Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.
1927-05-06 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
1
Nr 97.
Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1927 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats
för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.
(2:a avd.)
1 en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1927 dagtecknad proposition, nr
223, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
dels att det s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den Karlbergs
kungsgård tillhöriga s. k. Solnaskogen ävensom kronolägenheterna Stenbrottet
nr 1, Falkenärsbostället och Fogdevreten nr 1 i Solna socken och i areal
innehållande omkring 559,000 kvm., må med den huvudsakliga sträckning,
som utmärkts å i ärendet företedd karta, upplåtas till förläggningsplats för
uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska
institutet under förutsättning, att i fråga om samarbete mellan staten,
Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet av
sjukhuset träffas överenskommelser, som kunna anses förenliga med statens
intressen;
dels ock att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten å nuvarande
serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som
avgivits av direktionen över lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen
den 6 december 1926, må upptagas ett lån å högst 3,200,000 kronor, att
amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning i lasarettets fastighet
nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad, ävensom att fastigheten
må för ändamålet intecknas, utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa
250,000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst 2,950,000 kronor, jämte
ränta.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 44 höft. (Nr 97—98.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
1920 års riksdagsbeslut.
Genom proposition den 19 mars 1926, nr 216, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att till ändringsarbeten å nuvarande sorafimerlasarettet i huvudsaklig
överensstämmelse med ett utav de s. k. 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga
den 24 september 1925 avgivet förslag för budgetåret 1926—1927 anvisa
ett extra reservationsanslag av 307,600 kronor, under förutsättning att ett
lika stort belopp för samma ändamål beviljades av Stockholms stad och
Stockholms läns landsting.
I skrivelse den 5 juni 1926, nr 345, anmälde riksdagen sitt beslut med
anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition och anförde därvid
bland annat:
»Det förslag, som från sjukhusbyggnadssakkunnigas sida föreligger angående
nya lokaler för serafimerlasarettet, är av en synnerligen omfattande
räckvidd och innebär högst betydande anspråk på statens ekonomiska medverkan.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen
tänkt sig, att den stora frågan om ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler
för en medicinsk högskola skall hänskjutas till förnyad utredning. Riksdagen
finner en dylik skyndsam utredning synnerligen önsklig, och bör
givetvis därvid i främsta rummet beaktas synpunkten att söka nedbringa
kostnaderna till skäliga proportioner. I samband härmed torde, likaledes i
besparingssyfte, böra tagas i övervägande, huruvida icke i förhållande till
det föreliggande förslaget utrymmena i de olika klinikerna kunna i vissa
fall begränsas och ytterligare inskränkningar göras särskilt i avseende å
laboratorier och andra för de medicinskt-vetenskapliga undersökningarna avsedda
anordningar. Vid den av riksdagen sålunda såsom önsklig betecknade
nya utredningen torde jämväl frågan om garnisonssjukhusets sammanförande
med serafimerlasarettet böra bliva föremål för ytterligare övervägande,
särskilt vad den finansiella sidan av saken angår.
Departementschefen angiver såsom eu förutsättning för den medicinska
undervisningen i Stockholm ett samarbete med Stockholms stad. Riksdagen
anser lika med departementschefen fullt riktigt, att vid genomförande av
den ifrågasatta organisationen ett samarbete kommer till stånd med Stockholms
stad, en anordning, som enligt riksdagens mening principiellt sett
måste lända till båtnad för båda parterna. I detta hänseende har departementschefen
angivit vissa allmänna grunder. Dessa av departementschefen
från hans ståndpunkt angivna grunder innehålla emellertid moment, där
enligt riksdagens mening betydligt förmånligare villkor för statsverket måste
anses vara oeftergivliga. Aven härutinnan synes en förnyad utredning erforderlig
i syfte att nå fram till en överenskommelse, där statens intressen
bliva väsentligt bättre tillgodosedda. Vid eu sådan utredning torde böra
tagas i betraktande, huruvida icke de villkor, som gällt och gälla i fråga om
nybyggnader för och underhåll av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, i tillämpliga delar kunna tjäna till ledning.
Riksdagen har vid sådant förhållande intet att erinra mot det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget till vissa ändringsarbeten å lasarettet.
Departementschefen har från förutsättningen av nybyggnader för en ny
medicinsk högskola angivit eu del tomter i Stockholms närhet, vilka varit
föremål för övervägande såsom förläggningsplatser för den nya högskolan.
Riksdagen anser, att denna fråga bör underkastas en förnyad noggrann
undersökning, och vill nu icke i annan män uttala sig härutinnan, än att
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
3
riksdagen vill framhålla, att den i statsrådsprotokollet omnämnda tomten å
Ladugårdsgärdet icke bör, med hänsyn till det höga försäljningsvärde marken
här betingar, under några förhållanden vidare komma i betraktande.
