
27
Nr Ti.
Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. i! e. in.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlöningen för
kvinnlig innehavare av befattningen såsom förste uppsyningsman
å manlig avdelning vid hospital m. m.
(3:e avd.)
Uti en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion,
nr 82, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har
hemställts, att riksdagen ville besluta, att kvinna, som sköter förste uppsyningsmans
befattning å manlig avdelning vid hospital, skall vara berättigad
att jämväl uppbära den lön, som tillfaller manlig innehavare av befattningen,
samt att fröken Signe Dahlström vid Strängnäs hospital må äga
rätt uppbära denna lön retroaktivt från behörighetslagens ikraftträdande.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen. ;
över ifrågavarande motion bär utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
medicinalstyrelsens yttrande, vilket såsom bilaga (Bil. 1) närslutes detta
utlåtande.
Såsom medicinalstyrelsen i sitt yttrande i ärendet framhållit, har vården
av sinnessjuka under senare tid ansetts böra i regel anförtros åt sköterskoi,
dock att vissa kategorier av sinnessjuka män alltjämt måste vårdas av
skötare. Vid fastställandet av löneförmånerna åt denna personal liksom åt
sjukvårdspersonalen i övrigt har ock denna uppdelning kommit till utti \ ek.
Sjukvårdspersonalens avlöningar äro_ sålunda bestämda till nu utgående
belopp utan hänsyn till det förhållandet om tjänstgöringen är förlagd till
mans- eller kvinnoavdelningar, och hava avlöningarna fastställts efter gjoida
jämförelser med de löneförmåner, som utgå till statstjänare med motsvarande
arbete på andra områden än hospitalen.
Enligt motionärens mening borde den omständigheten att en kvinna
i förevarande fall en förestånderska — som försöksvis placerats att föiesta
en manlig avdelning vid hospital, föranleda, att samma löneförmåner borde
tillkomma henne som en ordinarie uppsyningsman. Till en dylik uppfattning
kan utskottet icke ansluta sig. Förutom oegentliglieten däri att tilldela
en befattningshavare, som på grund av en försöksvis genomförd organisatorisk^
anordning fullgör åligganden, som ankomma på annan befatt
-
Utakottet»
yttrande.
28 Statsutskottets utlåtande Nr 77.
ningshavare, dennes lön, vill utskottet såsom sin mening framhålla, att ett
beslut i enlighet med motionärens förslag skulle innebära ett sönderbrytande
av de principer, som kommit till tillämpning vid bestämmandet av nu utgående
löneförmåner för hospitalspersonalen. Konsekvenserna av ett beslut
i angiven riktning äro oek påtagliga. Ett bifall till förslaget skulle sålunda
uppenbarligen medföra, att — på sätt medicinalstyrelsen ävenledes
påpekat krav på samma avlöning, som tillkommer den manliga sjukvårdspersonalen,
5 skulle framställas av all kvinnlig sjukvårdspersonal samt
av arbetsförestånderskor vid förordnanden på mansavdelningar.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet avstyrka motionärens förslag
och hemställer alltså,
att fröken Hesselgrens ifrågavarande motion, 1:82,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 april 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: se under utlåtande nr 72.
\ Reservation
av herrar Nilsson i Malmö, Anderson i Råstock, Törnkvist i Karlskrona
och Kristensson i Göteborg.
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
29
Bil. 1.
Till Riksdagens statsutskott.
Genom beslut den 18 mars 1927 bär Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen
att till riksdagens statsutskott avgiva yttrande över en av fröken
Kerstin Hesselgren inom riksdagens första kammare väckt motion, nr 82,
däri hemställts, »att riksdagen ville besluta, att kvinna, som sköter första
uppsyningsmansbefattning å manlig avdelning vid hospital, skall vara berättigad
att jämväl uppbära den lön, som tillfaller manlig innehavare av befattningen,
samt att fröken Signe Dahlström vid Strängnäs hospital må äga
rätt uppbära denna lön retroaktivt från behörighetslagens ikraftträdande».
