Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av lingon.
1928-02-07 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1LU 1928:8, Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av lingon.
Dokumentets text
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 7 februari 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående lagstiftning om
inskränkning av tiden för skörd av lingon.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 41,
vilken behandlats av första lagutskottet, har herr Magnusson i Skövde m. fl.
hemställt, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Ma.j:t måtte skyndsamt utarbeta och för riksdagen framlägga
förslag till lag angående inskränkning av tiden för skörd av lingon i huvudsaklig
överensstämmelse med i motionen anförda synpunkter.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin hemställan, får
utskottet hänvisa till motionen.
Den med förevarande motion väckta frågan har tidigare varit föremål
för riksdagens behandling.
Sålunda föreslogs i en vid 1913 års riksdag inom andra kammaren väckt
motion, nr 9, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
utredning och förslag till lag angående fridlysningstider för lingon.
Jordbruksutskottet, till vilket motionen hänvisades, yttrade i utlåtande,
nr 48, beträffande detta förslag:
Ehuru utskottet i likhet med motionären anser högeligen önskvärt, att
lingonskörden måtte så vitt möjligt skonas, till dess den hunnit mogna, och
icke, såsom nu flerstädes sker, redan i omoget tillstånd mer eller mindre
fullständigt avplockas, håller utskottet före, att motionärens förslag om införande
av dylika för varje län bestämda allmänna fridlysningstider i praktiken
icke skulle låta sig genomföra. Utskottet behöver i detta hänseende
allenast erinra om, hurusom i olika trakter av de mera vidsträckta länen
lingonen mogna å ganska olika tider och att till och med i samma trakt
de å t. ex. en södersluttning växande lingonen kunna vara färdiga att avplocka
veckotal, innan de å en norrsluttning växande bären nått sin mognad.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde utskottet, att motionen ej
måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 1 avd. 5 käft. (Nr 8.)
Tidigare
behandling
av samma
fråga.
Motion vid
1913 års
riksdag.
1
2
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
Motioner vid
1917 års
riksdag.
Vid 1917 års riksdag väcktes inom andra kammaren två motioner angående
förbud mot plockning av lingon före viss dag. I den ena motionen,
nr 83, föreslogs, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville anhålla om
utfärdande av en förordning, vari stadgades, att Kungl. Ma.j:ts befallningshavande
efter landstingets hörande skulle äga att inom länet mot vite förbjuda
plockning av lingon före viss dag. I den andra motionen, nr 120,
hemställdes, att riksdagen ville i skrivelse hos Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, om och i vad mån bestämmelser
kunde genomföras i syfte, att inom de särskilda landskommunerna i riket
lingonplockning före viss, för varje kommun årligen bestämd dag måtte
vara förbjuden.
Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott, till vilket motionerna hänvisades,
yttrade i utlåtande, nr 1, följande:
Det i förevarande motioner behandlade spörsmålet har under de senaste
åren varit föremål för livlig uppmärksamhet bland befolkningen i landets
alla delar. Våra skogsbär och främst bland dem lingonen hava oberoende
av kristiden erhållit ett betydande marknadsvärde i följd särskilt av stark
efterfrågan på desamma från utlandet. Därjämte har insikten om nyttan
av att tillgodogöra sig skogsbären i de enskilda hushållen inom landet gjort
glädjande framsteg under de senare tiderna. I många trakter är lingonplockningen
också numera en rätt avsevärd inkomstkälla för den fattigare
befolkningen.
Lingonplockningen medför emellertid, såsom den för närvarande försiggår,
även vissa olägenheter. Konkurrensen om bären antager understundom
former, vilka icke kunna anses förenliga med god ordning och hushållning.
I mera tätt befolkade trakter med mindre omfattande skogsarealer uppstår
årligen en formlig kappränning för att fortast möjligt tillägna sig »skogens
röda guld». Det blir bokstavligen en rovplockning, som varken tar hänsyn
till bärens tillbörliga mognad och omtanke om återväxten eller till möjligen
förefintlig företrädesrätt till de växande skogsbären.
I syfte att ernå reglerande åtgärder, särskilt rörande hittills gällande
princip, att de växande skogsbären i allmänhet äro fri tillhörighet för vem
som vill plocka dem, hava också motioner framförts vid 1899,1908 och 1913
års riksdagar. Den sistnämnda år väckta motionen föranledde en riksdagsskrivelse
med hemställan, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning,
huruvida och i vilken omfattning ägare och innehavare av jord må kunna
beredas skydd mot tillägnande av å deras mark växande vilda bär. De i
förevarande utlåtande omhandlade motionerna beröra emellertid alls icke
detta spörsmål, och utskottet vill betona, att detsamma icke i någon mån
tagit ståndpunkt till ovannämnda fråga.
