Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

1927-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:78, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

1

Nr 78.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å

statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning

sfonder.

(4:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna proposition angående Allmänna

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl. Maj:t

beträffande statens utlaningsfonder, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

(punkt 27) besluta, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som

enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1927—1930, i stället

skola äga rum under budgetåren 1928—1931.

Under radande förhallanden borde — har departementschefen framhållit —

försiktighet iakttagas vid beviljande av lån åt nya enskilda järnvägsföretag.

Med hänsyn härtill och då i fonden funnes odisponerade 1,776,000 kronor,

syntes avsättning till fonden under nästkommande budgetår icke böra ske, utan

torde anvisandet av återstående av riksdagen beslutade avsättningar kunna

framskjutas till budgetåren 1928—1931.

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må besluta, att de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle ske

under budgetåren 1927—1930, i stället skola äga rum under

budgetåren 1928—1931.

2 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag ang. fonden för bibanor i vissa Fonden för

delar av riket (punkt 28) kommer utskottet att framdeles under riksdagen bibanor i

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen anmäla. L av riket

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. Sb käft. (Nr 78—84.)

Utskottet»

yttrande.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

Vatten
kraftslåne
fonden.

3:o) Kung!. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 74—77 av åberopade statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr E. G. Eriksson i Västbro väckt motion

(nr 141) har hemställts, att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för åren 1920—1922 samt

budgetåren .1923—1927 anvisat tillhopa 9,500,000 kronor, därav för budgetåret

1926—1927 500,000 kronor.

I skrivelse den 30 september 1926 hava kommerskollegium samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om avsättning till fonden för budgetåret

1927—1928 av ett belopp av 1,000,000 kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande:

»Vad beträffar frågan om ytterligare avsättning till vattenkraftslånefonden,

må erinras, att vid fondens inrättande år 1919 avsågs att med fonden befrämja

tillkomsten av nya anläggningar, varjämte föreskrevs bland annat, att lån från

fonden icke skulle beviljas till annat företag än sådant, som befunnes i ekonomiskt

och tekniskt hänseende grundat på rationella förutsättningar. Då emellertid

föreskriften om lån endast till nyanläggningar syntes medföra vissa svårigheter

för en rationell lånefördelning, vidtogs år 1921 med riksdagens samtycke

(skrivelse nr 70) ändring i bestämmelserna för fondens användning av

innebörd, att lån finge beviljas för redan utförd eller under byggnad varande

anläggning, därvid dock skulle iakttagas, att lån i främsta rummet skulle avse

tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor. I sin berörda skrivelse

framhöll riksdagen, att huvudändamålet med ifrågavarande fond måste anses

vara att befrämja själva tillkomsten av nyanläggningar och icke den fortsatta

finansieringen av redan fullbordade företag. Av de 82 företag, som hittills

erhållit lån från fonden, hava mellertid endast 7 med ett sammanlagt lånebelopp

av omkring 1,400,000 kronor avsett vid lånets beviljande ännu icke

påbörjade anläggningar, medan lån om tillhopa 4,218,000 kronor tilldelats icke

mindre än 49 företag, vilka vid tiden för låneansöknings ingivande, redan varit

färdigställda och påbörjat sin kraftproduktion och vilka ämnat använda

lånemedlen uteslutande till inlösen av andra, ofördelaktigare lån. Utvecklingen

av denna statens utlåningsrörelse synes sålunda alltmer hava avvikit från

det ursprungliga ändamålet, och anledning saknas ej till det antagandet, att

huvudsyftet med låneansökningar mången gång är att å staten överflytta den

ekonomiska risken för företag, som av enskilda långivare icke längre ansetts

kreditvärdiga. Om också denna förändrade användning av fonden kan anses

i viss mån hava varit betingad av den svåra ekonomiska krisen under de närmaste

åren efter världskriget, synas dock förhållandena numera vara sådana,

att en återgång till att tillgodose fondens ursprungliga och huvudsakliga ändamål

bör ske. På grund härav och då såvitt känt några mera kapitalkrä
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

3

vande nyanläggningar av ifrågavarande slag icke förväntas under den närmaste

tiden ifrågakomma till bidrag ur fonden, synes den årliga avsättningen

till fonden nu böra begränsas till lägre belopp än vad hittills anvisats. Med

hänsyn till vad sålunda anförts torde en nedsättning i det av ämbetsverken

äskade beloppet kunna ske till 300,000 kronor.»

Utskottet, som icke kan tillstyrka, att till ifrågavarande ändamål för nästkommande

budgetår beviljas anslag med högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit,

får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Majrts förevarande förslag

och med avslag å herr Erikssons i Yästbro motion II: 141,

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj :ts förslag, må såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

4 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen dels såsom kapitalökning

för luftfartslånefonden för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor; dels ock besluta, att från luftfartslånefonden

må av Kungl. Maj:t beviljas lån, förutom för inköp av flygplan och flygmotorer,

jämväl för anordnande av flygplats och anskaffande av för sådan plats nödig

utrustning.

Under hänvisning till vad utskottet i sitt tidigare angivna utlåtande nr 6,

punkt 50:o), i förevarande avseende anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

må

a) såsom kapitalökning för luftfartslånefonden för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kr.;

b) besluta, att från luftfartslånefonden må av Kungl. Maj:t

beviljas lån, förutom för inköp av flygplan och flygmotorer,

jämväl för anordnande av flygplats och anskaffande av för sådan

plats nödig utrustning.

Beträffande sättet för beredande av täckning för de under punkterna 2 :o)—- 4:o) härovan tillstyrkta anslagen kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande.

Stockholm den 26 april 1927.

På statsutskottets vägnar:

Utskottets

yttrande.

Luftfarts
lånefonden.

Utskottets

yttrande.

S. H. KVARNZELIUS.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 78.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. It. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. Nilsson i

Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin,

G. I. Asplund, D. A. Petrén, J. B. Johansson i Fredrikslund och O. G. V.

H ammar sk j öld;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B. Jansson

i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i

Göteborg, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm och J. Olofson i

Digernäs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:172 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikations a1 i texten