Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.

1927-05-06 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

1

Nr 97.

Ankom till riksdagens kansli den 6 maj 1927 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats

för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m.m.

(2:a avd.)

1 en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1927 dagtecknad proposition, nr

223, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

dels att det s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den Karlbergs

kungsgård tillhöriga s. k. Solnaskogen ävensom kronolägenheterna Stenbrottet

nr 1, Falkenärsbostället och Fogdevreten nr 1 i Solna socken och i areal

innehållande omkring 559,000 kvm., må med den huvudsakliga sträckning,

som utmärkts å i ärendet företedd karta, upplåtas till förläggningsplats för

uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska

institutet under förutsättning, att i fråga om samarbete mellan staten,

Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet av

sjukhuset träffas överenskommelser, som kunna anses förenliga med statens

intressen;

dels ock att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten å nuvarande

serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse med förslag, som

avgivits av direktionen över lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen

den 6 december 1926, må upptagas ett lån å högst 3,200,000 kronor, att

amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning i lasarettets fastighet

nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms stad, ävensom att fastigheten

må för ändamålet intecknas, utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa

250,000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst 2,950,000 kronor, jämte

ränta.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 44 höft. (Nr 97—98.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

1920 års riksdagsbeslut.

Genom proposition den 19 mars 1926, nr 216, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att till ändringsarbeten å nuvarande sorafimerlasarettet i huvudsaklig

överensstämmelse med ett utav de s. k. 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga

den 24 september 1925 avgivet förslag för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 307,600 kronor, under förutsättning att ett

lika stort belopp för samma ändamål beviljades av Stockholms stad och

Stockholms läns landsting.

I skrivelse den 5 juni 1926, nr 345, anmälde riksdagen sitt beslut med

anledning av Kungl. Maj:ts ovanberörda proposition och anförde därvid

bland annat:

»Det förslag, som från sjukhusbyggnadssakkunnigas sida föreligger angående

nya lokaler för serafimerlasarettet, är av en synnerligen omfattande

räckvidd och innebär högst betydande anspråk på statens ekonomiska medverkan.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen

tänkt sig, att den stora frågan om ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler

för en medicinsk högskola skall hänskjutas till förnyad utredning. Riksdagen

finner en dylik skyndsam utredning synnerligen önsklig, och bör

givetvis därvid i främsta rummet beaktas synpunkten att söka nedbringa

kostnaderna till skäliga proportioner. I samband härmed torde, likaledes i

besparingssyfte, böra tagas i övervägande, huruvida icke i förhållande till

det föreliggande förslaget utrymmena i de olika klinikerna kunna i vissa

fall begränsas och ytterligare inskränkningar göras särskilt i avseende å

laboratorier och andra för de medicinskt-vetenskapliga undersökningarna avsedda

anordningar. Vid den av riksdagen sålunda såsom önsklig betecknade

nya utredningen torde jämväl frågan om garnisonssjukhusets sammanförande

med serafimerlasarettet böra bliva föremål för ytterligare övervägande,

särskilt vad den finansiella sidan av saken angår.

Departementschefen angiver såsom eu förutsättning för den medicinska

undervisningen i Stockholm ett samarbete med Stockholms stad. Riksdagen

anser lika med departementschefen fullt riktigt, att vid genomförande av

den ifrågasatta organisationen ett samarbete kommer till stånd med Stockholms

stad, en anordning, som enligt riksdagens mening principiellt sett

måste lända till båtnad för båda parterna. I detta hänseende har departementschefen

angivit vissa allmänna grunder. Dessa av departementschefen

från hans ståndpunkt angivna grunder innehålla emellertid moment, där

enligt riksdagens mening betydligt förmånligare villkor för statsverket måste

anses vara oeftergivliga. Aven härutinnan synes en förnyad utredning erforderlig

i syfte att nå fram till en överenskommelse, där statens intressen

bliva väsentligt bättre tillgodosedda. Vid eu sådan utredning torde böra

tagas i betraktande, huruvida icke de villkor, som gällt och gälla i fråga om

nybyggnader för och underhåll av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund, i tillämpliga delar kunna tjäna till ledning.

Riksdagen har vid sådant förhållande intet att erinra mot det av Kungl.

Maj:t äskade anslaget till vissa ändringsarbeten å lasarettet.

Departementschefen har från förutsättningen av nybyggnader för en ny

medicinsk högskola angivit eu del tomter i Stockholms närhet, vilka varit

föremål för övervägande såsom förläggningsplatser för den nya högskolan.

Riksdagen anser, att denna fråga bör underkastas en förnyad noggrann

undersökning, och vill nu icke i annan män uttala sig härutinnan, än att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

3

riksdagen vill framhålla, att den i statsrådsprotokollet omnämnda tomten å

Ladugårdsgärdet icke bör, med hänsyn till det höga försäljningsvärde marken

här betingar, under några förhållanden vidare komma i betraktande.