Däremot vill det synas riksdagen, som om — förutom de av departementschefen
omförmälda tomterna — jämväl det område, där för närvarande
Fältrittklubbens bana är belägen, bör vid den förnyade undersökningen
komma under omprövning. Vidare vill riksdagen framhålla, hurusom i
utredningen beträffande varje ifrågasatt plats bör angivas det beräknade
tomtvärdet, då ju endast härigenom klar översikt kan vinnas över de verkliga
kostnaderna för sjukhusbygget.»
Riksdagen slutade med att anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, till ändringsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet i huvudsaklig
överensstämmelse med sjukhusbyggnadssakkunnigas den 24 september
1925 avgivna förslag för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 307,600 kronor, under förutsättning att ett lika stort belopp
för samma ändamål beviljades av Stockholms stad och Stockholms läns
landsting.
Ifrågavarande av 1926 års riksdag beviljade anslag bar ännu icke tagits
i anspråk för sitt ändamål.
Genom beslut den 24 augusti 1926 föreskrev Kungl. Maj:t, att frågan
om ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och om nya lokaler för
karolinska institutet skulle hänskjutas till en kommission, som skulle hava
att — med beaktande av de utav riksdagen i dess ovanberörda skrivelse
den 5 juni 1926, nr 345, angivna synpunkterna — verkställa förnyad utredning
i ifrågavarande ämnen, samt förordnade ordförande och ledamöter
i kommissionen. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att det skulle
åligga kommissionen att snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med
förslag till förläggningsplats för det nya sjukhuset och karolinska institutet
samt att kommissionen skulle äga befogenhet att, därest detta för fullgörandet
av kommissionens uppdrag visade sig erforderligt, träda i förhandlingar
med av Stockholms stad för ändamålet eventuellt utsedda representanter.
Härefter erhöll kommissionen den 15 oktober 1926 bemyndigande
att, därest så betunnes erforderligt, träda i förhandlingar jämväl med av
Stockholms län utsedda representanter.
Sedan överläggningar med delegerade för såväl Stockholms stad som
Stockholms län ägt rum angående ifrågasatt samarbete vid uppförande av
nytt kliniskt sjukhus i Stockholm samt yttranden i ärendet inhämtats av
lärarkollegiet vid karolinska institutet, byggnadsstyrelsen och direktionen
över serafimerlasarettet, har kommissionen, som antagit namnet 1926 års
sjukhuskommission, med skrivelse den 26 januari 1927 till Kungl. Maj:t
överlämnat av kommissionen avgivet utlåtande, innefattande dels förslag till
förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler
Tillsättandet
av 1926 års
sjukhuskommission.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Plats för nytt
kliniskt sjukhus.
Karolinska
institutets
lärar
kollegium.
Sjukhuskommissionens
utlåtande
den 26 januari
1927.
för karolinska institutet, dels förslag till huvudgrunder för samarbete med
Stockholms stad och Stockholms län rörande uppförandet och drivandet av det
nya kliniska sjukhuset, dels ock förslag om verkställande av vissa ombyggnadsarbeten
å nuvarande serafimerlasarettet.
Sjukhuskommissionens utlåtande är såsom bilaga fogat vid nu förevarande
proposition.
I propositionen ha till avgörande upptagits frågorna om förläggningsplats
för det nya sjukhuset samt om verkställande av ombyggnadsarbeten
å serafimerlasarettet. På kommissionens förslag till huvudgrunder
för samarbete med Stockholms stad och Stockholms län har departementschefen
av angivna skäl förklarat sig icke nu närmare ingå.
För att erhålla kännedom om lärarkollegiets vid karolinska institutet uppfattning
rörande den lämpligaste förläggningsplatsen för ett nytt kliniskt
sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet har" kommissionen
inhämtat kollegiets yttrande angående fjorton tomtområden.
Uti sitt den 14 oktober 1926 till kommissionen avgivna utlåtande har
kollegiet uttalat, att kollegiet funnit det s. k. Norrbackaområdet äga avgjorda
företräden framför övriga områden. Kommissionen borde därför i första
hand låta vidare utreda detta områdes lämplighet för ändamålet.
Sjukhuskommissionen har funnit två av de ifrågasatta tomterna, nämligen
Norrbackatomten samt Fältrittklubbens bana jämte delar av angränsande
områden, Kattrumpsbacken och Östermalms idrottsplats, så belägna,
att de med fördel lämpa sig såsom förläggningsplatser för ett större kliniskt
sjukhus. De Övriga tomterna hava på anförda grunder ansetts böra lämnas
ur räkningen eller icke kunnat förordas. Kommissionen framhåller emellertid,
att beträffande Fältrittklabbens bana de representanter för Stockholms
stad, som förhandlat med kommissionen rörande det ifrågasatta ekonomiska
samarbetet vid uppförandet av det nya kliniska sjukhuset, gjort gällande,
att Fältrittklubbens bana skulle ur stadens synpunkt vara lämpligare såsom
förläggningsplats för ett sjukhus än Norrbackatomten. Särskilt hade från
deras sida framhållits, att å Östermalm icke funnes något sjukhus med poliklinisk
verksamhet. Enligt kommissionens mening måste dock det s. k.
