Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av lingon.

1928-02-07 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1LU 1928:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av lingon.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om

inskränkning av tiden för skörd av lingon.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 41,

vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Magnusson i Skövde m. fl.

hemställt, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Ma.j:t måtte skyndsamt utarbeta och för riksdagen framlägga

förslag till lag angående inskränkning av tiden för skörd av lingon i huvudsaklig

överensstämmelse med i motionen anförda synpunkter.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Den med förevarande motion väckta frågan har tidigare varit föremål

för riksdagens behandling.

Sålunda föreslogs i en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt

motion, nr 9, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

utredning och förslag till lag angående fridlysningstider för lingon.

Jordbruksutskottet, till vilket motionen hänvisades, yttrade i utlåtande,

nr 48, beträffande detta förslag:

Ehuru utskottet i likhet med motionären anser högeligen önskvärt, att

lingonskörden måtte så vitt möjligt skonas, till dess den hunnit mogna, och

icke, såsom nu flerstädes sker, redan i omoget tillstånd mer eller mindre

fullständigt avplockas, håller utskottet före, att motionärens förslag om införande

av dylika för varje län bestämda allmänna fridlysningstider i praktiken

icke skulle låta sig genomföra. Utskottet behöver i detta hänseende

allenast erinra om, hurusom i olika trakter av de mera vidsträckta länen

lingonen mogna å ganska olika tider och att till och med i samma trakt

de å t. ex. en södersluttning växande lingonen kunna vara färdiga att avplocka

veckotal, innan de å en norrsluttning växande bären nått sin mognad.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde utskottet, att motionen ej

måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 1 avd. 5 käft. (Nr 8.)

Tidigare

behandling

av samma

fråga.

Motion vid

1913 års

riksdag.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner vid

1917 års

riksdag.

Vid 1917 års riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner angående

förbud mot plockning av lingon före viss dag. I den ena motionen,

nr 83, föreslogs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om

utfärdande av en förordning, vari stadgades, att Kungl. Ma.j:ts befallningshavande

efter landstingets hörande skulle äga att inom länet mot vite förbjuda

plockning av lingon före viss dag. I den andra motionen, nr 120,

hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, om och i vad mån bestämmelser

kunde genomföras i syfte, att inom de särskilda landskommunerna i riket

lingonplockning före viss, för varje kommun årligen bestämd dag måtte

vara förbjuden.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionerna hänvisades,

yttrade i utlåtande, nr 1, följande:

Det i förevarande motioner behandlade spörsmålet har under de senaste

åren varit föremål för livlig uppmärksamhet bland befolkningen i landets

alla delar. Våra skogsbär och främst bland dem lingonen hava oberoende

av kristiden erhållit ett betydande marknadsvärde i följd särskilt av stark

efterfrågan på desamma från utlandet. Därjämte har insikten om nyttan

av att tillgodogöra sig skogsbären i de enskilda hushållen inom landet gjort

glädjande framsteg under de senare tiderna. I många trakter är lingonplockningen

också numera en rätt avsevärd inkomstkälla för den fattigare

befolkningen.

Lingonplockningen medför emellertid, såsom den för närvarande försiggår,

även vissa olägenheter. Konkurrensen om bären antager understundom

former, vilka icke kunna anses förenliga med god ordning och hushållning.

I mera tätt befolkade trakter med mindre omfattande skogsarealer uppstår

årligen en formlig kappränning för att fortast möjligt tillägna sig »skogens

röda guld». Det blir bokstavligen en rovplockning, som varken tar hänsyn

till bärens tillbörliga mognad och omtanke om återväxten eller till möjligen

förefintlig företrädesrätt till de växande skogsbären.

I syfte att ernå reglerande åtgärder, särskilt rörande hittills gällande

princip, att de växande skogsbären i allmänhet äro fri tillhörighet för vem

som vill plocka dem, hava också motioner framförts vid 1899,1908 och 1913

års riksdagar. Den sistnämnda år väckta motionen föranledde en riksdagsskrivelse

med hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,

huruvida och i vilken omfattning ägare och innehavare av jord må kunna

beredas skydd mot tillägnande av å deras mark växande vilda bär. De i

förevarande utlåtande omhandlade motionerna beröra emellertid alls icke

detta spörsmål, och utskottet vill betona, att detsamma icke i någon mån

tagit ståndpunkt till ovannämnda fråga.

