Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1927-02-15 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:9, Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1927 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna

för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1) an- inköp aT

gående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Ivungl. inventarier.

Maj :t i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under rubrik [!•] )

»utgifter för kapitalökning, Bil. I» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier

för postverkets behov för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet

sid. 4—8.

För inköp av inventarier hava för budgetåren 1924—1927 anvisats respektive

500,000, 700,000 och 750,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har hemställt om beviljande för ändamålet av ett anslag

om 700,000 kronor för budgetåret 1927—1928. Av detta belopp skulle

250.000 kronor användas för inköp av nya automobilomnibussar och andra motorfordon.

Återstoden är avsedd för nyanskaffning av inventarier såsom skrivoch

räknemaskiner, amerikanska fack, vissa transportåkdon (kälkar och kärror,

velocipeder) vågar m. m. Styrelsen har till stöd för sitt förslag anfört bland

annat följande:

Medan vid ingången av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 kunnat till

mventarieanslaget från nästföregående budgetårs anslag för ändamålet överföras

odisponerade anslagsmedel till så stora belopp som 327,000 respektive

207.000 kronor, fanns vid ingången av budgetåret 1926—1927 ingen dylik besparing^

att överföra. Ej heller kunde det väntas, att under sistnämnda budgetar

något belopp skulle bliva besparat för att överföras till budgetåret 1927-—

1928. Därest icke med tillämpning av de genom kungl. brevet den 19 mars

1926 meddelade nya bestämmelserna om postverkets förnyelsefond medel i

större utsträckning än förut kunde tagas ur fonden för ersättningsanskaffningar

i utrangerade inventariers ställe, hade svårligen utgifterna kunnat hållas

inom ramen av tillgängligt anslagsbelopp.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 9 käft (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Vad beträffade behovet av inventarier under budgetåret 1927—1928, ville

styrelsen till en början framhålla omöjligheten av att så lång tid i förväg, som

här vore förhållandet, i detalj angiva vad som i inventarieväg kunde komma

att erfordras under sagda budgetår. I en del avseenden läte sig en i allt väsentligt

riktig kalkyl verkställas med ledning av den vanliga årsanskaffningen av

inventarier under tidigare år; i andra avseenden åter, där anskaffning vore beroende

av resultatet av utredningar eller av framkommande krav, vilka det ur

ekonomiska och andra synpunkter vore angeläget att kunna efterkomma, eller

av trafikens stegring m. m., vore det givetvis vanskligare att framlägga något

detaljerat anskaffningsprogram. Vad särskilt trafikökningen anginge, vore

det ju ofrånkomligt, att denna föranledde utökning av redan befintlig inventariestock.

Såsom närmast ansvarig för postverkets skötsel kunde emellertid

styrelsen icke undgå att framhålla nödvändigheten av att inventarieanslaget bestämdes

till sådant belopp, att postverket icke hindrades från att tillgodogöra

sig arbetsbesparande maskiner och andra hjälpmedel, varigenom verkets driftkostnader

kunde nedbringas, postarbetet underlättas och allmänhetens berättigade

krav på ett snabbt, bekvämt och effektivt betjänande efterkommas. Det

vore med andra ord oundgängligen erforderligt, att styrelsen hade en viss marginal

att röra sig inom, då det gällde inventarieanskaffning. I sådant hänseende

finge styrelsen även åberopa och ytterligare understryka 1925 års riksdags

uttalande vid behandling av frågan om postverkets inventarieanslag. I detta

uttalande framhöll riksdagen vikten av att tillräckliga anslag beviljades för anskaffning

av de nya mekaniska hjälpmedel av olika slag, som med teknikens

fortskridande utveckling numera erfordrades för ett rationellt bedrivande av

poströrelsen inom dess skilda grenar.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,.

att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets behov

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

700,000 kronor.

Ombyggnad

av centralposthuset

i

Stockholm.

[2.]

Ifrågavarande ombyggnadsarbeten beräknas draga en totalkostnad av 473,000

kronor, varav dock cirka 50,000 kronor kan täckas av befintligt överskott å

tidigare för tillbyggnad av centralposthuset anvisade anslag och 300,000 kronor

skulle utgå av förnyelsefondsmedel. Återstoden, i runt tal 125,000 kronor, är

avsedd att täckas med nytt anslag.

Departementschefen har i ärendet erinrat, hurusom i den skrivelse den 28

augusti 1923, varmed generalpoststyrelsen framlade förslag till uppförande av

bangårdspostkontor i Stockholm, anförts bland annat, att detta förslags genomförande

skulle innebära en lösning av ett stort antal av postverkets övriga lokalfrågor.

Flertalet sådana lokalförändringar, som dittills ej kunnat planeras,

därför att utrymme för deras genomförande ej tidigare funnits inom centralposthuset,

läte sig efter bangårdspostkontorets tillkomst utan svårigheter ge
-

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ombyggnad av

centralposthuset i Stockholm för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 9—16 av

åberopade statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. o

nomföras. För samtliga erforderliga omändringsarbeten syntes icke komma att

krävas mer än 80,000 kronor. I anslutning härtill har departementschefen

vidare anfört följande:

»Det omfattande ombyggnadsförslag, som styrelsen nu framlagt, har av styrelsen

motiverats dels med behovet av ökade utrymmen, förutom för avgående

och ankommande avdelningarna, jämväl för den störa expeditionshallen, dels ock

med nödvändigheten att •—■ i motsats mot vad som förutsatts i tidigare ombyggnadsförslag

— för postkontorets utvidgade lokaler erhålla en mera sammanhängande

golvyta. Genom att sålunda bereda varje avdelning lokaler i ett sammanhang

med lätta förbindelser mellan avdelningarna ävensom genom att medelst

postdirektionens förläggning till postkontorets lokaler möjliggöra ett fullt

effektivt samarbete mellan direktionen och postkontoret skulle enligt styrelsens

mening ernås en bättre arbetsfördelning och en koncentration av arbetet. Härigenom

skulle vinnas besparingar i personalkostnader, vilka besparingar, enligt

vad jag inhämtat, av styrelsen beräknas komma att uppgå till omkring

60,000 kronor årligen.

Jag har icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvärt, att nu föreslås

betydligt vidlyftigare och dyrbarare omändringarbeten än de, som kort förut,

vid statsmakternas beslut om inrättande av ett bangårdspostkontor förutsattes

såsom behövliga. Det har därför varit mig angeläget att undersöka, huruvida

icke de höga kostnaderna för ifrågavarande förslags genomförande skulle kunna

nedbringas. Därvid har det visat sig, att genom det ifrågasatta överbyggandet

av posthusets gård samt av norra och södra ljusgårdarna skulle för jämförelsevis

billig kostnad vinnas en betydande golvyta. Däremot synas kostnaderna för

ändrings- och reparationsarbetena i övrigt högst avsevärda i förhållande till de

lokalutrymmen, som därmed skulle ernås. Detta har emellertid uppgivits bero

dels på ändringsarbetenas svåra beskaffenhet, såsom genombrytande av murar

och borttagande av en del entresoleringar, samt dels och ej minst därpå, att

ifrågavarande arbeten måste utföras steg för steg under pågående postalt arbete

i angränsande lokaler, vilka måste provisoriskt avstängas från de platser,

där ändringsarbetena pågå. På grund härav och då det alltid torde vara svårt

att noggrant beräkna kostnaderna för ändringsarbeten i en gammal byggnad,

har det befunnits omöjligt att åvägabringa nedsättning i kostnaderna för ifrågavarande

tillbyggnads- och ändringsarbeten, därest de skulle utföras i av styrelsen

föreslagen omfattning.

Då vid upprepade överläggningar från styrelsens sida bestämt hävdats, att

ett genomförande av styrelsens förevarande förslag i dess helhet vore det enda

sätt, varpå en verkligt ändamålsenlig och mot skäliga nutida krav svarande

lösning av centralpostkontorets lokalfråga kunde vinnas, och då förslagets förverkligande

även enligt min mening skulle medföra åtskilliga fördelar måhända

även av ekonomisk art, har jag icke ansett mig böra vägra min medverkan

till att detta förslag nu framlägges för riksdagen.

