Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna.

1927-04-26 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:81, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

15

Nr 81.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens

övertagande av den Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen

och Sårna.

(4 :e avd.)

I en till riksdagen den 22 mars 1927 avlåten, till statsutskottet för förberedande

behandling hänvisad proposition nr 235, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl.

Maj :t att med Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag träffa avtal om inköp

av den nämnda bolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen och Sårna i

huvudsaklig överensstämmelse med ett i propositionen omförmält förslag till

köpeavtal.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Den 15 december 1916 beviljade Kungl. Maj:t koncession å järnväg av 1.435

meters spårvidd från Limedsforsens station å statens järnvägar till Sårna i Kopparbergs

län.

Sedan staten i samband med förvärvande år 1916 av Mora—Vänerns järnväg

övertagit en av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag gjord utfästelse att

teckna aktier till belopp av 250,000 kronor för berörda järnvägsanläggning, bemyndigade

Kungl. Majrt den 1 mars 1918 fullmäktige i riksgäldskontoret att

å statens vägnar teckna aktier till nyssnämnda belopp i blivande aktiebolag för

järnvägsanläggningens slutförande. För aktiernas förvärvande för statens räkning

anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1918 under utgifter för kapitalökning

ett anslag av 250,000 kronor att utgå av lånemedel, varefter Kungl.

Maj:t den 28 juni 1918 förordnade, att aktiebreven skulle för vederbörlig förvaltning

överlämnas till järnvägsstyrelsen.

Efter det koncessionen å järnvägsanläggningen med Kungl. Maj :ts tillstånd

överlåtits å Limedsforsen—Sårna järnvägsaktiebolag, träffade statens arbetslöshetskommission

jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 maj 1922 avtal med

nämnda bolag om tecknande för statens räkning av ytterligare aktier i bolaget

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

för 250,000 kronor, vilka skulle likvideras genom utförande som nödhjälpsarbeten

genom kommissionens försorg av vissa terrasseringsarbeten å järnvägsanläggningen

för en beräknad kostnad av 250,000 kronor. Sedan berörda nödhjälpsarbeten

utförts med de för bedrivande av statliga nödhjälpsarbeten anvisade

medel, förordnade Kung! Maj:t den 3 april 1925, att jämväl nu angivna,

till arbetslöslietskommissionen såsom likvid för berörda arbeten överlämnade

aktier i bolaget å tillhopa 250,000 kronor skulle för vederbörlig förvaltning

överlämnas till järnvägsstyrelsen.

Den 28 augusti 1922 fastställde Kung!. Maj:t kostnadsförslag för ifrågavarande

järnvägsanläggning utan rullande materiel att, såvitt kostnaden skulle

tagas till grund för sökt statslån, sluta å 7,600,000 kronor, samt beviljade för

utförande av järnvägsanläggningen bolaget ett lån å 5,140,000 kronor ur fonden

för att underlätta åstadkommandet av bibanor i vissa delar i riket. Beträffande

detta lan stadgades bland annat, att en tredjedel av lånet finge åtnjutas räntefritt

och att denna del skulle amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels

procent, vilken annuitet dock icke skulle börja erläggas förrän 60 år förflutit

från det någon del av statslånet blivit lyftad. Återstående två tredjedelar

av lånet skulle förräntas och amorteras enligt vissa angivna grunder.

Efter det 1926 års riksdag därtill lämnat medgivande, föreskrev Kungl.

Maj:t den 23 april 1926, med ändring av vad stadgats i fråga om innehållande

av viss del av berörda statslån, att en femtondel av lånet eller 342,666 kronor

skulle innestå i riksgäldskontoret, till dess inteckning med bästa förmånsrätt

fastställts i järnvägen ävensom vederbörlig besiktning av järnvägsanläggningen

ägt rum och tillstånd meddelats till järnvägens öppnande för allmän trafik.

I skrivelse den 20 november 1926 anförde Limedsforsen—Särna järnvägsaktiebolag,

att det torde hava förutsatts, att trafikeringen av bolagets järnväg

från Limedsforsen till Särna, vilken beräknades bliva färdigställd i slutet av

ar 1927, komme att ombesörjas genom statens järnvägar. Vid beviljande av

statslån till järnvägsbyggnaden hade ej heller räknats med något belopp för

anskaffande av rullande materiel. Å det för järnvägsbyggnaden tillgängliga

kapitalet, vilket utgjordes av aktiekapitalet, 2,298,300 kronor, och statslånet,

5,140,000 kronor, kunde icke förväntas uppstå något överskott, som möjliggjorde

anskaffande av rullande materiel eller kunde stå till förfogande såsom

rörelsekapital för trafikeringens ombesörjande. Ett av järnvägsstyrelsen gjort

erbjudande att trafikera järnvägen på bolagets risk vore icke antagligt, då bolaget

icke skulle kunna, fullgöra sina förpliktelser enligt ett dylikt trafikeringsavtal.