Äro nämligen åsikterna mycket delade rörande lämpligheten av lagstiftning
i nyss berörda hänseende, och bör enligt riksdagens mening särskild
varsamhet iakttagas vid införande av nya bestämmelser på förevarande område,
så torde enigheten beträffande i nu förevarande motioner framförda
förslag vara så mycket större.
Frågan om lingonens rätta tillgodogörande äger nämligen nu icke blott
en vida större betydelse än förr ur den enskilda hushållningens synpunkt,
utan den har därjämte erhållit och kommer med all sannolikhet att ytterligare
erhålla en ganska vittgående nationalekonomisk innebörd. Redan av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
denna anledning synas de av motionärerna framburna förslagen vara förtjänta
av statsmakternas allvarliga och snara beaktande.
Under den nu rådande livliga konkurrensen för att först komma i tillfälle
att tillgodogöra sig skörden på de mest givande bärmarkerna plockas bären
ofta innan de ens äro halvmogna. Oaktat den eftermognad de plockade
lingonen undergå, måste i följd av för tidig plockning en stor del av dem
bortrensas som odugliga. Och vad viirre är: produkterna av i förtid plockade
lingon bliva av mycket undermålig beskaffenhet till stor skada för så väl
den inhemska som den utländska marknaden.
Otvivelaktigt skulle såväl de nationalekonomiska som de enskilda intressena
från olika parter avsevärt gagnas av ett statsingripande, som ginge ut på
förbud mot lingonplockning före viss dag. Detta förbud bör enligt utskottets
mening genomföras snarast möjligt, om det låter sig göra, redan vid innevarande
riksdag, i varje fall vid den näst instundande.
Vid stadgande av sådant förbud, som här ifrågasättes, vilket givetvis bör
åtföljas av kraftigt verkande bötesbestämmelser för dess överträdande, kan
givetvis, såsom också motionärerna påpekat, tiden icke bestämmas lika för
alla landsdelar och icke heller fastställas en gång för alla för de olika områdena.
Bären mogna tidigare i en landsdel än i en annan, och mognadstiden
infaller väsentligt olika i samma trakt under olika år. Det måste därför
läggas i lokala myndigheters hand att år för år bestämma den dag, före
vilken lingonplockning må vara förbjuden inom angivet område.
Motionärerna synas beträffande områdenas omfattning hava tänkt sig
denna antingen, såsom i motion nr 83, utgörande hela län, eller, såsom i
motion nr 120, med varje landskommun för sig. Med hänsyn till de skiftande
klimatiska förhållandena inom samma län, särskilt inom norrländska
län med stor areal, som sträcker sig från kustland till fjälltrakt, och med
hänsyn till lokala och andra omständigheter, ej minst i gränstrakter mellan
olika län och socknar, anser utskottet, att ingendera av de i motionerna
angivna områdesbestämningarna bör i förevarande fall finna tillämpning.
Vederbörande ortsmyndigheter måste erhålla rätt att för varje län årligen
bestämma de områden, för vilka olika tider böra fastställas, vare sig områdena
lämpligast bestämmas till hela län, grupper av kommuner eller enskilda
kommuner.
Sedan bestämmelser i nu avhandlade hänseende blivit utfärdade, synes det
utskottet lämpligast att deras tillämpning inom olika landstingsområden blir
beroende på vederbörande landstings beslut. Det kan nämligen tänkas att
för vissa delar av landet dylika bestämmelser anses onödiga, och avgörandet
härutinnan bör därför överlämnas åt landstingen. För övrigt har utskottet
den uppfattningen, att det torde vara mest ändamålsenligt att Kungl. Majrts
befallningshavande inom de olika länen, efter det från resp. kommunalnämnder
infordrade förslag inkommit, för vissa angivna områden bestämma
och kungöra dag, före vilken lingonplockning må vara förbjuden. De närmare
detaljerna rörande tiden för sådan kungörelses publicering inom de
olika länen samt bestämmelserna om länsstyrelsernas i närgränsande län
samarbete uti hithörande frågor torde lämpligast ordnas, sedan utredningen
i saken blivit verkställd.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde utskottet i anledning av
motionerna, att andra kammaren måtte för sin del besluta, det riksdagen
ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes snarast
låta verkställa utredning, om och i vad mån bestämmelser kunde utfärdas,
4
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
genom vilka lingonplockning före viss, för lämpligt område årligen av Kungl.