Med anledning härav vill medicinalstyrelsen framhålla följande.
Sjukvårdspersonalen vid statens anstalter för sinnessjuka utgöres av uppsyningsman
av första och andra klass, skötare, extra ordinarie skötare och
skötarelever med tjänstgöring uteslutande å manliga avdelningar samt förestånderskor
av första och andra klass, översköterskor, sköterskor, extra ordinarie
sköterskor och sköterskeelever med tjänstgöring å kvinnliga samt till
en del å manliga avdelningar.
Den allmänna kroppsliga sjukvården har sedan urminnes tider tillhört sa
gott som uteslutande kvinnorna. Det kvinnliga väsendet och kynnet är
betydligt mera än det manliga ägnat för sjukvårdsarbete. Den militära
sjukvården handhades med hänsyn till de med densamma förenade strapatser
ända in i vår tid av män — sjukvårdssoldater. Under de senare årtiondena
och särskilt under det stora världskriget kommo dock sköterskor
till stor användning även i denna sjukvård.
Vad beträffar sinnessjukvården bär alltintill var tid fördelningen varit
den, att de sinnessjuka männen vårdats av män — skötare — och de sinnessjuka
kvinnorna av kvinnor —- sköterskor. Härutinnan har emellertid
under de senaste 20 åren skett en förändring. I samma mån som sinnessjukvården
humaniserais har vården av sinnessjuka män anförtrotts åt
sköterskor. År 1912 voro 48 översköterskor och sköterskor anställda å rnansavdelningar
vid hospitalen; år 1925 uppgick antalet till 257. Uttryckt i
procent av antalet sjukvårdsbetjäning å mansavdelningarna utgör detta sistnämnda
antal 22 procent.
Anställande av sköterskor å mansavdelningarna vid sinnessjukhusen är
föremål för mycket intresse hos sinnessjukvårdens målsmän. Medicinalstyrelsen
bär också i cirkulär till samtliga hospitalsdirektioner i riket uttalat
önskvärdheten av att, då nu vid öppnandet av Hälsingborgs hospital åtskillig
sjukvårdspersonal från andra hospital kommer att dit överflyttas och
vakanser sålunda komma att uppstå vid en del hospital ävensom framdeles
vid uppkommande ledigheter, möjligheten och lämpligheten att i större utsträckning
än hittills utbyta manlig personal å mansavdelningar mot kvinnlig
tages under noggrann omprövning.
Emellertid finnes det vissa kategorier av sinnessjuka män, vilkas vård
med hänsyn till deras våldsamma uppträdande och deras kroppsliga krafter
måste överlåtas åt skötare. I främsta rummet gäller detta kriminalavdelningen
och de s. k. fasta paviljongerna men även vissa avdelningar för oroliga
sinnessjuka män, varförutom ledningen av de manliga patienternas utearbeten
måste anförtros åt skötare.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
Vården av sinnessjuka bör alltså i regel anförtros åt sköterskor, dock att
vissa kategorier av sinnessjuka män alltjämt måste vårdas av skötare.
Denna uppdelning bar ock kommit till uttryck vid fastställande av avlöning
åt sjukvårdspersonalen. I gällande avlöningsreglemente äro avlöningarna
fastställda för »skötare» och »sköterskor» oberoende av om tjänstgöringen är
förlagd till mans- eller kvinnoavdelningar. Avlöningarna äro fastställda
med hänsyn till motsvarande arbete på andra områden än hospitalen.
Vad här ovan anförts angående skötare och sköterskor gäller alla kategorier
av skötarpersonalen.
Vad så beträffar den i motionen omförmälda Signe Dahlström, som tjänstgör
såsom förestånderska å mansavdelningen vid Strängnäs hospital, har
styrelsen infordrat yttrande från överläkaren vid hospitalet E. Lauritzen, vilket
här bifogas1, och till vilket styrelsen tillåter sig att hänvisa. Av den
redogörelse, som överläkaren Lauritzen lämnar beträffande Signe Dahlströms
åligganden såsom förestånderska å mansavdelningen, framgår, att dessa åligganden
äro i huvudsak desamma, som tillkomma förestånderskor på kvinnoavdelningar.