Bolaget hemställde därför, att Kungl. Maj :t måtte förklara hinder icke

möta för avslutande mellan bolaget och järnvägsstyrelsen av ett trafikeringsavtal

på sadana grunder, att statens järnvägar komme att trafikera banan till

självkostnadspris ävensom svara för eventuell driftförlust men överlämna uppkommande

driftöverskott åt bolaget, med rätt för bolaget att i avräkning å

uppkommande överskott årligen utbekomma ett belopp, erforderligt för bestridande

av bolagets förvaltningskostnader.

Sedan nämnda framställning avstyrkts av järnvägsstyrelsen har Kungl.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

17

Maj:t genom beslut den 18 februari 1927 funnit bolagets framställning icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en förnyad framställning den 16 mars 1927 anför bolaget i huvudsak

följande:

Senast uppgjorda beräkningar över kostnaderna för järnvägens färdigställande

tydde visserligen på att byggnadsarbetena skulle kunna finansieras med

disponibla tillgångar. Möjligen kunde efter järnvägens färdigställande ett

mindre överskott uppstå, vilket emellertid vore beroende på till vilka värden

bolagets efter nämnda tidpunkt icke erforderliga förrådsinventarier, för närvarande

bokförda till ett värde av 245,000 kronor, kunde realiseras. I varje fall

vore det eventuella överskottet för obetydligt för att giva bolaget någon förmåga

att fullgöra de förpliktelser, som ett trafikeringsavtal enligt järnvägsstyrelsens

tidigare avgivna förslag skulle komma att medföra för bolaget.

Med hänsyn härtill och då någon ytterligare kontant kapitalinsats av de

aktieägande kommunerna icke kunde påräknas, hade för bolagets styrelse såsom

den närmaste och bästa lösningen av frågan framställt sig den utvägen, att

bolaget borde ju förr desto hellre av egen drift hembjuda sin järnväg till staten

utan annat vederlag än att staten övertoge bolagets förbindelser, d. v. s. friskreve

bolaget från betalningsskyldighet för det beviljade statslånet, vilket

dock förutsattes, till den del detsamma ännu innestode, skola i därför tidigare

stadgad ordning utbetalas. En sådan överlåtelse skulle visserligen innebära en

uppoffring av berörda kommuner, men å andra sidan skulle järnvägens införlivande

i statens järnvägar medföra, att vid transporter till eller från järnvägen

någon zongräns vid Limedsforsen icke skulle behöva ifrågakomma och att icke

heller någon extra banavgift för järnvägen skulle beräknas. Dessa fördelar

hade bolagets styrelse ansett vara för järnvägens trafikanter så stora, att de

med säkerhet mycket snart komme att uppväga, att kommunerna utan vederlag

avstode från sin delaktighet i järnvägsbolaget.

Då efter hemställan från bolagets styrelse de aktieägande kommunerna uttalat

sig till förmån för förslaget om järnvägens överlåtande, ansåge sig styrelsen

nu kunna och böra hembjuda banan till staten.

För detta ändamål har bolagets styrelse låtit upprätta ett förslag till kontrakt

mellan bolaget och järnvägsstyrelsen, vilket torde få fogas såsom bilaga till

statsrådsprotokollet. Därvid har förutsatts, att bolaget under år 1927 i den

ordning, 91 § fjärde stycket i lagen om aktiebolag angiver, godkänner detsamma.

Efter de beslut, som fattats av de aktieägande kommunerna i frågan,

anser bolaget det såsom säkert, att dylikt godkännande kommer att lämnas.

I samband härmed har bolaget hänvisat till en förteckning över aktieägarna

i bolaget, varav framgår, att av bolagets 22,983 aktier Transtrands, Sårna, Idre

och Lima kommuner äga respektive 8,226, 5,770, 2,230 och 1,700 aktier, svenska

staten 5,000 aktier, två angivna personer vardera 2 aktier samt 53 angivna

personer en aktie var.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 17 mars 1927 tillstyrkt

bolagets föreliggande framställning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anföra i utlåtande den 17 mars 1927 följande:

Efter att under hand hava inhämtat vissa upplysningar i ärendet från järnvägsstyrelsen

hade fullmäktige kommit till den uppfattningen, att någon annan

utväg knappast förelåge än att staten i enlighet med bolagets hemställan över
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. f> saml. käft. (Nr 78—8-4.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

toge järnvägen i fråga, varför fullmäktige ej ville motsätta sig, att förslag härom

framlades för riksdagen.