Maj:ts befallningshavande bestämd dag skulle vara vid ansvar förbjuden,
samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Andra kammaren beslöt för sin del i enlighet med utskottets hemställan,
och beslutet delgavs första kammaren, som hänvisade ärendet till sitt andra
tillfälliga utskott. Detta utskott inhämtade yttrande från lantbruksstyrelsen,
som uttalade, att ett ingripande från statens sida, till förekommande av
olägenheterna av den fria bärplockningen, syntes vara väl på sin plats.
Vidare anförde lantbruksstyrelsen följande:
Vad angår sättet för stadgande av sådant förbud, som här avses, är
lantbruksstyrelsen fullt ense med motionärerna därutinnan, att de växlingar,
som olika klimatiska och lokala förhållanden inom vårt land framkalla i
lingonens mogningstid, icke blott i skilda delar av landet utan jämväl inom
en och samma trakt från det ena året till det andra, omöjliggöra ett lagstadgande,
som en gång för alla och lika över hela landet fixerar tidpunkten
för lingonplockningens frigivande. Fastställandet av dagen, före vilken
lingonplockning ej må äga rum, måste uppenbarligen ske årligen och för
visst bestämt område efter de lokala myndigheternas hörande.
Särskilt synas förhållandena i Norrland tala för frågans lösning på av utskottet
anvisat sätt. De vidsträckta skogsområden, som där finnas, och den
i allmänhet mycket glesa befolkningen torde för stora delar av Norrland göra
en lagstiftning i förevarande fråga alldeles överflödig, ja det kan rent av
tänkas, att den kunde bliva till skada. Sen och ojämn mognad av bären
jämte tidigt inträdande nattfroster göra nämligen bärsäsongen i Norrland
tämligen kort, och skulle den så ytterligare inskränkas genom förbud mot
plockning före viss dag, skulle detta kunna hava till följd, att ännu större
mängder lingon finge förfaras, än vad nu är fallet. De vidsträckta arealerna
fordra lång skördetid för att bärplockningen där skall kunna medhinnas, och
det är för visso bättre, att i sådana trakter, där tillgången är särdeles riklig,
men mognadsperioden kort, även omogna lingon finge plockas för att mogna
efter, än att de ej finge plockas alls, utan lämnas att förstöras av frosten. Men
även i andra delar av vårt land än Norrland torde förhållandena inom större
eller mindre områden vara sådana, att en lagstadgad tidsbegränsning av
lingonplockningen på intet sätt är påkallad, och lantbruksstyrelsen vill därför
framhålla vikten av att i ett kommande lagförslag i berörda fråga största
möjliga inflytande på frågans avgörande lämnas vederbörande kommunala
myndigheter.
Under hänvisning till vad sålunda anförts vill lantbruksstyrelsen uttala,
att styrelsen för sin del icke har något att erinra mot åvägabringandet av
en lagstiftning sådan som den föreslagna.
Med instämmande i den motivering, som andra kammarens utskott förebragt,
samt med hänvisning till vad lantbruksstyrelsen ytterligare anfört
hemställde första kammarens utskott i utlåtande nr 14, att första kammaren
måtte biträda andra kammarens i ärendet fattade beslut. Denna hemställan
bifölls.
Riksdagens sålunda fattade beslut meddelades Kungl. Maj:t i skrivelse den
4 maj 1917, nr 117.
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
5
Riksdagens skrivelse remitterades till Kungl. Maj:ts befallningshavande i
länen med anmodan att, efter hörande av vederbörande hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, avgiva utlåtande i ärendet jämte förslag till de åtgärder,
som inom vederbörande liin kunde anses erforderliga för ernående av det i
skrivelsen angivna ändamål.
I de inkomna utlåtandena tillstyrktes i de Hosta fall åtgärders vidtagande
i det av riksdagen angivna syfte liksom ock av riksdagen förordade grundlinjer
för lagstiftning i ämnet i huvudsak gillades. I några utlåtanden förklarades
emellertid lagstiftningen icke vara lämplig eller ens erforderlig,
medan i åtskilliga andra framställdes ändrings- och tilläggsförslag.
Ärendet anmäldes härefter av chefen för jordbruksdepartementet i statsråd
den 5 april 1918. Departementschefen uttalade därvid, att utredningen i
ärendet syntes giva vid handen, att åtgärder från det allmännas sida borde
vidtagas i syfte att förhindra den allmänt överklagade rovplockning av
omogna lingon, som ägde rum inom olika landsändar. Såsom riksdagen i
sin skrivelse framhållit, vore lingonplockningen i många trakter av landet
en avsevärd inkomstkälla för den fattigare befolkningen, och frågan om
lingonens rätta tillgodogörande hade en ej ringa nationalekonomisk betydelse.