Mot styrelsens förslag till täckande av kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad

lärer intet vara att invända. Därest riksdagen icke däremot uttalar

någon erinran, skulle alltså ett belopp av 300,000 kronor utgå av postverkets

förnyelsefond.»

Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Motion om 3:o) I en inom andra kammaren av herr E. Lindberg väckt motion, nr 37,

”byggnad”! ^ar hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag å 300,000 kr,

Umeå. av lånemedel för uppförande enligt generalpoststyrelsens förslag av ett posthus

i Umeå.

Beträffande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Motion''ang 4:o) I en inom andra kammaren av herrar C. J. Högström och A. Olsson i

byggnad*! Gävle väckt motion’ nr 140, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

Sandviken, uppförande av posthusbyggnad i Sandviken för budgetåret 1927—1928 under

utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor att

utgå av lånemedel.

Beträffande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Tillbyggnad

av stationsbyggnaden

vid Kasärntorget

i

Göteborg.

[3.]

Stationsbyggnad

i

Alingsås.

[4.]

Telegrafverket.

5 :o) Kungl. Maj :t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad av

stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen

för tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 180,000

kronor.

Kostnaderna för tillbyggnaden hava beräknats till 570,000 kronor, varav

380,000 kronor skulle täckas medelst kapitalökningsmedel. Det förutsattes i

nästlidet års statsverksproposition, att sistberörda belopp skulle fördelas på

två budgetår.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för tillbyggnad av stationsbyggnaden vid

Kasärntorget i Göteborg för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att för uppförande av

stationsbyggnad i Alingsås för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 230,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 18—21 i

åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse den 29 augusti 1923 med anslagsäskanden till 1924 års riksdag

framlade telegrafstyrelsen förslag om uppförande, för en beräknad kostnad

av 235,000 kronor, å en telegrafverket tillhörig tomt i Alingsås av en stationsbyggnad,

innefattande lokaler jämväl för postkontoret i nämnda stad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

5

Förslaget i fråga föranledde emellertid icke till någon framställning till riksdagen.

I skrivelser den 27 augusti 1924 ock den 25 augusti 1925 förnyade telegrafstyrelsen

sin framställning och hemställde, att för ändamålet måtte beviljas ett

belopp motsvarande kostnaden för företaget, vilken beräknades år 1924 till

210,000 kronor och år 1925 till 230,000 kronor. Ärendet blev emellertid ej heller

framlagt för riksdagen vare sig år 1925 eller år 1926.

I en vid sistnämnda års riksdag väckt motion (11:51) hemställdes på anförda

skäl, att medel måtte av riksdagen anvisas för genomförande av telegrafstyrelsens

förslag. Statsutskottet (utlåtande nr 26) fann lokalförhållandena

för post- och telegrafverken i Alingsås otillfredsställande, men då definitiva

ritningar och kostnadsberäkningar till den ifrågasatta stationsbyggnaden

icke förelåge samt då byggnadskostnaderna, 230,000 kronor, förefölle högt

tilltagna och torde kunna nedbringas; syntes något slutligt ståndpunktstagande

till frågan icke då böra äga rum. Utskottet, som visserligen förutsåge, att

förevarande fråga inom den närmaste tiden måste vinna sin lösning, kunde

alltså icke tillstyrka, att riksdagen då fattade beslut om medels anvisande för

ändamålet. Motionen blev också av riksdagen avslagen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för uppförande av stationsbyggnad i

Alingsås för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 230,000 kronor.

7 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets

räkning av riksbankshuset i Umeå för budgetåret 1927—1928

anvisa ett reservationsanslag av 232,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 21—22 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Sedan överenskommelse träffats mellan fullmäktige i riksbanken och telegrafstyrelsen,

att nämnda styrelse för en köpeskilling av 232,000 kronor skulle

övertaga riksbankens byggnad i Umeå, avläto fullmäktige framställning i ämnet

till bankoutskottet. I utlåtande (nr 40) hemställde detta utskott hos

1926 års riksdag, att riksdagen måtte bemyndiga fullmäktige i riksbanken att

till telegrafverket överlåta ifrågavarande fastighet mot den sålunda överenskomna

köpeskillingen och med förbehåll, att riksbanken finge i enlighet med

gällande hyresbestämmelser mellan riksbanken samt post- och telegrafverken

fortfarande tills vidare under minst 10 år disponera den nuvarande banklokalen

inom fastigheten.

Denna hemställan blev av riksdagen bifallen.

I sin skrivelse den 25 augusti 1926 rörande anslag för kapitalökning beträffande

telegrafverket för budgetåret 1927—1928 har telegrafstyrelsen hemställt,

att det för fastighetens övertagande erforderliga beloppet, 232,000 kronor, måtte

för nyssnämnda budgetår anvisas.

Inköp av

rikshankslmset

i

Umeå.

[5.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Inköp av

tomt för

samt uppförande

av

stationsbyggnad

i

Lycksele.

[6-]

Under erinran, att Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillkommit såsom en

följd av det utav nästlidet års riksdag fattade beslutet om överlåtande på telegrafverket

av riksbankens byggnad i Umeå mot en köpeskilling av 232,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets räkning av

riksbankshuset i Umeå för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

reservationsanslag av 232,000 kronor.

8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 4 i kvarteret Nybruket i Lycksele municipalsamhälle

samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 22—24 i åberopade

statsrådsprotokollet,

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1926 har telegrafstyrelsen

hemställt om ett belopp av 85,000 kronor för inköp av tomt i Lycksele samt

uppförande därå av en stationsbyggnad. Till stöd härför har styrelsen anfört,

att vid den eldsvåda, som natten mellan den 15 och 16 juli 1926 härjade

en stor del av Lycksele municipalsamhälle, även den fastighet nedbrunnit, varest

telegrafverket förhyrt lokal för sin station. Efter branden har stationens lokalfråga

ordnats på så sätt, att telegrafverket förhyrt en mindre lägenhet och

därstädes inrett en provisorisk station.

Den förhyrda lägenheten bestode av en tambur, som användes såsom allmänhetens

rum, samt två rum. Lägenheten i fråga vore mycket kall och saknade

tillräckliga uppvärmningsmöjligheter, varjämte densamma vore för liten för

att nöjaktigt tillgodose stationens lokalbehov. Någon väsentlig utvidgning av

den förhyrda lokalen kunde icke ske, och telegrafkommissarie- och telegrafistbostäder

kunde ej inrymmas i fastigheten.

Telegrafstyrelsen hade, såsom styrelsen vidare anfört, med olika fastighetsägare,

vilka hade för avsikt att återuppbygga sina genom branden förstörda

fastigheter, inlett förhandlingar om inredande av lämplig stationslokal att av

telegrafverket förhyras på antagliga villkor. Dessa förhandlingar hade emellertid

icke lett till önskat resultat. Någon för ändamålet lämplig lägenhet

stode efter branden icke att förhyra i samhället, och de äldre byggnader, som

telegrafverket erbjudits att köpa, hade varit otjänliga för sitt ändamål. Enda

utvägen att under sådana förhållanden lösa denna synnerligen angelägna lokalfråga

vore, att telegrafverket inköpte en för ändamålet lämplig tomt och

å densamma, så fort ske kunde, uppförde en stationsbyggnad.

Bland de tomter, som erbjudits telegrafstyrelsen, hade styrelsen funnit en,

vars läge syntes styrelsen fördelaktigt och som därjämte betingade, efter vad

styrelsen kunde finna, skäligt pris. Telegrafstyrelsen hade nämligen erbjudits

att för ett pris av 2 kronor per kvadratmeter inköpa den blivande tomten nr 4 i

kvarteret Nybruket. Tomten hade en areal av cirka 1,482 kvadratmeter, och

köpeskillingen skulle sålunda komma att uppgå till ett belopp av cirka 2,964

kronor. Enligt vad ortsmyndigheterna meddelat styrelsen, syntes dem tomtens

läge synnerligen fördelaktigt och priset för densamma billigt.

