Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1927-04-26 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:85, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

1

År 85.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1927 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.

Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik: Utgifterna;

För flera huvudtitlar gemensamma frågor; 5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. fogade statsrådsprotokollet över

finansärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga vissa av departementschefen

föreslagna ändringar i kungörelserna angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst, åt f. d. befattningshavare i statens tjänst

m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl., att lända till efterrättelse från och

med den 1 juli 1927,

dels ock besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner

och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt m. fl. skola utgå av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och

fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg,

kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet denna framställning med undantag av de delar,

som beröra befattningshavarna under jordbruksdepartementet och pensionsoch

indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. ti samt. 35 höft. f.Vr 85.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

Vidare har Kungl. Maj:t i förutnämnda till riksdagen den 4 januari

1927 avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd och behov för

budgetåret 1927—1928 under de huvudtitlar, vilka äro föremål för statsutskottets

behandling, föreslagit riksdagen att

dels till täckande av kostnader för dyrtidstillägg åt personalen vid

nedannämnda ämbetsverk och kårer för budgetåret 1927—1928 såsom extra

reservationsanslag anvisa följande belopp, nämligen

under sjunde huvudtiteln:

för mynt- och justeringsverket (.punkt 6) ........................... kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;

för bank- och fondinspektionen (punkt 12) ....................... » 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen;
under

åttonde huvudtiteln:

för statens biografbyrå (punkt 232) .................................. kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

under tionde huvudtiteln:

för patent- och registreringsverket (punkt 13)................. kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters

medel;

för försäkringsinspektionen (punkt 16) ............................. kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

dels oek till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här ovan särskilt angivits, å extra

stat för budgetåret 1927—1928 såsom förslagsanslag anvisa

under andra huvudtiteln................................................... kronor 1,500,000

» tredje » ...................................................

» fjärde »

departementet................................, kronor 40,000

lantförsvaret................................... » 5,100,000

sjöförsvaret ....... » 2,000,000

flygvapnet...................................... » 100,000

under femte huvudtiteln..................................................

» sjätte » ........................:..........................

> sjunde » ....................................................

» åttonde » .........................................—......

» tionde » ............................................

250,000

» 7,240,000

» 4,300,000

» 160,000

» 2,700,000

» 5,800,000

» 950,000.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft vissa inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85. 3

Sålunda har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 17, av herrar L. Ljunglund och E. Lithander och den andra

inom andra kammaren, nr 26, av herr C. Lindskog m. fl., hemställts, att

riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 1 i vad den

avser dyrtidstilläggens bindande vid ett fast procenttal besluta, att dyrtidstillägg

åt statens befattningshavare m. fl. skola under budgetaret

1927—1928 fortfarande utgå enligt de i kungörelsen av den 15 juni 1923

(nr 265) fastställda grunderna.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 126, av herr A. Thorberg m. fl. samt den andra inom andra

kammaren, nr 152, av herr E. Johanson i Stockholm m. fl., yrkats, att

riksdagen måtte med anledning av Kungl. Maj:ts förslag till dyrtidstillläggens

utgående till befattningshavare i statens tjänst besluta, att nämnda

dyrtidstillägg skall utgå för budgetåret 1927-1928 efter samma grunder

som gälla för budgetåret 1926—1927, dock med nedanstående ändringar:

1) stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke häraförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår,

2) utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget utgår ett

tillägg enligt nedanstående grunder:

Tillägg till befattningshavare i reglerade verk:

Tilläggens belopp i kronor pr år

Löneklass A-ort B-ort C-ort P-ort K-ort F-ort G-ort

j_g .................. 120:— 126:— 132:— 138:— 144:— 150:— 156: —

9—12.................. 96:- 101:— 106:- 111:- 116:— 121:- 126:-

13_ 14.................. 72: — 76: — 80: — 84: — 88: — 92: — 96: —

15—16.................. 60:— 63:— 66:— 69:- 72:- 75:— 78:-

Tillägg till övriga befattningshavare.

Till icke ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta avlöning efter andra

grunder än vad i löneplanen för ordinarie befattningshavare vid de reglerade

verken är stadgat, samt till befattningshavare vid oreglerade verk,

ävensom till i statens tjänst anställda arbetare, vilka åtnjuta dyrtidstilllägg,

skall tillägg utgå å respektive dyrorter med samma belopp, som

enligt ovanstående tabell utgår till befattningshavare i reglerat verk,

vilka åtnjuta motsvarande avlöning, med iakttagande dock, att befattningshavare,

vars avlöning är större än enligt löneklasserna 8, respektive

12 eller 14, men mindre än nästföljande löneklass, alltid skall kämöras

till den löneklassgrupp, där tillägget är mindre.