Norrbackaområdet utan tvekan anses såsom det ur olika synpunkter lämpligaste
såsom förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm
och nya lokaler för karolinska institutet. Kommissionen tillstyrker därför
för sin del, att den del av ifrågavarande område, som å upprättad karta
närmare angivits med heldragen svart linje och i areal innehåller omkring
565,000 kvm., måtte upplåtas för ändamålet. Till stöd härför anför kommissionen
:
»Av det föregående framgår, att Norrbackatomten ur många synpunkter
måste anses fylla de krav, som enligt kommissionens mening böra ställas å
en lämplig förläggningsplats för det nya kliniska sjukhuset. Jämväl den
s. k. Fältrittklubbens bana torde emellertid i vissa hänseenden vara lämplig
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
5
för ändamålet. Då ett val skall ske mellan dessa båda tomter, måste självfallet
möjligheten att på ett för statsverket ekonomiskt sätt utnyttja den
ena eller den andra tomten för sjukhusbygget bliva av väsentlig betydelse.
Den undersökning, som av byggnadsstyrelsen verkställts till utrönande av
lämpligheten att för ifrågavarande ändamål disponera ettdera av dessa tomtområden,
ådagalägger, att Norrbackatomten måste ur ekonomisk synpunkt
givas ett bestämt föresträde framför Fältrittklubbens bana.
Till närmare belysning härav får kommissionen lämna följande sammanfattning
av de utredningar, som byggnadsstyrelsen låtit anställa. Härvid
bör dock erinras om, att allenast approximativa siffror kunnat erhållas, då
helt naturligt mera detaljerade undersökningar rörande kostnaderna icke i
detta sammanhang varit möjliga att verkställa. Såsom jämförelsematerial
torde de i det följande anförda sifferuppgifterna i allt väsentligt kunna
godtagas.
Beträffande Norrbackaområdet hava grundläggningskostnaderna för sjukhusets
byggnader beräknats till 2,552,000 kronor. Kostnaderna för kulvertar,
avloppsledningar, rörgravar, gator samt sprängningsarbeten för planering
hava upptagits till 2,276,750 kronor. Om detta område skulle tagas i anspråk
för ett sjukhusbygge av den omfattning, som föreslogs av 1919 års
sjukhusbyggnadssakkunniga i deras alternativ II, skulle sammanlagda kostnaderna
för ifrågavarande arbeten alltså komma att uppgå till 4,828,750
kronor.
Motsvarande kostnader för iordningställandet av Fältrittklubbens bana
jämte angränsande områden hava angivits, grundläggningskostnaderna till
2.670.000 kronor och kostnaderna för terrassering, transport- och rörkulvertar,
rörgravar och avloppsledning till 2,825,000 kronor eller tillhopa 5,495,000
kronor. Förläggandet av ett sjukhus av den omfattning som ovan nämnts
till sistberörda områden skulle sålunda kunna beräknas draga omkring
666.000 kronor högre kostnader än om Norrbackatomten utnyttjades för
sådant ändamål.
I detta sammanhang har kommissionen ansett det vara av visst intresse
att äga kännedom om, hur kostnaderna för det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga
föreslagna kliniska sjukhusets förläggande å Ladugårdsgärdetomten
skulle te sig i förhållande till ovan anförda siffror. Härvid
har det dock varit nödvändigt att omräkna de på sin tid lämnade kostnadsuppgifterna
för detta sjukhusbygge med hänsyn tagen till nu gällande priser.
En ökning av arbetskostnaderna har nämligen under de senaste åren inträtt.
För att jämförelsen icke skall bliva missvisande hava sålunda beräkningarna
verkställts efter samma grunder, som gällt för de i det föregående lämnade
sifferuppgifterna.
Vid en undersökning, som på anmodan av kommissionen företagits inom
byggnadsstyrelsen, har det visat sig, att grundläggningskostnaderna för de i
Ladugårdsgärdeförslagets alternativ II upptagna byggnaderna enligt numera
gällande priser skulle uppgå till 2,245,000 kronor. Kostnaderna för kulvertar,
avlopp, rörgravar m. m. hava uppskattats till 2,255,000 kronor. Sammanlagda
kostnaderna för sjukhusets förläggande till den föreslagna Ladugårdsgärdetomten
skulle alltså med nuvarande prisnivå uppgå till 4,500,000
kronor. I dessa kostnader hava dock icke inberäknats utgifter för terrasseringsarbeten.