Äro nämligen åsikterna mycket delade rörande lämpligheten av lagstiftning

i nyss berörda hänseende, och bör enligt riksdagens mening särskild

varsamhet iakttagas vid införande av nya bestämmelser på förevarande område,

så torde enigheten beträffande i nu förevarande motioner framförda

förslag vara så mycket större.

Frågan om lingonens rätta tillgodogörande äger nämligen nu icke blott

en vida större betydelse än förr ur den enskilda hushållningens synpunkt,

utan den har därjämte erhållit och kommer med all sannolikhet att ytterligare

erhålla en ganska vittgående nationalekonomisk innebörd. Redan av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

denna anledning synas de av motionärerna framburna förslagen vara förtjänta

av statsmakternas allvarliga och snara beaktande.

Under den nu rådande livliga konkurrensen för att först komma i tillfälle

att tillgodogöra sig skörden på de mest givande bärmarkerna plockas bären

ofta innan de ens äro halvmogna. Oaktat den eftermognad de plockade

lingonen undergå, måste i följd av för tidig plockning en stor del av dem

bortrensas som odugliga. Och vad viirre är: produkterna av i förtid plockade

lingon bliva av mycket undermålig beskaffenhet till stor skada för så väl

den inhemska som den utländska marknaden.

Otvivelaktigt skulle såväl de nationalekonomiska som de enskilda intressena

från olika parter avsevärt gagnas av ett statsingripande, som ginge ut på

förbud mot lingonplockning före viss dag. Detta förbud bör enligt utskottets

mening genomföras snarast möjligt, om det låter sig göra, redan vid innevarande

riksdag, i varje fall vid den näst instundande.

Vid stadgande av sådant förbud, som här ifrågasättes, vilket givetvis bör

åtföljas av kraftigt verkande bötesbestämmelser för dess överträdande, kan

givetvis, såsom också motionärerna påpekat, tiden icke bestämmas lika för

alla landsdelar och icke heller fastställas en gång för alla för de olika områdena.

Bären mogna tidigare i en landsdel än i en annan, och mognadstiden

infaller väsentligt olika i samma trakt under olika år. Det måste därför

läggas i lokala myndigheters hand att år för år bestämma den dag, före

vilken lingonplockning må vara förbjuden inom angivet område.

Motionärerna synas beträffande områdenas omfattning hava tänkt sig

denna antingen, såsom i motion nr 83, utgörande hela län, eller, såsom i

motion nr 120, med varje landskommun för sig. Med hänsyn till de skiftande

klimatiska förhållandena inom samma län, särskilt inom norrländska

län med stor areal, som sträcker sig från kustland till fjälltrakt, och med

hänsyn till lokala och andra omständigheter, ej minst i gränstrakter mellan

olika län och socknar, anser utskottet, att ingendera av de i motionerna

angivna områdesbestämningarna bör i förevarande fall finna tillämpning.

Vederbörande ortsmyndigheter måste erhålla rätt att för varje län årligen

bestämma de områden, för vilka olika tider böra fastställas, vare sig områdena

lämpligast bestämmas till hela län, grupper av kommuner eller enskilda

kommuner.

Sedan bestämmelser i nu avhandlade hänseende blivit utfärdade, synes det

utskottet lämpligast att deras tillämpning inom olika landstingsområden blir

beroende på vederbörande landstings beslut. Det kan nämligen tänkas att

för vissa delar av landet dylika bestämmelser anses onödiga, och avgörandet

härutinnan bör därför överlämnas åt landstingen. För övrigt har utskottet

den uppfattningen, att det torde vara mest ändamålsenligt att Kungl. Majrts

befallningshavande inom de olika länen, efter det från resp. kommunalnämnder

infordrade förslag inkommit, för vissa angivna områden bestämma

och kungöra dag, före vilken lingonplockning må vara förbjuden. De närmare

detaljerna rörande tiden för sådan kungörelses publicering inom de

olika länen samt bestämmelserna om länsstyrelsernas i närgränsande län

samarbete uti hithörande frågor torde lämpligast ordnas, sedan utredningen

i saken blivit verkställd.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde utskottet i anledning av

motionerna, att andra kammaren måtte för sin del besluta, det riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes snarast

låta verkställa utredning, om och i vad mån bestämmelser kunde utfärdas,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

genom vilka lingonplockning före viss, för lämpligt område årligen av Kungl.