Å ifrågavarande tomt, vilken vore tillräckligt stor för telegrafverkets behov,

skulle sålunda den planerade stationsbyggnaden uppföras. Telegrafstyrelsen

ansåge lämpligast att i Lycksele uppföra en stationsbyggnad av samma kon
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

struktion som den, vilken vore under uppförande i Kalix municipalsamhälle

och till vars uppförande 1926 års riksdag anvisat medel. Stationsbyggnaden

skulle sålunda bliva ett hus i två våningar, innehållande på nedre botten tjänstelokaler

och en trappa upp bostad för telegrafkommissarien och eventuellt en

reparatör. Kostnaden för en dylik stationsbyggnad skulle bliva cirka 82,000

kronor.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat yttrande tillstyrkt tomtinköpet och förklarat

sig icke hava något att erinra mot den tilltänkta stationsbyggnaden och

den därför betingade kostnaden.

Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen vill utskottet tillstyrka Utskottets

Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande av nybyggnad för telegraf- Vttran^everket

i Lycksele.

Enligt vad utskottet i samband med förevarande fråga inhämtat, är postkontoret

i Lycksele för närvarande inrymt inom en intill järnvägsstationen belägen

bankfastighet, där lokal förhyrts för tiden till den 1 oktober 1928. Ifrågavarande

lokal anses emellertid för sitt ändamål fullt lämplig, och förlängning

av nuvarande kontrakt torde kunna erhållas på skäliga vilkor. Anledning

torde sålunda icke föreligga att nu ifrågasätta beredande av lokal för postkontoret

inom telegraffastigheten. Utskottet förutsätter dock, att innan ritningarna

för telegrafbyggnaden slutligen fastställas, trygghet vunnits för att postverkets

lokalfråga i Lycksele kan på ett tillfredsställande sätt ordnas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för inköp för telegrafverkets räkning av

tomten nr 4 i kvarteret Nybruket i Lycksele municipalsamhälle

samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 85,000

kronor.

9:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) rörande anslag för inköp

av tomt för och uppförande av telefonstationsbyggnad å Södermalm i Stockholm

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

Inköp ar

tomt för

och uppförande

av

telefonstationsbyggnad

&

Södermalm

i Stockholm.

(7.3

10 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 8)

hemställer utskottet,

att riksdagen må för inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan

Anslag till

inköp och

bebyggande

av fastigheter.

[8-1

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Fortsatt

utveckling’

av statens

telefon- och

telegrafväsende.

[9.]

på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

11 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.

I fråga om den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till

sid. 30—33 i åberopade statsrådsprotokollet.

För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen

för budgetåret 1926—1927 anvisat 15,000,000 kronor, varav 2,000,000 kronor

voro avsedda till en telefonkabel mellan Sverige och Tyskland samt 6,000,000

kronor till den sista avbetalningen enligt kontraktet med aktiebolaget Stockholmstelefon

angående inköp av det enskilda telefonnätet i Stockholm med omnejd.

I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 augusti 1926 har telegrafstyrelsen

gjort framställning om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1927—1928. Styrelsen har därvid till en början meddelat, att av

tidigare för ändamålet anvisade medel vid 1925 års utgång återstodo 12,380,818

kronor 24 öre, att av de under arbetsåret 1926 för rörelsens normala utveckling

tillgängliga medlen 19,380,818 kronor 24 öre för närvarande ett belopp av

13,050,000 kronor beräknades åtgå under år 1926 samt att återstoden 6,330,000

kronor, syntes komma att förslå för tiden till den 1 juli 1927.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1927—1928 har telegrafstyrelsen

beräknat, att ett belopp av 12,900,000 kronor skulle motsvara det nödvändigaste

behovet för telefon- och telegrafväsendets utveckling under nämnda budgetår,

samt hemställt om anvisande av berörda belopp.

Departementschefen har i ärendet yttrat, bland annat, följande:

»För fyllande av det mest trängande medelsbehovet under budgetåret 1927—- 1928 för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har telegrafstyrelsen

ansett ett belopp av 12,900,000 kronor vara erforderligt. Med

anledning av detta belopps betydande storlek har jag för frågans bedömande

från telegrafstyrelsen infordrat en plan rörande behovet av kapitalökningsanslag

för utvidgning av telegrafverkets anläggningar under femårsperioden 1927

—1931. Enligt denna plan, i vilken styrelsen utgått ifrån en årlig ökning av

abonnentantalet med omkring 15,000 samt en jämn stegring av samtalsfrekvensen

å riksnätet, skulle för ändamålet — oberäknat 2,000,000 kronor för en

telefonkabel mellan Sverige och Finland samt smärre belopp för telegrafnätets

utvidgning — i medeltal för vart och ett av dessa år erfordras omkring

12,000,000 kronor, varav 6,000,000 kronor för lokalnäten, 1,500,000 kronor

för blanka ledningar inom riksnätet, 2,000,000 kronor för rikskablar, 1,500,00Q

kronor för radioanläggningar samt 1,000,000 kronor för oförutsedda utgifter.

''Även om av dessa utgifter kostnaderna för anläggande av rikskablar på grund

av dessa arbetens natur torde kunna helt eller delvis bestridas med medel från

telegrafverkets förnyelsefond, synes emellertid en sådan ökning av det i tele
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. i)

grafverket redan nedlagda avsevärda lånekapitalet, som denna plan förutsätter,

under rådande förhållanden betänkligt stor. Jag har därför från telegrafstyrelsen

införskaffat utredning angående möjligheten att under ovannämnda

femårsperiod kunna förränta ett dylikt starkt tillväxande kapital. Denna

utredning giver vid handen, att under förutsättning av under femårsperioden i

huvudsak oförändrade grunder för taxor och avlöningar den årliga avkastningen

å det i medeltal disponerade kapitalet skulle utgöra något mer än 6 procent.

Vid bedömande av denna utrednings resultat måste emellertid, oavsett den osäkerhet,

som alltid är förenad med en dylik räntabilitetsberäkning, hänsyn tagas

därtill, att med den snabba utvecklingen å teknikens område den möjligheten

icke är utesluten, att telegrafverkets nuvarande anläggningar, i vilka betydande

kapital — icke minst under kristiden — nedlagts, hastigt kunna bliva föråldrade.

De stora krav på kapitaltillskott, som en i sådant fall erforderlig omläggning

och modernisering av telefon- och telegrafväsendet kunde komma att

medföra, skulle förnyelsefonden, till vilken avsättning sker med utgångspunkt

från normal användningstid för vederbörande anläggningar, icke vara rustad

att tillgodose. Det av telegrafverket disponerade kapitalet beräknas av telegrafstyrelsen

uppgå vid 1926 års slut till omkring 295 miljoner kronor och år 1931

till 348 miljoner kronor. Förnyelsefonden uppgår för närvarande till omkring

10 miljoner kronor. Under nu angivna förhållanden måste uppenbarligen en alldeles

särskild försiktighet iakttagas, då det gäller att medelst nya anslag öka

telegrafverkets redan nu stora kapital. Med hänsyn till vad sålunda anförts har

jag ansett mig nödsakad förorda en avsevärd nedsättning i det av styrelsen

begärda anslaget, och vill jag i sådant hänseende föreslå, att för fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1927—1928

avses ett belopp av 8,000,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens telefonoch

telegrafväsende för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 8,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

12 :o) Beträffande statens järnvägar har Kungl. Maj :t (punkt 10) föreslagit

riksdagen, att för omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden

samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. in.

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 171, gjorda framställning

i ämnet har 1923 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att under viss angiven

förutsättning å svenska statens vägnar godkänna det mellan delegerade för

Utskottets

yttrande.

Omläggning

av västra

stambanans

ingångslinje

över

Hammarbyleden

samt

förbättrade

anordningar

vid

Stockholms

centralstation

in. m.

[10-]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

staten och Stockholms stad den 15 februari 1923 träffade preliminära avtalet

rörande Stockholms bangårdsfråga. Kostnaderna för de i berörda avtal avsedda

arbetena för omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden

samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m.

