Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående undanröjande av vissa brister i vattenlagen.

1928-02-21 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:14, Utlåtande i anledning av väckt motion angående undanröjande av vissa brister i vattenlagen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr l4.

3

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 21 februari 1928 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående undanröjande av

vissa brister i vattenlagen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 287,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Vahlstedt hemställt, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

snarast framlägga förslag till undanröjande av de brister i vattenlagen, som

blivit framhållna i motiveringen till motionen.

I nämnda motivering har anförts följande:

Sedan en längre tid tillbaka har riksdagen anslagit betydande belopp för

främjande av nybildning av s. k. egna hem. Det kan därför givetvis ej ha varit

statsmakternas mening att genom lagar och förordningar på något sätt försvåra

egnahemsbildningen. Ett sådant försvårande av egnahemsjordbrukens förnuftiga

och ändamålsenliga skötsel och ordnande åstadkommes dock genom vissa

bestämmelser i nuvarande författning samt i vissa fall genom frånvaron av bestämmelser.

. För den egnahemsbyggare, vars område utgör en avstyckning av ett större

jordområde, kräves oftast upptagande av rågångsdiken. Skulle emellertid det

inträffa, att den ena jordägaren på grund av liknöjdhet, illvilja eller andra

orsaker eller, såsom ofta är fallet, pa grund av tvist om dikets storlek, icke

vore villig medverka till rågangsdikes upptagande, så kan sådant upptagande

icke komma till utförande utom genom laga syneförrättning. Men att nödgas

tillgripa laga syneförrättning för upptagande av ett rågångsdike, vars uppgrävande

endast kostar en bråkdel av syneförrättningskostnaden, det synes vara

en så stor orimlighet, att den orsak, som framtvingat dess tillgripande, fortast

möjligt bör avlägsnas.

De i det föregående berörda olägenheterna härröra huvudsakligen ur frånvaron

av bestämmelser. I det närmast efterföljande skall jag beröra förhållanden,

som ha sin orsak i befintliga bestämmelser, vilka upphäva gagnet av andra

vattenlagens föreskrifter.

Liksom då det gäller egnahemsbildningen ha statsmakterna offrat betydande

belopp för främjande av den svenska jordens dränering. Och en av de första

åtgärderna, som den förståndige egnahemsbyggaren vidtager, är givetvis den, att

han söker fa sin jord täckdikad. Men inför planerna på täckdikning möter frågan,

vart det vatten, som kommer från ovanför honom liggande mark, skall ledas.

I vattenlagen 7 kap. 4 § andra stycket heter det: »Kan utan väsentligt

ökad kostnad och svårighet för vattnets avlopp dike läggas i råskillnad, varde

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr H.

Utskottet.

det lågt där om endera grannen äskar det. I råskillnad tages halva diket av

vardera grannens mark.»

De ovan citerade bestämmelserna äro dock värdelösa, därest, såsom jag förut

har framhållit, grannen vägrar medverka till rågångsdikets upptagande. Vid

sådant förhållande har dén omnämnda lagen endast betydelse vid laga syneförrättning.

Men även i de gynnsamma fall, då granne går med på rågångsdikes

upptagande, har den, som för sin jords täckdikning behöver igenlägga

de öppna dikena, icke rätt därtill. I lagens slutbestämmelser heter det nämligen,

som följer: »Dike, som, då denna lag träder i kraft, finnes upptaget, skall underhållas

av den, vilken dittills varit pliktig därtill, intill dess upptagande av

nytt eller förändring av gammalt dike blivit väckt och med tillämpning av de i

denna lag givna föreskrifter dikningsskyldigheten blivit annorledes bestämd.

Försummas underhåll av äldre dike, vare lag som i 13 kap. 16 § sägs.» Där

egnahemsbyggaren icke vill använda sig av laga syneförrättning, har han således,

såsom förut något har berörts, icke rätt att igenlägga ett enda av de till

grannens mark ledande dikena. Han kan följaktligen icke heller täckdika sin

mark. Någon förbindelse tegarna emellan kan icke fås annat än genom särskilda

broar. Den för en praktisk brukning nästan nödvändiga vändtegen kan

icke anläggas vid grannens gräns. Vilken menlig inverkan alla de berörda

olägenheterna ha för den i ett dylikt läge försatte jordbrukaren, det förstår åtminstone

varje med jordbruk något förtrogen person.

Av vad motionären anfört har utskottet icke blivit övertygat, att skäl föreligga

att vidtaga ändringar i gällande vattenlagstiftning i de avseenden, som

av honom beröras. Utskottet tillåter sig fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 21 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Nothin*, Österström,

greve Spens, Thorberg* och Frändén;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Magnusson i Skövde*,

Johanson i Hallagården*, Holmström i Stockholm, Andersson i Rasjön och Hedvall*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm 1928. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri-A.-B.

285915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.