Däremot vill det synas riksdagen, som om — förutom de av departementschefen

omförmälda tomterna — jämväl det område, där för närvarande

Fältrittklubbens bana är belägen, bör vid den förnyade undersökningen

komma under omprövning. Vidare vill riksdagen framhålla, hurusom i

utredningen beträffande varje ifrågasatt plats bör angivas det beräknade

tomtvärdet, då ju endast härigenom klar översikt kan vinnas över de verkliga

kostnaderna för sjukhusbygget.»

Riksdagen slutade med att anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag, till ändringsarbeten å nuvarande serafimerlasarettet i huvudsaklig

överensstämmelse med sjukhusbyggnadssakkunnigas den 24 september

1925 avgivna förslag för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag

av 307,600 kronor, under förutsättning att ett lika stort belopp

för samma ändamål beviljades av Stockholms stad och Stockholms läns

landsting.

Ifrågavarande av 1926 års riksdag beviljade anslag bar ännu icke tagits

i anspråk för sitt ändamål.

Genom beslut den 24 augusti 1926 föreskrev Kungl. Maj:t, att frågan

om ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och om nya lokaler för

karolinska institutet skulle hänskjutas till en kommission, som skulle hava

att — med beaktande av de utav riksdagen i dess ovanberörda skrivelse

den 5 juni 1926, nr 345, angivna synpunkterna — verkställa förnyad utredning

i ifrågavarande ämnen, samt förordnade ordförande och ledamöter

i kommissionen. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att det skulle

åligga kommissionen att snarast möjligt till Kungl. Maj:t inkomma med

förslag till förläggningsplats för det nya sjukhuset och karolinska institutet

samt att kommissionen skulle äga befogenhet att, därest detta för fullgörandet

av kommissionens uppdrag visade sig erforderligt, träda i förhandlingar

med av Stockholms stad för ändamålet eventuellt utsedda representanter.

Härefter erhöll kommissionen den 15 oktober 1926 bemyndigande

att, därest så betunnes erforderligt, träda i förhandlingar jämväl med av

Stockholms län utsedda representanter.

Sedan överläggningar med delegerade för såväl Stockholms stad som

Stockholms län ägt rum angående ifrågasatt samarbete vid uppförande av

nytt kliniskt sjukhus i Stockholm samt yttranden i ärendet inhämtats av

lärarkollegiet vid karolinska institutet, byggnadsstyrelsen och direktionen

över serafimerlasarettet, har kommissionen, som antagit namnet 1926 års

sjukhuskommission, med skrivelse den 26 januari 1927 till Kungl. Maj:t

överlämnat av kommissionen avgivet utlåtande, innefattande dels förslag till

förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler

Tillsättandet

av 1926 års

sjukhuskommission.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Plats för nytt

kliniskt sjukhus.

Karolinska

institutets

lärar
kollegium.

Sjukhuskommissionens

utlåtande

den 26 januari

1927.

för karolinska institutet, dels förslag till huvudgrunder för samarbete med

Stockholms stad och Stockholms län rörande uppförandet och drivandet av det

nya kliniska sjukhuset, dels ock förslag om verkställande av vissa ombyggnadsarbeten

å nuvarande serafimerlasarettet.

Sjukhuskommissionens utlåtande är såsom bilaga fogat vid nu förevarande

proposition.

I propositionen ha till avgörande upptagits frågorna om förläggningsplats

för det nya sjukhuset samt om verkställande av ombyggnadsarbeten

å serafimerlasarettet. På kommissionens förslag till huvudgrunder

för samarbete med Stockholms stad och Stockholms län har departementschefen

av angivna skäl förklarat sig icke nu närmare ingå.

För att erhålla kännedom om lärarkollegiets vid karolinska institutet uppfattning

rörande den lämpligaste förläggningsplatsen för ett nytt kliniskt

sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet har" kommissionen

inhämtat kollegiets yttrande angående fjorton tomtområden.

Uti sitt den 14 oktober 1926 till kommissionen avgivna utlåtande har

kollegiet uttalat, att kollegiet funnit det s. k. Norrbackaområdet äga avgjorda

företräden framför övriga områden. Kommissionen borde därför i första

hand låta vidare utreda detta områdes lämplighet för ändamålet.

Sjukhuskommissionen har funnit två av de ifrågasatta tomterna, nämligen

Norrbackatomten samt Fältrittklubbens bana jämte delar av angränsande

områden, Kattrumpsbacken och Östermalms idrottsplats, så belägna,

att de med fördel lämpa sig såsom förläggningsplatser för ett större kliniskt

sjukhus. De Övriga tomterna hava på anförda grunder ansetts böra lämnas

ur räkningen eller icke kunnat förordas. Kommissionen framhåller emellertid,

att beträffande Fältrittklabbens bana de representanter för Stockholms

stad, som förhandlat med kommissionen rörande det ifrågasatta ekonomiska

samarbetet vid uppförandet av det nya kliniska sjukhuset, gjort gällande,

att Fältrittklubbens bana skulle ur stadens synpunkt vara lämpligare såsom

förläggningsplats för ett sjukhus än Norrbackatomten. Särskilt hade från

deras sida framhållits, att å Östermalm icke funnes något sjukhus med poliklinisk

verksamhet. Enligt kommissionens mening måste dock det s. k.