ävensom för en av 1925 års riksdag medgiven utvidgning av planen för nämnda

anordningar vid centralstationen hava beräknats till 16,550,000 kronor, varav

5,000,000 kronor förutsatts skola utgå av förnyelsefondsmedel och 11,550,000

kronor av riksdagen beviljas såsom särskilt anslag. Av sistnämnda belopp

hava för budgetåren 1923—1927 anvisats tillhopa 10,050,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 22 september 1926 angående anslagsframställningar

till 1927 års riksdag meddelat, att på grund av arbetarkonflikter

och försvårade arbetsförhållanden entreprenadarbetena med djupgrundläggningen

för den i arbetsprogrammet såsom största post ingående bron över

Hammarbyleden så försenats, att broarbetet i sin helhet nu måste beräknas icke

kunna färdigställas förrän tidigast under år 1929. Till följd härav kunde det i

1925 års arbetsplan såsom för budgetåret 1927—1928 erforderligt angivna anslagsbeloppet,

1,500,000 kronor, begränsas till 800,000 kronor. Därjämte erfordrades

visst belopp av förnyelsefondsmedel, varom styrelsen på vanligt sätt

komme att göra framställning i samband med avgivande av förslag till driftkostnadsstat

för år 1927.

Styrelsen hemställer därför, att för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret

1927—-1928 anvisas 800,000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förevarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må för omläggning av västra stambanans ingångslinje

över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar

vid Stockholms centralstation m. m. för budgetåret 1927—1928

anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

Ordnande 13 :o) Beträffande Kungl. Maj ds förslag (punkt 11) rörande anslag för ordsårdsför-

narl(^e av bangårdsförhållandena i Göteborg kommer utskottet att framdeles

hållandena under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riks
1

Göteborg.

[11.]

dagen

anmäla.

Spåranordningar

i

anslutning

till förefintliga

spårsystem.

[12-]

14:o) Kungl. Majd har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för spåranordningar

i anslutning till förefintliga spårsystem fpr budgetåret 1927—1928

anvisa ett reservationslag av 112,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—39 av åberopade statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1927—1928 till spåranordningar i anslutning

till förefintliga spårsystem begärt ett belopp av 212,000 kronor, varav

55.000 kronor för utvidgning av spårsystemet m. m. vid Mora samt tillhopa

157.000 kronor för utvidgning av spårsystemen vid följande stationer vid Riks
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

11

gränsbanan, nämligen Torneträsk, Rensjön och Krokvik. Kostnaderna för de

ifrågasatta arbetena hava beräknats till för Torneträsk 80,000 kronor, för

Rensjön 67,000 kronor och för Krokvik 67,000 kronor. Härav skulle emellertid

23,000, 17,000 respektive 17,000 kronor såsom avseende ändringsarbeten

bestridas av förnyelsefonden, medan återstående belopp, sammanlagt 157,000

kronor, skulle utgå av kapitalökningsmedel.

Beträffande de föreslagna spårutvidgningarna vid vissa stationer å riksgränsbanan

har departementschefen framhållit, hurusom det givetvis vore av vikt,

att statens järnvägar vore rustade att mottaga den ytterligare ökning, som den

redan nu livliga malmtrafiken å denna bana kan komma att undergå. Då

emellertid under rådande förhållanden stationsutvidgningar torde böra ske endast

när trängande behov därav förelåge, ansåge departementschefen sig för

närvarande endast böra tillstyrka anvisande av medel för utförande av de föreslagna

arbetena vid Torneträsks station.

Därjämte har departementschefen tillstyrkt anslaget för utvidgning av Mora

station, vilken utvidgning finge anses påkallad såväl ur trafiksäkerhetssynpunkt

som för nedbringande av driftkostnaderna.

Utskottet får tillstyrka den föreslagna utvidgningen av Mora station. Utskottets

Vad angår de ifrågasatta nya spåranordningarna vid Torneträsk, Rensjön och yttrande.

Krokvik vid Riksgränsbanan anser utskottet — i likhet med departementschefen

■—• anslag icke för närvarande böra beviljas till spårutvidgningar vid

Rensjön och Krokvik, då därmed torde tillsvidare kunna anstå i avvaktan på

huru den väntade ökningen i malmtransporterna utmed riksgränsbanan kommer

att gestalta sig. Däremot torde medel nu böra anvisas för utvidgning av Torneträsks

station.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må för spåranordningar i anslutning till förefintliga

spårsystem för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 112,000 kronor.

15 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för anordnande

av vatten- och avloppsledningar vid Gällivare för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 123,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 39—41 av

Tätt en- och

avloppsledningar.

[13.]

statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr J. Grapenson väckt, till utskottet remitterad

motion, nr 142, har hemställts, att riksdagen ville under förutsättning,

att ifrågavarande anslag till anordnande av vatten- och avloppsledning vid

Gällivare beviljas, bemyndiga Kungl. Maj :t att av tillgängliga medel utbetala

redan under innevarande budgetår andel, som järnvägsstyrelsen finner lämplig.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Gångbroar

och gångtunnlar.

[14.]

Ny malmvagnsrerkstad

vid

Notviken.

[15.]

Enligt ett under år 1926 mellan statens järnvägar och Gällivare municipalsamhälle

under förutsättning av vederbörligt anslags beviljande träffat avtal

har samhället förbundit sig att, sedan samhällets vattenledningsnät blivit iordningställt

till statens järnvägars gräns, vilket skall hava skett senast den

1 juli 1928, och statens järnvägar samtidigt anordnat eget vattenledningsnät,

från samhällets vattenledning tillhandahålla statens järnvägar vatten för all

den konsumtion, som kan ifrågakomma inom statens järnvägars område vid

stationen. Vidare har statens järnvägar medgivits rätt att ansluta sina avloppsledningar

till samhällets nät. Ledningarna inom statens järnvägars område

skola bekostas av statens järnvägar men utanför detsamma av samhället.

För anslutningsrätten erlägga statens järnvägar i ett för allt 17,000 kronor

samt för levererat vatten 25 öre per kubikmeter, dock minst 3,000 kronor per år.

De på statens järnvägar ankommande kostnaderna för ifrågavarande anläggning

beräknas, inklusive ovanberörda anslutningsavgift, uppgå till 123,000

kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslag anvisas för utsträckning av Gällivare municipalsamhälles

vatten- och avloppsledningar till statens järnvägars därvarande

område, vilket hittills varit i avsaknad av dylikt vatten- och avloppsledningssystem.

I den i ämnet väckta motionen har •— under erinran att kännbar arbetslöshet

rådde å orten — framhållits önskvärdheten av att arbetet med anslutningsledningen

mellan järnvägsområdet och municipalsamhällets ledningsnät påbörjades

snarast möjligt; ledningen i fråga ginge delvis fram över sank myrmark, där

ledningens framdragning lämpligast skedde under årstid, då marken vore frusen.

I likhet med motionären finner utskottet önskvärt, att sådana anstalter träffas

att arbetena med ifrågavarande förbindelseledning må kunna i lämplig utsträckning

igångsättas redan innevarande vinter. Något särskilt beslut av riksdagen

i detta avseende torde dock icke påkallas.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen må för anordnande av vatten- och avloppsledningar

vid Gällivare för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

reservationsanslag av 123,000 kronor;

b) att herr Grapensons motion II: 142 må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört.

16 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må för gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 50,000

kronor.

17 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för påbörjande

av ny malmvagnsverkstad vid Notviken för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

reservationsanslag av 400,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

13

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 41—47 av åberopade statsrådsprotokollet.

I proposition nr 151 till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att för påbörjande av ny malmvagnsverkstad i Notviken — vilken

anläggning beräknades draga en kostnad av 825,000 kronor — finge användas

ett belopp av 392,000 kronor av det utav riksdagen å tilläggsstat för år 1919

för förvärv av vissa för nya bangårdsanordningar samt nya verkstadsanläggningar

i Göteborg erforderliga markområden beviljade reservationsanslag å

1,500,000 kronor.

