Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål lättare tillgängliga.

1928-03-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål lättare tillgängliga.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i

syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål

lättare tillgängliga.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 209,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Per Gustafsson yrkat,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det

täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till

de ändringar i vattenlagen, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseende

av i motionen omförmälda önskemål.

Till stöd för berörda yrkande har anförts följande:

Den domstolsorganisation, som gäller för processen i vattenmål, karakteriseras

väsentligen därav, att underrätten utgöres av specialdomstolar,

vattendomstolarna. Dessa vattendomstolar äro för närvarande fem till antalet.

Deras domkretsar äro följaktligen av betydande omfattning. För

stora delar av befolkningen inom vattendomsagorna är avståndet till domsagokansliet

avsevärt. Särskilt är detta förhållandet i fråga om Söderbygdens

vattendomstol, vars domsområde till största delen utgöres av våra sydligaste

landskap men vars domsagokansli är beläget i Stockholm.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden hava i vattenlagen meddelats

föreskrifter därom, att vissa handlingar i vattenmål skola för dem, som önska

taga del därav, finnas tillgängliga å viss för parterna välbelägen plats hos

tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig enskild person eller,

där saken angår företag, som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt

område, å flera dylika ställen. De personer, som utsetts att sålunda

mottaga handlingar, benämnas aktförvarare. De handlingar, vilka det åligger

vattendomaren att översända till aktförvarare, äro i ansökningsmål ett exemplar

av ansökningshandlingarna jämte kungörelse om målet, avskrift av erinringar,

ett exemplar av påminnelser, utlåtande, som avgives av undersökningsförrättare,

samt avskrift av vattendomstolens utslag. Vidare skola kallelser

och andra meddelanden till parterna, om de icke röra endast sökanden

eller särskilt tillställas dem, till vilka de äro riktade, hållas tillgängliga hos

aktförvararen. I ansökningsmål, däri kungörelse utfärdats, skola, om sökanden

fullföljer talan mot vattendomstolens utslag, av honom vid vattenöverdomstolen

företedda inlagor och handlingar, varav enligt lag avskrifter skola

bifogas, hållas parterna tillhanda hos aktförvararen. Vid kommunikation av

sökandens besvär i ansökningsmål tillställas besvärshandlingarna aktförvararen.

Motsvarande bestämmelser gälla i fråga om mål, som dragits under

högsta domstolens prövning. Då besvär hos vattendomstol anföres över

syneförrättning, skall ett exemplar av besvärshandlingarna, inkommande för
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 9 saml. 2 avd. 8 höft. (Nr 16.)

528 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

klaringar och påminnelser m. m. hållas tillgängligt hos den eller de personer,

som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.

Genom nu omförmälda bestämmelser har man velat undanröja den olägenhet

för allmänheten, som ligger däri, att vattendomstolens kansli är

avlägset beläget. Såsom allmänt omdöme torde ock kunna sägas, att detta

system fungerat på ett tillfredsställande sätt. Emellertid har erfarenheten

visat, att det för ortsbefolkningen är av vikt att jämväl vissa andra handlingar

och underrättelser meddelas aktförvararen än de förut omnämnda.

Det är ej tillfyllest, att endast de handlingar, som ingivas under den förberedande

skriftväxlingen, tillställas aktförvararen. Det är av lika stort behov

påkallat, att jämväl avskrift av de handlingar, som ingivas vid de muntliga

rättsförhandlingarna, finnas tillgängliga hos denne. Härvidlag må särskilt

framhållas den omständigheten, att, enligt föreskrift i vattenlagen, i

målet ingiven handling ej må i vattendomstolens protokoll intagas utan

där allenast anmärkas. För vederbörande part torde det med nuvarande

teknik ej föranleda vare sig kostnad eller besvär att bifoga ytterligare ett

exemplar av ingivna handlingar.

Vidare har det visat sig vara en brist, att underrättelse ej skall lämnas

aktförvararen, när vad erlägges eller därom att vad ej erlagts. För att erhålla

kännedom om, huruvida ett mål vunnit laga kraft, måste man nu vända

sig till vattendomstolens kansli. För domstolen skulle det emellertid vara

en enkel sak att lämna meddelande härom till aktförvararen. På samma

sätt borde också underrättelse översändas från vatten överdomstolen om

missnöjesanmälan.