Norrbackaområdet utan tvekan anses såsom det ur olika synpunkter lämpligaste

såsom förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus i Stockholm

och nya lokaler för karolinska institutet. Kommissionen tillstyrker därför

för sin del, att den del av ifrågavarande område, som å upprättad karta

närmare angivits med heldragen svart linje och i areal innehåller omkring

565,000 kvm., måtte upplåtas för ändamålet. Till stöd härför anför kommissionen

:

»Av det föregående framgår, att Norrbackatomten ur många synpunkter

måste anses fylla de krav, som enligt kommissionens mening böra ställas å

en lämplig förläggningsplats för det nya kliniska sjukhuset. Jämväl den

s. k. Fältrittklubbens bana torde emellertid i vissa hänseenden vara lämplig

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

5

för ändamålet. Då ett val skall ske mellan dessa båda tomter, måste självfallet

möjligheten att på ett för statsverket ekonomiskt sätt utnyttja den

ena eller den andra tomten för sjukhusbygget bliva av väsentlig betydelse.

Den undersökning, som av byggnadsstyrelsen verkställts till utrönande av

lämpligheten att för ifrågavarande ändamål disponera ettdera av dessa tomtområden,

ådagalägger, att Norrbackatomten måste ur ekonomisk synpunkt

givas ett bestämt föresträde framför Fältrittklubbens bana.

Till närmare belysning härav får kommissionen lämna följande sammanfattning

av de utredningar, som byggnadsstyrelsen låtit anställa. Härvid

bör dock erinras om, att allenast approximativa siffror kunnat erhållas, då

helt naturligt mera detaljerade undersökningar rörande kostnaderna icke i

detta sammanhang varit möjliga att verkställa. Såsom jämförelsematerial

torde de i det följande anförda sifferuppgifterna i allt väsentligt kunna

godtagas.

Beträffande Norrbackaområdet hava grundläggningskostnaderna för sjukhusets

byggnader beräknats till 2,552,000 kronor. Kostnaderna för kulvertar,

avloppsledningar, rörgravar, gator samt sprängningsarbeten för planering

hava upptagits till 2,276,750 kronor. Om detta område skulle tagas i anspråk

för ett sjukhusbygge av den omfattning, som föreslogs av 1919 års

sjukhusbyggnadssakkunniga i deras alternativ II, skulle sammanlagda kostnaderna

för ifrågavarande arbeten alltså komma att uppgå till 4,828,750

kronor.

Motsvarande kostnader för iordningställandet av Fältrittklubbens bana

jämte angränsande områden hava angivits, grundläggningskostnaderna till

2.670.000 kronor och kostnaderna för terrassering, transport- och rörkulvertar,

rörgravar och avloppsledning till 2,825,000 kronor eller tillhopa 5,495,000

kronor. Förläggandet av ett sjukhus av den omfattning som ovan nämnts

till sistberörda områden skulle sålunda kunna beräknas draga omkring

666.000 kronor högre kostnader än om Norrbackatomten utnyttjades för

sådant ändamål.

I detta sammanhang har kommissionen ansett det vara av visst intresse

att äga kännedom om, hur kostnaderna för det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga

föreslagna kliniska sjukhusets förläggande å Ladugårdsgärdetomten

skulle te sig i förhållande till ovan anförda siffror. Härvid

har det dock varit nödvändigt att omräkna de på sin tid lämnade kostnadsuppgifterna

för detta sjukhusbygge med hänsyn tagen till nu gällande priser.

En ökning av arbetskostnaderna har nämligen under de senaste åren inträtt.

För att jämförelsen icke skall bliva missvisande hava sålunda beräkningarna

verkställts efter samma grunder, som gällt för de i det föregående lämnade

sifferuppgifterna.

Vid en undersökning, som på anmodan av kommissionen företagits inom

byggnadsstyrelsen, har det visat sig, att grundläggningskostnaderna för de i

Ladugårdsgärdeförslagets alternativ II upptagna byggnaderna enligt numera

gällande priser skulle uppgå till 2,245,000 kronor. Kostnaderna för kulvertar,

avlopp, rörgravar m. m. hava uppskattats till 2,255,000 kronor. Sammanlagda

kostnaderna för sjukhusets förläggande till den föreslagna Ladugårdsgärdetomten

skulle alltså med nuvarande prisnivå uppgå till 4,500,000

kronor. I dessa kostnader hava dock icke inberäknats utgifter för terrasseringsarbeten.