Statsutskottet (utlåtande nr 123) tillstyrkte arbetets utförande men ansåg

kostnaderna för detsamma böra bestridas ur förnyelsefonden. I sin motivering

anförde utskottet följande:

»Att med utförandet av den redan tidigare planerade malmvagnsverkstaden

vid Notviken icke längre ansetts kunna anstå, beror på de alltjämt tilltagande

malmtransporterna å banan Luleå—Riksgränsen. Järnvägsstyrelsen har avsett

att i sammanhang med utbyggnaden av malmvagnsverkstaden vid Notviken

successivt avveckla hela verkstadsrörelsen i Boden. För egen del måste utskottet

finna en sådan åtgärd ur driftsynpunkt vara rationell. Utskottet har dock icke

velat motsätta sig, att med slopningen av den gamla verkstadsanläggningen i

Boden tillsvidare må anstå, varvid sistnämnda anläggning skulle komma till

användning för reparation av den vagnmateriel, varmed trafiken å stambanan

genom övre Norrland bestrides. På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, torde

ifrågavarande byggnad vid Notviken kunna utföras med medel ur förnyelsefonden;

dock att därvid må tillses, att detta ej må inverka på omfattningen av

malmbolagens förpliktelser på grund av lämnad garanti för malmbanornas

.avkastning.»

Elva reservanter hemställde om avslag å förslaget.

Sedan kamrarna fattat skiljaktiga beslut i frågan, avslog riksdagen vid anställd

gemensam omröstning med 180 röster mot 175 utskottets hemställan.

Under framhållande att svårigheterna att medhinna reparationerna å malmvagnsmaterielen

på grund av den alltjämt tilltagande malmtrafiken vore i ständigt

växande samt att vid sådant förhållande det ej vore tillrådligt att längre

låta anstå med vidtagande av effektiva åtgärder för möjliggörande av reparationsarbetets

bedrivande i den omfattning, som betingas av vagnparkens förslitning,

har departementschefen nu anfört följande:

»Vad angår sättet för vinnande av detta syfte, synes mig den av järnvägsstyrelsen

förebragta ytterligare utredningen i ärendet giva vid handen, att en

utvidgning av den nuvarande verkstaden i Boden, även om densamma är tekniskt

genomförbar, icke blott i avseende å verkstadsdriftens ekonomi utan jämväl,

sedd ur synpunkten av anläggningens tillräcklighet för någon tid framåt,

blir betydligt ofördelaktigare än anläggandet av en ny malmvagnsverkstad

i anslutning till redan befintliga, fullt moderna verkstadsanläggningar vid

Notviken. Anledning synes alltså icke förefinnas att frångå järnvägsstyrelsens

av statsmakterna tidigare biträdda förslag härutinnan. Beträffande de av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Bodens stad uttalade farhågorna må, såsom ock under ärendets behandling vid

nästlidet års riksdag framhölls av min företrädare i ämbetet, betonas, att det

icke är avsett att i och med malmvagnsreparationernas förläggande till Notviken

slopa den gamla verkstaden i Boden. Denna, som till uppenbart förfång

för en ekonomisk drift nu är avsevärt överbelastad, kommer att, såvitt nu kan

bedömas, en längre tid framåt användas för reparation av den vagnmateriel,

varmed trafiken å stambanan genom övre Norrland bestrides och vilken materiel

nu måste repareras å mera ogynnsamt belägna verkstäder. Till följd härav

torde även endast ett mindre antal arbetare komma att överflyttas till den nya

anläggningen vid Notviken. Under sådana förhållanden synas verkningarna

av förslagets genomförande icke för Bodens stad bliva av den innebörd, som

förmodats.

Vidkommande slutligen frågan om beredande av medel för den sålunda förordade

anläggningen i Notviken anförde min företrädare i ämbetet i förberörda

proposition nr 151, att han icke funne det lämpligt att för detta ändamål på

sätt järnvägsstyrelsen föreslagit disponera förnyelsefondsmedel. Det vore

nämligen icke avsett att slopa den gamla verkstaden i Boden och därjämte

vore att märka, att bestridandet av kostnaden i fråga med förnyelsefondsmedel

möjligen kunde komma att inverka på omfattningen av malmbolagens förpliktelser

på grund av lämnad garanti för malmbanornas avkastning.

Med den ståndpunkt jag intager till frågan om bibehållandet av verkstadsanläggningen

i Boden föreligger för mig icke skäl att i förevarande avseende

avvika från vad min företrädare föreslagit. Kostnaderna för företaget, 825,000

kronor, torde alltså böra bestridas med kapitalökningsmedel. Då ovan omförmälda

besparade anslagsmedel om 392,000 kronor, på sätt förut meddelats,,

tidigare denna dag föreslagits skola tagas i anspråk för finansiering av budgeten

för budgetåret 1927—1928, lärer det för nämnda budgetår erforderliga

beloppet, avrundat till 400,000 kronor, böra anvisas såsom särskilt anslag.

Återstående belopp, 425,000 kronor, torde lämpligen böra utgå under budgetåret

1928—1929.»

Utskottets Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer

yttrande. utgkottet>

att riksdagen må för påbörjande av ny malmvagnsverkstad

vid Notviken för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

18 :o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 16) att för uppförande

av hjulverkstad vid Tomteboda för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

reservationsanslag av 60,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 47 och 48

av statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Av den till Stockholm förlagda huvudverkstaden, varav en avdelning är belägen

i Liljeholmen och en i Tomteboda, har den senare främst till uppgift att

Hjulrerkstad

vid

Tomteboda.

[16.]

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

15

ombesörja de periodiska så kallade mindre revisionerna å den till stockholmsstationema

samlade, mycket betydande personvagnparken. Emellertid är verkstadens

i Tomteboda tekniska utrustning i viss mån otillräcklig. Sålunda saknas

bland annat anordningar för hjulpåkrympning. Detta arbete måste därför

nu utföras vid verkstaden i Liljeholmen, vilket alltid vållat tidsutdräkt och

extra kostnader för hjulens transport mellan de båda verkstadsavdelningarna

men hädanefter, sedan järnvägslinjen skall omläggas till att ej längre föra över

Liljeholmen, kommer att göra detta i ännu högre grad.

Förslaget till förebyggande härav avser anordnandet vid Tomteboda av en

särskild hjulverkstad genom en mindre tillbyggnad av den nuvarande verkstadsbyggnaden

därstädes. Härigenom beredes vid denna verkstad möjlighet

att utan transporter till Liljeholmen utföra allt hjulreparationsarbete, varvid

detta kommer att ske både snabbare och billigare än som vid nuvarande ordning

är möjligt. Enbart i transportkostnader kan en besparing av cirka 3,000 kronor

per år härvid beräknas uppstå. Genom planerad överflyttning från den gamla

till den nya verkstadstillbyggnaden av vissa arbetsmaskiner för hjulreparationer

vinnes därjämte i förstnämnda lokaler större utrymme för uppställningsspår,

varigenom en ytterst välbehövlig utökning av verkstadens kapacitet åstadkommes.

»

Under erinran att förevarande förslag endast innebär en mindre utvidgning ^**®^J*

av statens järnvägars nuvarande huvudverkstad i Stockholm, vilken utvidgning

ur driftsynpunkt skulle medföra avsevärda fördelar, får utskottet tillstyrka

förslaget.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för uppförande av hjulverkstad vid Tomteboda

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

19 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad Tillbyggnad

av och diverse förbättringar vid lokomotivstationer för budgetåret 1927—1928 °°rbrbätt-6

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor. ringar vid

Vid äldre lokomotivstationer finnas en del anordningar och tillbehör, vilkas stationer"

utbyte eller förändring till ändamålsenligare driftsystem skulle medföra drifts- ]

ekonomiska fördelar. Hit höra, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, anordningar

för uppvärmning, vilken i äldre stallar sker med kaminer med åtföljande

större kostnader för personal och bränsle i jämförelse med användande

av central värmekälla. Hit höra vidare anordnande av ångcentraler för

uppvärmning av personvagnar å bangårdarna, elektrifiering av diverse maskinerier

m. m.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets

yttrande.

att riksdagen må för tillbyggnad av och diverse förbättringar

vid lokomotiv stationer för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Drif (verkstad

vid

Hagalund.

[18.]

Utskottets

yttrande.

Växel- och

signalsiikerhetsanläggii

in gar.

