Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till skyddande av firmanamn, som tidigare använts av bolag eller ekonomisk förening.

1928-02-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1928:6, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till skyddande av firmanamn, som tidigare använts av bolag eller ekonomisk förening.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr G,

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till

skyddande av firmanamn, som tidigare använts av

bolag eller ekonomisk förening.

I en"inom första kammaren väckt, till lagutskott liänvisad motion, nr 53,

vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Björnsson hemställt, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla om förslag,

efter nödig utredning, till sådan ändring i lagarna den 12 augusti 1910 om

aktiebolag, den 22 juni 1911 om bankrörelse, den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse

samt den 22 juni 1911 om ekonomiska föreningar, att icke nytt

bolag eller ny ekonomisk förening må kunna till skada för det allmänna

eller för enskilda på sätt närmare angivits begagna firmanamn, som tidigare

använts av äldre bolag eller förening.

Yid 1927 års riksdag framförde herr Björnsson i en då väckt motion Behandlingen

— I: 147 — samma yrkande som nu. Till stöd härför anfördes: år 1927 av

dcyi i BvotiotiCft

»Enligt Lag om aktiebolag av 12 augusti 1910 18 § skall ny firma tydligt väckta frågan.

skilja sig från andra, förut i laga ordning registrerade, ännu bestående

aktiebolagsfirmor.

I Skarstedts förklarande anmärkningar till samma lag säges dessutom:

’En aktiebolags firma är ''bestående’ intill dess bolaget blivit upplöst, vilket

ej inträffar i och med likvidationens eller konkurs inträdande, utan först i

och med det att redovisning för likvidationen framlagts resp. konkursen avslutats.

’

Yid rekonstruktion av en del aktiebolag inträffar, att det gamla bolaget

beslutar ändring i firmanamnet, varefter hinder ej mött för ett nytt bolag

att få det gamla namnet för sig registrerat. Talrika exempel på ett dylikt

förfarande äro ej svåra att finna i senare tids bolagshistoria.

Utan tvivel kan ej sällan förorsakas ekonomisk skada genom förenämnda

upptagande av ett föregående bolags namn. I många fall infordras visserligen

de gamla aktiebreven i och för utbyte och makulering, men så är ej

fallet, då det gamla bolaget går i konkurs eller likviderar utan att giva

överskott till aktieägarna.

Som av faktiska exempel är lätt att visa, kan det tänkas, att aktiebolag

omändrats för att i beskattningshänseende komma i gynnsammare skatteklass.

Då ett aktiebolags beskattning utgår efter principen vinstens storlek

i förhållande till aktiekapitalet, är det tydligt, att om samma företag år

efter år lämnar lika stor vinst i kronor blir skatten, som skall betalas,

mindre det år, då aktiekapitalet är större.

På grund av aktiebolagslagens föreskrift i 56 § mom. 5 att tillgångar

avsedda för stadigvarande bruk ej må upptagas till högre värde än det

vartill de varit uppförda i den närmast föregående fastställda balansräk*

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 sand. lavd. 4 käft. (Nr 6— 7.) 327 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

ningen, kan ett aktiebolag ej skriva upp nämnda tillgångar och på den

grunden öka aktiekapitalet utan kontant inbetalning eller genom överföring

av besparade vinstmedel.

Dock förefaller det hava kringgåtts sålunda:

Det ursprungliga aktiebolaget med det mindre aktiekapitalet ändrar namn

och likviderar. Ett nytt bolag med ett större aktiekapital och det ursprungliga

bolagets namn bildas, övertagande det likviderande bolagets samtliga

tillgångar.

Möjligen skulle en sådan ombildning ej skett, om vederbörande ej fått

återtaga sitt gamla välkända och inarbetade firmanamn.

Det kan även tänkas möjligheten av, att ny lagfart å respektive aktiebolags

fastigheter ej blivit sökt, och torde sådan uraktlåtenhet ställa sig

ganska svår att upptäcka.

5 och 119 §§ Lag om bankrörelse 22 juni 1911 föreskriver — — ''Ny

firma skall tydligt skilja sig från annan förut i aktiebolagsregistret införd

ännu bestående firma’ — —. Som exempel på olika bankföretag med

samma namn kunna nämnas:

Aktiebolaget Stockholms Folkbank bildat 1868,

» » » » 1906,

Aktiebolaget Göteborgs Handelsbank » 1897,

» » » » 1925.

Lag om försäkringsrörelse 25/ä 1917 5 § föreskriver — — ’Ny firma skall

tydligt skilja sig från annat, förut i laga ordning registrerat ännu bestående

försäkringsbolags firma’ — —.

Lag om ekonomiska föreningar 22/6 1911 8 § föreskriver — •— ''Firma skall

tydligt skilja sig från andra, hos samma myndighet förut i laga ordning

registrerade, ännu bestående föreningsfirmor’.

Det torde icke kunna påvisas, att något legitimt intresse för ett bolag

bliver kränkt därigenom, att det tvingas att välja ett namn, som tydligt

skiljer sig från dess föregående, om dess läge är sådant, att en så genomgripande

rekonstruktion, som här ifrågakommande, är nödvändig. I varje

fall synes det vara orimligt, att aktiebolagslagens klara förbud mot uppskrivning

av värden på tillgångar för stadigvarande bruk skall kunna göras

illusoriskt genom ett förfarande av det slag, som här åsyftas.»

Vid behandlingen av motionen yttrade första lagutskottet i utlåtande

nr 19:

»Enligt utskottets mening synes det med fog kunna ifrågasättas, huruvida

de av motionären uppgivna missförhållandena förekomma i sådan omfattning,

att särskilda åtgärder däremot äro från lagstiftningens sida påkallade.