Vid tomtvalet måste hänsyn tagas jämväl till värdet å det markområde,

som skall tagas i anspråk för sjukhusbygget. Tomtvärdet å Norrbacka
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Sjukhuskom

missionens

skrivelse den

26 februari

1927.

området, inberäknat gator m. m., har av byggnadsstyrelsen uppskattats till

16 kronor pr kvm. Då tomten innehåller en areal av omkring 565,000

kvm., skulle tomtvärdet, därest hela området ställdes till sjukhusets disposition,

kunna beräknas till 9,040,000 kronor.

Fältrittklubbens bana jämte Östermalms idrottsplats, vilka hava ett ytinnehåll

av tillhopa omkring 252,000 kvm., hava åsatts ett tomtvärde av 30

kronor per kvm. Som den s. k. Kattrumpsbacken jämväl måste tagas i

anspråk, för den händelse sjukhuset skulle förläggas till ifrågavarande plats,

måste även denna tomts värde tagas i beräkning. I sin helhet innehåller

Kattrumpsbacken i areal cirka 107,000 kvm. och har tomtmarken värderats

till 8 kronor per kvm. Även om allenast en del av detta område skulle

behöva användas för sjukhusbygget, torde dock den återstående delen av

tomten, utgörande sluttningen mot Ugglevikskällan, bliva onyttig och icke

kunna exploateras för annat ändamål. Under förutsättning att nu angivna

områden, i areal innehållande tillhopa 359,000 kvm., i sin helhet ställdes

till förfogande, skulle tomtvärdet kunna uppskattas till sammanlagt (252,000 X

X30+107,000X8) 8,416,000 kronor.

Tomtvärdet å Norrbackaområdet skulle sålunda ställa sig 624,000 kronor

högre än värdet å Fältrittklubbens bana med angränsande områden. Härvid

är emellertid att märka, att Norrbackatomtens ytinnehåll vid denna beräkning

upptagits till 565,000 kvm., medan de andra områdena i areal

innehålla allenast 359,000 kvm. Skillnaden i ytvidd till Norrbackatomtens

favör uppgår till icke mindre än 206,000 kvm. Därest endast en del av

Norrbackaområdet skulle tagas i anspråk för sjukhusbygget samt denna del

beräknades till samma storlek som de andra områdenas sammanlagda areal

eller 359,000 kvm., skulle tomtvärdet å angivna del av Norrbackatomten

efter ett pris av 16 kronor per kvm. uppgå till 5,744,000 kronor. Tomtmarken

å Norrbackaområdet skulle under denna förutsättning ställa sig

2,672,000 kronor billigare än motsvarande areal å Fältrittklubbens bana

jämte angränsande områden.

Med hänsyn till vad den verkställda utredningen givit vid handen kan

kommissionen för sin del icke biträda förslaget om att för sjukhusbygget

utnyttja den s. k. Fältrittklubbens bana. Såväl ekonomiska skäl som framför

allt tomtplatsens otillräckliga ytinnehåll tala häremot. Vidare måste beaktas

de svårigheter och det dröjsmål, som skulle uppkomma, innan dispositionsrätt

till hela det erforderliga markområdet kunde erhållas. Nödvändigheten

av att låta verkställa omfattande utfyllningar å vissa delar av tomten skulle

tillika avsevärt fördröja sjukhusbyggets igångsättande.

Vid sådant förhållande har kommissionen utan tvekan kunnat träffa sitt

val av förläggningsplats för det nya sjukhuset. Ur alla synpunkter synes

det s. k. Norrbackaområdet vara lämpligt att utnyttja för nu ifrågavarande

ändamål. Då det å nämnda karta med streckad svart linje utmärkta område,

utgörande del av Solna komministersboställe och innehållande i areal

omkring 43,000 kvm. i en framtid torde kunna tagas i anspråk för utvidgning

av sjukhusområdet, synes berörda fastighet icke böra utnyttjas för

annat ändamål än det nuvarande utan att undersökning verkställes om

lämpligheten och nödvändigheten av att jämväl detta område ställes till det

kliniska sjukhusets och karolinska institutets disposition.»

I en den 26 februari 1927 dagtecknad skrivelse har sedermera sjukhuskommissionen

anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Vid tidpunkten för avlämnande till Kungl. Maj:t av sjukhuskommissionens

betänkande hade vissa av kommissionen hos byggnadsstyrelsen begärda

utredningar rörande kostnaderna för grundläggnings- och terrasseringsarbeten

m. m. vid eventuell förläggning av det nya sjukhuset å Norrbackaområdet,

respektive Fältrittklubbens bana jämte angränsande områden ännu icke hunnit

helt slutföras. Med hänsyn till att kommissionens utlåtande rörande

förläggningsplatsen för sjukhuset skulle snarast möjligt avgivas, ansåg kommissionen

sig emellertid icke kunna avvakta dessa utredningars definitiva

avslutande. Med skrivelse den 18 februari 1927 har byggnadsstyrelsen härefter

till kommissionen inkommit med slutresultatet av den begärda utredningen,

innefattande två av kaptenen Wiborgh upprättade promemorior

ävensom byggnadsstyrelsens eget utlåtande.