De mål, som tillhöra vattendomstols upptagande, fördela sig å följande

grupper: ansökningsmål, stämningsmål, besvärsmål och underställningsmål
Den

första gruppen, ansökningsmålen, omfattar huvudsakligen mål rörande

begäran om förhandsprövning angående tillåtligheten av någon viss åtgärd,

som sökanden önskar vidtaga. Dessa mål innebära icke i egentlig mening

någon rättstvist mellan vissa bestämda personer, utan sökanden vänder sig

mot alla, som kunna hava något att invända mot företaget, och domstolen

skall efter allsidig prövning av saken bifalla eller avslå ansökningen och i

förra fallet meddela lämpliga föreskrifter rörande sättet för utförande av företaget.

Enär vattendomstolarna icke hava någon viss bestämd plats för sina

sammanträden, utan dessa enligt sakens natur måste förläggas till vitt skilda

orter, spridda över ett stort område, samt följaktligen de muntliga rättsförhandlingarna

i varje mål måste koncentreras till såvitt möjligt ett enda eller

i allt fall ett fåtal sammanträden, har ansetts nödvändigt föreskriva, att

skriftliga förhandlingar mellan parterna skola ske före domstolens sammanträde.

Sökandens ansökningshandlingar utställas sålunda till erinringar

av sakägarna. Av dessa senare framställda invändningar mot företaget

få bemötas av sökanden genom påminnelser. Härmed är i regeln skriftväxlingen

avslutad, ehuru i undantagsfall ytterligare skriftväxling kan förekomma.

Alla de skrifter, som växlas under det förberedande stadiet, skola

hållas tillgängliga för parterna hos särskild s. k. aktförvarare, bosatt å för

parterna välbelägen plats. Till aktförvarare utses tjänsteman, kommunal

befattningshavare eller pålitlig enskild person. Där ansökningen angår

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

3

företag, som berör två eller flera flin eller eljest ett vidsträckt område,

skola flera aktförvarare förordnas. Sedan det förberedande förfarandet

avslutats, sammanträder vattendomstolen för målets prövning till syn på

stället eller, där målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för

parterna välbelägen. Å detta sammanträde må ersättningsyrkanden framställas

ocli påståenden göras i anledning av verkställd sakkunnigutredning.

Därefter skall målet så snart ske kan avgöras genom utslag.

Den andra gruppen av vattenmål, stämningsmålen, behandlas beträffande

förfarandet i huvudsak lika med de vid de allmänna domstolarna förekommande

målen. Här föreligger alltså en rättegång mellan vissa bestämda parter,

och i dylika mål förekommer icke, att handlingar hållas tillgängliga hos

aktförvarare.

Besvärs- och underställningsmålen åter utgöras av sådana mål, som

redan varit föremål för prövning, nämligen vid syneförrättning enligt 10

kap. vattenlagen. I dessa mål har aktförvarare utsetts i samband med

syneförrättningen. När besvärstiden gått till ända, skall ett exemplar av

besvärshandlingarna ävensom inkommande förklaringar och avgivna påminnelser

m. m. tillställas aktförvarare för att hållas tillgängliga för sakägarna.

Även i besvärs- och underställningsmål skall sammanträde hållas

med parterna.

I motionen har nu gjorts gällande, att erfarenheten visat, att det för

ortsbefolkningen vore av vikt, att jämväl andra handlingar och underrättelser

än de, varom i gällande lag nu föreskrivits, meddelades aktförvarare.

Det vore enligt motionärens mening ej tillfyllest, att endast de handlingar,

som ingåves under den förberedande skriftväxlingen, tillställdes aktförvarare.

Det vore av lika stort behov påkallat, att jämväl avskrift av

de handlingar, som ingåves vid de muntliga rättsförhandlingarna, funnes

tillgängliga hos denne.

Motionärens framställning synes närmast avse de handlingar, som ingivas

vid rättens sammanträden och vilka ingå såsom bilagor till domstolens

protokoll, ehuru de icke intagas i protokollet utau endast där anmärkas.