Vid tomtvalet måste hänsyn tagas jämväl till värdet å det markområde,
som skall tagas i anspråk för sjukhusbygget. Tomtvärdet å Norrbacka
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Sjukhuskom
missionens
skrivelse den
26 februari
1927.
området, inberäknat gator m. m., har av byggnadsstyrelsen uppskattats till
16 kronor pr kvm. Då tomten innehåller en areal av omkring 565,000
kvm., skulle tomtvärdet, därest hela området ställdes till sjukhusets disposition,
kunna beräknas till 9,040,000 kronor.
Fältrittklubbens bana jämte Östermalms idrottsplats, vilka hava ett ytinnehåll
av tillhopa omkring 252,000 kvm., hava åsatts ett tomtvärde av 30
kronor per kvm. Som den s. k. Kattrumpsbacken jämväl måste tagas i
anspråk, för den händelse sjukhuset skulle förläggas till ifrågavarande plats,
måste även denna tomts värde tagas i beräkning. I sin helhet innehåller
Kattrumpsbacken i areal cirka 107,000 kvm. och har tomtmarken värderats
till 8 kronor per kvm. Även om allenast en del av detta område skulle
behöva användas för sjukhusbygget, torde dock den återstående delen av
tomten, utgörande sluttningen mot Ugglevikskällan, bliva onyttig och icke
kunna exploateras för annat ändamål. Under förutsättning att nu angivna
områden, i areal innehållande tillhopa 359,000 kvm., i sin helhet ställdes
till förfogande, skulle tomtvärdet kunna uppskattas till sammanlagt (252,000 X
X30+107,000X8) 8,416,000 kronor.
Tomtvärdet å Norrbackaområdet skulle sålunda ställa sig 624,000 kronor
högre än värdet å Fältrittklubbens bana med angränsande områden. Härvid
är emellertid att märka, att Norrbackatomtens ytinnehåll vid denna beräkning
upptagits till 565,000 kvm., medan de andra områdena i areal
innehålla allenast 359,000 kvm. Skillnaden i ytvidd till Norrbackatomtens
favör uppgår till icke mindre än 206,000 kvm. Därest endast en del av
Norrbackaområdet skulle tagas i anspråk för sjukhusbygget samt denna del
beräknades till samma storlek som de andra områdenas sammanlagda areal
eller 359,000 kvm., skulle tomtvärdet å angivna del av Norrbackatomten
efter ett pris av 16 kronor per kvm. uppgå till 5,744,000 kronor. Tomtmarken
å Norrbackaområdet skulle under denna förutsättning ställa sig
2,672,000 kronor billigare än motsvarande areal å Fältrittklubbens bana
jämte angränsande områden.
Med hänsyn till vad den verkställda utredningen givit vid handen kan
kommissionen för sin del icke biträda förslaget om att för sjukhusbygget
utnyttja den s. k. Fältrittklubbens bana. Såväl ekonomiska skäl som framför
allt tomtplatsens otillräckliga ytinnehåll tala häremot. Vidare måste beaktas
de svårigheter och det dröjsmål, som skulle uppkomma, innan dispositionsrätt
till hela det erforderliga markområdet kunde erhållas. Nödvändigheten
av att låta verkställa omfattande utfyllningar å vissa delar av tomten skulle
tillika avsevärt fördröja sjukhusbyggets igångsättande.
Vid sådant förhållande har kommissionen utan tvekan kunnat träffa sitt
val av förläggningsplats för det nya sjukhuset. Ur alla synpunkter synes
det s. k. Norrbackaområdet vara lämpligt att utnyttja för nu ifrågavarande
ändamål. Då det å nämnda karta med streckad svart linje utmärkta område,
utgörande del av Solna komministersboställe och innehållande i areal
omkring 43,000 kvm. i en framtid torde kunna tagas i anspråk för utvidgning
av sjukhusområdet, synes berörda fastighet icke böra utnyttjas för
annat ändamål än det nuvarande utan att undersökning verkställes om
lämpligheten och nödvändigheten av att jämväl detta område ställes till det
kliniska sjukhusets och karolinska institutets disposition.»
I en den 26 februari 1927 dagtecknad skrivelse har sedermera sjukhuskommissionen
anfört följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Vid tidpunkten för avlämnande till Kungl. Maj:t av sjukhuskommissionens
betänkande hade vissa av kommissionen hos byggnadsstyrelsen begärda
utredningar rörande kostnaderna för grundläggnings- och terrasseringsarbeten
m. m. vid eventuell förläggning av det nya sjukhuset å Norrbackaområdet,
respektive Fältrittklubbens bana jämte angränsande områden ännu icke hunnit
helt slutföras. Med hänsyn till att kommissionens utlåtande rörande
förläggningsplatsen för sjukhuset skulle snarast möjligt avgivas, ansåg kommissionen
sig emellertid icke kunna avvakta dessa utredningars definitiva
avslutande. Med skrivelse den 18 februari 1927 har byggnadsstyrelsen härefter
till kommissionen inkommit med slutresultatet av den begärda utredningen,
innefattande två av kaptenen Wiborgh upprättade promemorior
ävensom byggnadsstyrelsens eget utlåtande.