Innehållet i dessa handlingar föranleder emellertid icke någon förändring

i fråga om den ståndpunkt kommissionen intagit i sitt betänkande angående

val av förläggningsplats för det nya kliniska sjukhuset.

I byggnadsstyrelsens, av sjukhuskommissionen omnämnda utlåtande anföres

bland annat: 18 ffg™™

Som slutresultat av den verkställda ytterligare utredningen framgår, att

enligt numera gällande arbetspriser sammanlagda kostnaderna för byggnadsgrunder,

kulvertar, rörgravar, avloppsledningar utom sjukhusområdet samt

terrasseringsarbeten vid sjukhusets förläggning till de olika områdena uppskattats

till följande belopp.

Ladugårdsgärdet............................kronor 4,950,000:

Norrbackaområdet........................... * 5,280,000:

Fältrittklubbens bana etc...................... * 5,495,000:

Differenserna mellan kostnaderna för dessa arbeten vid ifrågavarande förläggningsplatser

hava således visat sig vara avsevärt mindre än som framgått

av de siffror, vilka varit tillgängliga vid ett tidigare stadium av utred

ningarna, och då dessa kostnadsskillnader utgöra endast eu obetydlig del

av totalkostnaden för sjukhusanläggningen i dess helhet, synas desamma

icke böra tillmätas alltför stor betydelse vid sidan av de förhållanden i

övrigt, som måste tagas i betraktande vid bedömandet av de föreslagna

förläggningsområdenas större eller mindre lämplighet.

I utlåtande den 3 mars 1927 anför byggnadsstyrelsen, bland annat, att Byggnad*

om en effektiv koncentration åvägabringas i själva anläggningen, eniigt 3 mars 192?

byggnadsstyrelsens uppfattning Norrbackaområdet synes kunna lämpa sig

för ifrågavarande ändamål och lämna erforderligt utrymme jämväl för erforderliga

utvidgningar under den närmare framtiden.

Departementschefen förklarar, att han ingalunda vill förneka, att befogade

erinringar kunna göras mot det såsom förläggningsplats för det nya sjukhuset

föreslagna Norrbackaområdets lämplighet, men beträffande sagda område

och Fältrittklubbens bana — såsom ärendet nu närmast förelåge, stode

valet mellan dessa båda områden — hade han vid prövning av olika på

frågan inverkande omständigheter, såvitt desamma nu läte bedöma sig, flin
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Utskottets

yttrande.

Ombyggnadsarbeten

å nuvarande

seraflmerlasarettet.

Sjukhuskom
missionen.

nit övervägande skäl tala för Norrbackaområdet. lian ansåge därför, att

riksdagens yttrande borde inhämtas, huruvida riksdagen medgåve detta områdes

disponerande till tomt för nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för

karolinska institutet. Ett dylikt medgivande skulle naturligen icke ha karaktären

av ett definitivt ställningstagande i frågan under alla förhållanden

utan endast innebära ett preliminärt beslut, varigenom utgångspunkt erhölles

för fortsatt utredning av ärendet och blivande förhandlingar med Stockholms

stad och län. Tomtens framtida upplåtande för ändamålet skulle

följaktligen bliva beroende av att med vederbörande träffades sådan överenskommelse

i fråga om samarbete vid uppförandet och drivandet av sjukhuset,

som kunde befinnas förenlig med statens intressen.

Av de områden, som ifrågasatts såsom förläggningsplats för det nya kliniska

sjukhuset, torde det s. k. Norrbackaområdet — såvitt den nu föreliggande

utredningen giver vid handen — enligt utskottets mening erbjuda

de största fördelarna. Visserligen kunna jämväl mot detta område ur åtskilliga

synpunkter erinringar göras, men å andra sidan har vad sjukhuskommissionen

anfört till förmån för sitt förslag synts utskottet vara så tungt

vägande, att utskottet icke tvekat förorda, att det av Kungl. Maj:t begärda

medgivandet till områdets upplåtande för uppförande av ett nytt kliniskt

sjukhus av riksdagen lämnas. Härvid förutsätter emellertid utskottet att,

innan andra åtgärder vidtagas för områdets tagande i anspråk för det

avsedda ändamålet än uppgörande av ritningar och kostnadsberäkningar,

preliminära överenskommelser träffas i fråga om samarbete mellan staten,

Stockholms stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet av det

nya sjukhuset.

Kommissionen har vidare behandlat frågan om ombyggnadsarbeten å nuvarande

serafimerlasarettet och anför härom huvudsakligen följande.

