Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
1927-02-15 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:9, Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende å postoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 15 februari 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande angående regleringen för biidgetåret 1927—1928 av utgifterna
för kapitalökning i avseende å post- och telegrafverken
samt statens järnvägar och vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1) an- inköp aT
gående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Ivungl. inventarier.
Maj :t i avseende å postverket (punkt 1 av det vid propositionen under rubrik [!•] )
»utgifter för kapitalökning, Bil. I» fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för nämnda dag) föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier
för postverkets behov för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet
sid. 4—8.
För inköp av inventarier hava för budgetåren 1924—1927 anvisats respektive
500,000, 700,000 och 750,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har hemställt om beviljande för ändamålet av ett anslag
om 700,000 kronor för budgetåret 1927—1928. Av detta belopp skulle
250.000 kronor användas för inköp av nya automobilomnibussar och andra motorfordon.
Återstoden är avsedd för nyanskaffning av inventarier såsom skrivoch
räknemaskiner, amerikanska fack, vissa transportåkdon (kälkar och kärror,
velocipeder) vågar m. m. Styrelsen har till stöd för sitt förslag anfört bland
annat följande:
Medan vid ingången av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 kunnat till
mventarieanslaget från nästföregående budgetårs anslag för ändamålet överföras
odisponerade anslagsmedel till så stora belopp som 327,000 respektive
207.000 kronor, fanns vid ingången av budgetåret 1926—1927 ingen dylik besparing^
att överföra. Ej heller kunde det väntas, att under sistnämnda budgetar
något belopp skulle bliva besparat för att överföras till budgetåret 1927-—
1928. Därest icke med tillämpning av de genom kungl. brevet den 19 mars
1926 meddelade nya bestämmelserna om postverkets förnyelsefond medel i
större utsträckning än förut kunde tagas ur fonden för ersättningsanskaffningar
i utrangerade inventariers ställe, hade svårligen utgifterna kunnat hållas
inom ramen av tillgängligt anslagsbelopp.
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 9 käft (Nr 9.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Vad beträffade behovet av inventarier under budgetåret 1927—1928, ville
styrelsen till en början framhålla omöjligheten av att så lång tid i förväg, som
här vore förhållandet, i detalj angiva vad som i inventarieväg kunde komma
att erfordras under sagda budgetår. I en del avseenden läte sig en i allt väsentligt
riktig kalkyl verkställas med ledning av den vanliga årsanskaffningen av
inventarier under tidigare år; i andra avseenden åter, där anskaffning vore beroende
av resultatet av utredningar eller av framkommande krav, vilka det ur
ekonomiska och andra synpunkter vore angeläget att kunna efterkomma, eller
av trafikens stegring m. m., vore det givetvis vanskligare att framlägga något
detaljerat anskaffningsprogram. Vad särskilt trafikökningen anginge, vore
det ju ofrånkomligt, att denna föranledde utökning av redan befintlig inventariestock.
Såsom närmast ansvarig för postverkets skötsel kunde emellertid
styrelsen icke undgå att framhålla nödvändigheten av att inventarieanslaget bestämdes
till sådant belopp, att postverket icke hindrades från att tillgodogöra
sig arbetsbesparande maskiner och andra hjälpmedel, varigenom verkets driftkostnader
kunde nedbringas, postarbetet underlättas och allmänhetens berättigade
krav på ett snabbt, bekvämt och effektivt betjänande efterkommas. Det
vore med andra ord oundgängligen erforderligt, att styrelsen hade en viss marginal
att röra sig inom, då det gällde inventarieanskaffning. I sådant hänseende
finge styrelsen även åberopa och ytterligare understryka 1925 års riksdags
uttalande vid behandling av frågan om postverkets inventarieanslag. I detta
uttalande framhöll riksdagen vikten av att tillräckliga anslag beviljades för anskaffning
av de nya mekaniska hjälpmedel av olika slag, som med teknikens
fortskridande utveckling numera erfordrades för ett rationellt bedrivande av
poströrelsen inom dess skilda grenar.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet,.
att riksdagen må för inköp av inventarier för postverkets behov
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av
700,000 kronor.
Ombyggnad
av centralposthuset
i
Stockholm.
[2.]
Ifrågavarande ombyggnadsarbeten beräknas draga en totalkostnad av 473,000
kronor, varav dock cirka 50,000 kronor kan täckas av befintligt överskott å
tidigare för tillbyggnad av centralposthuset anvisade anslag och 300,000 kronor
skulle utgå av förnyelsefondsmedel. Återstoden, i runt tal 125,000 kronor, är
avsedd att täckas med nytt anslag.
Departementschefen har i ärendet erinrat, hurusom i den skrivelse den 28
augusti 1923, varmed generalpoststyrelsen framlade förslag till uppförande av
bangårdspostkontor i Stockholm, anförts bland annat, att detta förslags genomförande
skulle innebära en lösning av ett stort antal av postverkets övriga lokalfrågor.
Flertalet sådana lokalförändringar, som dittills ej kunnat planeras,
därför att utrymme för deras genomförande ej tidigare funnits inom centralposthuset,
läte sig efter bangårdspostkontorets tillkomst utan svårigheter ge
-
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ombyggnad av
centralposthuset i Stockholm för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 9—16 av
åberopade statsrådsprotokollet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 9. o
nomföras. För samtliga erforderliga omändringsarbeten syntes icke komma att
krävas mer än 80,000 kronor. I anslutning härtill har departementschefen
vidare anfört följande:
»Det omfattande ombyggnadsförslag, som styrelsen nu framlagt, har av styrelsen
motiverats dels med behovet av ökade utrymmen, förutom för avgående
och ankommande avdelningarna, jämväl för den störa expeditionshallen, dels ock
med nödvändigheten att •—■ i motsats mot vad som förutsatts i tidigare ombyggnadsförslag
— för postkontorets utvidgade lokaler erhålla en mera sammanhängande
golvyta. Genom att sålunda bereda varje avdelning lokaler i ett sammanhang
med lätta förbindelser mellan avdelningarna ävensom genom att medelst
postdirektionens förläggning till postkontorets lokaler möjliggöra ett fullt
effektivt samarbete mellan direktionen och postkontoret skulle enligt styrelsens
mening ernås en bättre arbetsfördelning och en koncentration av arbetet. Härigenom
skulle vinnas besparingar i personalkostnader, vilka besparingar, enligt
vad jag inhämtat, av styrelsen beräknas komma att uppgå till omkring
60,000 kronor årligen.
Jag har icke kunnat undgå att finna det anmärkningsvärt, att nu föreslås
betydligt vidlyftigare och dyrbarare omändringarbeten än de, som kort förut,
vid statsmakternas beslut om inrättande av ett bangårdspostkontor förutsattes
såsom behövliga. Det har därför varit mig angeläget att undersöka, huruvida
icke de höga kostnaderna för ifrågavarande förslags genomförande skulle kunna
nedbringas. Därvid har det visat sig, att genom det ifrågasatta överbyggandet
av posthusets gård samt av norra och södra ljusgårdarna skulle för jämförelsevis
billig kostnad vinnas en betydande golvyta. Däremot synas kostnaderna för
ändrings- och reparationsarbetena i övrigt högst avsevärda i förhållande till de
lokalutrymmen, som därmed skulle ernås. Detta har emellertid uppgivits bero
dels på ändringsarbetenas svåra beskaffenhet, såsom genombrytande av murar
och borttagande av en del entresoleringar, samt dels och ej minst därpå, att
ifrågavarande arbeten måste utföras steg för steg under pågående postalt arbete
i angränsande lokaler, vilka måste provisoriskt avstängas från de platser,
där ändringsarbetena pågå. På grund härav och då det alltid torde vara svårt
att noggrant beräkna kostnaderna för ändringsarbeten i en gammal byggnad,
har det befunnits omöjligt att åvägabringa nedsättning i kostnaderna för ifrågavarande
tillbyggnads- och ändringsarbeten, därest de skulle utföras i av styrelsen
föreslagen omfattning.
Då vid upprepade överläggningar från styrelsens sida bestämt hävdats, att
ett genomförande av styrelsens förevarande förslag i dess helhet vore det enda
sätt, varpå en verkligt ändamålsenlig och mot skäliga nutida krav svarande
lösning av centralpostkontorets lokalfråga kunde vinnas, och då förslagets förverkligande
även enligt min mening skulle medföra åtskilliga fördelar måhända
även av ekonomisk art, har jag icke ansett mig böra vägra min medverkan
till att detta förslag nu framlägges för riksdagen.