Det finge ock erinras om, att den årliga exporten av lingon före kriget inbragt
omkring 1 miljon kronor. Uppenbarligen läge det såväl i det allmännas
som även i de enskildas intresse, att icke lingon av undermålig
beskaffenhet tillfördes vare sig den inhemska eller den utländska marknaden.
Departementschefen delade ock den uppfattning, åt vilken riksdagen givit
uttryck, att ett ingripande från lagstiftningens sida i syfte att förekomma
lingonens förtidiga skördande skulle vara till gagn. Fördenskull hade i
enlighet med riksdagens hemställan inom jordbruksdepartementet utarbetats
ett förslag till lag om förbud mot plockning av lingon före viss dag.
På departementschefens hemställan förelädes nämnda förslag 1918 års
lagtima riksdag genom Kungl. Maj:ts proposition nr 231. Förslaget hade
följande huvudsakliga innehåll. Därest förhållandena inom något hushållningssällskaps
område sådant påkallade till förhindrande av att lingon
plockades, innan de uppnått lämplig mognad, skulle Kungl. Maj:ts befallningshavande,
på framställning av hushållningssällskapet och vederbörande
landsting, äga förordna, att plockning av lingon inom hushållningssällskapets
område eller viss del därav icke finge äga rum före dag, som av Kungl.
Maj:ts befallningshavande bleve bestämd. Om sådant förordnande meddelats,
skulle Kungl. Maj:ts befallningshavande årligen, efter hörande av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott, bestämma viss dag, intill vilken det i
förordnandet innefattade förbudet skulle gälla. Allteftersom omständigheterna
därtill föranledde, borde dagen bestämmas olika för olika delar av det område,
som avsåges med förordnandet. Straff inträdde för den, som plockade
lingon å förbjuden tid, och de plockade lingonen skulle vara förverkade.
Bestämmelser om plockningstiden skulle införas i länskungörelserna och i
tidning inom orten samt anslås på lämpliga ställen inom det område, be
-
Proposition
till 1918 års
lagtima
riksdag.
6
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
Motion vid
1927 års
riksdag.
stämmelsen avsåge. Sådan bestämmelse skulle jämväl meddelas Kungl. Maj:ts
befallningshavande i angränsande län för att, i den mån anledning därtill
förekomme, där offentliggöras på enahanda] sätt.] Den föreslagna lagen
skulle träda i kraft den 1 augusti 1918.
I anledning av denna proposition väcktes inom riksdagen flera motioner,
av vilka en innefattade yrkande om avslag och en annan avsåg sådan
ändring i föreliggande lagförslag, att ägare eller innehavare av lingonbärande
mark måtte vara oförhindrad att å denna mark plocka för egen
förbrukning avsedda lingon före den dag, som eljest kungjordes som tillåten
för lingonplockning.
Jordbruksutskottet yttrade i sitt utlåtande, nr 82, över propositionen jämte
i anledning av densamma väckta motioner, att utskottet funne de i det framlagda
lagförslaget innehållna bestämmelserna i allmänhet väl motiverade.
Sålunda ansåge utskottet i likhet med departementschefen det vara riktigast,
att avgörandet lades i Kungl. Maj:ts befallningshavandes hand, men att förordnande
om förbud av här ifrågavarande slag förutsatte en begäran härom
från såväl landsting som hushållningssällskap. Ävenså syntes dagen för
förbudets upphörande lämpligen böra bestämmas årligen efter hörande av
vederbörande hushållningssällskaps förvaltningsutskott. Det motionsvis
väckta yrkandet om viss företrädesrätt till lingonplockning för ägare eller
innehavare av lingonbärande mark kunde utskottet icke biträda.
Vid frågans behandling i riksdagen stannade emellertid kamrarna i olika
beslut, i det att andra kammaren biföll i huvudsak Kungl. Maj:ts förslag,
medan första kammaren avslog detsamma. Frågan hade alltså förfallit.
Frågan angående lagstiftning om inskränkning av tiden för skörd av
lingon upptogs ånyo i en vid 1927 års riksdag inom andra kammaren av
herr Magnusson i Skövde m. fl. väckt motion, nr 243.
Första lagutskottet lämnade i utlåtande, nr 29, över motionen en redogörelse
för tidigare behandling av samma fråga ävensom vissa statistiska
uppgifter om myckenhet och värde av lingonexporten, varefter utskottet
anförde följande:
Enligt utskottets mening föreligger i fråga om tillgodogörandet av lingonskörden
ett missförhållande därutinnan, att bären avplockas, innan de uppnått
lämplig mognad. Med hänsyn till det betydande värde ett riktigt
utnyttjande av lingonen äger såväl ur nationalekonomisk synpunkt som i
den enskilda hushållningen, bör detta missförhållande undanröjas.
Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, framlade Kungl. Maj:t
år 1918 för riksdagen förslag till lag om förbud mot plockning av lingon
före viss dag, vilket förslag emellertid icke vann riksdagens bifall. Vid
kamrarnas överläggningar anmärktes mot förslaget huvudsakligen, att svårigheter
mötte för bestämmande av den tid, då plockningen skulle få taga
sin början, vartill komme, att det slutliga avgörandet måste träffas så tidigt,
att beslutet kunde komma till allmän kännedom före plockningstidens början.
Frågan om tillgodogörandet av lingon har länge varit föremål för stridiga
meningar inom riksdagen. Det är emellertid tydligt, att ju mer lingon
Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
7
stiga i värde, desto mer framstår önskvärdheten av att man icke tillgodogör
sig dessa här förr än de nått den mognad, att de bäst lämpa sig för skörd.
Denna tidpunkt växlar givetvis för de olika åren och med hänsyn till olika
väderleksförhållanden. Det lärer därför vara nödvändigt att överlåta åt
vederbörande länsstyrelser att efter hörande av hushållningssällskapens förvaltningsutskott
för varje år utfärda föreskrifter om tidpunkten för inträdandet
av den tillåtliga skördetiden.
De emot utfärdande av dylika föreskrifter förut framställda betänkligheterna
synas utskottet icke övertygande. Utskottet finner sig alltså kunna
förorda införande av förbud mot plockning av lingon före viss tid. Beträffande
innehållet av en blivande lagstiftning i ämnet synes 1918 års förslag
kunna vara vägledande vid den omprövning, som nu torde böra ägnas
denna fråga.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen,
i anledning av förevarande motion, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning angående inskränkning
av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kunde föranleda.
Vid utlåtandet var fogad en reservation av tre av utskottets ledamöter,
vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att ifrågavarande motion icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Vid frågans behandling i riksdagen stannade kamrarna i olika beslut, i
det att första kammaren avslog utskottets hemställan, varemot andra kammaren
biföll densamma. Frågan hade alltså förfallit.
Till belysande av den förevarande frågans ekonomiska innebörd får utskottet
meddela följande uppgifter om myckenhet och värde av lingonexporten:
År
Kvantitet
Värde
År
Kvantitet
Värde
milj. kg.
milj. kr.
milj. kg.
milj. kr.
1911 .......
............ 1.6
0.8
1920 .........
.......... 1.1
0.6
1912 .......
............ 4.1
1.0
1921 .........
........... 1.1
0.5
1913 .......
............ 3.2
0.8
1922 .........
........... 0.2
O.i
1914 .......
............ 3.i
0.9
1923 .........
........... 0.2
0.1
1915 .......
............ 3.6
1.7
1924 .........
........... 2.8
1.2
1916 .......
............ 1.8
1.1
1925 .........
.......... 2.6
i.i
1917 .......
............ 0.2
0.2
1926 .........
.......... 0.4
0.2
1918 .......
............ 0.5
1.3
1927 .........
.......... 1.0
0.5
1919 ........
............ 1.8
0.7
Utskottet intager till den i motionen väckta frågan samma ståndpunkt
som sistlidet år och förordar alltså en utredning i ämnet. Denna utredning bör
dock, enligt utskottets mening, icke, såsom i den nu förevarande motionen antydes,
utsträckas att omfatta jämväl spörsmålet huruvida någon förmånsrätt vid
utnyttjandet av bärtillgången kunde tillförsäkras jordägaren, ett spörsmål,
som synes främmande för syftet med den av utskottet förordade utredningen.
Statistik.
Utskottet.
8 Första lagutskottets utlåtande Nr 8.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion, må
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.
Maj:t låta verkställa utredning angående inskränkning
av tiden för skörd av lingon samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 7 februari 1928.
På första lagutskottets vägnar:
A. ÅKEEMAN.
Vid detta ärendes behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerman, Klefbeck, Larson i Lerdala, Boren, Schlyler, John
O. Karlsson*, Jonsson i Lycksele och Bissmark;
från andra kammaren: herrar Lindqvist i Halmstad, af Ekenslam, Leo, Nilsson i Antnäs,
Karlsson i Vätö, Carlson i Mölndal, Olsson i Rimforsa* och Persson i Trången*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herrar Åkerman, Klefbeck, Leo, Karlsson i Vätö och Carlson i Mölndal,
vilka yrkat, att utskottet bort hemställa,
att ifrågavarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:17 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående lagstiftning om. inskränkning av tiden för skörd av lingon. a1 i texten