I fråga om serafimerlasarettets modernisering säger sjukhuskommissionen

sig hava kommit till den uppfattningen, att serafimerlasarettet icke bör i

samband med det nya sjukhusets iordningställande nedläggas utan bibehållas

såsom sjukhus under eu tidrymd av 25 ä 30 år. För att lasarettet

under denna tid skall kunna fylla sin uppgift i sjukvårdens tjänst och dessutom

tillsvidare tjäna såsom särskilt undervisningssjukhus måste emellertid

med det snaraste vissa ganska omfattande ändrings- och förbättringsarbeten

komma till stånd. Den redogörelse, som i det föregående av kommissionen

lämnats för de lokala förhållandena vid lasarettet, giver enligt kommissionens

mening klart vid handen, att det är ofrånkomligt att verkställa de

ifrågasatta arbetena, för att lasarettets verksamhet skall kunna nöjaktigt

uppehållas. De brister, som vidlåda lasarettets lokaler, synas kommissionen

så framträdande, att ett snabbt avhjälpande av dem måste anses vara

ett allmänt intresse av största vikt.

Det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga senast framlagda förslaget

om utförande av ändringsarbeten å lasarettet till en beräknad kostnad av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

9

615,200 kronor var framlagt under förutsättning att lasarettets livslängd

bleve begränsad till byggnadstiden för det nya sjukhuset. Då kommissionen

utgår från att lasarettet bör bibehållas jämväl ett eller annat årtionde

därefter, anser kommissionen nämnda förslag vara otillräckligt och

föreslår i stället vidtagande av de mera genomgripande förändringar och

förbättringar av lasarettets lokaler, som föreslagits av sjukhusbyggnadssakkunniga

i deras skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 januari 1925, dock med

vissa av lasarettets direktion uti skrivelse den 6 december 1926 förordade

smärre jämkningar. Kostnaderna för lasarettets modernisering i enlighet

härmed beräknas med de högre priser, som numera gälla, komma att belöpa

sig till 3,199,700 kronor.

I fråga om sättet för anskaffande av medel för bestridande av dessa kostnader

har kommissionen haft tre alternativa förslag under omprövning (sid.

62 och 63). Kommissionen har för sin del funnit starka skäl tala för förslaget

enligt alt. III, enligt vilket hela det för ombyggnadsarbetenas verkställande

erforderliga beloppet, 3,199,700 kronor, skulle av serafimerlasarettet

upplånas mot inteckning i lasarettstomten samt lånebeloppet sedermera genom

höjning av vårdavgifterna förräntas och avamorteras under en tidrymd

av minst trettio år. Om den del av beloppet, som avsetts för inrättande

å kirurgiska kliniken av en avdelning för enskilda rum eller 138,700

kronor, täcktes genom ett särskilt tillägg i avgiften för vård å dessa rum,

skulle återstående belopp, 3,061,000 kronor, kunna avamorteras under trettio

års tid, om avgiften per vårddag höjdes med omkring 1 krona 20 öre.

Direktionen över serafimerlasarettet, som den 26 februari 1927 yttrat sig

i ärendet, anför rörande sjukhuskommissionens förslag i fråga om anskaffande

av medel för bestridande av ombyggnadsarbetena huvudsakligen följande.

Under inga förhållanden bör ett lån upptagas utan att för lasarettet

trygghet finnes att kunna uppfylla de finansiella förpliktelser, lasarettet därigenom

iklädes.

Enligt vad direktionen inhämtat torde svårighet ej möta att mot den erbjudna

säkerheten erhålla ett lån till det av kommissionen förordade beloppet.

Förräntning och amortering av den del därav, som avses till inredning

av ett antal enskilda rum å lasarettets kirurgiska klinik, böra kunna

ske genom föreslagen höjning av sjukvårdsavgifterna å dessa rum. Motsvarande

utgift för den återstående, väsentliga delen av lånet torde kunna

beräknas till omkring 200,000 kronor per år eller, fördelat på 165,000 sannolika

vårddagar, omkring 1 krona 20 öre per vårddag.

Bidrag till täckande av denna betydande årliga utgift kan lasarettet ej förvänta

annat än från Stockholms stad och län samt från staten. Lasarettets avtal

med staden om vård av stadens sjuka gäller endast under detta år. Vid

förlängning av avtalet lärer, enligt vad inhämtats, staden ej kunna förväntas

vilja deltaga i annuitetskostnader för andra än sådana medellösa sjuka, för

vilka staden enligt nu gällande avtal är ansvarig. Antalet vårddagar för

dylika sjuka uppgick exempelvis under sista budgetåret 1925—1926 till

28,211. Efter en beräknad kostnad för vårddag av 1 krona 20 öre uppgår

den del av annuiteten lasarettet för nämnda år kunnat erhålla av staden,

till 33,853 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Kontrakt om vård å serafimerlasarettet av sjuka från Stockholms län

