Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till skyddande av firmanamn, som tidigare använts av bolag eller ekonomisk förening.
1928-02-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1928:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till skyddande av firmanamn, som tidigare använts av bolag eller ekonomisk förening.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr G,
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till
skyddande av firmanamn, som tidigare använts av
bolag eller ekonomisk förening.
I en"inom första kammaren väckt, till lagutskott liänvisad motion, nr 53,
vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Björnsson hemställt, att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla om förslag,
efter nödig utredning, till sådan ändring i lagarna den 12 augusti 1910 om
aktiebolag, den 22 juni 1911 om bankrörelse, den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse
samt den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar, att icke nytt
bolag eller ny ekonomisk förening må kunna till skada för det allmänna
eller för enskilda på sätt närmare angivits begagna firmanamn, som tidigare
använts av äldre bolag eller förening.
Yid 1927 års riksdag framförde herr Björnsson i en då väckt motion Behandlingen
— I: 147 — samma yrkande som nu. Till stöd härför anfördes: år 1927 av
dcyi i BvotiotiCft
»Enligt Lag om aktiebolag av 12 augusti 1910 18 § skall ny firma tydligt väckta frågan.
skilja sig från andra, förut i laga ordning registrerade, ännu bestående
aktiebolagsfirmor.
I Skarstedts förklarande anmärkningar till samma lag säges dessutom:
’En aktiebolags firma är ''bestående’ intill dess bolaget blivit upplöst, vilket
ej inträffar i och med likvidationens eller konkurs inträdande, utan först i
och med det att redovisning för likvidationen framlagts resp. konkursen avslutats.
’
Yid rekonstruktion av en del aktiebolag inträffar, att det gamla bolaget
beslutar ändring i firmanamnet, varefter hinder ej mött för ett nytt bolag
att få det gamla namnet för sig registrerat. Talrika exempel på ett dylikt
förfarande äro ej svåra att finna i senare tids bolagshistoria.
Utan tvivel kan ej sällan förorsakas ekonomisk skada genom förenämnda
upptagande av ett föregående bolags namn. I många fall infordras visserligen
de gamla aktiebreven i och för utbyte och makulering, men så är ej
fallet, då det gamla bolaget går i konkurs eller likviderar utan att giva
överskott till aktieägarna.
Som av faktiska exempel är lätt att visa, kan det tänkas, att aktiebolag
omändrats för att i beskattningshänseende komma i gynnsammare skatteklass.
Då ett aktiebolags beskattning utgår efter principen vinstens storlek
i förhållande till aktiekapitalet, är det tydligt, att om samma företag år
efter år lämnar lika stor vinst i kronor blir skatten, som skall betalas,
mindre det år, då aktiekapitalet är större.
På grund av aktiebolagslagens föreskrift i 56 § mom. 5 att tillgångar
avsedda för stadigvarande bruk ej må upptagas till högre värde än det
vartill de varit uppförda i den närmast föregående fastställda balansräk*
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 sand. lavd. 4 käft. (Nr 6— 7.) 327 28
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 6.
ningen, kan ett aktiebolag ej skriva upp nämnda tillgångar och på den
grunden öka aktiekapitalet utan kontant inbetalning eller genom överföring
av besparade vinstmedel.
Dock förefaller det hava kringgåtts sålunda:
Det ursprungliga aktiebolaget med det mindre aktiekapitalet ändrar namn
och likviderar. Ett nytt bolag med ett större aktiekapital och det ursprungliga
bolagets namn bildas, övertagande det likviderande bolagets samtliga
tillgångar.
Möjligen skulle en sådan ombildning ej skett, om vederbörande ej fått
återtaga sitt gamla välkända och inarbetade firmanamn.
Det kan även tänkas möjligheten av, att ny lagfart å respektive aktiebolags
fastigheter ej blivit sökt, och torde sådan uraktlåtenhet ställa sig
ganska svår att upptäcka.
5 och 119 §§ Lag om bankrörelse 22 juni 1911 föreskriver — — ''Ny
firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolagsregistret införd
ännu bestående firma’ — —. Som exempel på olika bankföretag med
samma namn kunna nämnas:
Aktiebolaget Stockholms Folkbank bildat 1868,
» » » » 1906,
Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank » 1897,
» » » » 1925.
Lag om försäkringsrörelse 25/ä 1917 5 § föreskriver — — ’Ny firma skall
tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat ännu bestående
försäkringsbolags firma’ — —.
Lag om ekonomiska föreningar 22/6 1911 8 § föreskriver — •— ''Firma skall
tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet förut i laga ordning
registrerade, ännu bestående föreningsfirmor’.
Det torde icke kunna påvisas, att något legitimt intresse för ett bolag
bliver kränkt därigenom, att det tvingas att välja ett namn, som tydligt
skiljer sig från dess föregående, om dess läge är sådant, att en så genomgripande
rekonstruktion, som här ifrågakommande, är nödvändig. I varje
fall synes det vara orimligt, att aktiebolagslagens klara förbud mot uppskrivning
av värden på tillgångar för stadigvarande bruk skall kunna göras
illusoriskt genom ett förfarande av det slag, som här åsyftas.»
Vid behandlingen av motionen yttrade första lagutskottet i utlåtande
nr 19:
»Enligt utskottets mening synes det med fog kunna ifrågasättas, huruvida
de av motionären uppgivna missförhållandena förekomma i sådan omfattning,
att särskilda åtgärder däremot äro från lagstiftningens sida påkallade.