Mot styrelsens förslag till täckande av kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad
lärer intet vara att invända. Därest riksdagen icke däremot uttalar
någon erinran, skulle alltså ett belopp av 300,000 kronor utgå av postverkets
förnyelsefond.»
Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för ombyggnad av centralposthuset i Stockholm
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 125,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Motion om 3:o) I en inom andra kammaren av herr E. Lindberg väckt motion, nr 37,
”byggnad”! ^ar hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag å 300,000 kr,
Umeå. av lånemedel för uppförande enligt generalpoststyrelsens förslag av ett posthus
i Umeå.
Beträffande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Motion''ang 4:o) I en inom andra kammaren av herrar C. J. Högström och A. Olsson i
byggnad*! Gävle väckt motion’ nr 140, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för
Sandviken, uppförande av posthusbyggnad i Sandviken för budgetåret 1927—1928 under
utgifter för kapitalökning anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor att
utgå av lånemedel.
Beträffande denna motion kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Tillbyggnad
av stationsbyggnaden
vid Kasärntorget
i
Göteborg.
[3.]
Stationsbyggnad
i
Alingsås.
[4.]
Telegrafverket.
5 :o) Kungl. Maj :t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad av
stationsbyggnaden vid Kasärntorget i Göteborg för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för tillbyggnad av telegrafverkets stationsbyggnad vid Kasärntorget i Göteborg
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett reservationsanslag av 180,000
kronor.
Kostnaderna för tillbyggnaden hava beräknats till 570,000 kronor, varav
380,000 kronor skulle täckas medelst kapitalökningsmedel. Det förutsattes i
nästlidet års statsverksproposition, att sistberörda belopp skulle fördelas på
två budgetår.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för tillbyggnad av stationsbyggnaden vid
Kasärntorget i Göteborg för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
reservationsanslag av 200,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att för uppförande av
stationsbyggnad i Alingsås för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 230,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 18—21 i
åberopade statsrådsprotokollet.
I skrivelse den 29 augusti 1923 med anslagsäskanden till 1924 års riksdag
framlade telegrafstyrelsen förslag om uppförande, för en beräknad kostnad
av 235,000 kronor, å en telegrafverket tillhörig tomt i Alingsås av en stationsbyggnad,
innefattande lokaler jämväl för postkontoret i nämnda stad.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
5
Förslaget i fråga föranledde emellertid icke till någon framställning till riksdagen.
I skrivelser den 27 augusti 1924 ock den 25 augusti 1925 förnyade telegrafstyrelsen
sin framställning och hemställde, att för ändamålet måtte beviljas ett
belopp motsvarande kostnaden för företaget, vilken beräknades år 1924 till
210,000 kronor och år 1925 till 230,000 kronor. Ärendet blev emellertid ej heller
framlagt för riksdagen vare sig år 1925 eller år 1926.
I en vid sistnämnda års riksdag väckt motion (11:51) hemställdes på anförda
skäl, att medel måtte av riksdagen anvisas för genomförande av telegrafstyrelsens
förslag. Statsutskottet (utlåtande nr 26) fann lokalförhållandena
för post- och telegrafverken i Alingsås otillfredsställande, men då definitiva
ritningar och kostnadsberäkningar till den ifrågasatta stationsbyggnaden
icke förelåge samt då byggnadskostnaderna, 230,000 kronor, förefölle högt
tilltagna och torde kunna nedbringas; syntes något slutligt ståndpunktstagande
till frågan icke då böra äga rum. Utskottet, som visserligen förutsåge, att
förevarande fråga inom den närmaste tiden måste vinna sin lösning, kunde
alltså icke tillstyrka, att riksdagen då fattade beslut om medels anvisande för
ändamålet. Motionen blev också av riksdagen avslagen.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för uppförande av stationsbyggnad i
Alingsås för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 230,000 kronor.
7 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets
räkning av riksbankshuset i Umeå för budgetåret 1927—1928
anvisa ett reservationsanslag av 232,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 21—22 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Sedan överenskommelse träffats mellan fullmäktige i riksbanken och telegrafstyrelsen,
att nämnda styrelse för en köpeskilling av 232,000 kronor skulle
övertaga riksbankens byggnad i Umeå, avläto fullmäktige framställning i ämnet
till bankoutskottet. I utlåtande (nr 40) hemställde detta utskott hos
1926 års riksdag, att riksdagen måtte bemyndiga fullmäktige i riksbanken att
till telegrafverket överlåta ifrågavarande fastighet mot den sålunda överenskomna
köpeskillingen och med förbehåll, att riksbanken finge i enlighet med
gällande hyresbestämmelser mellan riksbanken samt post- och telegrafverken
fortfarande tills vidare under minst 10 år disponera den nuvarande banklokalen
inom fastigheten.
Denna hemställan blev av riksdagen bifallen.
I sin skrivelse den 25 augusti 1926 rörande anslag för kapitalökning beträffande
telegrafverket för budgetåret 1927—1928 har telegrafstyrelsen hemställt,
att det för fastighetens övertagande erforderliga beloppet, 232,000 kronor, måtte
för nyssnämnda budgetår anvisas.
Inköp av
rikshankslmset
i
Umeå.
[5.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Inköp av
tomt för
samt uppförande
av
stationsbyggnad
i
Lycksele.
[6-]
Under erinran, att Kungl. Maj:ts förevarande förslag tillkommit såsom en
följd av det utav nästlidet års riksdag fattade beslutet om överlåtande på telegrafverket
av riksbankens byggnad i Umeå mot en köpeskilling av 232,000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets räkning av
riksbankshuset i Umeå för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
reservationsanslag av 232,000 kronor.
8:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att för inköp för telegrafverkets
räkning av tomten nr 4 i kvarteret Nybruket i Lycksele municipalsamhälle
samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 22—24 i åberopade
statsrådsprotokollet,
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1926 har telegrafstyrelsen
hemställt om ett belopp av 85,000 kronor för inköp av tomt i Lycksele samt
uppförande därå av en stationsbyggnad. Till stöd härför har styrelsen anfört,
att vid den eldsvåda, som natten mellan den 15 och 16 juli 1926 härjade
en stor del av Lycksele municipalsamhälle, även den fastighet nedbrunnit, varest
telegrafverket förhyrt lokal för sin station. Efter branden har stationens lokalfråga
ordnats på så sätt, att telegrafverket förhyrt en mindre lägenhet och
därstädes inrett en provisorisk station.
Den förhyrda lägenheten bestode av en tambur, som användes såsom allmänhetens
rum, samt två rum. Lägenheten i fråga vore mycket kall och saknade
tillräckliga uppvärmningsmöjligheter, varjämte densamma vore för liten för
att nöjaktigt tillgodose stationens lokalbehov. Någon väsentlig utvidgning av
den förhyrda lokalen kunde icke ske, och telegrafkommissarie- och telegrafistbostäder
kunde ej inrymmas i fastigheten.
Telegrafstyrelsen hade, såsom styrelsen vidare anfört, med olika fastighetsägare,
vilka hade för avsikt att återuppbygga sina genom branden förstörda
fastigheter, inlett förhandlingar om inredande av lämplig stationslokal att av
telegrafverket förhyras på antagliga villkor. Dessa förhandlingar hade emellertid
icke lett till önskat resultat. Någon för ändamålet lämplig lägenhet
stode efter branden icke att förhyra i samhället, och de äldre byggnader, som
telegrafverket erbjudits att köpa, hade varit otjänliga för sitt ändamål. Enda
utvägen att under sådana förhållanden lösa denna synnerligen angelägna lokalfråga
vore, att telegrafverket inköpte en för ändamålet lämplig tomt och
å densamma, så fort ske kunde, uppförde en stationsbyggnad.
Bland de tomter, som erbjudits telegrafstyrelsen, hade styrelsen funnit en,
vars läge syntes styrelsen fördelaktigt och som därjämte betingade, efter vad
styrelsen kunde finna, skäligt pris. Telegrafstyrelsen hade nämligen erbjudits
att för ett pris av 2 kronor per kvadratmeter inköpa den blivande tomten nr 4 i
kvarteret Nybruket. Tomten hade en areal av cirka 1,482 kvadratmeter, och
köpeskillingen skulle sålunda komma att uppgå till ett belopp av cirka 2,964
kronor. Enligt vad ortsmyndigheterna meddelat styrelsen, syntes dem tomtens
läge synnerligen fördelaktigt och priset för densamma billigt.