Slutligen har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 127, av herr C. G. Schedin in. fl. och den andra inom andra

kammaren, nr 218, av herr J. E. Andersson i Ovanmvra m. fl., hemställts,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 85.

att riksdagen måtte besluta, att dyrtidstilläggen för befattningshavare i

statens tjänst och därmed jämställda måtte för budgetåret 1927—1928

utgå efter ett till 166 fastställt indextal.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande.

»Den stabilisering av levnadskostnaderna, vartill hänvisats såväl år 1924

som år 1926 vid framläggande av förslag rörande sättet för dyrtidstilläggens

utgående, tager sig uttryck jämväl i det sistförfiutna årets indextal,

vilka dock angiva någon tendens till levnadskostnadernas ytterligare minskning.

Indextalens förskjutningar under senare år belysas av efterföljande

tablå:

1

| Budgetår

i

Lernadskostnadsindex

1 juli

1 oktober |

1 januari

1 april

| Medeltal

1923—1924 ..............................

1

174

|

177

176

173

175

■

1924—1925 ..............................

!

171

174

178

177

175

1925—1926 .............................

176

175 i

174

173

174. i

1926—1927 .......................

172

171

171

— 1

Av denna tablå framgår, att förskjutningen under de ifrågavarande budgetåren

rört sig mellan indextalen 178 och 171. Variationerna i vårt lands

levnadskostnadssiffror äro sålunda sedan några år tillbaka knappast större,

än att de kunna anses falla inom gränserna för normala växlingar. Då

numera även inom andra länder penningväsendet och det ekonomiska

läget i allmänhet i allt större omfattning stabiliserats, synes icke heller,

såvida ej oförutsedda omständigheter skulle tillstöta, anledning längre föreligga

att befara starkare rubbningar till följd av abnorma ekonomiska förhållanden

utom vårt land.

Tiden kunde därför synas vara inne för en slutlig avveckling av dyrtidstillaggen

och återgång till ett enhetligt system med fasta löner och fasta

pensioner för samtliga statstjänstemän och pensionärer samt med dem i

förevarande hänseende likställda. En inarbetning av dyrtidstilläggen kan

emellertid näppeligen göras fullständig utan att dessförinnan eller samtidigt

genomföras löneregleringar för betydande personalgrupper, som icke ännu fått

sina löner reglerade. Den härför erforderliga utredningen bär icke kunnat

åvägabringas så tidigt, att löneregleringsfrågornas upptagande i årets statsverksproposition

blivit möjligt. Härtill kommer, att även om vid dyrtidstilläggens

avveckling kunde anses skäligt, att lönebeloppen i allmänhet —

särskilt med hänsyn till konsekvenserna i pensionsavseende av dyrtidstillläggens

inarbetande i lönerna — sattes lägre än de nuvarande sammanlagda

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85. 5

löneförmånerna, det dock av statsfinansiella skäl icke låtit sig göra att nu

få till stånd dessa återstående löneregleringar. Det har under sådana förhållanden

befunnits nödvändigt att låta tillsvidare anstå med dyrtidstilläggens

definitiva avveckling. Frågan härom ävensom angående återstående löneregleringar

torde emellertid, om riksdagen icke framställer någon erinran

häremot, omedelbart höra bliva föremål för utredning för att, därest oväntade

hinder icke inträda, föreläggas 1928 års riksdag.

Om alltså tanken på de förevarande problemens slutliga lösning vid årets

riksdag måst uppgivas, torde sannolikheten av deras lösning under de

närmaste åren vara ytterligare ett skäl, utöver dem som åren 1924 och

1926 anfördes, för dyrtidstilläggens bindande vid fasta, hela budgetåret

gällande procenttal. Fn sådan åtgärd lär nämligen kunna betecknas som

ett naturligt steg på vägen från kvartalsvis bestämda dyrtidstillägg till ett

system med helt fasta löner. Främst synas mig emellertid för omläggningen

tala samma skäl, som åren 1924 och 1926 av vederbörande departementschefer

åberopades för då framlagda förslag i enahanda riktning: den

enskilde befattningshavaren kan i förväg överskåda sina inkomstmöjligheter,

riksstatens belastning till följd av dyrtidstilläggen kan mera exakt bedömas

och deras uträkning vid avlöningstillfällena blir avsevärt förenklad.