Vad särskilt angår de av motionären omnämnda olägenheterna för det allmänna,
anser utskottet visserligen sannolikt, att under kristiden med dess
låga penningvärde och stora bolagsvinster flera bolag begagnade sig av den
av motionären omförmälda utvägen till erhållande av lindrigare skatt. Men
för närvarande synes det kunna antagas, att ett dylikt förfarande ej egentligen
praktiseras. Även om emellertid missförhållanden av angiven art
skulle förefinnas, synes det knappast lämpligt att söka råda bot härpå
genom införande av förbud för bolag eller förening att begagna firma, som
tidigare använts av äldre bolag eller förening. I motionen uttalas, att något
legitimt intresse för ett bolag, vars läge krävde eu så genomgripande rekonstruktion
som den här ifrågakommande, icke torde kunna påvisas bliva
kränkt därigenom att bolaget tvingades välja ett namn, som tydligt skilde
sig från dess föregående. Denna uppfattning kan utskottet ej dela. Tvärtom
skulle det enligt utskottets mening mången gång vara obilligt, om ett bolag,
Första lagutskottets utlåtande Nr 6.
3
vars ekonomiska verksamhet vore sund men som av en eller annan anledning
nödgats träda i likvidation, icke skulle äga rätt att återtaga sitt gamla
namn. Det värde, som kan ligga häri, synes ej böra tillspillogivas utan
bevaras åt företaget, vilket alltjämt ehuru som annan juridisk person fortsätter
sin verksamhet. Och då det gamla bolaget likviderat och således
upphört att vara rättssubjekt, skulle ett stadgande sådant som motionären
ifrågasatt komma i direkt strid med allmängiltiga rättsregler.»
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att motionen
ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottets hemställan godkändes av båda kamrarna, av andra kammaren
utan debatt. Vid ärendets behandling i första kammaren anförde en talare,
dock utan att framställa något yrkande, bland annat:
Då ett företag, som hade en god verksamhet, befunne sig på obestånd
och på grund därav måste träda i likvidation samt ett nytt företag övertoge
det gamla företagets namn och tillgångar, betydde detta, att de oprioriterade
fordringsägarna icke finge ut något för sina fordringar men att de prioriterade
icke blott toge hand om alla det gamla företagets materiella tillgångar
utan dessutom finge gratis övertaga det gamla firmanamnet och därmed också
företagets goodwill. Svårigheter yppade sig ofta att för utlänningar förklara,
huru det kunde komma sig, att de i ett företag, som arbetade för fullt och
som hade goda affärer och dreves under det firmanamn, som stode på deras
räkningar och fordringsbevis, icke kunde få ut ett öre, därför att det namn,
som stode på deras papper, vore värdelöst och i verkligheten betecknade
ett företag, som under ett nytt namn gått i likvidation.
Till stöd för sitt yrkande har herr Björnsson i nu förevarande motion, Förevarande
efter att hava återgivit utskottets utlåtande över den av honom i fjol väckta motion.
motionen och omförmälda yttrande i första kammaren, allenast anfört, att
från utskottets sida icke gjordes någon erinran mot sistnämnda yttrande och
att det vid sådant förhållande syntes önskvärt, att spörsmålet ånyo bragtes
under riksdagens prövning.
Utskottet finner icke skäl frångå den av utskottet förra året i fråga om utskottet.
den då väckta motionen uttalade meningen, att det synes med fog kunna
ifrågasättas, huruvida de av motionären uppgivna missförhållandena förekomma
i sådan omfattning, att särskilda åtgärder däremot äro från lagstiftningens
sida påkallade. Beträffande särskilt möjligheten för ett företag att
genom ombildning vinna obehöriga lättnader i skattehänseende uttalade utskottet
vid behandlingen av förra årets motion tvivelsmål rörande lämpligheten
av att på den av motionären anvisade vägen söka råda bot på uppgivna
missförhållande. Det må här erinras, att i en den 27 juni 1927
utfärdad förordning (nr 321) föreskrivits, att svenskt aktiebolag eller
svenskt solidariskt bankbolag, som i samband med nedsättning av aktie- eller
lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar tillgångar, skall, på sätt i
förordningen stadgas, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat
belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet
belopp. Å sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt
utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor därav. Vidare
förtjänar framhållas, att vid framläggande för riksdagen av förslaget till ovannämnda
förordning departementschefen ställde i utsikt en utredning rörande
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 6.
aktiebolagsbeskattningen i allmänhet, därvid frågan om skatt vid upplösning
av aktiebolag m. m. komme att bliva föremål för förnyad prövning. Enligt
vad utskottet inhämtat har någon dylik utredning ännu icke påbörjats, men
frågan om dess igångsättande är för närvarande under övervägande inom
finansdepartementet. Med hänsyn härtill och då vad motionären i övrigt
anfört icke enligt utskottets mening utgör anledning till påyrkad ändring
av gällande rätt får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 7 februari 1928.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKERMAN.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Forell, Schlyter,
Anderson i Hägelåkra, John 0. Karlsson* och Bissmark;
från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenstam, Leo, Karlsson i
Vätö, Carlson i Mölndal, Johanson i Huskvarna, Olsson i Rimforsa* och Persson i Trången*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Schlyter, som inom utskottet yrkat att över motionen skulle inhämtas
yttrande från sakkunnig myndighet och, sedan detta yrkande avslagits,
funnit tillräcklig utredning i frågan icke föreligga för att kunna motivera en
skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.