Å ifrågavarande tomt, vilken vore tillräckligt stor för telegrafverkets behov,
skulle sålunda den planerade stationsbyggnaden uppföras. Telegrafstyrelsen
ansåge lämpligast att i Lycksele uppföra en stationsbyggnad av samma kon
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
struktion som den, vilken vore under uppförande i Kalix municipalsamhälle
och till vars uppförande 1926 års riksdag anvisat medel. Stationsbyggnaden
skulle sålunda bliva ett hus i två våningar, innehållande på nedre botten tjänstelokaler
och en trappa upp bostad för telegrafkommissarien och eventuellt en
reparatör. Kostnaden för en dylik stationsbyggnad skulle bliva cirka 82,000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har i infordrat yttrande tillstyrkt tomtinköpet och förklarat
sig icke hava något att erinra mot den tilltänkta stationsbyggnaden och
den därför betingade kostnaden.
Med hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen vill utskottet tillstyrka Utskottets
Kungl. Maj:ts förevarande förslag om uppförande av nybyggnad för telegraf- Vttran^everket
i Lycksele.
Enligt vad utskottet i samband med förevarande fråga inhämtat, är postkontoret
i Lycksele för närvarande inrymt inom en intill järnvägsstationen belägen
bankfastighet, där lokal förhyrts för tiden till den 1 oktober 1928. Ifrågavarande
lokal anses emellertid för sitt ändamål fullt lämplig, och förlängning
av nuvarande kontrakt torde kunna erhållas på skäliga vilkor. Anledning
torde sålunda icke föreligga att nu ifrågasätta beredande av lokal för postkontoret
inom telegraffastigheten. Utskottet förutsätter dock, att innan ritningarna
för telegrafbyggnaden slutligen fastställas, trygghet vunnits för att postverkets
lokalfråga i Lycksele kan på ett tillfredsställande sätt ordnas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för inköp för telegrafverkets räkning av
tomten nr 4 i kvarteret Nybruket i Lycksele municipalsamhälle
samt uppförande därstädes av en stationsbyggnad för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 85,000
kronor.
9:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) rörande anslag för inköp
av tomt för och uppförande av telefonstationsbyggnad å Södermalm i Stockholm
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet velat härigenom för riksdagen
anmäla.
Inköp ar
tomt för
och uppförande
av
telefonstationsbyggnad
&
Södermalm
i Stockholm.
(7.3
10 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framställda förslag (punkt 8)
hemställer utskottet,
att riksdagen må för inköp och bebyggande av fastigheter
för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande eller färdigställande
icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan
Anslag till
inköp och
bebyggande
av fastigheter.
[8-1
8
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Fortsatt
utveckling’
av statens
telefon- och
telegrafväsende.
[9.]
på särskilt riksdagsbeslut, för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 300,000 kronor.
11 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 8,000,000 kronor.
I fråga om den i ärendet förebragta utredningen får utskottet hänvisa till
sid. 30—33 i åberopade statsrådsprotokollet.
För fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har riksdagen
för budgetåret 1926—1927 anvisat 15,000,000 kronor, varav 2,000,000 kronor
voro avsedda till en telefonkabel mellan Sverige och Tyskland samt 6,000,000
kronor till den sista avbetalningen enligt kontraktet med aktiebolaget Stockholmstelefon
angående inköp av det enskilda telefonnätet i Stockholm med omnejd.
I sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 augusti 1926 har telegrafstyrelsen
gjort framställning om anvisande av anslag för ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1927—1928. Styrelsen har därvid till en början meddelat, att av
tidigare för ändamålet anvisade medel vid 1925 års utgång återstodo 12,380,818
kronor 24 öre, att av de under arbetsåret 1926 för rörelsens normala utveckling
tillgängliga medlen 19,380,818 kronor 24 öre för närvarande ett belopp av
13,050,000 kronor beräknades åtgå under år 1926 samt att återstoden 6,330,000
kronor, syntes komma att förslå för tiden till den 1 juli 1927.
Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1927—1928 har telegrafstyrelsen
beräknat, att ett belopp av 12,900,000 kronor skulle motsvara det nödvändigaste
behovet för telefon- och telegrafväsendets utveckling under nämnda budgetår,
samt hemställt om anvisande av berörda belopp.
Departementschefen har i ärendet yttrat, bland annat, följande:
»För fyllande av det mest trängande medelsbehovet under budgetåret 1927—- 1928 för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende har telegrafstyrelsen
ansett ett belopp av 12,900,000 kronor vara erforderligt. Med
anledning av detta belopps betydande storlek har jag för frågans bedömande
från telegrafstyrelsen infordrat en plan rörande behovet av kapitalökningsanslag
för utvidgning av telegrafverkets anläggningar under femårsperioden 1927
—1931. Enligt denna plan, i vilken styrelsen utgått ifrån en årlig ökning av
abonnentantalet med omkring 15,000 samt en jämn stegring av samtalsfrekvensen
å riksnätet, skulle för ändamålet — oberäknat 2,000,000 kronor för en
telefonkabel mellan Sverige och Finland samt smärre belopp för telegrafnätets
utvidgning — i medeltal för vart och ett av dessa år erfordras omkring
12,000,000 kronor, varav 6,000,000 kronor för lokalnäten, 1,500,000 kronor
för blanka ledningar inom riksnätet, 2,000,000 kronor för rikskablar, 1,500,00Q
kronor för radioanläggningar samt 1,000,000 kronor för oförutsedda utgifter.
''Även om av dessa utgifter kostnaderna för anläggande av rikskablar på grund
av dessa arbetens natur torde kunna helt eller delvis bestridas med medel från
telegrafverkets förnyelsefond, synes emellertid en sådan ökning av det i tele
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 9. i)
grafverket redan nedlagda avsevärda lånekapitalet, som denna plan förutsätter,
under rådande förhållanden betänkligt stor. Jag har därför från telegrafstyrelsen
införskaffat utredning angående möjligheten att under ovannämnda
femårsperiod kunna förränta ett dylikt starkt tillväxande kapital. Denna
utredning giver vid handen, att under förutsättning av under femårsperioden i
huvudsak oförändrade grunder för taxor och avlöningar den årliga avkastningen
å det i medeltal disponerade kapitalet skulle utgöra något mer än 6 procent.
Vid bedömande av denna utrednings resultat måste emellertid, oavsett den osäkerhet,
som alltid är förenad med en dylik räntabilitetsberäkning, hänsyn tagas
därtill, att med den snabba utvecklingen å teknikens område den möjligheten
icke är utesluten, att telegrafverkets nuvarande anläggningar, i vilka betydande
kapital — icke minst under kristiden — nedlagts, hastigt kunna bliva föråldrade.
De stora krav på kapitaltillskott, som en i sådant fall erforderlig omläggning
och modernisering av telefon- och telegrafväsendet kunde komma att
medföra, skulle förnyelsefonden, till vilken avsättning sker med utgångspunkt
från normal användningstid för vederbörande anläggningar, icke vara rustad
att tillgodose. Det av telegrafverket disponerade kapitalet beräknas av telegrafstyrelsen
uppgå vid 1926 års slut till omkring 295 miljoner kronor och år 1931
till 348 miljoner kronor. Förnyelsefonden uppgår för närvarande till omkring
10 miljoner kronor. Under nu angivna förhållanden måste uppenbarligen en alldeles
särskild försiktighet iakttagas, då det gäller att medelst nya anslag öka
telegrafverkets redan nu stora kapital. Med hänsyn till vad sålunda anförts har
jag ansett mig nödsakad förorda en avsevärd nedsättning i det av styrelsen
begärda anslaget, och vill jag i sådant hänseende föreslå, att för fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1927—1928
avses ett belopp av 8,000,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för fortsatt utveckling av statens telefonoch
telegrafväsende för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 8,000,000 kronor.
Statens järnvägar.
12 :o) Beträffande statens järnvägar har Kungl. Maj :t (punkt 10) föreslagit
riksdagen, att för omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden
samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. in.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 171, gjorda framställning
i ämnet har 1923 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att under viss angiven
förutsättning å svenska statens vägnar godkänna det mellan delegerade för
Utskottets
yttrande.
Omläggning
av västra
stambanans
ingångslinje
över
Hammarbyleden
samt
förbättrade
anordningar
vid
Stockholms
centralstation
in. m.