Vad särskilt angår de av motionären omnämnda olägenheterna för det allmänna,

anser utskottet visserligen sannolikt, att under kristiden med dess

låga penningvärde och stora bolagsvinster flera bolag begagnade sig av den

av motionären omförmälda utvägen till erhållande av lindrigare skatt. Men

för närvarande synes det kunna antagas, att ett dylikt förfarande ej egentligen

praktiseras. Även om emellertid missförhållanden av angiven art

skulle förefinnas, synes det knappast lämpligt att söka råda bot härpå

genom införande av förbud för bolag eller förening att begagna firma, som

tidigare använts av äldre bolag eller förening. I motionen uttalas, att något

legitimt intresse för ett bolag, vars läge krävde eu så genomgripande rekonstruktion

som den här ifrågakommande, icke torde kunna påvisas bliva

kränkt därigenom att bolaget tvingades välja ett namn, som tydligt skilde

sig från dess föregående. Denna uppfattning kan utskottet ej dela. Tvärtom

skulle det enligt utskottets mening mången gång vara obilligt, om ett bolag,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

3

vars ekonomiska verksamhet vore sund men som av en eller annan anledning

nödgats träda i likvidation, icke skulle äga rätt att återtaga sitt gamla

namn. Det värde, som kan ligga häri, synes ej böra tillspillogivas utan

bevaras åt företaget, vilket alltjämt ehuru som annan juridisk person fortsätter

sin verksamhet. Och då det gamla bolaget likviderat och således

upphört att vara rättssubjekt, skulle ett stadgande sådant som motionären

ifrågasatt komma i direkt strid med allmängiltiga rättsregler.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att motionen

ej måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan godkändes av båda kamrarna, av andra kammaren

utan debatt. Vid ärendets behandling i första kammaren anförde en talare,

dock utan att framställa något yrkande, bland annat:

Då ett företag, som hade en god verksamhet, befunne sig på obestånd

och på grund därav måste träda i likvidation samt ett nytt företag övertoge

det gamla företagets namn och tillgångar, betydde detta, att de oprioriterade

fordringsägarna icke finge ut något för sina fordringar men att de prioriterade

icke blott toge hand om alla det gamla företagets materiella tillgångar

utan dessutom finge gratis övertaga det gamla firmanamnet och därmed också

företagets goodwill. Svårigheter yppade sig ofta att för utlänningar förklara,

huru det kunde komma sig, att de i ett företag, som arbetade för fullt och

som hade goda affärer och dreves under det firmanamn, som stode på deras

räkningar och fordringsbevis, icke kunde få ut ett öre, därför att det namn,

som stode på deras papper, vore värdelöst och i verkligheten betecknade

ett företag, som under ett nytt namn gått i likvidation.

Till stöd för sitt yrkande har herr Björnsson i nu förevarande motion, Förevarande

efter att hava återgivit utskottets utlåtande över den av honom i fjol väckta motion.

motionen och omförmälda yttrande i första kammaren, allenast anfört, att

från utskottets sida icke gjordes någon erinran mot sistnämnda yttrande och

att det vid sådant förhållande syntes önskvärt, att spörsmålet ånyo bragtes

under riksdagens prövning.

Utskottet finner icke skäl frångå den av utskottet förra året i fråga om utskottet.

den då väckta motionen uttalade meningen, att det synes med fog kunna

ifrågasättas, huruvida de av motionären uppgivna missförhållandena förekomma

i sådan omfattning, att särskilda åtgärder däremot äro från lagstiftningens

sida påkallade. Beträffande särskilt möjligheten för ett företag att

genom ombildning vinna obehöriga lättnader i skattehänseende uttalade utskottet

vid behandlingen av förra årets motion tvivelsmål rörande lämpligheten

av att på den av motionären anvisade vägen söka råda bot på uppgivna

missförhållande. Det må här erinras, att i en den 27 juni 1927

utfärdad förordning (nr 321) föreskrivits, att svenskt aktiebolag eller

svenskt solidariskt bankbolag, som i samband med nedsättning av aktie- eller

lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar tillgångar, skall, på sätt i

förordningen stadgas, till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat

belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet

belopp. Å sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt

utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor därav. Vidare

förtjänar framhållas, att vid framläggande för riksdagen av förslaget till ovannämnda

förordning departementschefen ställde i utsikt en utredning rörande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 6.

aktiebolagsbeskattningen i allmänhet, därvid frågan om skatt vid upplösning

av aktiebolag m. m. komme att bliva föremål för förnyad prövning. Enligt

vad utskottet inhämtat har någon dylik utredning ännu icke påbörjats, men

frågan om dess igångsättande är för närvarande under övervägande inom

finansdepartementet. Med hänsyn härtill och då vad motionären i övrigt

anfört icke enligt utskottets mening utgör anledning till påyrkad ändring

av gällande rätt får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 7 februari 1928.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKERMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Forell, Schlyter,

Anderson i Hägelåkra, John 0. Karlsson* och Bissmark;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenstam, Leo, Karlsson i

Vätö, Carlson i Mölndal, Johanson i Huskvarna, Olsson i Rimforsa* och Persson i Trången*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Schlyter, som inom utskottet yrkat att över motionen skulle inhämtas

yttrande från sakkunnig myndighet och, sedan detta yrkande avslagits,

funnit tillräcklig utredning i frågan icke föreligga för att kunna motivera en

skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.