[19.]

20 :o) Kungl. Maj:t (punkt 18) föreslagit riksdagen att för uppförande

av driftverkstad vid Hagalund övre för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 av statsrådsprotokollet.

Järnvägsstyrelsen har anfört, bland annat, följande:

»Vagnarna i de person- och snälltåg, som hava sin utgångs- respektive slutstation

i Stockholm, uppställas under tiden mellan tågen vid Hagalunds personvagnsstation,

där som bekant hallar för vagnssättens rengöring, uppvärmning

och tillsyn finnas anordnade. Antalet boggievagnar, som därstädes hava

sin så kallade hemstation, uppgår till ungefär 200 stycken.

Förutom den varje fjärde månad återkommande revisionen av boggievagnarna

erfordras å desamma titt och tätt mindre reparationer av olika slag, såsom

boggie- eller hjulutbyten, lyftning för lagertillsyn, avhjälpande av mindre

bristfälligheter å ljus-, värme- eller bromsanordningarna m. m. Det är givetvis

av stor ekonomisk betydelse, att för dessa arbetens utförande tillräckliga och

praktiska anordningar finnas tillgängliga så nära vagnarnas uppställningsplats

som möjligt. Så är emellertid för närvarande icke fallet vid Hagalund,

i det att därstädes nödiga spårutrymmen samt lyft- och traversanordningar

saknas. Det blir därför ofta erforderligt att för relativt obetydliga reparationsarbeten

å vagnarna uttaga dem ur tågsätten samt transportera dem till

Tomteboda vagnverkstad.»

Genom anläggningen av ifrågavarande driftverkstad vid Hagalund skulle

undvikas de olägenheter och den tidspillan, varmed dessa transporter äro förenade.

Kostnaderna för den nya verkstadsanläggningen hava, beräknats till 85,000

kronor, varav emellertid ett belopp av 25,000 kronor skulle beredas av förnyelsefondsmedel.

Under hänvisning till den i ämnet lämnade utredningen får utskottet tillstyrka

förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för uppförande av driftverkstad vid Hagalund

övre för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 60,000 kronor.

21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för växel- och

signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

Beträffande det allmänna syftet med ifrågavarande anslag har järnvägsstyrelsen

anfört följande.

»Under denna rubrik beviljade anslagsmedel användas för utveckling av säkerhets-

och signalväsendet vid statens järnvägar enligt de riktlinjer, som i huvudsak

uppdrogos av 1912 års järnvägskommission angående trafiksäkerheten,

vilken tillsattes av Kungl. Maj:t i anledning av järnvägsolyckan vid Malmslätt.

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar hava sålunda utförts företrädesvis

vid mindre stationer, som passeras av snabbgående tåg eller där tågmöten ofta

förekomma. Vid större eller medelstora stationer, där spårsystemen blivit mera

definitivt ordnade, utföras säkerhetsanläggningar för underlättande av växel
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9. *

17

inspektionen och förregling av tågvägarna. Därjämte erfordras utvidgningar

och förbättringar å äldre säkerhetsanläggningar för att tillgodose av trafiken

påkallade krav på nya anordningar för trafiksäkerheten.

_ Huvudsyftet med växel- och signalsäkerhetsanläggningar har från början varit

att därmed ernå, en höjning av järnvägens säkerhetsstandard för att möjliggöra

större tåghastighet, snabbare tågexpediering m. m. I mån som de tekniska

hjälpmedlen utvecklats har det därjämte visat sig möjligt i flertalet fall att

samtidigt med den eftersträvade ökningen i trafiksäkerhet åstadkomma avsevärda

driftbesparingar, medförande full förräntning å det i anläggningen nedlagda

kapitalet.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till Utskottets

erinran. Utskottet hemställer alltså, yttrande.

att riksdagen må för växel- och signalsäkerhetsanläggningar

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor.

22 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att av statens järnvägars

förnyelsefond må för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg användas

ett belopp av 3,100,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 51—55 av statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920

års riksdag för elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg ett reservationsanslag

av 23,000,000 kronor. Beslut om arbetenas påbörjande meddelades

den 15 juni 1923.

Kostnaderna för elektrifieringen, inklusive kostnader för erforderliga elektriska

lokomotiv, uppskattades av järnvägsstyrelsen i maj 1923 till 39,000,000

kronor. Härav förutsattes 5,000,000 kronor skola utgå av förnyelsefonden

samt 34,000,000 kronor anvisas såsom kapitalökningsanslag. Därefter har riksdagen

för ifrågavarande ändamål för budgetåren 1924—1926 beviljat tillhopa

11,000,000 kronor, vadan hela ovannämnda anslagsbelopp, 34,000,000 kronor,

numera är disponibelt för ändamålet.

I sin skrivelse den 22 september 1926 angående anslagsframställningar till

1927 års riksdag har järnvägsstyrelsen anmält, att den tidigare beräknade

totalkostnaden för elektrifieringen sannolikt komme att överskridas med i runt

tal 3,100,000 kronor, häri inräknat en merkostnad av 700,000 kronor för de

elektriska lokomotivens beställning i Sverige. I avseende härå har styrelsen

vidare anfört följande.

Elektrifiering-

av

linjen

Stockholm—

Göteborg.

r20.]

»Beträffande anledningen till denna ökade kostnad får styrelsen anföra, att.

under det kostnaderna för vissa delar av arbetet kunnat hållas vid eller under

den beräknade storleken, så har å andra sidan och i större omfattning kostnaden

för andra delar av arbetet blivit högre. Förutom ovannämnda merkostnad

för de elektriska lokomotiven äro merkostnader sålunda att konstatera även beträffande

arbetena å själva linjen. Sålunda ha arbetena för de befintliga tunnlarnas

anordnande för den elektriska driften icke kunnat hållas inom den beräknade

ramen, utan ha dessa arbeten medfört en ökad kostnad av cirka 200,000

kronor. Bostadshusbyggnaderna hava betingat en merkostnad av cirka 100.000

kronor och omformarestationerna av cirka 600,000 kronor, vartill kommer såsom

dominerande, att kontaktledningarna kommit att draga en kostnad av cirka

Bihang till riksdagens protokoll 19%7. 0 sand. 9 käft. (Nr 9.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Dispositionsanslag

för oförutsedda

och

mindre

arbeten.

[21.]

Inlandsbanan

mellan

''Volg''- sjön och

Gällivare.

[22.]

2.4 miljoner kronor mer än den beräknade. Häremot står, att exempelvis den

beräknade kostnaden för ändring av svagströmsledningarna underskridits, så

att där erhållits en besparing av cirka 1 miljon kronor.

Slutligen har det under elektrifieringen fortgående utredningsarbetet visat,

att å de elektrifierade linjerna erfordras ångfinkor för tåguppvärmningen av

större typ än de vanliga. Någon kostnad för dessa finkor var icke upptagen i

de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Det torde böra påpekas, att desamma

icke äro avsedda för de tågsätt, som uteslutande gå å linjen Stockholm—Göteborg

— dessa uppvärmas på elektrisk väg — utan för vagnar till och från de

ångdrivna linjerna. Kostnaden är med andra ord närmast en följd av den

blandade driften, men har järnvägsstyrelsen i allt fall ansett byggandet av

finkorna i fråga böra ingå som ett oundkomligt led i elektrifieringsarbetet, och

bär styrelsen därför också som nödvändigt var för trafikens rätta besörjande

under den nya driftsformen gått till anskaffning av desamma i god tid för

instundande vintersäsong. Denna anskaffning har kommit att betinga en sammanlagd

kostnad av 795,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen måste ju beklaga, att den konstaterade överskridelsen av

anslaget icke varit att undgå, men anser sig styrelsen dock kunna göra gällande,

att den totala elektrifieringskostnaden icke desto mindre är att anse som

synnerligen låg, i det att den betydligt understiger motsvarande kostnad för

anläggningar av detta slag, som kommit till utförande utomlands.»