Mot det föreliggande förslaget till kontrakt angående järnvägens försäljning

hade fullmäktige ej något att erinra.

Då en tredjedel av bolagets statslån enligt gällande bestämmelser skulle

åtnjutas räntefritt och amorteringen därå börja först sedan 60 år förflutit efter

det någon del av statslånet blivit lyftad, ville fullmäktige ifrågasätta, huruvida

ej statens järnvägars kapitalkonto efter järnvägens övertagande borde

påföras endast de två tredjedelar av lånet, som skulle förräntas, med tillägg av

den återstående tredjedelens beräknade nutidsvärde, och det överskjutande beloppet

avskrivas. Till frågan om på vad sätt ersättning skulle beredas för sålunda

avskrivet belopp torde fullmäktige framdeles få tillfälle återkomma.

Även järnvägsstyrelsen har i utlåtande den 18 mars 1927 tillstyrkt järnvägens

inlösen.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Den järnväg, vars förvärvande för statens räkning nu föreslås, har en banlängd

av 98 kilometer. Järnvägens spårvidd och normalsektion äro lika med

statens järnvägars, och dess byggnadssätt kommer att medgiva framförande

av statens järnvägars vagnar med 14 tons axeltryck och användning av ett

flertal av deras lokomotivtyper. Av bolagets styrelseberättelse för år 1926

inhämtas, att av banan 90 km. äro färdigterrasserade och nära 89 km. rälslagda

samt att flertalet husbyggnader under året påbörjats.

Att järnvägen Limedsforsen—Särna skulle efter färdigställandet komma att

trafikeras av statens järnvägar synes redan från början hava förutsatts. Då

banan utgör en naturlig fortsättning av statsbanelinjen Brintbodarne—Limedsforsen

och saknar förbindelse med annan enskild järnväg, torde detta ur ekonomisk

synpunkt jämväl vara det förmånligaste.

Men även om banan trafikeras genom statens järnvägars försorg, nödgas man

åtminstone under nuvarande konjunkturer räkna med att driften av banan kommer

att utvisa förlust. Någon förräntning eller amortering av det i banan nedlagda

lånekapitalet lärer sålunda icke inom överskådlig tid kunna påräknas.

Emellertid föreligga ändock vissa skäl för ett statsförvärv. Redan banans läge

gör ett införlivande med statens järnvägar naturligt. Det torde vidare vara uppenbart,

att en bana av så obetydlig längd och utan utsikter att erhålla livlig

trafik icke med fördel kan självständigt trafikeras. Då utvecklingen inom järnvägsväsendet

alltmer går i riktning mot sammanslutning av de mindre enskilda

järnvägarna för vinnande av bättre ekonomi, lärer staten svårligen kunna underlåta

att lämna sin medverkan i de fall, där inkorporering i statsbanenätet

utgör den enda utvägen att åstadkomma större förvaltningsenheter. Från allmän

synpunkt önskvärda äro givetvis de förbättringar i taxehänsecnde, som

med statens övertagande av banan skulle ernås för trafikanterna, något som är

ägnat att stimulera näringslivet inom banans trafikområde och därmed efter

hand öka trafiken. Det avgörande skälet är dock, att järnvägens övertagande

av staten endast kan vara en tidsfråga; allt tyder nämligen på att så förr eller

senare måste bliva fallet till följd av bolagets oförmåga att fullgöra sina förbindelser

till staten på grund av statslånet. Intet talar för att ett införlivande

av banan med statsbanenätet längre fram skulle bliva förmånligare; tvärtom

vinnes genom statens förvärvande av järnvägen omedelbart då densamma färdigställts

den ytterligare fördelen, att någon för banans skötsel och trafikering

anställd personal icke behöver övertagas.»

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 81.

19

Såsom av fullmäktige i riksgäldskontoret i ärendet framhållits, torde någon

annan utväg knappast stå till buds än att ifrågavarande järnväg övertages av

staten. Under hänvisning i övrigt till vad departementschefen anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majrt att med Limedsforsen—Sårna

jämvägsaktiebolag träffa avtal om inköp av

den nämnda bolag tillhöriga järnvägen mellan Limedsforsen

och Sårna i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 22 mars 1927 omförmält

förslag till köpeavtal.

Stockholm den 26 april 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Utskottets

yttrande.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 78.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:174 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statens övertagande av den Limedsf or sen—Sårna järnvägsaktiebolag tillhöriga järnväge a1 i texten