Innehållet i dessa handlingar föranleder emellertid icke någon förändring
i fråga om den ståndpunkt kommissionen intagit i sitt betänkande angående
val av förläggningsplats för det nya kliniska sjukhuset.
I byggnadsstyrelsens, av sjukhuskommissionen omnämnda utlåtande anföres
bland annat: 18 ffg™™
Som slutresultat av den verkställda ytterligare utredningen framgår, att
enligt numera gällande arbetspriser sammanlagda kostnaderna för byggnadsgrunder,
kulvertar, rörgravar, avloppsledningar utom sjukhusområdet samt
terrasseringsarbeten vid sjukhusets förläggning till de olika områdena uppskattats
till följande belopp.
Ladugårdsgärdet............................kronor 4,950,000:
Norrbackaområdet........................... * 5,280,000:
Fältrittklubbens bana etc...................... * 5,495,000:
Differenserna mellan kostnaderna för dessa arbeten vid ifrågavarande förläggningsplatser
hava således visat sig vara avsevärt mindre än som framgått
av de siffror, vilka varit tillgängliga vid ett tidigare stadium av utred
ningarna, och då dessa kostnadsskillnader utgöra endast eu obetydlig del
av totalkostnaden för sjukhusanläggningen i dess helhet, synas desamma
icke böra tillmätas alltför stor betydelse vid sidan av de förhållanden i
övrigt, som måste tagas i betraktande vid bedömandet av de föreslagna
förläggningsområdenas större eller mindre lämplighet.
I utlåtande den 3 mars 1927 anför byggnadsstyrelsen, bland annat, att Byggnad*
om en effektiv koncentration åvägabringas i själva anläggningen, eniigt 3 mars 192?
byggnadsstyrelsens uppfattning Norrbackaområdet synes kunna lämpa sig
för ifrågavarande ändamål och lämna erforderligt utrymme jämväl för erforderliga
utvidgningar under den närmare framtiden.
Departementschefen förklarar, att han ingalunda vill förneka, att befogade
erinringar kunna göras mot det såsom förläggningsplats för det nya sjukhuset
föreslagna Norrbackaområdets lämplighet, men beträffande sagda område
och Fältrittklubbens bana — såsom ärendet nu närmast förelåge, stode
valet mellan dessa båda områden — hade han vid prövning av olika på
frågan inverkande omständigheter, såvitt desamma nu läte bedöma sig, flin
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Utskottets
yttrande.
Ombyggnadsarbeten
å nuvarande
seraflmerlasarettet.
Sjukhuskom
missionen.
nit övervägande skäl tala för Norrbackaområdet. lian ansåge därför, att
riksdagens yttrande borde inhämtas, huruvida riksdagen medgåve detta områdes
disponerande till tomt för nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för
karolinska institutet. Ett dylikt medgivande skulle naturligen icke ha karaktären
av ett definitivt ställningstagande i frågan under alla förhållanden
utan endast innebära ett preliminärt beslut, varigenom utgångspunkt erhölles
för fortsatt utredning av ärendet och blivande förhandlingar med Stockholms
stad och län. Tomtens framtida upplåtande för ändamålet skulle
följaktligen bliva beroende av att med vederbörande träffades sådan överenskommelse
i fråga om samarbete vid uppförandet och drivandet av sjukhuset,
som kunde befinnas förenlig med statens intressen.
Av de områden, som ifrågasatts såsom förläggningsplats för det nya kliniska
sjukhuset, torde det s. k. Norrbackaområdet — såvitt den nu föreliggande
utredningen giver vid handen — enligt utskottets mening erbjuda
de största fördelarna. Visserligen kunna jämväl mot detta område ur åtskilliga
synpunkter erinringar göras, men å andra sidan har vad sjukhuskommissionen
anfört till förmån för sitt förslag synts utskottet vara så tungt
vägande, att utskottet icke tvekat förorda, att det av Kungl. Maj:t begärda
medgivandet till områdets upplåtande för uppförande av ett nytt kliniskt
sjukhus av riksdagen lämnas. Härvid förutsätter emellertid utskottet att,
innan andra åtgärder vidtagas för områdets tagande i anspråk för det
avsedda ändamålet än uppgörande av ritningar och kostnadsberäkningar,
preliminära överenskommelser träffas i fråga om samarbete mellan staten,
Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet av det
nya sjukhuset.
