Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetstidsförhållandena vid rikets fasta brandkårer. Andra lagutskottet kar till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionen nr 286 i andra kammaren av herr Samuelsson m. fl. och motionen nr 290 i samma kammare av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl.

1928-02-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetstidsförhållandena vid rikets fasta brandkårer. Andra lagutskottet kar till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott hänvisade motionen nr 286 i andra kammaren av herr Samuelsson m. fl. och motionen nr 290 i samma kammare av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1928 kl. 12 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående arbetstidsförhållandena

vid rikets fasta brandkårer.

Andra lagutskottet kar till behandling i ett sammanhang förehaft till lagutskott

hänvisade motionen nr 286 i andra kammaren av herr Samuelsson m. fl.

och motionen nr 290 i samma kammare av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl.

I motionen II: 286 hemställes, att lagen om arbetstidens begränsning skall

omfatta brandmännen vid yrkesbrandkårer i landet; eller, om detta icke bifalles,

att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj: t begära utredning

och förslag angående begränsning av brandmännens tjänstgöringstid.

I motionen 11:290 hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t till 1930 års riksdag, då lagen om arbetstidens

begränsning ånyo torde komma under statsmakternas omprövning, ville

låta verkställa utredning rörande arbetstidsförhållandena vid rikets fasta brandkårer

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde giva

anledning.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionernas innehåll.

Den verksamhet, som utövas av städernas brandväsen, är icke hänförlig till

vare sig rörelse eller sådana arbetsföretag, som omförmälas i lagen om arbetstidens

begränsning. Denna lag äger således icke tillämplighet beträffande brandmännens

tjänstgöringsförhållanden. I detta avseende överensstämmer den svenska

åttatimmar slagen med den vid Washington-konferensen år 1919 föreslagna

konventionen angående arbetstidslagstiftning. Enligt utskottets förmenande

måste det väcka starka betänkligheter att, såsom nu föreslås, utvidga denna

lagstiftning till att omfatta sådan verksamhet som den här ifrågavarande.

Under behandlingen år 1926 av förslaget till lag om arbetstidens begränsning

yttrade utskottet vid övervägande av frågan angående lagens giltighetstid,

att, då frågan om revision av Washington-konventionen enligt en bestämmelse

i densamma skulle tagas under övervägande inom tio år från det konventionen

först trädde i kraft, vilket skedde den 13 juni 1921, lagens giltighetstid

lämpligen borde bestämmas till utgången av år 1930. Härjämte anförde ut
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 9 sand. 2 avd. 7 käft. (Nr 15i) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 15.

skottet, att det givetvis torde kunna förutsättas, att Kung! Maj: t under den

fortsatta provisorietiden komme att med uppmärksamhet följa utvecklingen, såväl

inom som utom landet, av de förhållanden, vilka kunde vara av betydelse

för frågan om upprätthållandet och gestaltningen av förevarande lagstiftning

och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt de ledande industristaternas ställning.

Vid sådant förhållande torde icke, såsom i motionen II: 290 föreslås, vara

lämpligt att göra hemställan hos Kungl. Maj: t om verkställande till 1930 års

riksdag, då lagen om arbetstidens begränsning förväntas ånyo komma under

prövning, av utredning rörande arbetstidsförhållandena vid rikets brandkårer.

Ej heller synas enligt utskottets mening tillräckliga skäl föreligga att till utredning

upptaga frågan om reglering av arbetstiden vid brandkårerna genom en

vid sidan av den nu gällande åttatimmarslagen utfärdad formellt fristående lagstiftning.

Med hänsyn till de växlande förhållanden, under vilka verksamheten

vid brandkårerna måste utövas i olika städer och samhällen, och ej minst till

nödvändigheten att jämförelsevis fritt kunna avväga proportionen mellan brandmännens

effektiva arbetstid och den tjänstgöringstid, som ej kan anses vara av

arbetstids natur, möta tydligen svårigheter att på detta område reglera arbetsförhållandena

med generella bestämmelser. Då ej heller omständigheter påvisats,

som giva vid handen, att vederbörande kommuner såsom arbetsgivare bestämma

brandmännens arbetstidsförhållanden på ett sådant sätt, att anledning finnes för

riksdagen att trots här anförda betänkligheter ingripa för att med lagstiftning

reglera nämnda förhållanden, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 21 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Nothin*, Österström,

greve Spens, Sigfrid Hansson* och Sundberg;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hagman*, Ödström*, Johanson

i Hallagården*, Holmström i Stockholm, Wallerius och Pettersson i Hällbacken*.

‘) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Lagutskottets utlåtande, Nr 15. 3

Reservation

av herrar Linder, Nothin, Sigfrid Hansson, Magnusson i Kalmar, Hagman,

Holmström i Stockholm och Pettersson i Hällbacken, vilka anfört:

»Vid 1926 års riksdag inlämnades till andra lagutskottet en skrivelse, vari

representanter för brandkårspersonalen hemställde, att utskottet måtte, i samband

med behandlingen av den då föreliggande propositionen angående förnyande

av lagen om arbetstidens begränsning, beakta i skrivelsen uttalade

önskemål beträffande ifrågavarande personals tjänstgöringstid. Skrivelsen föranledde

ingen åtgärd från utskottets sida och de däri framförda, enligt, vår

mening beaktansvärda synpunkterna blevo icke föremål för riksdagens prövning.

I nu föreliggande motioner (II: 286 och 290) har riksdagens uppmärksamhet

på denna personals tjänstgöringsförhållanden ånyo påkallats.

Av de upplysningar, som motionärerna lämnat till stöd för sina yrkanden,

framgår, att brandmännen i vårt land i regel ha en synnerligen lång tjänstgöringstid,

över vilken särskilt de, som bildat familj, ha befogad anledning att

beklaga sig. Den effektiva arbetstiden har beräknats till i medeltal 6,5 timmar

pr dygn. Det arbete, som då utföres, anses fullt jämförligt med hantverks- och

industriarbete. Därtill kommer den s. k. vakttjänstgöringen, under vilken inbegripes

eldsläckning, ambulans- och polistransporter, skötsel av hästar, telegrafvakter

och dylikt. Denna torde i allmänhet lägga beslag på en dryg del av

brandmännens tid. I Stockholm utgör, enligt de i motionerna lämnade upplysningarna,

tjänstgöringstiden icke mindre än 112 timmar pr vecka under tiden

15 maj—15 september och 93 timmar under tiden 16 september—14 maj. Antalet

fritimmar utgör alltså endast respektive 56 och 75 pr vecka. I Göteborg

har tjänstgöringstiden beräknats till 112 timmar. I vissa andra städer är den

avsevärt längre. Från Västerås har sålunda uppgivits, att brandmännen där

har en ordinarie tjänstgöringstid av i genomsnitt 18.46 timmar pr dygn och

129.22 timmar pr vecka.

Även om dessa tjänstgöringsförhållanden icke kunna regleras efter samma

normer som arbetstiden inom industrin och därmed jämförliga förvärvsområden,

torde de likväl förtjäna att bliva föremål för statsmakternas uppmärksamhet

och ingripande, i all synnerhet som brandmännen befinna sig i en sådan

tjänsteställning, att man icke önskar att de skola använda sig av medel, som

andra arbetaregrupper förfoga över med avseende på arbetsvillkorens reglering.

Vi tillåta oss därför hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla,

att Kungl. Maj: t låter verkställa utredning rörande tjänstgöringsförhållandena.

vid de fasta brandkårerna i riket samt

för riksdagen framlägger det förslag, vartill utredningen kan

giva anledning.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.