[10-]
10
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
staten och Stockholms stad den 15 februari 1923 träffade preliminära avtalet
rörande Stockholms bangårdsfråga. Kostnaderna för de i berörda avtal avsedda
arbetena för omläggning av västra stambanans ingångslinje över Hammarbyleden
samt förbättrade anordningar vid Stockholms centralstation m. m.
ävensom för en av 1925 års riksdag medgiven utvidgning av planen för nämnda
anordningar vid centralstationen hava beräknats till 16,550,000 kronor, varav
5,000,000 kronor förutsatts skola utgå av förnyelsefondsmedel och 11,550,000
kronor av riksdagen beviljas såsom särskilt anslag. Av sistnämnda belopp
hava för budgetåren 1923—1927 anvisats tillhopa 10,050,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 22 september 1926 angående anslagsframställningar
till 1927 års riksdag meddelat, att på grund av arbetarkonflikter
och försvårade arbetsförhållanden entreprenadarbetena med djupgrundläggningen
för den i arbetsprogrammet såsom största post ingående bron över
Hammarbyleden så försenats, att broarbetet i sin helhet nu måste beräknas icke
kunna färdigställas förrän tidigast under år 1929. Till följd härav kunde det i
1925 års arbetsplan såsom för budgetåret 1927—1928 erforderligt angivna anslagsbeloppet,
1,500,000 kronor, begränsas till 800,000 kronor. Därjämte erfordrades
visst belopp av förnyelsefondsmedel, varom styrelsen på vanligt sätt
komme att göra framställning i samband med avgivande av förslag till driftkostnadsstat
för år 1927.
Styrelsen hemställer därför, att för ifrågavarande ändamål måtte för budgetåret
1927—-1928 anvisas 800,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj ds förevarande förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må för omläggning av västra stambanans ingångslinje
över Hammarbyleden samt förbättrade anordningar
vid Stockholms centralstation m. m. för budgetåret 1927—1928
anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
Ordnande 13 :o) Beträffande Kungl. Maj ds förslag (punkt 11) rörande anslag för ordsårdsför-
narl(^e av bangårdsförhållandena i Göteborg kommer utskottet att framdeles
hållandena under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riks
1
Göteborg.
[11.]
dagen
anmäla.
Spåranordningar
i
anslutning
till förefintliga
spårsystem.
[12-]
14:o) Kungl. Majd har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för spåranordningar
i anslutning till förefintliga spårsystem fpr budgetåret 1927—1928
anvisa ett reservationslag av 112,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 37—39 av åberopade statsrådsprotokollet.
Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1927—1928 till spåranordningar i anslutning
till förefintliga spårsystem begärt ett belopp av 212,000 kronor, varav
55.000 kronor för utvidgning av spårsystemet m. m. vid Mora samt tillhopa
157.000 kronor för utvidgning av spårsystemen vid följande stationer vid Riks
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
11
gränsbanan, nämligen Torneträsk, Rensjön och Krokvik. Kostnaderna för de
ifrågasatta arbetena hava beräknats till för Torneträsk 80,000 kronor, för
Rensjön 67,000 kronor och för Krokvik 67,000 kronor. Härav skulle emellertid
23,000, 17,000 respektive 17,000 kronor såsom avseende ändringsarbeten
bestridas av förnyelsefonden, medan återstående belopp, sammanlagt 157,000
kronor, skulle utgå av kapitalökningsmedel.
Beträffande de föreslagna spårutvidgningarna vid vissa stationer å riksgränsbanan
har departementschefen framhållit, hurusom det givetvis vore av vikt,
att statens järnvägar vore rustade att mottaga den ytterligare ökning, som den
redan nu livliga malmtrafiken å denna bana kan komma att undergå. Då
emellertid under rådande förhållanden stationsutvidgningar torde böra ske endast
när trängande behov därav förelåge, ansåge departementschefen sig för
närvarande endast böra tillstyrka anvisande av medel för utförande av de föreslagna
arbetena vid Torneträsks station.
Därjämte har departementschefen tillstyrkt anslaget för utvidgning av Mora
station, vilken utvidgning finge anses påkallad såväl ur trafiksäkerhetssynpunkt
som för nedbringande av driftkostnaderna.
Utskottet får tillstyrka den föreslagna utvidgningen av Mora station. Utskottets
Vad angår de ifrågasatta nya spåranordningarna vid Torneträsk, Rensjön och yttrande.
Krokvik vid Riksgränsbanan anser utskottet — i likhet med departementschefen
■—• anslag icke för närvarande böra beviljas till spårutvidgningar vid
Rensjön och Krokvik, då därmed torde tillsvidare kunna anstå i avvaktan på
huru den väntade ökningen i malmtransporterna utmed riksgränsbanan kommer
att gestalta sig. Däremot torde medel nu böra anvisas för utvidgning av Torneträsks
station.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må för spåranordningar i anslutning till förefintliga
spårsystem för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 112,000 kronor.
15 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för anordnande
av vatten- och avloppsledningar vid Gällivare för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 123,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 39—41 av
Tätt en- och
avloppsledningar.
[13.]
statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren av herr J. Grapenson väckt, till utskottet remitterad
motion, nr 142, har hemställts, att riksdagen ville under förutsättning,
att ifrågavarande anslag till anordnande av vatten- och avloppsledning vid
Gällivare beviljas, bemyndiga Kungl. Maj :t att av tillgängliga medel utbetala
redan under innevarande budgetår andel, som järnvägsstyrelsen finner lämplig.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Gångbroar
och gångtunnlar.
[14.]
Ny malmvagnsrerkstad
vid
Notviken.
[15.]
Enligt ett under år 1926 mellan statens järnvägar och Gällivare municipalsamhälle
under förutsättning av vederbörligt anslags beviljande träffat avtal
har samhället förbundit sig att, sedan samhällets vattenledningsnät blivit iordningställt
till statens järnvägars gräns, vilket skall hava skett senast den
1 juli 1928, och statens järnvägar samtidigt anordnat eget vattenledningsnät,
från samhällets vattenledning tillhandahålla statens järnvägar vatten för all
den konsumtion, som kan ifrågakomma inom statens järnvägars område vid
stationen. Vidare har statens järnvägar medgivits rätt att ansluta sina avloppsledningar
till samhällets nät. Ledningarna inom statens järnvägars område
skola bekostas av statens järnvägar men utanför detsamma av samhället.
För anslutningsrätten erlägga statens järnvägar i ett för allt 17,000 kronor
samt för levererat vatten 25 öre per kubikmeter, dock minst 3,000 kronor per år.
De på statens järnvägar ankommande kostnaderna för ifrågavarande anläggning
beräknas, inklusive ovanberörda anslutningsavgift, uppgå till 123,000
kronor.
Utskottet tillstyrker, att anslag anvisas för utsträckning av Gällivare municipalsamhälles
vatten- och avloppsledningar till statens järnvägars därvarande
område, vilket hittills varit i avsaknad av dylikt vatten- och avloppsledningssystem.
I den i ämnet väckta motionen har •— under erinran att kännbar arbetslöshet
rådde å orten — framhållits önskvärdheten av att arbetet med anslutningsledningen
mellan järnvägsområdet och municipalsamhällets ledningsnät påbörjades
snarast möjligt; ledningen i fråga ginge delvis fram över sank myrmark, där
ledningens framdragning lämpligast skedde under årstid, då marken vore frusen.
I likhet med motionären finner utskottet önskvärt, att sådana anstalter träffas
att arbetena med ifrågavarande förbindelseledning må kunna i lämplig utsträckning
igångsättas redan innevarande vinter. Något särskilt beslut av riksdagen
i detta avseende torde dock icke påkallas.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
a) att riksdagen må för anordnande av vatten- och avloppsledningar
vid Gällivare för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
reservationsanslag av 123,000 kronor;
b) att herr Grapensons motion II: 142 må anses besvarad
med vad utskottet ovan anfört.
16 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må för gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 50,000
kronor.
17 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att för påbörjande
av ny malmvagnsverkstad vid Notviken för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
13
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 41—47 av åberopade statsrådsprotokollet.
I proposition nr 151 till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att för påbörjande av ny malmvagnsverkstad i Notviken — vilken
anläggning beräknades draga en kostnad av 825,000 kronor — finge användas
ett belopp av 392,000 kronor av det utav riksdagen å tilläggsstat för år 1919
för förvärv av vissa för nya bangårdsanordningar samt nya verkstadsanläggningar
i Göteborg erforderliga markområden beviljade reservationsanslag å
1,500,000 kronor.