Kommissionen har vidare behandlat frågan om ombyggnadsarbeten å nuvarande
serafimerlasarettet och anför härom huvudsakligen följande.
I fråga om serafimerlasarettets modernisering säger sjukhuskommissionen
sig hava kommit till den uppfattningen, att serafimerlasarettet icke bör i
samband med det nya sjukhusets iordningställande nedläggas utan bibehållas
såsom sjukhus under eu tidrymd av 25 ä 30 år. För att lasarettet
under denna tid skall kunna fylla sin uppgift i sjukvårdens tjänst och dessutom
tillsvidare tjäna såsom särskilt undervisningssjukhus måste emellertid
med det snaraste vissa ganska omfattande ändrings- och förbättringsarbeten
komma till stånd. Den redogörelse, som i det föregående av kommissionen
lämnats för de lokala förhållandena vid lasarettet, giver enligt kommissionens
mening klart vid handen, att det är ofrånkomligt att verkställa de
ifrågasatta arbetena, för att lasarettets verksamhet skall kunna nöjaktigt
uppehållas. De brister, som vidlåda lasarettets lokaler, synas kommissionen
så framträdande, att ett snabbt avhjälpande av dem måste anses vara
ett allmänt intresse av största vikt.
Det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga senast framlagda förslaget
om utförande av ändringsarbeten å lasarettet till en beräknad kostnad av
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
9
615,200 kronor var framlagt under förutsättning att lasarettets livslängd
bleve begränsad till byggnadstiden för det nya sjukhuset. Då kommissionen
utgår från att lasarettet bör bibehållas jämväl ett eller annat årtionde
därefter, anser kommissionen nämnda förslag vara otillräckligt och
föreslår i stället vidtagande av de mera genomgripande förändringar och
förbättringar av lasarettets lokaler, som föreslagits av sjukhusbyggnadssakkunniga
i deras skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 januari 1925, dock med
vissa av lasarettets direktion uti skrivelse den 6 december 1926 förordade
smärre jämkningar. Kostnaderna för lasarettets modernisering i enlighet
härmed beräknas med de högre priser, som numera gälla, komma att belöpa
sig till 3,199,700 kronor.
I fråga om sättet för anskaffande av medel för bestridande av dessa kostnader
har kommissionen haft tre alternativa förslag under omprövning (sid.
62 och 63). Kommissionen har för sin del funnit starka skäl tala för förslaget
enligt alt. III, enligt vilket hela det för ombyggnadsarbetenas verkställande
erforderliga beloppet, 3,199,700 kronor, skulle av serafimerlasarettet
upplånas mot inteckning i lasarettstomten samt lånebeloppet sedermera genom
höjning av vårdavgifterna förräntas och avamorteras under en tidrymd
av minst trettio år. Om den del av beloppet, som avsetts för inrättande
å kirurgiska kliniken av en avdelning för enskilda rum eller 138,700
kronor, täcktes genom ett särskilt tillägg i avgiften för vård å dessa rum,
skulle återstående belopp, 3,061,000 kronor, kunna avamorteras under trettio
års tid, om avgiften per vårddag höjdes med omkring 1 krona 20 öre.
Direktionen över serafimerlasarettet, som den 26 februari 1927 yttrat sig
i ärendet, anför rörande sjukhuskommissionens förslag i fråga om anskaffande
av medel för bestridande av ombyggnadsarbetena huvudsakligen följande.
Under inga förhållanden bör ett lån upptagas utan att för lasarettet
trygghet finnes att kunna uppfylla de finansiella förpliktelser, lasarettet därigenom
iklädes.
Enligt vad direktionen inhämtat torde svårighet ej möta att mot den erbjudna
säkerheten erhålla ett lån till det av kommissionen förordade beloppet.
Förräntning och amortering av den del därav, som avses till inredning
av ett antal enskilda rum å lasarettets kirurgiska klinik, böra kunna
ske genom föreslagen höjning av sjukvårdsavgifterna å dessa rum. Motsvarande
utgift för den återstående, väsentliga delen av lånet torde kunna
beräknas till omkring 200,000 kronor per år eller, fördelat på 165,000 sannolika
vårddagar, omkring 1 krona 20 öre per vårddag.