gäller intill tre år efter det någondera parten uppsagt detsamma. Lasarettet

tillhandahåller i mån av behov 100 sängar. Ersättning utgår med

den för varje år beräknade verkliga sjukvårdskostnaden å lasarettet, med

iakttagande att, bland annat, ny- och ombyggnadsutgiftcr icke medräknas

i sjukvårdskostnaden, och att i avseende å fyrtio av de sängar, som äro

tagna i anspråk i kostnaden icke heller inberäknas utgifterna för fastigheternas

underhåll och onera. På grund av dessa bestämmelser lärer, enligt

vad direktionen inhämtat, landstinget icke vara villigt att för de fyrtio sängarna

vidkännas någon utgift för ifrågasatta ändringsarbeten. Däremot

torde lasarettet för övriga å länets ackord under året belagda vårdplatser kunna

påräkna därå belöpande andel i utgifterna för länet. Den summa, som på

denna grund under det som exempel tagna budgetåret 1925—1926 skulle

tillfallit lasarettet, uppgår till 9,241 kronor. Efter avdrag av vad med tilllämpning

av beläggningen nämnda år skolat gäldas av Stockholms stad och

län återstår av annuitetsbeloppet omkring 157,000 kronor. Till betalning

av denna del av årslikviden, som givetvis är utsatt för variationer, saknar

lasarettet egna medel. För att kunna upptaga det ifrågasatta lånet måste

lasarettet kunna påräkna att av staten erhålla härför erforderligt bidrag.

Därest framdeles för lasarettet förmånligare villkor än de nu gällande skulle

kunna erhållas för vård av sjuka från vare sig Stockholms stad och län

eller andra län, kommer givetvis bidraget från staten att i motsvarande grad

minskas.

Departe- Departementschefen framhåller, att det måste anses som en tvingande

mentschefen. nödvändighet att de föreslagna ombyggnadsarbetena med det allra snaraste

verkställas. Förhållandena i avseende på lasarettets lokaler vore nämligen

i flera hänseenden sådana, att ombyggnads- och moderniseringsarbeten ej längre

utan allvarligt men för sjukvården och undervisningen kunna undanskjutas.

Beträffande omfattningen av dessa arbeten hade sjukhuskommissionen, med

avvikelse från det för 1926 års riksdag framlagda förslaget, i huvudsak

förordat det av 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga uppgjorda, mera omfattande

ombyggnadsförslaget, detta med hänsyn till att lasarettet, enligt

kommissionens förslag, skulle såsom sådant fungera icke blott under tiden

för det nya kliniska sjukhusets uppförande utan därutöver för en avsevärd

tid framåt. Ehuru departementschefen med hänsyn till sjukhusfrågans allmänna

läge måste hysa vissa betänkligheter att nu gå in för det mera omfattande

ombyggnadsförslaget, hade han likväl i betraktande av den utgångspunkt

sjukhuskommissionen uppställt i förevarande hänseende och vilken

han funnit sig böra godtaga låtit sin tveksamhet i detta avseende vika.

Vad angår sättet för bestridande av de till 3,199,700 kronor eller i runt

tal 3,200,000 kronor uppskattade kostnaderna för ombyggnadsarbetena ansluter

departementschefen sig till det av kommissionen förordade, såsom

alternativ III betecknade förslaget.

Innebörden av detta kommissionens förslag till finansiering av ombyggnads-

och ändringsarbetena synes enligt departementschefens mening icke vara

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

11

fullt klar. Givetvis läge det närmast till hands att i likhet med en del

av de i ärendet hörda myndigheterna tolka detsamma såsom åsyftande en

höjning av legosängsavgifterna. En dylik anordning hade emellertid mött en bestämd

gensaga från Stockholms stads sida och stadens ståndpunkt härutinnan

vore grundad på den principiella uppfattningen att legosängsavgifterna vid

seraf]merlasarettet borde bestämmas till samma belopp som vid stadens egna

sjukhus. Även ur undervisningsintressets synpunkt funne departementschefen

att en höjning av legosängsavgifterna vid serafimerlasarettet borde undvikas,

enär densamma med allt skäl kunde befaras medföra en för den kliniska undervisningen

menlig nedgång av antalet patienter å lasarettet i det att de sjuka

hellre sökte sig till stadens sjukhus med deras lägre avgifter. Under sådana

förhållanden torde enligt departementschefens mening ej återstå annan

utväg än att för lånets förräntande och amortering erforderliga medel i likhet med

övriga överskjutande kostnader bestredes av Stockholms stad och län samt staten

underform av ökade bidrag till vårdkostnaderna. Vad inteckningsbeloppet anginge

hade det framhållits att detsamma vore högt i förhållande till det nuvarande

taxeringsvärdet, men såsom statskontoret uttalat torde det ej möta hinder

att få de ifrågasatta inteckningarna belånade mot lägsta inteckningsränta. Även

om sålunda från denna synpunkt någon befogad anledning till tveksamhet icke

torde kunna anses föreligga, kunde givetvis från andra synpunkter betänkligheter

resas mot den ifrågasatta finansplanen, främst med hänsyn till inteckningsbeloppets

storlek i förhållande till fastighetens taxeringsvärde och till storleken av

den amorteringssumma, som under en följd av år komme att tynga lasarettets

ekonomi. Departementschefen hade emellertid av vad i ärendet förekommit icke

funnit sådana omständigheter vara förebragta, som kunde föranleda honom att

motsätta sig sjukhuskommissionens förslag även i denna del. \ id bifall

till ifrågavarande förslag skulle det belopp, som av 1926 års riksdag beviljats

för då avsedda ombyggnadsarbeten, icke komma till användning.