Maj:ts befallningshavande bestämd dag skulle vara vid ansvar förbjuden,

samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med utskottets hemställan,

och beslutet delgavs första kammaren, som hänvisade ärendet till sitt andra

tillfälliga utskott. Detta utskott inhämtade yttrande från lantbruksstyrelsen,

som uttalade, att ett ingripande från statens sida, till förekommande av

olägenheterna av den fria bärplockningen, syntes vara väl på sin plats.

Vidare anförde lantbruksstyrelsen följande:

Vad angår sättet för stadgande av sådant förbud, som här avses, är

lantbruksstyrelsen fullt ense med motionärerna därutinnan, att de växlingar,

som olika klimatiska och lokala förhållanden inom vårt land framkalla i

lingonens mogningstid, icke blott i skilda delar av landet utan jämväl inom

en och samma trakt från det ena året till det andra, omöjliggöra ett lagstadgande,

som en gång för alla och lika över hela landet fixerar tidpunkten

för lingonplockningens frigivande. Fastställandet av dagen, före vilken

lingonplockning ej må äga rum, måste uppenbarligen ske årligen och för

visst bestämt område efter de lokala myndigheternas hörande.

Särskilt synas förhållandena i Norrland tala för frågans lösning på av utskottet

anvisat sätt. De vidsträckta skogsområden, som där finnas, och den

i allmänhet mycket glesa befolkningen torde för stora delar av Norrland göra

en lagstiftning i förevarande fråga alldeles överflödig, ja det kan rent av

tänkas, att den kunde bliva till skada. Sen och ojämn mognad av bären

jämte tidigt inträdande nattfroster göra nämligen bärsäsongen i Norrland

tämligen kort, och skulle den så ytterligare inskränkas genom förbud mot

plockning före viss dag, skulle detta kunna hava till följd, att ännu större

mängder lingon finge förfaras, än vad nu är fallet. De vidsträckta arealerna

fordra lång skördetid för att bärplockningen där skall kunna medhinnas, och

det är för visso bättre, att i sådana trakter, där tillgången är särdeles riklig,

men mognadsperioden kort, även omogna lingon finge plockas för att mogna

efter, än att de ej finge plockas alls, utan lämnas att förstöras av frosten. Men

även i andra delar av vårt land än Norrland torde förhållandena inom större

eller mindre områden vara sådana, att en lagstadgad tidsbegränsning av

lingonplockningen på intet sätt är påkallad, och lantbruksstyrelsen vill därför

framhålla vikten av att i ett kommande lagförslag i berörda fråga största

möjliga inflytande på frågans avgörande lämnas vederbörande kommunala

myndigheter.

Under hänvisning till vad sålunda anförts vill lantbruksstyrelsen uttala,

att styrelsen för sin del icke har något att erinra mot åvägabringandet av

en lagstiftning sådan som den föreslagna.

Med instämmande i den motivering, som andra kammarens utskott förebragt,

samt med hänvisning till vad lantbruksstyrelsen ytterligare anfört

hemställde första kammarens utskott i utlåtande nr 14, att första kammaren

måtte biträda andra kammarens i ärendet fattade beslut. Denna hemställan

bifölls.

Riksdagens sålunda fattade beslut meddelades Kungl. Maj:t i skrivelse den

4 maj 1917, nr 117.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

5

Riksdagens skrivelse remitterades till Kungl. Maj:ts befallningshavande i

länen med anmodan att, efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, avgiva utlåtande i ärendet jämte förslag till de åtgärder,

som inom vederbörande liin kunde anses erforderliga för ernående av det i

skrivelsen angivna ändamål.

I de inkomna utlåtandena tillstyrktes i de Hosta fall åtgärders vidtagande

i det av riksdagen angivna syfte liksom ock av riksdagen förordade grundlinjer

för lagstiftning i ämnet i huvudsak gillades. I några utlåtanden förklarades

emellertid lagstiftningen icke vara lämplig eller ens erforderlig,

medan i åtskilliga andra framställdes ändrings- och tilläggsförslag.

Ärendet anmäldes härefter av chefen för jordbruksdepartementet i statsråd

den 5 april 1918. Departementschefen uttalade därvid, att utredningen i

ärendet syntes giva vid handen, att åtgärder från det allmännas sida borde

vidtagas i syfte att förhindra den allmänt överklagade rovplockning av

omogna lingon, som ägde rum inom olika landsändar. Såsom riksdagen i

sin skrivelse framhållit, vore lingonplockningen i många trakter av landet

en avsevärd inkomstkälla för den fattigare befolkningen, och frågan om

lingonens rätta tillgodogörande hade en ej ringa nationalekonomisk betydelse.

