Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av minimiarealen för arrenden, som omfattas av den sociala arrendelagstiftningen. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionerna nr 201 i första kammaren av herr Lindhagen och nr 358 i andra kammaren av herr Hage m. fl.
1928-02-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1928:11, Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av minimiarealen för arrenden, som omfattas av den sociala arrendelagstiftningen. Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionerna nr 201 i första kammaren av herr Lindhagen och nr 358 i andra kammaren av herr Hage m. fl.
Dokumentets text
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
Utskottet.
Nr 11.
Ankom till riksdagens kansli den 14 lebruari 1928 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om sänkning av minimiarealen
för arrenden, som omfattas av den sociala arrendelagstiftningen.
Andra lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft till
lagutskott hänvisade motionerna nr 201 i första kammaren av herr Lindhagen
och nr 358 i andra kammaren av herr Hage m. fl.
I motionen I: 201 hemställes, att riksdagen ville besluta eller hos Kungl.
Maj:t begära förslag:
1) därom, att i lagen om arrende av viss jord å landet i Norrland och
vissa delar av Svealand bestämmes, att minimigränsen för arrenden, som
falla under lagen, skall vara två hektar odlad jord, ängs- och hagmark
eller, om detta ej bifalles, två hektar odlad jord;
2) därom, att enahanda bestämmelser skola gälla även för sociala
arrenden i de övriga delarna av riket, som omförmälas i den allmänna
arrendelagen.
I motionen II: 358 hemställes, att riksdagen ville besluta eller hos Kungl.
Maj:t begära förslag:
1) därom, att i lagen om arrende av viss jord å landet i Norrland
och vissa delar av Svealand bestämmes, att minimigränsen för arrenden,
som skola falla under lagen, skall vara två hektar odlad jord ävensom
2)
därom, att enahanda bestämmelser skola gälla även för sociala
arrenden i de övriga delarna av riket, omförmälda i den allmänna
arrendelagen.
Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för ifrågavarande
yrkanden får utskottet hänvisa till motionernas innehåll.
Såsom i motionerna erinrats förelåg det i dem berörda spörsmålet till
bedömande vid behandling under fjolårets riksdag av den sociala arrendelagstiftningen.
I fråga om den s. k. norrländska arrendelagen ansåg sammansatta andra
lag- och jordbruksutskottet, som förehade ärendet till förberedande behandling,
att en jämkning av gällande minimiarealgräns borde ske samt förordade,
att densamma skulle bestämmas till fyra hektar inrösningsjord
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11. 5
eller tre hektar odlad jord. Beträffande den allmänna arrendelagens sociala
del ansåg däremot utskottet, att en sänkning av den av Kungl. Maj:t
föreslagna minimiarealen, fyra hektar odlad jord, icke borde ifrågakomma.
I särskilda reservationer förordades samma arealbestämmelser, som nu
föreslås i motionerna. Det sammansatta utskottets förslag beträffande
minimiarealen i den allmänna arrendelagen blev av riksdagen godkänt.
Den förordade bestämmelsen om sänkning av minimiarealen i den norrländska
arrendelagen vann däremot icke båda kamrarnas bifall och uteslöts
i det sammanjämkningsförslag, som låg till grund för riksdagens beslut.
I motionerna hava icke anförts några nytillkomna omständigheter, som
kunna föranleda riksdagen att frångå sitt beslut beträffande förevarande
lagstiftning, som trätt i kraft den 1 augusti 1927.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att yrkandet under 1) i motionen I: 201 icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda;
B) att yrkandet under 2) i motionen I: 201 icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda;
C) att yrkandet under 1) i motionen II: 358 icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda;
D) att yrkandet under 2) i motionen II: 358 icke
måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 februari 1928.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, Linder, greve Spens, Fråndén, Lindhagen, Sundberg,
Berglund och Granström*;
från andra kammren^ herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Magnusson i Skövde, Johansson
i Sollefteå*, Olovson i Västerås, Andersson i Rasjön, Pettersson i Hällbacken och Gardell i Gans*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 11.
Reservationer
A) av herrar Linder, Berglund, Magnusson i Kalmar, Johansson i
Sollefteå, Olovson i Västerås och Pettersson i Hällbacken, som anfört:
»Vid ställningstagande till ifrågavarande motioner hänvisa vi till vad
i motionerna anförts angående den av herrar Linder, Sjöblom, Magnusson
i Kalmar, Hage och Johansson i Uppmälby inom sammansatta andra
lag- och jordbruksutskottet vid 1927 års riksdag avgivna reservationen
till förmån för viss minimiareal för arrenden.
Visserligen torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej den av dem angivna
minimiarealen satts för hög. Då sagda reservanter emellertid
ansett sig böra stanna vid en areal av 2 hektar odlad jord samt den tid,
som sedan fjolåret förflutit, får anses väl kort för att nu antaga annan
ståndpunkt, hava vi ansett oss böra kvarstå vid kravet på en minimiareal
av 2 hektar odlad jord vid arrenden, därå en social arrendelagstiftning
anses böra hava tillämpning.
Vi hemställa förty,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ville begära
förslag
1) att i lagen om arrende av viss jord å landet i
Norrland och vissa delar av Svealand bestämmes, att
minimigränsen för arrenden, som falla under lagen,
skall vara två hektar odlad jord;
2) att enahanda bestämmelser skola gälla även för
sociala arrenden i de övriga delarna av riket, som
omförmälas i den allmänna arrendelagen;»
B) av herr Lindhagen, som på de i motionen 1:201 anförda skäl hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att minimiarealen i de under punkterna
1) och 2) omförmälda respektive fallen sättes till två hektar odlad jord,
ängs- och hagmark.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.