Statsutskottet (utlåtande nr 123) tillstyrkte arbetets utförande men ansåg
kostnaderna för detsamma böra bestridas ur förnyelsefonden. I sin motivering
anförde utskottet följande:
»Att med utförandet av den redan tidigare planerade malmvagnsverkstaden
vid Notviken icke längre ansetts kunna anstå, beror på de alltjämt tilltagande
malmtransporterna å banan Luleå—Riksgränsen. Järnvägsstyrelsen har avsett
att i sammanhang med utbyggnaden av malmvagnsverkstaden vid Notviken
successivt avveckla hela verkstadsrörelsen i Boden. För egen del måste utskottet
finna en sådan åtgärd ur driftsynpunkt vara rationell. Utskottet har dock icke
velat motsätta sig, att med slopningen av den gamla verkstadsanläggningen i
Boden tillsvidare må anstå, varvid sistnämnda anläggning skulle komma till
användning för reparation av den vagnmateriel, varmed trafiken å stambanan
genom övre Norrland bestrides. På sätt järnvägsstyrelsen föreslagit, torde
ifrågavarande byggnad vid Notviken kunna utföras med medel ur förnyelsefonden;
dock att därvid må tillses, att detta ej må inverka på omfattningen av
malmbolagens förpliktelser på grund av lämnad garanti för malmbanornas
.avkastning.»
Elva reservanter hemställde om avslag å förslaget.
Sedan kamrarna fattat skiljaktiga beslut i frågan, avslog riksdagen vid anställd
gemensam omröstning med 180 röster mot 175 utskottets hemställan.
Under framhållande att svårigheterna att medhinna reparationerna å malmvagnsmaterielen
på grund av den alltjämt tilltagande malmtrafiken vore i ständigt
växande samt att vid sådant förhållande det ej vore tillrådligt att längre
låta anstå med vidtagande av effektiva åtgärder för möjliggörande av reparationsarbetets
bedrivande i den omfattning, som betingas av vagnparkens förslitning,
har departementschefen nu anfört följande:
»Vad angår sättet för vinnande av detta syfte, synes mig den av järnvägsstyrelsen
förebragta ytterligare utredningen i ärendet giva vid handen, att en
utvidgning av den nuvarande verkstaden i Boden, även om densamma är tekniskt
genomförbar, icke blott i avseende å verkstadsdriftens ekonomi utan jämväl,
sedd ur synpunkten av anläggningens tillräcklighet för någon tid framåt,
blir betydligt ofördelaktigare än anläggandet av en ny malmvagnsverkstad
i anslutning till redan befintliga, fullt moderna verkstadsanläggningar vid
Notviken. Anledning synes alltså icke förefinnas att frångå järnvägsstyrelsens
av statsmakterna tidigare biträdda förslag härutinnan. Beträffande de av
14
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Bodens stad uttalade farhågorna må, såsom ock under ärendets behandling vid
nästlidet års riksdag framhölls av min företrädare i ämbetet, betonas, att det
icke är avsett att i och med malmvagnsreparationernas förläggande till Notviken
slopa den gamla verkstaden i Boden. Denna, som till uppenbart förfång
för en ekonomisk drift nu är avsevärt överbelastad, kommer att, såvitt nu kan
bedömas, en längre tid framåt användas för reparation av den vagnmateriel,
varmed trafiken å stambanan genom övre Norrland bestrides och vilken materiel
nu måste repareras å mera ogynnsamt belägna verkstäder. Till följd härav
torde även endast ett mindre antal arbetare komma att överflyttas till den nya
anläggningen vid Notviken. Under sådana förhållanden synas verkningarna
av förslagets genomförande icke för Bodens stad bliva av den innebörd, som
förmodats.
Vidkommande slutligen frågan om beredande av medel för den sålunda förordade
anläggningen i Notviken anförde min företrädare i ämbetet i förberörda
proposition nr 151, att han icke funne det lämpligt att för detta ändamål på
sätt järnvägsstyrelsen föreslagit disponera förnyelsefondsmedel. Det vore
nämligen icke avsett att slopa den gamla verkstaden i Boden och därjämte
vore att märka, att bestridandet av kostnaden i fråga med förnyelsefondsmedel
möjligen kunde komma att inverka på omfattningen av malmbolagens förpliktelser
på grund av lämnad garanti för malmbanornas avkastning.
Med den ståndpunkt jag intager till frågan om bibehållandet av verkstadsanläggningen
i Boden föreligger för mig icke skäl att i förevarande avseende
avvika från vad min företrädare föreslagit. Kostnaderna för företaget, 825,000
kronor, torde alltså böra bestridas med kapitalökningsmedel. Då ovan omförmälda
besparade anslagsmedel om 392,000 kronor, på sätt förut meddelats,,
tidigare denna dag föreslagits skola tagas i anspråk för finansiering av budgeten
för budgetåret 1927—1928, lärer det för nämnda budgetår erforderliga
beloppet, avrundat till 400,000 kronor, böra anvisas såsom särskilt anslag.
Återstående belopp, 425,000 kronor, torde lämpligen böra utgå under budgetåret
1928—1929.»
Utskottets Under hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört hemställer
yttrande. utgkottet>
att riksdagen må för påbörjande av ny malmvagnsverkstad
vid Notviken för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
18 :o) Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen (punkt 16) att för uppförande
av hjulverkstad vid Tomteboda för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
reservationsanslag av 60,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 47 och 48
av statsrådsprotokollet.
Järnvägsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Av den till Stockholm förlagda huvudverkstaden, varav en avdelning är belägen
i Liljeholmen och en i Tomteboda, har den senare främst till uppgift att
Hjulrerkstad
vid
Tomteboda.
[16.]
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
15
ombesörja de periodiska så kallade mindre revisionerna å den till stockholmsstationema
samlade, mycket betydande personvagnparken. Emellertid är verkstadens
i Tomteboda tekniska utrustning i viss mån otillräcklig. Sålunda saknas
bland annat anordningar för hjulpåkrympning. Detta arbete måste därför
nu utföras vid verkstaden i Liljeholmen, vilket alltid vållat tidsutdräkt och
extra kostnader för hjulens transport mellan de båda verkstadsavdelningarna
men hädanefter, sedan järnvägslinjen skall omläggas till att ej längre föra över
Liljeholmen, kommer att göra detta i ännu högre grad.
Förslaget till förebyggande härav avser anordnandet vid Tomteboda av en
särskild hjulverkstad genom en mindre tillbyggnad av den nuvarande verkstadsbyggnaden
därstädes. Härigenom beredes vid denna verkstad möjlighet
att utan transporter till Liljeholmen utföra allt hjulreparationsarbete, varvid
detta kommer att ske både snabbare och billigare än som vid nuvarande ordning
är möjligt. Enbart i transportkostnader kan en besparing av cirka 3,000 kronor
per år härvid beräknas uppstå. Genom planerad överflyttning från den gamla
till den nya verkstadstillbyggnaden av vissa arbetsmaskiner för hjulreparationer
vinnes därjämte i förstnämnda lokaler större utrymme för uppställningsspår,
varigenom en ytterst välbehövlig utökning av verkstadens kapacitet åstadkommes.
»
Under erinran att förevarande förslag endast innebär en mindre utvidgning ^**®^J*
av statens järnvägars nuvarande huvudverkstad i Stockholm, vilken utvidgning
ur driftsynpunkt skulle medföra avsevärda fördelar, får utskottet tillstyrka
förslaget.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för uppförande av hjulverkstad vid Tomteboda
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
19 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att för tillbyggnad Tillbyggnad
av och diverse förbättringar vid lokomotivstationer för budgetåret 1927—1928 °°rbrbätt-6
anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor. ringar vid
Vid äldre lokomotivstationer finnas en del anordningar och tillbehör, vilkas stationer"
utbyte eller förändring till ändamålsenligare driftsystem skulle medföra drifts- ]
ekonomiska fördelar. Hit höra, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, anordningar
för uppvärmning, vilken i äldre stallar sker med kaminer med åtföljande
större kostnader för personal och bränsle i jämförelse med användande
av central värmekälla. Hit höra vidare anordnande av ångcentraler för
uppvärmning av personvagnar å bangårdarna, elektrifiering av diverse maskinerier
m. m.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förevarande förslag hemställer utskottet, Utskottets
yttrande.
att riksdagen må för tillbyggnad av och diverse förbättringar
vid lokomotiv stationer för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Drif (verkstad
vid
Hagalund.
[18.]
Utskottets
yttrande.
Växel- och
signalsiikerhetsanläggii
in gar.