När det gällt att bestämma den siffra, vid vilken det fasta dyrtidstillägget

bör bindas under nästa budgetår, har jag å ena sidan icke ansett mig höra

godtaga den år 1924 ifrågasatta lösningen, varmed åsyftades eu betydlig

reducering av löneförmånerna i förhållande till de beräknade levnadskostnaderna,

men å andra sidan, med hänsyn bland annat till den, om

också svaga tendensen till sänkning av levnadskostnaderna, icke heller kunnat

ansluta mig till det i 1926 års statsverksproposition förordade förfaringssättet,

enligt vilket dyrtidstilläggen skulle uträknas på grundvalen av indextalens

medeltal under närmast föregående budgetår. Vid frågans övervägande

har jag’ stannat vid ett indextal, liggande något under det nu gällande.

Jag föreslår sålunda, att indextalet 168 under budgetåret 1927—1928 blir

bestämmande för dyrtidstilläggens storlek.

De ändringar i dyrtidstilläggskungörelserna, som för genomförandet av

nu föreslagna jämkning bör vidtagas, begränsas till att — i stället för föreskrifterna

rörande uträknandet och fastställandet av det tal, som skall anses

motsvara levnadskostnadsökningen — fasta procenttal, varigenom dyrtidstilläggets

storlek i förhållande till avlöningen bestämmes, direkt utsättas.

Vad angår befattningshavare i statens tjänst skulle enligt mitt förslag

berörda procenttal fastställas till 34 för befattningshavare med oreglerade

löner och till 16 för befattningshavare med nyreglerade löner. För f. d.

befattningshavare i statens tjänst in. fl. pensionärer, beträffande vilka dyrtidstilläggen

numera för samtliga pensioner utmätas efter samma grunder,

som tidigare varit gällande enbart för nyreglerade pensioner, skulle procenttalet

bestämmas till 18. För pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst m. fl. skulle procenttalen utgöra 34 för inne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

K Statsutskottets utlåtande Nr 85.

havare av oreglerade pensioner och 21 för innehavare av ny reglerade pensioner.

I övrigt anser jag mig icke höra föreslå någon ändring i grunderna för

dyrtidstilläggen, vilka alltså skulle utgå med oförändrade regler om barntillägg,

om begränsning av dyrtidstillägget uppåt samt om dyrtidstilläggets

nedsättning för befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt

in. m.

Vad angår kostnaderna för dyrtidstilläggen torde senare i dag närmare

förslag komma att föreläggas Kungl. Maj:t och erforderliga anslag föreslås

till upptagande i riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och

statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans

pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel,

av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.

Vidare gäller nu, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder

och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och

dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde

även böra äga tillämpning för budgetåret 1927—1928.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande

sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken....................................................... 27.5

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta
tens

tjänst å huvudtitlarna II—X.............................................. 24.o

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter •...................................... 21.4

3. Mynt- och justeringsverket m. fl.................................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X................................ 0.8

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl...................... 7.5

6. Pensionerade båtsmän m. fl............................................................ 1.2

Summa 55.i

Tillsammans 82.6.»

Alltsedan den 1 juli 1923 hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet med

de grunder, som fastställdes vid samma års riksdag, och som i huvudsak

innebära, att dyrtidstilläggen skola beräknas proportionellt i förhållande

till övrig avlöning, dock med vissa förhöjningar till befattningshavare

med minderåriga barn. De förslag om ändringar i dessa grunder, som

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

7

sedermera vid följande riksdagar i olika avseenden framställts, liava avslagits

av riksdagen. Beträffande ett i sistlidne års statsverksproposition

framlagt förslag om fastställande av dyrtidsindex, icke såsom nu kvartalsvis,

utan för helt budgetår uttalade sålunda riksdagen, att det finge anses

tvivelaktigt, huruvida prisläget ännu nått tillräcklig stabilitet för genomförande

av en dylik ändrad norm för indextalets bestämmande. I anslutning

till detta riksdagens uttalande får utskottet framhålla, hurusom det

allt fortfarande ur olika synpunkter synes önskligt att kunna undvika

ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens beräkning.

Vid nu angivna förhållande kan utskottet icke tillstyrka Kungl. Maj:ts

förevarande förslag om dyrtidstilläggens bindande vid ett fast indextal.

Utskottet har ej heller ansett tidpunkten vara inne att vidtaga åtgärder

för en avveckling av dyrtidstil läggen och deras inarbetande i den fasta

lönen.