Bidrag till täckande av denna betydande årliga utgift kan lasarettet ej förvänta
annat än från Stockholms stad och län samt från staten. Lasarettets avtal
med staden om vård av stadens sjuka gäller endast under detta år. Vid
förlängning av avtalet lärer, enligt vad inhämtats, staden ej kunna förväntas
vilja deltaga i annuitetskostnader för andra än sådana medellösa sjuka, för
vilka staden enligt nu gällande avtal är ansvarig. Antalet vårddagar för
dylika sjuka uppgick exempelvis under sista budgetåret 1925—1926 till
28,211. Efter en beräknad kostnad för vårddag av 1 krona 20 öre uppgår
den del av annuiteten lasarettet för nämnda år kunnat erhålla av staden,
till 33,853 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Kontrakt om vård å serafimerlasarettet av sjuka från Stockholms län
gäller intill tre år efter det någondera parten uppsagt detsamma. Lasarettet
tillhandahåller i mån av behov 100 sängar. Ersättning utgår med
den för varje år beräknade verkliga sjukvårdskostnaden å lasarettet, med
iakttagande att, bland annat, ny- och ombyggnadsutgiftcr icke medräknas
i sjukvårdskostnaden, och att i avseende å fyrtio av de sängar, som äro
tagna i anspråk i kostnaden icke heller inberäknas utgifterna för fastigheternas
underhåll och onera. På grund av dessa bestämmelser lärer, enligt
vad direktionen inhämtat, landstinget icke vara villigt att för de fyrtio sängarna
vidkännas någon utgift för ifrågasatta ändringsarbeten. Däremot
torde lasarettet för övriga å länets ackord under året belagda vårdplatser kunna
påräkna därå belöpande andel i utgifterna för länet. Den summa, som på
denna grund under det som exempel tagna budgetåret 1925—1926 skulle
tillfallit lasarettet, uppgår till 9,241 kronor. Efter avdrag av vad med tilllämpning
av beläggningen nämnda år skolat gäldas av Stockholms stad och
län återstår av annuitetsbeloppet omkring 157,000 kronor. Till betalning
av denna del av årslikviden, som givetvis är utsatt för variationer, saknar
lasarettet egna medel. För att kunna upptaga det ifrågasatta lånet måste
lasarettet kunna påräkna att av staten erhålla härför erforderligt bidrag.
Därest framdeles för lasarettet förmånligare villkor än de nu gällande skulle
kunna erhållas för vård av sjuka från vare sig Stockholms stad och län
eller andra län, kommer givetvis bidraget från staten att i motsvarande grad
minskas.
Departe- Departementschefen framhåller, att det måste anses som en tvingande
mentschefen. nödvändighet att de föreslagna ombyggnadsarbetena med det allra snaraste
verkställas. Förhållandena i avseende på lasarettets lokaler vore nämligen
i flera hänseenden sådana, att ombyggnads- och moderniseringsarbeten ej längre
utan allvarligt men för sjukvården och undervisningen kunna undanskjutas.
Beträffande omfattningen av dessa arbeten hade sjukhuskommissionen, med
avvikelse från det för 1926 års riksdag framlagda förslaget, i huvudsak
förordat det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga uppgjorda, mera omfattande
ombyggnadsförslaget, detta med hänsyn till att lasarettet, enligt
kommissionens förslag, skulle såsom sådant fungera icke blott under tiden
för det nya kliniska sjukhusets uppförande utan därutöver för en avsevärd
tid framåt. Ehuru departementschefen med hänsyn till sjukhusfrågans allmänna
läge måste hysa vissa betänkligheter att nu gå in för det mera omfattande
ombyggnadsförslaget, hade han likväl i betraktande av den utgångspunkt
sjukhuskommissionen uppställt i förevarande hänseende och vilken
han funnit sig böra godtaga låtit sin tveksamhet i detta avseende vika.
Vad angår sättet för bestridande av de till 3,199,700 kronor eller i runt
tal 3,200,000 kronor uppskattade kostnaderna för ombyggnadsarbetena ansluter
departementschefen sig till det av kommissionen förordade, såsom
alternativ III betecknade förslaget.
Innebörden av detta kommissionens förslag till finansiering av ombyggnads-
och ändringsarbetena synes enligt departementschefens mening icke vara
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
11
fullt klar. Givetvis läge det närmast till hands att i likhet med en del
av de i ärendet hörda myndigheterna tolka detsamma såsom åsyftande en
höjning av legosängsavgifterna. En dylik anordning hade emellertid mött en bestämd
gensaga från Stockholms stads sida och stadens ståndpunkt härutinnan
vore grundad på den principiella uppfattningen att legosängsavgifterna vid
seraf]merlasarettet borde bestämmas till samma belopp som vid stadens egna
sjukhus. Även ur undervisningsintressets synpunkt funne departementschefen
att en höjning av legosängsavgifterna vid serafimerlasarettet borde undvikas,
enär densamma med allt skäl kunde befaras medföra en för den kliniska undervisningen
menlig nedgång av antalet patienter å lasarettet i det att de sjuka
hellre sökte sig till stadens sjukhus med deras lägre avgifter. Under sådana
förhållanden torde enligt departementschefens mening ej återstå annan
utväg än att för lånets förräntande och amortering erforderliga medel i likhet med
övriga överskjutande kostnader bestredes av Stockholms stad och län samt staten
underform av ökade bidrag till vårdkostnaderna. Vad inteckningsbeloppet anginge
hade det framhållits att detsamma vore högt i förhållande till det nuvarande
taxeringsvärdet, men såsom statskontoret uttalat torde det ej möta hinder
att få de ifrågasatta inteckningarna belånade mot lägsta inteckningsränta. Även
om sålunda från denna synpunkt någon befogad anledning till tveksamhet icke
torde kunna anses föreligga, kunde givetvis från andra synpunkter betänkligheter
resas mot den ifrågasatta finansplanen, främst med hänsyn till inteckningsbeloppets
storlek i förhållande till fastighetens taxeringsvärde och till storleken av
den amorteringssumma, som under en följd av år komme att tynga lasarettets
ekonomi. Departementschefen hade emellertid av vad i ärendet förekommit icke
funnit sådana omständigheter vara förebragta, som kunde föranleda honom att
motsätta sig sjukhuskommissionens förslag även i denna del. \ id bifall
till ifrågavarande förslag skulle det belopp, som av 1926 års riksdag beviljats
för då avsedda ombyggnadsarbeten, icke komma till användning.