Även med tagen hänsyn till att ifrågavarande elektrifieringsföretag varit

tekniskt synnerligen vittomfattande samt planlagts och utförts under en tid,

då alla kostnadskalkyler måst bliva mer än vanligt ovissa, framstår dock den

uppkomna merkostnaden som betydande. Ofrånkomligt torde likvisst vara att

medel nu beredas för täckning av densamma.

Mot förslaget att för ändamålet taga i anspråk statens järnvägars förnyelsefond

har utskottet ingen erinran att framställa. Härigenom undvikes

bland annat en utökning av det i statens järnvägar investerade kapitalet.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av statens järnvägars förnyelsefond

må för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg

användas ett belopp av 3,100,000 kronor.

23 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda

och mindre arbeten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för fortsättande

av arbetena å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—61 i statsrådsprotokollet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

19

Med anledning av Kungl. Maj ds proposition och i riksdagen vackt motion

har IDIG års riksdag, under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark

m. m., beslutat fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön förbi Vilhelmina

kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk och Porjus fram till Gällivare ävensom

anläggande av sidospår från lämplig punkt å bansträckan Volgsjön—Stensele

till Malgomajsjön och anordnande därstädes av en mindre hamnplats. För arbeten

å ifrågavarande benbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag beslutade

sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens inträdande gällande

priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av 30,150,000 kronor, hava

för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret 1926—1927 beviljats

sammanlagt 33,250,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t till bedrivande av

nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor. Sammanlagt hava

alltså för ifrågavarande benbyggnad varit tillgängliga 33,550,000 kronor.

I fråga om behovet av anslag för budgetåret 1927—1928 för arbetenas fortsättande

å inlandsbanan anför järnvägsstyrelsen beträffande nämnda banas

norra del eller sträckan Porjus—Jokkmokk, att det tidigare för bandelens

fullbordande såsom behövligt beräknade slutanslaget för budgetåret 1927—

1928 på grund av vissa förenklade anordningar, som under byggnadsarbetenas

gång ansetts kunna vidtagas, numera icke erfordrades. — Vidkommande inlandsbanans

södra del eller sträckan från Storuman norrut erinrar styrelsen,

att 1923 års riksdag i anledning av styrelsens av Kungl. Maj:t biträdda förslag

att tillfälligt avbryta arbetena å denna sträcka, då järnvägen färdigställts till

Storuman, uttalade, att något avbrott i arbetena å inlandsbanan icke borde

äga rum samt att arbetena å södra delen av banan skulle närmast avse ett fortsättande

i långsamt tempo från Storuman upp till Vindelälven. Vidare hade

1926 års riksdag anslutit sig till styrelsens av Kungl. Maj:t förordade förslag,

att, oavsett vad som kunde komma att framdeles beslutas rörande inlandsbanans

fortsättande, nämnda bana framdroges till den för befolkningen i dessa

trakter lämpligare orten Blattnicksele 5 kilometer norr om Vindelälven. För

fullbordande av banan till sistnämnda ort erfordrades, utöver för innevarande

budgetår beviljat belopp, 1,600,000 kronor, för budgetåret 1927—1928

1,500,000 kronor samt för budgetåret 1928—1929 500,000 kronor.

Beträffande ett fortsatt utbyggande av inlandsbanan har järnvägsstyrelsen,

vad angår dess norra del, ansett, att banbygget med hänsyn till nuvarande järnvägsekonomiska

och statsfinansiella- läge ovillkorligen bör i avvaktan på förhållandenas

utveckling tillsvidare stanna vid Jokkmokk, vilken punkt nu snart

vore uppnådd. Vad däremot angår inlandsbanans södra del förordar styrelsen

på anförda skäl dess fortsatta utbyggande till Sorsele. För detta ändamål

skulle enligt styrelsens mening för budgetåret 1927—1928 erfordras dels ett

belopp av 1,500,000 kronor för fortsättande av arbetena å sträckan Storuman

—Blattnicksele och dels ett belopp av 300,000 kronor för påbörjande av arbetena

å bandelen Blattnicksele—Sorsele eller tillhopa 1,800,000 kronor.

I utlåtande den 25 oktober 1926 har chefen för generalstaben på det kraftigaste

betonat vikten för landets försvar av att arbetet å inlandsbanan icke avbrytes

samt hemställt, att erforderliga medel måtte anvisas för nästkommande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

budgetår för fortsättande av arbetena å såväl södra som norra delarna av inlandsbanan.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Byggnadsarbetena å inlandsbanans såväl norra som södra del hava numera

fortskridit så långt, att banan inom den närmaste tiden kommer att bliva fullbordad

fram till de orter, Jokkmokk respektive Blattnicksele, till vilka arbetena

enligt statsmakternas beslut åren 1923 och 1926 äro avsedda att närmast

fullföljas. Den frågan uppställer sig nu, huruvida under rådande förhållanden

ett fortsättande av arbetena efter banans framdragande till nämnda orter

bör äga rum eller icke. Beträffande först inlandsbanans norra del torde böra

uppmärksammas, att banan med den av riksdagen beslutade sträckningen över

Kasker är avsedd att mellan Jokkmokk och Arjeplougsbygden framgå genom

trakter, vilka så gott som uteslutande bestå av glest befolkade ödemarker. Något

större behov av kommunikationer lärer alltså icke här förefinnas, utan torde

beslutet om inlandsbanans framdragande genom dessa trakter få anses motiverat

huvudsakligen av militära skäl. Om än skäl av sistnämnda art fortfarande

föreligga för ett omedelbart fullföljande av statsmakternas beslut om

utbyggande av inlandsbanan i hela dess längd, måste likväl, med hänsyn till

såväl anläggningskostnadernas storlek som förväntade driftförluster, statsfinansiella

skäl anses tala för att under nuvarande förhållanden icke genomföra

samma beslut i full utsträckning. På grund härav anser jag mig böra i likhet

med järnvägsstyrelsen föreslå, att arbetena å ifrågavarande handel tills vidare

nedläggas, när järnvägen färdigställts till Jokkmokk. Sedan de ekonomiska

förhållandena förbättrats, lärer frågan om återupptagandet av arbetet å denna

del av inlandsbanan komma att tagas under förnyat övervägande.

Vad därefter angår inlandsbanans södra del, så torde ståndpunkt icke nu behöva

fattas till frågan om arbetenas avbrytande. Även för det fall, att arbetena

å denna handel skulle finnas böra tills vidare nedläggas, synes avbrytandet

av arbetena icke böra ske vid Blattnicksele, dit banan enligt riksdagens år

1926 fattade beslut i varje fall skall framdragas. Såsom järnvägsstyrelsen

framhållit är Sorsele kyrkoby långt mer än Blattnicksele lämpad såsom provisorisk

slutpunkt för inlandsbanans södra del. Sorsele socken med Sorsele

kyrkoby såsom centralpunkt för ett vitt förgrenat och i stark tillväxt varande

vägnät är en utvecklingskraftig bygd, och inlandsbanans framdragande till

Sorsela kyrkoby skulle säkerligen för ett betydande område skapa ökade

möjligheter till odling och framåtskridande. Ett avbrytande av banbyggnaden

redan vid Blattnicksele skulle ur allmän synpunkt innebära en så mycket sämre

lösning, att detta alternativ icke synes böra ifrågakomma.

Med hänsyn härtill anser jag mig trots de rådande förhållandena böra tillstyrka,

att arbetena å inlandsbanans södra del fortsättas från Blattnicksele

upp till Sorsele. Huruvida ett avbrott i banbyggnaden bör ske vid Sorsele, synes

icke böra avgöras, förrän arbetenas framskridande gör ett ställningstagande

nödvändigt.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit beträffande arbetenas fortsättande

till Sorsele erfordras emellertid ytterligare anslag av riksdagen. Det av järn
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

21

vägsstyrelsen för sådant ändamål föreslagna beloppet, 1,800,000 kronor, torde

dock, enligt vad jag inhämtat, utan att ett ekonomiskt bedrivande av arbetena

äventyras, kunna nedsättas till 1,600,000 kronor. Oaktat en sådan nedsättning

skulle möjlighet finnas att, såsom styrelsen förordat, under nästkommande

budgetår påbörja arbetena å sträckan Blattnicksele—Sorsele. På sätt chefen

för finansdepartementet kommer att senare denna dag angiva torde detta belopp

böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

framlagda planen för arbetenas fortsatta bedrivande å inlandsbanan.