Med den ståndpunkt utskottet sålunda intagit, måste utskottet också

ställa sig avvisande till de förslag, som motionsvis framkommit om ändringar

i höjande eller sänkande riktning av de nuvarande dyrtidstilläggsgrunderna.

Vad därefter angår dyrtidstilläggsanslagen för nästkommande budgetår

får utskottet erinra, att indextalet för april—juni 1927 (det nuvarande

budgetårets sista kvartal) sänkts från 171 till 170. Med tagen hänsyn

härtill och på grundval av upplysningar, inhämtade från vederbörande

inom socialstyrelsen rörande indexlägets sannolika ställning under närmaste

tiden, har utskottet ansett någon ny anslagsberäkning icke vara

påkallad, utan torde ifrågavarande anslagsposter böra under de olika huvudtitlarna

uppföras med av Kungl. Maj:t föreslagna belopp.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) beträffande befattningshavare hörande under andra—

åttonde samt tionde huvudtitlarna, med avslag dels å

Kungl. Maj:ts förevarande förslag rörande bemyndigande

att vidtaga ändring i gällande grunder för dvrtidstilllägg

åt befattningshavare i statens tjänst dels ock å

ovanberörda av herrar Thorberg m. fl., Johanson i

Stockholm m. fl., Schedin m. fl. samt Andersson i Ovanmyra

m. fl. i ämnet väckta motioner (1:126, II: 152,

1:127 och II: 218) ävensom med bifall till herrar Ljunglunds

och Lithanders samt herr Lindskogs förenämnda

motioner (1:17, II: 26) besluta, att de för budgetåret

1926—1927 gällande allmänna grunderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst skola gälla

jämväl för budgetåret 1927—1928;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

b) besluta,

att dyrtidstilliigg åt befattningshavare och pensionärer

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens

vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt

eller vid av nämnda verk övertagna företag

eller inrättningar skola utgå av de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestidas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade

i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för

dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls-

eller anskaffningsanslag;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

vid nedannämnda verk och institutioner för budgetåret

1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa

Under sjunde huvudtiteln:

För mynt- och justeringsverket ett reservationsanslag

å ....................................................... kronor 34,000,

att direkt utgå av inkomst av myntning och justering;
för

bank- och fondinspektionen ett reservationsanslag

å................................................... kronor 16,000,

att direkt utgå av bidrag till bankinspektionen och

av bidrag till fondinspektionen;

Under åttonde huvudtiteln:

För statens biografbyrå ett reservationsanslag

å .................................................. kronor 9,000,

att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder;
-

Under tionde huvudtiteln:

För patent- och registeringsverket ett reservationsanslag

å.................................................. kronor 115,000,

att direkt utgå av patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifters medel;

för försäkringsinspektionen ett reservationsanslag

å........................................... kronor 13,000,

att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen;

till bestridande av motsvarande kostnader för befattningshavare

vid verk och institutioner, som icke här

ovan särskilt angivits, för budgetåret 1927—1928 såsom

extra förslagsanslag anvisa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 85.

9

under andra huvudtiteln kronor 1,500,000

» tredje » .............. » 250,000

» fjärde »

Departementet kronor 40,000

Lantförsvaret » 5,100,000

Sjöförsvaret » 2,000,000

Flygvapnet » 100,000 » 7,240,000

under femte huvudtiteln .......... » 4,300,000

» sjätte » » 160,000

» sjunde » ............ » 2,700,000

» åttonde » » 5,800,000

» tionde » » 950,000.

Stockholm den 26 april 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. Nilsson i Malmö,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin, C. I. Asplund,

D. A. Pelrén, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. G. V. Hammarskjöld
från

andra kammaren: herrar 4. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B. Jansson i

Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A.son

Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, S. Persson i Fritorp,

E. G. E. Eriksson i Stockholm och J. Olofsson i Digernäs;

Reservation.

av herrar Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Anderson i Råstock,

Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göteborg och

Eriksson i Stockholm, vilka ansett att utskottets motivering bort hava

följande lydelse:

»Alltsedan —--fast indextal. I

Även med denna utskottets ståndpunkt lära de av departementschefen

ifrågasatta förberedande åtgärderna för en avveckling av dyrtidstilläggen

kunna igångsättas, och utskottet har intet att erinra emot vad departementschefen

härutinnan föreslagit.

Med den — — — föreslagna belopp.»

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 35 höft. fNr So.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:179 Skrivelse till Konungen i anledning av visso av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens t s. 9 i texten