Då emellertid förverkligandet av berörda förslag rörande kostnadernas bestridande

skulle för statsverket medföra en betydande kostnad av lasarettsdirektionen

med hänsyn till nu gällande avtal med Stockholms stad

och Stockholms län uppskattad till 157,000 kronor årligen torde, anför

departementschefen vidare, i enlighet med statskontorets förslag riksdagens

yttrande i ärendet böra inhämtas, innan medgivande lämnades till lånets

upptagande.

I detta sammanhang — anför departementschefen slutligen — torde jämväl

böra beaktas, vad direktionen påpekat rörande saknaden av kontroll å kostnadsberäkningarna

ävensom beträffande behovet av ytterligare utrustning för

lasarettet. Vidare torde böra framhållas att, för den händelse nuvarande

serafimerlasarettet ej skulle komma att fortbestå den tid, som avsetts för

lånets amorterande eller 30 år, utan före utgången av sagda tid upphöra,

statsverket givetvis icke vore ansvarigt för betalningen av vad som då återstode

oguldet av lånet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

Utskottets

yttrande.

Utskottet har av den föreliggande utredningen övertygats om nödvändigheten

av att vissa ändrings- och reparationsarbeten vid serafimerlasarettet

komma till utförande och med hänsyn till att, enligt planen för det

nya sjukhusets utbyggande, serafimerlasarettet skulle fortbestå såsom sjukhus

under en avsevärd tid framåt, har utskottet ej heller något att erinra

mot den omfattning som givits åt ombyggnadsarbetena enligt Kungl. Maj:ts

förslag. Beträffande frågan om anskaffande av medel till bestridandet av

kostnaderna för ombyggnaden har utskottet jämväl härutinnan ansett sig

böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Till vad i övrigt i denna fråga från departementschefens sida anförts, vill

utskottet ansluta sig, därvid emellertid utskottet förutsätter, att icke några arbeten

för nu ifrågavarande ombyggnad påbörjas innan överenskommelse träfffats

med Stockholms stad och Stockholms län rörande stadens respektive

länets deltagande i de kostnader som av ombyggnadsarbetena föranledas.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer alltså utskottet

att riksdagen må medgiva,

a) att det s. k. Norrbackaområdet, bestående av del av den

Karlbergs kungsgård tillhöriga s. k. Solnaskogen ävensom

kronolägenheterna Stenbrottet nr 1, Falkenärsbostället och

Fogdevreten nr 1 i Solna socken och i areal innehållande

omkring 559,000 kvm., må med den huvudsakliga sträckning,

som utmärkts å i ärendet företedd karta, upplåtas till

förläggningsplats för uppförande av nytt kliniskt sjukhus i

Stockholm och nya lokaler för karolinska institutet under

förutsättning, att i fråga om samarbete mellan staten, Stockholms

stad och Stockholms län vid uppförandet och drivandet

av sjukhuset träffas överenskommelser, som kunna

av Kungl. Maj:t och riksdagen godkännas.

b) att till bestridande av kostnaderna för ombyggnadsarbeten

å nuvarande serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse

med förslag, som avgivits av direktionen över

lasarettet i skrivelse till sjukhuskommissionen den 6 december

1926, må upptagas ett lån å högst 3,200,000 kronor,

att amorteras under högst 30 år, mot säkerhet av inteckning

i lasarettets fastighet nr 8 i kvarteret Pilträdet i Stockholms

stad, ävensom att fastigheten må för ändamålet intecknas,

utöver redan beviljade inteckningar å tillhopa

250.000 kronor, för ett sammanlagt belopp av högst

2.950.000 kronor, jämte ränta.

Stockholm den 6 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 97.

13

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. F. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist,

A. Pers, J. G. Walles, E. A. Hallin och D. A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R. Jansson

i Falun, P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, 0. Nilsson

i Örebro, J. Olofsson i Digernäs och 0. Andersson i Höör.

Reservation

av herr Nilsson i Malmö, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om

avslag å Kungl. Maj:ts framställning i vad densamma avser upplåtande av

det s. k. Norrbackaområdet till förläggningsplats för ett nytt kliniskt sjukhus

och nya lokaler för karolinska institutet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förläggningsplats för nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. a1 i texten