Till väsentligaste del utgöras dessa handlingar av skrifter från

sakägare rörande ersättningsanspråk. Emellertid förekommer även, att skrifter

på detta stadium av rättegångsförfarandet ingivas av sökanden. De skrifter,

som ingivas av sakägarna, äro merendels av föga intresse för andra parter

än sökanden och den sakägare, som ingivit skriften. Däremot kunna sökandens

skrifter, särskilt om de äro föranledda av den verkställda sakkunnigutredningen,

^ ara av intresse för sakägarna. Det torde emellertid kunna

ifrågasättas, huruvida det icke skulle vara av betydelse för parterna att

utöver nämnda handlingar hava tillgång även till domstolens protokoll, särskilt

i de fall, då målet för fortsatt handläggning uppskjutes till ett senare

rättegångstillfälle. I detta sammanhang torde böra uppmärksammas bestämmelsen

i 11 kap. 65 § vattenlagen, att sökanden i ansökningsmål skall,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

ändå att hans talan bifalles, gottgöra motparten sådana kostnader å målet,

som prövas liava varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt. I fall

skyldighet stadgas för domstolen att hålla protokollsutskrift tillgänglig

hos aktförvarare, bör övervägas lämpligheten av den anordningen, att kostnaden

för protokollsutdrag, som begäres av part, fortfarande skall åvila

sökanden.

Motionären har vidare ifrågasatt att till aktförvarare skulle från vattendomstolen

sändas underrättelse, när vad erlägges eller därom att vad icke

erlagts. I stämningsmål finnes, såsom ovan nämnts, icke någon aktförvarare.

Vad angår ansökningsmål föreligger skyldighet för vattenöverdomstolen

att utfärda kungörelse, då sökanden fullföljer talan och att hålla av

honom ingivna handlingar tillgängliga hos aktförvarare. Härmed torde i

dessa mål parternas intressen vara vederbörligen tillgodosedda. Annan

än sökanden kan ju icke hava intresse av att omedelbart erhålla kännedom,

huruvida en av hans motparter fullföljer talan. Att meddela aktförvarare

underrättelse för sökandens skull torde icke vara nödigt. I

besvärs- och underställningsmål — närmast torrläggningsmål — kan däremot

fullföljd av eu part, även om han icke är sökande, inverka på övriga

delägares rätt. Om t. ex. en delägare klagar beträffande den för honom

beräknade båtnaden av företaget, inverkar en eventuell nedsättning i hans

båtnad på de övriga sakägarnas rätt. Samma är förhållandet, om talan

fullföljes i en ersättningsfråga. Man kan således med fog göra gällande,

att så gott som varje fullföljd i ett sådant mål berör samtliga delägares

rätt. Det föreligger därför ett icke ringa intresse för samtliga sakägare

att kunna utan alltför stor omgång i dessa mål erhålla kännedom rörande

fullföljd av talan.

Då det med nuvarande organisation av vattendomstolarna givetvis möter

stora svårigheter för den rättssökande allmänheten att komma i personlig

förbindelse med vederbörande vattendomstols kansli, måste statsmakterna

tillse, att de olägenheter, som äro förknippade med denna organisation,

bliva så litet kännbara som möjligt. Av vad ovan anförts torde framgå,

att skäl finnas för att verkställa en undersökning rörande möjligheten att

utan alltför stora kostnader åstadkomma en sådan ordning, att handlingar

i vattenmål, utöver vad för närvarande är föreskrivet, hållas tillgängliga

hos aktförvarare.

Utskottet får fördenskull hemställa,

att riksdagen med anledning av förevarande motion måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung]. Maj:t måtte

låta verkställa utredning rörande behovet och lämpligheten

av ändringar i vattenlagen i syfte att göra handlingar i

vattenmål i större utsträckning än vad för närvarande

föreskrives lätt tillgängliga för parterna, ävensom för riks
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

5

dagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva

anledning.

Stockholm den 2 mars 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*), Linder, Österström, greve

Spens, Thorberg, Frändén och Berglund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*), Öberg*), Hage, Holmström

i Stockholm*), Johansson i Sollefteå, Wallerius, Andersson i Rasjön*) och Gardell

i Gans.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Magnusson i Kalmar, som anfört följande:

Utskottets uppfattning, att skäl finnas för verkställande av den i motionen

1:209 ifrågasatta undersökningen rörande möjligheten att åstadkomma en

sådan ordning, att handlingarna i vattenmål, utöver vad för närvarande gäller,

hållas tillgängliga hos aktförvarare, kan jag ej dela.