[19.]
20 :o) Kungl. Maj:t (punkt 18) föreslagit riksdagen att för uppförande
av driftverkstad vid Hagalund övre för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 49 och 50 av statsrådsprotokollet.
Järnvägsstyrelsen har anfört, bland annat, följande:
»Vagnarna i de person- och snälltåg, som hava sin utgångs- respektive slutstation
i Stockholm, uppställas under tiden mellan tågen vid Hagalunds personvagnsstation,
där som bekant hallar för vagnssättens rengöring, uppvärmning
och tillsyn finnas anordnade. Antalet boggievagnar, som därstädes hava
sin så kallade hemstation, uppgår till ungefär 200 stycken.
Förutom den varje fjärde månad återkommande revisionen av boggievagnarna
erfordras å desamma titt och tätt mindre reparationer av olika slag, såsom
boggie- eller hjulutbyten, lyftning för lagertillsyn, avhjälpande av mindre
bristfälligheter å ljus-, värme- eller bromsanordningarna m. m. Det är givetvis
av stor ekonomisk betydelse, att för dessa arbetens utförande tillräckliga och
praktiska anordningar finnas tillgängliga så nära vagnarnas uppställningsplats
som möjligt. Så är emellertid för närvarande icke fallet vid Hagalund,
i det att därstädes nödiga spårutrymmen samt lyft- och traversanordningar
saknas. Det blir därför ofta erforderligt att för relativt obetydliga reparationsarbeten
å vagnarna uttaga dem ur tågsätten samt transportera dem till
Tomteboda vagnverkstad.»
Genom anläggningen av ifrågavarande driftverkstad vid Hagalund skulle
undvikas de olägenheter och den tidspillan, varmed dessa transporter äro förenade.
Kostnaderna för den nya verkstadsanläggningen hava, beräknats till 85,000
kronor, varav emellertid ett belopp av 25,000 kronor skulle beredas av förnyelsefondsmedel.
Under hänvisning till den i ämnet lämnade utredningen får utskottet tillstyrka
förevarande förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för uppförande av driftverkstad vid Hagalund
övre för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 60,000 kronor.
21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att för växel- och
signalsäkerhetsanläggningar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Beträffande det allmänna syftet med ifrågavarande anslag har järnvägsstyrelsen
anfört följande.
»Under denna rubrik beviljade anslagsmedel användas för utveckling av säkerhets-
och signalväsendet vid statens järnvägar enligt de riktlinjer, som i huvudsak
uppdrogos av 1912 års järnvägskommission angående trafiksäkerheten,
vilken tillsattes av Kungl. Maj:t i anledning av järnvägsolyckan vid Malmslätt.
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar hava sålunda utförts företrädesvis
vid mindre stationer, som passeras av snabbgående tåg eller där tågmöten ofta
förekomma. Vid större eller medelstora stationer, där spårsystemen blivit mera
definitivt ordnade, utföras säkerhetsanläggningar för underlättande av växel
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9. *
17
inspektionen och förregling av tågvägarna. Därjämte erfordras utvidgningar
och förbättringar å äldre säkerhetsanläggningar för att tillgodose av trafiken
påkallade krav på nya anordningar för trafiksäkerheten.
_ Huvudsyftet med växel- och signalsäkerhetsanläggningar har från början varit
att därmed ernå, en höjning av järnvägens säkerhetsstandard för att möjliggöra
större tåghastighet, snabbare tågexpediering m. m. I mån som de tekniska
hjälpmedlen utvecklats har det därjämte visat sig möjligt i flertalet fall att
samtidigt med den eftersträvade ökningen i trafiksäkerhet åstadkomma avsevärda
driftbesparingar, medförande full förräntning å det i anläggningen nedlagda
kapitalet.»
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till Utskottets
erinran. Utskottet hemställer alltså, yttrande.
att riksdagen må för växel- och signalsäkerhetsanläggningar
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av
150,000 kronor.
22 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att av statens järnvägars
förnyelsefond må för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg användas
ett belopp av 3,100,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 51—55 av statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1920
års riksdag för elektrifiering av statsbanelinjen Stockholm—Göteborg ett reservationsanslag
av 23,000,000 kronor. Beslut om arbetenas påbörjande meddelades
den 15 juni 1923.
Kostnaderna för elektrifieringen, inklusive kostnader för erforderliga elektriska
lokomotiv, uppskattades av järnvägsstyrelsen i maj 1923 till 39,000,000
kronor. Härav förutsattes 5,000,000 kronor skola utgå av förnyelsefonden
samt 34,000,000 kronor anvisas såsom kapitalökningsanslag. Därefter har riksdagen
för ifrågavarande ändamål för budgetåren 1924—1926 beviljat tillhopa
11,000,000 kronor, vadan hela ovannämnda anslagsbelopp, 34,000,000 kronor,
numera är disponibelt för ändamålet.
I sin skrivelse den 22 september 1926 angående anslagsframställningar till
1927 års riksdag har järnvägsstyrelsen anmält, att den tidigare beräknade
totalkostnaden för elektrifieringen sannolikt komme att överskridas med i runt
tal 3,100,000 kronor, häri inräknat en merkostnad av 700,000 kronor för de
elektriska lokomotivens beställning i Sverige. I avseende härå har styrelsen
vidare anfört följande.
Elektrifiering-
av
linjen
Stockholm—
Göteborg.
r20.]
»Beträffande anledningen till denna ökade kostnad får styrelsen anföra, att.
under det kostnaderna för vissa delar av arbetet kunnat hållas vid eller under
den beräknade storleken, så har å andra sidan och i större omfattning kostnaden
för andra delar av arbetet blivit högre. Förutom ovannämnda merkostnad
för de elektriska lokomotiven äro merkostnader sålunda att konstatera även beträffande
arbetena å själva linjen. Sålunda ha arbetena för de befintliga tunnlarnas
anordnande för den elektriska driften icke kunnat hållas inom den beräknade
ramen, utan ha dessa arbeten medfört en ökad kostnad av cirka 200,000
kronor. Bostadshusbyggnaderna hava betingat en merkostnad av cirka 100.000
kronor och omformarestationerna av cirka 600,000 kronor, vartill kommer såsom
dominerande, att kontaktledningarna kommit att draga en kostnad av cirka
Bihang till riksdagens protokoll 19%7. 0 sand. 9 käft. (Nr 9.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Dispositionsanslag
för oförutsedda
och
mindre
arbeten.
[21.]
Inlandsbanan
mellan
''Volg''- sjön och
Gällivare.
[22.]
2.4 miljoner kronor mer än den beräknade. Häremot står, att exempelvis den
beräknade kostnaden för ändring av svagströmsledningarna underskridits, så
att där erhållits en besparing av cirka 1 miljon kronor.
Slutligen har det under elektrifieringen fortgående utredningsarbetet visat,
att å de elektrifierade linjerna erfordras ångfinkor för tåguppvärmningen av
större typ än de vanliga. Någon kostnad för dessa finkor var icke upptagen i
de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Det torde böra påpekas, att desamma
icke äro avsedda för de tågsätt, som uteslutande gå å linjen Stockholm—Göteborg
— dessa uppvärmas på elektrisk väg — utan för vagnar till och från de
ångdrivna linjerna. Kostnaden är med andra ord närmast en följd av den
blandade driften, men har järnvägsstyrelsen i allt fall ansett byggandet av
finkorna i fråga böra ingå som ett oundkomligt led i elektrifieringsarbetet, och
bär styrelsen därför också som nödvändigt var för trafikens rätta besörjande
under den nya driftsformen gått till anskaffning av desamma i god tid för
instundande vintersäsong. Denna anskaffning har kommit att betinga en sammanlagd
kostnad av 795,000 kronor.
Järnvägsstyrelsen måste ju beklaga, att den konstaterade överskridelsen av
anslaget icke varit att undgå, men anser sig styrelsen dock kunna göra gällande,
att den totala elektrifieringskostnaden icke desto mindre är att anse som
synnerligen låg, i det att den betydligt understiger motsvarande kostnad för
anläggningar av detta slag, som kommit till utförande utomlands.»
Även med tagen hänsyn till att ifrågavarande elektrifieringsföretag varit
tekniskt synnerligen vittomfattande samt planlagts och utförts under en tid,
då alla kostnadskalkyler måst bliva mer än vanligt ovissa, framstår dock den
uppkomna merkostnaden som betydande. Ofrånkomligt torde likvisst vara att
medel nu beredas för täckning av densamma.