Denna plan innebär, att arbetet å banans norra del tillsvidare skulle nedläggas,

så snart nu pågående anläggning av bandelen Porjus—Jokkmokk färdigställts.

Å södra delen av banan skulle arbetena fortsättas förbi det norr om Vindelälven

belägna Blattnicksele ytterligare cirka 2,5 mil upp till Sorsele kyrkoby.

Medan för norra sträckan Porjus—Jokkmokk intet vidare anslag erfordras,

behöves, enligt gjorda beräkningar, för arbetena å inlandsbanans södra del ett ytterligare

anslag av 4,500,000 kronor, avsett att fördelas på och alltefter behov

utgå under de närmaste tre budgetåren. Härav belöpa 2,500,000 kronor å den

nya sträckan Blattnicksele—Sorsele.

För budgetåret 1927—1928 torde, såsom departementschefen tillstyrkt, böra

beviljas 1,600,000 kronor.

Enligt vad departementschefen förutsatt torde täckning för ifrågavarande

anslag — liksom det under nästföljande punkt tillstyrkta anslaget till statsbanan

Hällnäs—Stensele -— helt beredas av andra inkomster än lånemedel.

I detta hänseende påkallas emellertid icke i detta sammanhang något beslut av

riksdagen.

Under åberopande härav hemställer utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förevarande förslag,

att riksdagen må för fortsättande av arbetena å inlandsbanan

mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1927—1928

anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.

25 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till fortsättning

av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 62—63 i

statsrådsprotokollet.

Under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. har 1917

års riksdag beslutat anläggande av en tvärbana från Hällnäs å norra stambanan

till Stensele vid inlandsbanan för en med tillämpning av de före kristidens början

år 1914 rådande arbets- och materialpriserna beräknad anläggningskostnad

av 11,150,000 kronor. För bananläggningen hava sedermera för tiden från och

med år 1919 till och med budgetåret 1926—1927 anvisats tillhopa 11,875,000

kronor, varjämte Kungl. Maj:t genom beslut den 26 augusti 1921 för nöd
-

Utskottets

yttrande.

Statsbanan

Hällnäs—

Stensele.

[23.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

Utskottets

yttrande.

Statsbanan

Jörn—

Gubbli
jaure.

[24.]

hjälpsarbeten å banan anvisat 1,000,000 kronor. För bananläggningen hava

sålunda disponerats tillhopa 12,875,000 kronor. För banarbetenas fortsatta

bedrivande har nu järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag för budgetåret

1927—1928 av 1,500,000 eller samma belopp, som beviljats de närmast föregående

två budgetåren.

Härom yttrar departementschefen:

»Jag anser mig böra tillstyrka järnvägsstyrelsens framställning i denna del.

På sätt chefen för finansdepartementet kommer att senare denna dag angiva

torde det erforderliga beloppet, 1,500,000 kronor, i likhet med vad nästlidet

år skedde böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

I detta sammanhang får jag anmäla, att medel utöver redan beviljade anslag

måste tagas i anspråk för denna bana under innevarande vinter. Sedan

fråga uppkommit om beredande av arbete åt arbetslösa väg- och vattenbyggnadsarbetare,

upplyste järnvägsstyrelsen i avgivet utlåtande, att å ifrågavarande

bana förekomma en del bergskärningar, som lämpligen skulle kunna

bearbetas under vintern 1926—1927. Dessa bergskärningar vore belägna å

sträckan norr om Gunnarn, å vilken sträcka enligt arbetsplanen arbeten icke

skulle igångsättas förrän under budgetåret 1927—1928. Vid dessa arbeten

skulle, under förutsättning att för ändamålet funnes disponibelt ett belopp av

200,000 kronor utöver de för ifrågavarande banbyggnad för tiden till och

med budgetåret 1926—1927 anvisade medel, under vintern kunna sysselsättas

ungefär 110 man. Genom beslut den 17 december 1926 har Kungl. Maj:t

godkänt järnvägsstyrelsens förslag om igångsättande under vintern 1926—1927

av omförmälda arbeten å statsbanan Hällnäs—Stensele, varjämte Kungl. Maj:t

bemyndigat styrelsen att för ifrågavarande ändamål av trafikmedel förskottsvis

taga i anspråk ett belopp av högst 200,000 kronor. Därest det nu tillstyrkta

anslaget beviljas, kommer givetvis nyssnämnda förskjutna belopp att

återgäldas från anslaget.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till fortsättning av statsbanan Hällnäs—

Stensele för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500,000 kronor.

26 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till fortsättande

av arbetena å statsbanan Jörn—Gubblijaure för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 63 i statsrådsprotokollet.

Under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. har 1917 års

riksdag beslutat anläggande av en tvärbana från Jörn å norra stambanan till

Gubblijaure vid inlandsbanan för en med tillämpning av de före kristidens

början år 1914 rådande arbets- och materialpriserna beräknad anläggningskostnad

av 8,180,000 kronor. För bananläggningen hava sedermera för budgetåren

1924—1927 anvisats tillhopa 3,500,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

23

För fortsättande av banans utbyggande till Arvidsjaur erfordras enligt järnvägsstyrelsens

beräkning ett anslag av 3,200,000, därav 2,000,000 för budgetåret

1927—1928.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, till fortsättande av arbetena å statsbanan

Jörn—Gubblijaure för budgetåret 1927-—1928 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

27 :o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

nr 85, av herrar O. Bergqvist och C. I. Asplund och den andra inom andra

kammaren, nr 158, av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl., har hemställts, att

riskdagen ville för budgetåret 1927-—1928 bevilja och ställa till järnvägsstyrelsens

förfogande för påbörjande av en banbyggnad från Övertorneå till Pajala

ett belopp av 1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.

Beträffande dessa motioner kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Statens vattenfallsverk.

28 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet

under förevarande punkt,

att riksdagen må för bestridande av kostnader i samband med

domstolsbehandling av frågan om Vänerns reglering för budgetåret

1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

29 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för utförande av

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66—67 i åberopade statsrådsprotokollet.

För utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten för statens kraftverk har 1926 års riksdag för budgetåret 1926—1927

anvisat 1,200,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 september 1926 har vattenfallsstyrelsen

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1927—1928 äskat ett anslag å

2,000,000 kronor. Enligt vattenfallsstyrelsens förslag skulle det nu äskade anslaget,

2,000,000 kronor, avses för nya anläggningar, varav behov tid efter

annan uppkomme i samband med underhandlingar om kraftavsättning.

Departementschefen anför i ärendet följande:

Motion

ang. kanalbyggnad

Övertorneå

—Paj ala.

Kostnader

i samband

med

domstolsbehandling

av frågan

om Vänerns

reglering.

[25.]

Distributionsanläggningar

för statens

kraftverk.

[26.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 9.

»Givetvis måste det för styrelsen vara av vikt att äga tillgång till nödiga

medel för en ändamålsenlig utveckling av kraftledningsnätet. Såvitt nu kan

bedömas förestår emellertid ingen större utvidgning av kraftledningsnätet,

sedan det till Norrfors kraftverk hörande nätet nu blivit utbyggt. Därjämte

torde de tryckta tiderna alltjämt komma att verka återhållande i fråga om tillkomsten

av nya abonnenter. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna föreslå en

nedsättning i det äskade beloppet till 1,500,000 kronor.»

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor.

30 :o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet här ovan tillstyrkta

anslagen kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 15 februari 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo,

J. G. Walles, P. A. Bergström, C. A. Carlsson i Gävle, A. B. Rooth och J. B. Johansson

i Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, L. J. Carlsson-Frosterud,

O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge,

E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S.

Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs och O. E.

F. Järte.

Reservation.

Vid punkt 17 (ny malmvagnsverkstad vid Notviken) av herr J. Olofsson i

Digernäs, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj :ts

framställning i ämnet.

Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

370549

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:44 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende & postoch telegrafverken samt statens järnvägar s. 1 i texten