Den avlöning, som tillkommer Signe Dahlström såsom förestånderska
av första klass vid Strängnäs hospital, utgör per månad och med
dyrtidstillägg 380 kronor eller, efter avdrag för bostad, kost m. m., 277
kronor. Motsvarande avlöning för uppsyningsman av första klass är 432
kronor 50 öre respektive 327 kronor.
Ett bifall till motionen skulle givetvis komma att medföra mycket vittgående
ekonomiska konsekvenser, då helt visst krav på samma avlöning,
som tillkommer den manliga sjukvårdspersonalen, skulle framställas av även
hela den övriga kvinnliga sjukvårdspersonalen vid förordnanden på mansavdelningar,
ävensom av arbetsförestånderskor på dylika avdelningar.
På grund av det nu anförda får medicinalstyrelsen för sin del hemställa
om avslag på förevarande motion.
Stockholm den 29 mars 1927.
B. BUHRE.
RICHARD STENBECK.
Karl Leijer.
Bil. 2.
Till Kungl. Medicinalstyrelsen.
Med anledning av en inom Första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
väckt motion angående avlöningen för kvinnlig innehavare av befattningen
såsom förste uppsyningsman å manlig avdelning vid hospital m. m.
har kungl. styrelsen i skrivelse den 17 mars 1927 anmodat mig inkomma
med de upplysningar rörande förestånderskan å härvarande mansavdelning
1 Se Bil. 2. vid utlåtandet.
Statsutskottets utlåtande Nr 77.
31
Signe Dahlströms åligganden och de uppgifter i övrigt, som kunna vara avintresse
vid ett eventuellt utlåtande av kungl. styrelsen till statsutskottet.
Med anledning härav får jag vördsamt anföra följande.
Fröken Dahlström, som sedan anstaltens öppnande innehaft nämnda
befattning, har hela tiden fullgjort de åligganden, som tillhöra uppsyningsmansbefattning
av l:a klass såväl beträffande sjukvårds- som personalangelägenheter
samt persedelvård och patienternas medelsförvaltning.
Uppsyningsmannen har närmast under överläkare och syssloman anordnat
och tillsett patienternas arbete utomhus och i verkstäderna, haft omsorg om
erforderliga reparationer o. d. beträffande avdelningarnas möbler och byggnadstekniska
utrustning samt förestått den ogifta sjukvårdspersonalens bostadsförläggning.
I övrigt har han biträtt förestånderskan i sjukvården och i
vad som rört personalens tjänstgöring.
Förestånderska och uppsyningsman hava, i likhet med förestånderskorna
av l:a och 2:a klass å kvinnoavdelningen, närvarit vid den dagliga läkarekonferensen.
Vid en överläkarerond i veckan hava båda varit följaktiga, vid alla övriga
läkareronder endast förestånderskan.
Vid ledighet (utan vikarie) för endera har den andre skött bådas sysslor;
förestånderskan har sålunda därvid omhänderhaft även patienternas sysselsättning
i utearbete.
Jag kan sålunda vitsorda, att fröken Dahlström utfört ett arbete, som är
fullt likvärdigt med uppsyningsmannens av l:a klass på andra hospital och
kan tillägga, att hon utfört detsamma på ett synnerligen förtjänstfullt sätt.
Det har sålunda visat sig, att en uppsyningsman av l:a klass göromål
kunnat tillfredsställande bestridas av en förestånderska, ett förhållande som
synes motivera dessa båda tjänsters, den likvärdiga föreståndersketjänsten å
kvinnosidan givetvis inbegripen, placerande i samma lönegrad.
Strängnäs hospital den 22 mars 1927.
E. Lauritzen.
Överläkare.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.