Då emellertid förverkligandet av berörda förslag rörande kostnadernas bestridande
skulle för statsverket medföra en betydande kostnad av lasarettsdirektionen
med hänsyn till nu gällande avtal med Stockholms stad
och Stockholms län uppskattad till 157,000 kronor årligen torde, anför
departementschefen vidare, i enlighet med statskontorets förslag riksdagens
yttrande i ärendet böra inhämtas, innan medgivande lämnades till lånets
upptagande.
I detta sammanhang — anför departementschefen slutligen — torde jämväl
böra beaktas, vad direktionen påpekat rörande saknaden av kontroll å kostnadsberäkningarna
ävensom beträffande behovet av ytterligare utrustning för
lasarettet. Vidare torde böra framhållas att, för den händelse nuvarande
serafimerlasarettet ej skulle komma att fortbestå den tid, som avsetts för
lånets amorterande eller 30 år, utan före utgången av sagda tid upphöra,
statsverket givetvis icke vore ansvarigt för betalningen av vad som då återstode
oguldet av lånet.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
Utskottets
yttrande.
Utskottet har av den föreliggande utredningen övertygats om nödvändigheten
av att vissa ändrings- och reparationsarbeten vid serafimerlasarettet
komma till utförande och med hänsyn till att, enligt planen för det
nya sjukhusets utbyggande, serafimerlasarettet skulle fortbestå såsom sjukhus
under en avsevärd tid framåt, har utskottet ej heller något att erinra
mot den omfattning som givits åt ombyggnadsarbetena enligt Kungl. Maj:ts
förslag. Beträffande frågan om anskaffande av medel till bestridandet av
kostnaderna för ombyggnaden har utskottet jämväl härutinnan ansett sig
böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.
Till vad i övrigt i denna fråga från departementschefens sida anförts, vill
utskottet ansluta sig, därvid emellertid utskottet förutsätter, att icke några arbeten
för nu ifrågavarande ombyggnad påbörjas innan överenskommelse träfffats
med Stockholms stad och Stockholms län rörande stadens respektive
länets deltagande i de kostnader som av ombyggnadsarbetena föranledas.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer alltså utskottet
att riksdagen må medgiva,
a) att det s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den
Karlbergs kungsgård tillhöriga s. k. Solnaskogen ävensom
kronolägenheterna Stenbrottet nr 1, Falkenärsbostället och
Fogdevreten nr 1 i Solna socken och i areal innehållande
omkring 559,000 kvm., må med den huvudsakliga sträckning,
som utmärkts å i ärendet företedd karta, upplåtas till
förläggningsplats för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i
Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet under
förutsättning, att i fråga om samarbete mellan staten, Stockholms
stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet
av sjukhuset träffas överenskommelser, som kunna
av Kungl. Maj:t och riksdagen godkännas.
b) att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten
å nuvarande serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse
med förslag, som avgivits av direktionen över
lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen den 6 december
1926, må upptagas ett lån å högst 3,200,000 kronor,
att amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning
i lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms
stad, ävensom att fastigheten må för ändamålet intecknas,
utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa
250.000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst
2.950.000 kronor, jämte ränta.
Stockholm den 6 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 97.
13
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. F. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist,
A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin och D. A. Petrén;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R. Jansson
i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, 0. Nilsson
i Örebro, J. Olofsson i Digernäs och 0. Andersson i Höör.
Reservation
av herr Nilsson i Malmö, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om
avslag å Kungl. Maj:ts framställning i vad densamma avser upplåtande av
det s. k. Norrbackaområdet till förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus
och nya lokaler för karolinska institutet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. a1 i texten