Mot förslaget att för ändamålet taga i anspråk statens järnvägars förnyelsefond
har utskottet ingen erinran att framställa. Härigenom undvikes
bland annat en utökning av det i statens järnvägar investerade kapitalet.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att av statens järnvägars förnyelsefond
må för elektrifiering av linjen Stockholm—Göteborg
användas ett belopp av 3,100,000 kronor.
23 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21) hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom dispositionsanslag för oförutsedda
och mindre arbeten för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 800,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för fortsättande
av arbetena å inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 56—61 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
19
Med anledning av Kungl. Maj ds proposition och i riksdagen vackt motion
har IDIG års riksdag, under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark
m. m., beslutat fortsättande av inlandsbanan från Volgsjön förbi Vilhelmina
kyrkoby, Stensele, Sorsele, Jokkmokk och Porjus fram till Gällivare ävensom
anläggande av sidospår från lämplig punkt å bansträckan Volgsjön—Stensele
till Malgomajsjön och anordnande därstädes av en mindre hamnplats. För arbeten
å ifrågavarande benbyggnad, som med dess av 1917 års riksdag beslutade
sträckning över Kasker och med tillämpande av före kristidens inträdande gällande
priser beräknats i sin helhet draga en kostnad av 30,150,000 kronor, hava
för tiden från och med år 1917 till och med budgetåret 1926—1927 beviljats
sammanlagt 33,250,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t till bedrivande av
nödhjälpsarbeten å inlandsbanan anvisat 300,000 kronor. Sammanlagt hava
alltså för ifrågavarande benbyggnad varit tillgängliga 33,550,000 kronor.
I fråga om behovet av anslag för budgetåret 1927—1928 för arbetenas fortsättande
å inlandsbanan anför järnvägsstyrelsen beträffande nämnda banas
norra del eller sträckan Porjus—Jokkmokk, att det tidigare för bandelens
fullbordande såsom behövligt beräknade slutanslaget för budgetåret 1927—
1928 på grund av vissa förenklade anordningar, som under byggnadsarbetenas
gång ansetts kunna vidtagas, numera icke erfordrades. — Vidkommande inlandsbanans
södra del eller sträckan från Storuman norrut erinrar styrelsen,
att 1923 års riksdag i anledning av styrelsens av Kungl. Maj:t biträdda förslag
att tillfälligt avbryta arbetena å denna sträcka, då järnvägen färdigställts till
Storuman, uttalade, att något avbrott i arbetena å inlandsbanan icke borde
äga rum samt att arbetena å södra delen av banan skulle närmast avse ett fortsättande
i långsamt tempo från Storuman upp till Vindelälven. Vidare hade
1926 års riksdag anslutit sig till styrelsens av Kungl. Maj:t förordade förslag,
att, oavsett vad som kunde komma att framdeles beslutas rörande inlandsbanans
fortsättande, nämnda bana framdroges till den för befolkningen i dessa
trakter lämpligare orten Blattnicksele 5 kilometer norr om Vindelälven. För
fullbordande av banan till sistnämnda ort erfordrades, utöver för innevarande
budgetår beviljat belopp, 1,600,000 kronor, för budgetåret 1927—1928
1,500,000 kronor samt för budgetåret 1928—1929 500,000 kronor.
Beträffande ett fortsatt utbyggande av inlandsbanan har järnvägsstyrelsen,
vad angår dess norra del, ansett, att banbygget med hänsyn till nuvarande järnvägsekonomiska
och statsfinansiella- läge ovillkorligen bör i avvaktan på förhållandenas
utveckling tillsvidare stanna vid Jokkmokk, vilken punkt nu snart
vore uppnådd. Vad däremot angår inlandsbanans södra del förordar styrelsen
på anförda skäl dess fortsatta utbyggande till Sorsele. För detta ändamål
skulle enligt styrelsens mening för budgetåret 1927—1928 erfordras dels ett
belopp av 1,500,000 kronor för fortsättande av arbetena å sträckan Storuman
—Blattnicksele och dels ett belopp av 300,000 kronor för påbörjande av arbetena
å bandelen Blattnicksele—Sorsele eller tillhopa 1,800,000 kronor.
I utlåtande den 25 oktober 1926 har chefen för generalstaben på det kraftigaste
betonat vikten för landets försvar av att arbetet å inlandsbanan icke avbrytes
samt hemställt, att erforderliga medel måtte anvisas för nästkommande
20
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
budgetår för fortsättande av arbetena å såväl södra som norra delarna av inlandsbanan.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Byggnadsarbetena å inlandsbanans såväl norra som södra del hava numera
fortskridit så långt, att banan inom den närmaste tiden kommer att bliva fullbordad
fram till de orter, Jokkmokk respektive Blattnicksele, till vilka arbetena
enligt statsmakternas beslut åren 1923 och 1926 äro avsedda att närmast
fullföljas. Den frågan uppställer sig nu, huruvida under rådande förhållanden
ett fortsättande av arbetena efter banans framdragande till nämnda orter
bör äga rum eller icke. Beträffande först inlandsbanans norra del torde böra
uppmärksammas, att banan med den av riksdagen beslutade sträckningen över
Kasker är avsedd att mellan Jokkmokk och Arjeplougsbygden framgå genom
trakter, vilka så gott som uteslutande bestå av glest befolkade ödemarker. Något
större behov av kommunikationer lärer alltså icke här förefinnas, utan torde
beslutet om inlandsbanans framdragande genom dessa trakter få anses motiverat
huvudsakligen av militära skäl. Om än skäl av sistnämnda art fortfarande
föreligga för ett omedelbart fullföljande av statsmakternas beslut om
utbyggande av inlandsbanan i hela dess längd, måste likväl, med hänsyn till
såväl anläggningskostnadernas storlek som förväntade driftförluster, statsfinansiella
skäl anses tala för att under nuvarande förhållanden icke genomföra
samma beslut i full utsträckning. På grund härav anser jag mig böra i likhet
med järnvägsstyrelsen föreslå, att arbetena å ifrågavarande handel tills vidare
nedläggas, när järnvägen färdigställts till Jokkmokk. Sedan de ekonomiska
förhållandena förbättrats, lärer frågan om återupptagandet av arbetet å denna
del av inlandsbanan komma att tagas under förnyat övervägande.
Vad därefter angår inlandsbanans södra del, så torde ståndpunkt icke nu behöva
fattas till frågan om arbetenas avbrytande. Även för det fall, att arbetena
å denna handel skulle finnas böra tills vidare nedläggas, synes avbrytandet
av arbetena icke böra ske vid Blattnicksele, dit banan enligt riksdagens år
1926 fattade beslut i varje fall skall framdragas. Såsom järnvägsstyrelsen
framhållit är Sorsele kyrkoby långt mer än Blattnicksele lämpad såsom provisorisk
slutpunkt för inlandsbanans södra del. Sorsele socken med Sorsele
kyrkoby såsom centralpunkt för ett vitt förgrenat och i stark tillväxt varande
vägnät är en utvecklingskraftig bygd, och inlandsbanans framdragande till
Sorsela kyrkoby skulle säkerligen för ett betydande område skapa ökade
möjligheter till odling och framåtskridande. Ett avbrytande av banbyggnaden
redan vid Blattnicksele skulle ur allmän synpunkt innebära en så mycket sämre
lösning, att detta alternativ icke synes böra ifrågakomma.
Med hänsyn härtill anser jag mig trots de rådande förhållandena böra tillstyrka,
att arbetena å inlandsbanans södra del fortsättas från Blattnicksele
upp till Sorsele. Huruvida ett avbrott i banbyggnaden bör ske vid Sorsele, synes
icke böra avgöras, förrän arbetenas framskridande gör ett ställningstagande
nödvändigt.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit beträffande arbetenas fortsättande
till Sorsele erfordras emellertid ytterligare anslag av riksdagen. Det av järn
-
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
21
vägsstyrelsen för sådant ändamål föreslagna beloppet, 1,800,000 kronor, torde
dock, enligt vad jag inhämtat, utan att ett ekonomiskt bedrivande av arbetena
äventyras, kunna nedsättas till 1,600,000 kronor. Oaktat en sådan nedsättning
skulle möjlighet finnas att, såsom styrelsen förordat, under nästkommande
budgetår påbörja arbetena å sträckan Blattnicksele—Sorsele. På sätt chefen
för finansdepartementet kommer att senare denna dag angiva torde detta belopp
böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.»
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
framlagda planen för arbetenas fortsatta bedrivande å inlandsbanan.