Det finge ock erinras om, att den årliga exporten av lingon före kriget inbragt

omkring 1 miljon kronor. Uppenbarligen läge det såväl i det allmännas

som även i de enskildas intresse, att icke lingon av undermålig

beskaffenhet tillfördes vare sig den inhemska eller den utländska marknaden.

Departementschefen delade ock den uppfattning, åt vilken riksdagen givit

uttryck, att ett ingripande från lagstiftningens sida i syfte att förekomma

lingonens förtidiga skördande skulle vara till gagn. Fördenskull hade i

enlighet med riksdagens hemställan inom jordbruksdepartementet utarbetats

ett förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före viss dag.

På departementschefens hemställan förelädes nämnda förslag 1918 års

lagtima riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition nr 231. Förslaget hade

följande huvudsakliga innehåll. Därest förhållandena inom något hushållningssällskaps

område sådant påkallade till förhindrande av att lingon

plockades, innan de uppnått lämplig mognad, skulle Kungl. Maj:ts befallningshavande,

på framställning av hushållningssällskapet och vederbörande

landsting, äga förordna, att plockning av lingon inom hushållningssällskapets

område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av Kungl.

Maj:ts befallningshavande bleve bestämd. Om sådant förordnande meddelats,

skulle Kungl. Maj:ts befallningshavande årligen, efter hörande av hushållningssällskapets

förvaltningsutskott, bestämma viss dag, intill vilken det i

förordnandet innefattade förbudet skulle gälla. Allteftersom omständigheterna

därtill föranledde, borde dagen bestämmas olika för olika delar av det område,

som avsåges med förordnandet. Straff inträdde för den, som plockade

lingon å förbjuden tid, och de plockade lingonen skulle vara förverkade.

Bestämmelser om plockningstiden skulle införas i länskungörelserna och i

tidning inom orten samt anslås på lämpliga ställen inom det område, be
-

Proposition

till 1918 års

lagtima

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

Motion vid

1927 års

riksdag.

stämmelsen avsåge. Sådan bestämmelse skulle jämväl meddelas Kungl. Maj:ts

befallningshavande i angränsande län för att, i den mån anledning därtill

förekomme, där offentliggöras på enahanda] sätt.] Den föreslagna lagen

skulle träda i kraft den 1 augusti 1918.

I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen flera motioner,

av vilka en innefattade yrkande om avslag och en annan avsåg sådan

ändring i föreliggande lagförslag, att ägare eller innehavare av lingonbärande

mark måtte vara oförhindrad att å denna mark plocka för egen

förbrukning avsedda lingon före den dag, som eljest kungjordes som tillåten

för lingonplockning.

Jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 82, över propositionen jämte

i anledning av densamma väckta motioner, att utskottet funne de i det framlagda

lagförslaget innehållna bestämmelserna i allmänhet väl motiverade.

Sålunda ansåge utskottet i likhet med departementschefen det vara riktigast,

att avgörandet lades i Kungl. Maj:ts befallningshavandes hand, men att förordnande

om förbud av här ifrågavarande slag förutsatte en begäran härom

från såväl landsting som hushållningssällskap. Ävenså syntes dagen för

förbudets upphörande lämpligen böra bestämmas årligen efter hörande av

vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Det motionsvis

väckta yrkandet om viss företrädesrätt till lingonplockning för ägare eller

innehavare av lingonbärande mark kunde utskottet icke biträda.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i olika

beslut, i det att andra kammaren biföll i huvudsak Kungl. Maj:ts förslag,

medan första kammaren avslog detsamma. Frågan hade alltså förfallit.

Frågan angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av

lingon upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren av

herr Magnusson i Skövde m. fl. väckt motion, nr 243.