Denna plan innebär, att arbetet å banans norra del tillsvidare skulle nedläggas,
så snart nu pågående anläggning av bandelen Porjus—Jokkmokk färdigställts.
Å södra delen av banan skulle arbetena fortsättas förbi det norr om Vindelälven
belägna Blattnicksele ytterligare cirka 2,5 mil upp till Sorsele kyrkoby.
Medan för norra sträckan Porjus—Jokkmokk intet vidare anslag erfordras,
behöves, enligt gjorda beräkningar, för arbetena å inlandsbanans södra del ett ytterligare
anslag av 4,500,000 kronor, avsett att fördelas på och alltefter behov
utgå under de närmaste tre budgetåren. Härav belöpa 2,500,000 kronor å den
nya sträckan Blattnicksele—Sorsele.
För budgetåret 1927—1928 torde, såsom departementschefen tillstyrkt, böra
beviljas 1,600,000 kronor.
Enligt vad departementschefen förutsatt torde täckning för ifrågavarande
anslag — liksom det under nästföljande punkt tillstyrkta anslaget till statsbanan
Hällnäs—Stensele -— helt beredas av andra inkomster än lånemedel.
I detta hänseende påkallas emellertid icke i detta sammanhang något beslut av
riksdagen.
Under åberopande härav hemställer utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förevarande förslag,
att riksdagen må för fortsättande av arbetena å inlandsbanan
mellan Volgsjön och Gällivare för budgetåret 1927—1928
anvisa ett reservationsanslag av 1,600,000 kronor.
25 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till fortsättning
av statsbanan Hällnäs—Stensele för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 62—63 i
statsrådsprotokollet.
Under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. har 1917
års riksdag beslutat anläggande av en tvärbana från Hällnäs å norra stambanan
till Stensele vid inlandsbanan för en med tillämpning av de före kristidens början
år 1914 rådande arbets- och materialpriserna beräknad anläggningskostnad
av 11,150,000 kronor. För bananläggningen hava sedermera för tiden från och
med år 1919 till och med budgetåret 1926—1927 anvisats tillhopa 11,875,000
kronor, varjämte Kungl. Maj:t genom beslut den 26 augusti 1921 för nöd
-
Utskottets
yttrande.
Statsbanan
Hällnäs—
Stensele.
[23.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
Utskottets
yttrande.
Statsbanan
Jörn—
Gubbli
jaure.
[24.]
hjälpsarbeten å banan anvisat 1,000,000 kronor. För bananläggningen hava
sålunda disponerats tillhopa 12,875,000 kronor. För banarbetenas fortsatta
bedrivande har nu järnvägsstyrelsen hemställt om ett anslag för budgetåret
1927—1928 av 1,500,000 eller samma belopp, som beviljats de närmast föregående
två budgetåren.
Härom yttrar departementschefen:
»Jag anser mig böra tillstyrka järnvägsstyrelsens framställning i denna del.
På sätt chefen för finansdepartementet kommer att senare denna dag angiva
torde det erforderliga beloppet, 1,500,000 kronor, i likhet med vad nästlidet
år skedde böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.
I detta sammanhang får jag anmäla, att medel utöver redan beviljade anslag
måste tagas i anspråk för denna bana under innevarande vinter. Sedan
fråga uppkommit om beredande av arbete åt arbetslösa väg- och vattenbyggnadsarbetare,
upplyste järnvägsstyrelsen i avgivet utlåtande, att å ifrågavarande
bana förekomma en del bergskärningar, som lämpligen skulle kunna
bearbetas under vintern 1926—1927. Dessa bergskärningar vore belägna å
sträckan norr om Gunnarn, å vilken sträcka enligt arbetsplanen arbeten icke
skulle igångsättas förrän under budgetåret 1927—1928. Vid dessa arbeten
skulle, under förutsättning att för ändamålet funnes disponibelt ett belopp av
200,000 kronor utöver de för ifrågavarande banbyggnad för tiden till och
med budgetåret 1926—1927 anvisade medel, under vintern kunna sysselsättas
ungefär 110 man. Genom beslut den 17 december 1926 har Kungl. Maj:t
godkänt järnvägsstyrelsens förslag om igångsättande under vintern 1926—1927
av omförmälda arbeten å statsbanan Hällnäs—Stensele, varjämte Kungl. Maj:t
bemyndigat styrelsen att för ifrågavarande ändamål av trafikmedel förskottsvis
taga i anspråk ett belopp av högst 200,000 kronor. Därest det nu tillstyrkta
anslaget beviljas, kommer givetvis nyssnämnda förskjutna belopp att
återgäldas från anslaget.»
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till fortsättning av statsbanan Hällnäs—
Stensele för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 1,500,000 kronor.
26 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till fortsättande
av arbetena å statsbanan Jörn—Gubblijaure för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 63 i statsrådsprotokollet.
Under vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark m. m. har 1917 års
riksdag beslutat anläggande av en tvärbana från Jörn å norra stambanan till
Gubblijaure vid inlandsbanan för en med tillämpning av de före kristidens
början år 1914 rådande arbets- och materialpriserna beräknad anläggningskostnad
av 8,180,000 kronor. För bananläggningen hava sedermera för budgetåren
1924—1927 anvisats tillhopa 3,500,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
23
För fortsättande av banans utbyggande till Arvidsjaur erfordras enligt järnvägsstyrelsens
beräkning ett anslag av 3,200,000, därav 2,000,000 för budgetåret
1927—1928.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, till fortsättande av arbetena å statsbanan
Jörn—Gubblijaure för budgetåret 1927-—1928 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
27 :o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 85, av herrar O. Bergqvist och C. I. Asplund och den andra inom andra
kammaren, nr 158, av herr N. E. Nilsson i Antnäs m. fl., har hemställts, att
riskdagen ville för budgetåret 1927-—1928 bevilja och ställa till järnvägsstyrelsens
förfogande för påbörjande av en banbyggnad från Övertorneå till Pajala
ett belopp av 1,000,000 kronor att utgå av lånemedel.
Beträffande dessa motioner kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statens vattenfallsverk.
28 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet
under förevarande punkt,
att riksdagen må för bestridande av kostnader i samband med
domstolsbehandling av frågan om Vänerns reglering för budgetåret
1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
29 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för utförande av
distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk för budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66—67 i åberopade statsrådsprotokollet.
För utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk har 1926 års riksdag för budgetåret 1926—1927
anvisat 1,200,000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 september 1926 har vattenfallsstyrelsen
för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1927—1928 äskat ett anslag å
2,000,000 kronor. Enligt vattenfallsstyrelsens förslag skulle det nu äskade anslaget,
2,000,000 kronor, avses för nya anläggningar, varav behov tid efter
annan uppkomme i samband med underhandlingar om kraftavsättning.
Departementschefen anför i ärendet följande:
Motion
ang. kanalbyggnad
Övertorneå
—Paj ala.
Kostnader
i samband
med
domstolsbehandling
av frågan
om Vänerns
reglering.
[25.]
Distributionsanläggningar
för statens
kraftverk.
[26.]
24
Statsutskottets utlåtande Nr 9.
»Givetvis måste det för styrelsen vara av vikt att äga tillgång till nödiga
medel för en ändamålsenlig utveckling av kraftledningsnätet. Såvitt nu kan
bedömas förestår emellertid ingen större utvidgning av kraftledningsnätet,
sedan det till Norrfors kraftverk hörande nätet nu blivit utbyggt. Därjämte
torde de tryckta tiderna alltjämt komma att verka återhållande i fråga om tillkomsten
av nya abonnenter. Med hänsyn härtill anser jag mig kunna föreslå en
nedsättning i det äskade beloppet till 1,500,000 kronor.»
Utskottets
yttrande.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett reservationsanslag av
1,500,000 kronor.
30 :o) Beträffande sättet för täckande av de utav utskottet här ovan tillstyrkta
anslagen kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 15 februari 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo,
J. G. Walles, P. A. Bergström, C. A. Carlsson i Gävle, A. B. Rooth och J. B. Johansson
i Fredrikslund;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, L. J. Carlsson-Frosterud,
O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge,
E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S.
Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs och O. E.
F. Järte.
Reservation.
Vid punkt 17 (ny malmvagnsverkstad vid Notviken) av herr J. Olofsson i
Digernäs, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj :ts
framställning i ämnet.
Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
370549
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:44 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna för kapitalökning i avseende & postoch telegrafverken samt statens järnvägar s. 1 i texten