Första lagutskottet lämnade i utlåtande, nr 29, över motionen en redogörelse

för tidigare behandling av samma fråga ävensom vissa statistiska

uppgifter om myckenhet och värde av lingonexporten, varefter utskottet

anförde följande:

Enligt utskottets mening föreligger i fråga om tillgodogörandet av lingonskörden

ett missförhållande därutinnan, att bären avplockas, innan de uppnått

lämplig mognad. Med hänsyn till det betydande värde ett riktigt

utnyttjande av lingonen äger såväl ur nationalekonomisk synpunkt som i

den enskilda hushållningen, bör detta missförhållande undanröjas.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, framlade Kungl. Maj:t

år 1918 för riksdagen förslag till lag om förbud mot plockning av lingon

före viss dag, vilket förslag emellertid icke vann riksdagens bifall. Vid

kamrarnas överläggningar anmärktes mot förslaget huvudsakligen, att svårigheter

mötte för bestämmande av den tid, då plockningen skulle få taga

sin början, vartill komme, att det slutliga avgörandet måste träffas så tidigt,

att beslutet kunde komma till allmän kännedom före plockningstidens början.

Frågan om tillgodogörandet av lingon har länge varit föremål för stridiga

meningar inom riksdagen. Det är emellertid tydligt, att ju mer lingon

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

7

stiga i värde, desto mer framstår önskvärdheten av att man icke tillgodogör

sig dessa här förr än de nått den mognad, att de bäst lämpa sig för skörd.

Denna tidpunkt växlar givetvis för de olika åren och med hänsyn till olika

väderleksförhållanden. Det lärer därför vara nödvändigt att överlåta åt

vederbörande länsstyrelser att efter hörande av hushållningssällskapens förvaltningsutskott

för varje år utfärda föreskrifter om tidpunkten för inträdandet

av den tillåtliga skördetiden.

De emot utfärdande av dylika föreskrifter förut framställda betänkligheterna

synas utskottet icke övertygande. Utskottet finner sig alltså kunna

förorda införande av förbud mot plockning av lingon före viss tid. Beträffande

innehållet av en blivande lagstiftning i ämnet synes 1918 års förslag

kunna vara vägledande vid den omprövning, som nu torde böra ägnas

denna fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen,

i anledning av förevarande motion, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning angående inskränkning

av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen framlägga det

förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Vid utlåtandet var fogad en reservation av tre av utskottets ledamöter,

vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vid frågans behandling i riksdagen stannade kamrarna i olika beslut, i

det att första kammaren avslog utskottets hemställan, varemot andra kammaren

biföll densamma. Frågan hade alltså förfallit.

Till belysande av den förevarande frågans ekonomiska innebörd får utskottet

meddela följande uppgifter om myckenhet och värde av lingonexporten:

År

Kvantitet

Värde

År

Kvantitet

Värde

milj. kg.

milj. kr.

milj. kg.

milj. kr.

1911 .......

............ 1.6

0.8

1920 .........

.......... 1.1

0.6

1912 .......

............ 4.1

1.0

1921 .........

........... 1.1

0.5

1913 .......

............ 3.2

0.8

1922 .........

........... 0.2

O.i

1914 .......

............ 3.i

0.9

1923 .........

........... 0.2

0.1

1915 .......

............ 3.6

1.7

1924 .........

........... 2.8

1.2

1916 .......

............ 1.8

1.1

1925 .........

.......... 2.6

i.i

1917 .......

............ 0.2

0.2

1926 .........

.......... 0.4

0.2

1918 .......

............ 0.5

1.3

1927 .........

.......... 1.0

0.5

1919 ........

............ 1.8

0.7

Utskottet intager till den i motionen väckta frågan samma ståndpunkt

som sistlidet år och förordar alltså en utredning i ämnet. Denna utredning bör

dock, enligt utskottets mening, icke, såsom i den nu förevarande motionen antydes,

utsträckas att omfatta jämväl spörsmålet huruvida någon förmånsrätt vid

utnyttjandet av bärtillgången kunde tillförsäkras jordägaren, ett spörsmål,

som synes främmande för syftet med den av utskottet förordade utredningen.

Statistik.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första lagutskottets utlåtande Nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion, må

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t låta verkställa utredning angående inskränkning

av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 7 februari 1928.

På första lagutskottets vägnar:

A. ÅKEEMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Boren, Schlyler, John

O. Karlsson*, Jonsson i Lycksele och Bissmark;

från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenslam, Leo, Nilsson i Antnäs,

Karlsson i Vätö, Carlson i Mölndal, Olsson i Rimforsa* och Persson i Trången*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Åkerman, Klefbeck, Leo, Karlsson i Vätö och Carlson i Mölndal,

vilka yrkat, att utskottet bort hemställa,

att ifrågavarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:17 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående lagstiftning om. inskränkning av tiden för skörd av lingon. a1 i texten