De med motionen avsedda protokollsbilagorna ingivas i allmänhet vid vattendomstolens

sammanträde och utgöras till allra största delen av skrifter, däri

sakägarna framställa ersättningsyrkanden. Skulle någon av dessa handlingar

vara av den beskaffenhet, att den särskilt intresserar en eller annan av parterna,

kan denne vid sammanträdet begära avskrift av handlingen i fråga.

Kostnaden härför kommer icke att stanna på vederbörande sakägare utan

skall gäldas av sökanden. Stundom utgöras emellertid protokollsbilagorna

av kartor samt av vidlyftiga skiftes- och synehandlingar. Ofta är härvid

fråga om en s. k. negativ bevisning, d. v. s. handlingarna ingivas för att

visa, att desamma icke innehålla något, som berör föreliggande spörsmål.

Ibland ingivas jämväl vidlyftiga protokoll i äldre rättegångar. Det torde

utan svårighet kunna förstås, vilket onyttigt skrivarbete skulle behöva ske,

ifall alla dessa inlagor, protokoll och kartor skulle behöva mångfaldigas för

att hållas tillgängliga hos aktförvararna. Det har för utskottet upplysts, att

man kan beräkna, att av 30 till 40 handlingar högst en eller annan kan

vara av intresse för annan part än den, som ingivit densamma. Man må

också betänka, att saken icke kan ha någon nämnvärd betydelse för rättegången

hos vattendomstolen, då i de flesta, fall möjlighet icke föreligger för

opaginerad Kontrollera mot PDF

(3

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

part att vid senare sammanträde inför domstolen bemöta vad som förekommer

i dessa protokollsbilagor. Vattendomstolen håller nämligen i allmänhet

allenast ett sammanträde i varje mål. Det skulle således egentligen vara

allenast i de fall, då sakägare vill fullfölja talan, som anledning kan föreligga

för honom att taga del av en eller annan av de ofta till flere hundra

uppgående protokollsbilagorna. I de sällsynta fall, då besvär föras i dylika

mål, pläga parterna alltid anlita ett rättsbildat ombud, vilket införskaffar

avskrift av erforderliga handlingar från vattendomstolen.

Något direkt behov av att protokollsutdrag översändes till aktförvararna

synes ej heller föreligga^. Man kan nämligen utgå från att parterna varit

närvarande vid sammanträdet och således äga kännedom om vad därvid

förekommit. A andra sidan kan man tänka sig, att en direkt nackdel skulle

uppkomma därav att protokollsutdrag skulle översändas till aktförvararna.

Dessa kunna nämligen icke alltid förutses vara bosatta å plats, som är väl

belägen för alla parterna. I många fall skulle det därför vara för parterna

om icke nödigt, så dock ofta lämpligt att skaffa sig ett eget exemplar av

protokollet. Hava de ett juridiskt ombud, så kommer detta säkerligen att

påfordra protokollsutdrag. Skulle nu protokollen skickas till aktförvararna,

så kan med skäl ifrågasättas, huruvida en part, som skaffat sig en särskild

utskrift, kan vara berättigad att få denna kostnad ersatt av sökanden. I

vattenlagen stadgas nämligen, att part endast är berättigad att få ersättning

för sådana kostnader, som varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt. Om

nu protokollen finnas hos aktförvararna, kan det med fog ifrågasättas, om

det kan anses hava varit nödigt för en part att skaffa sig egen utskrift av

protokollet.

För vattendomstolen skulle det uppenbarligen vara betungande att ombesörja

en särskild utskrift. På grund därav att en stor del av året måste

reserveras för hållande av syner kommer utarbetandet av protokollen ofta

att få anstå till den årstid, då syn icke längre kan hållas. Skulle nu protokollet

översändas till aktförvararna, så torde det bliva nödvändigt att bestämma

viss tid, inom vilken detsamma skall vara dit översänt. Man skulle

därför ofta vid vattendomstolarna behöva undanskjuta mera brådskande saker

för att utarbeta ett protokoll, som egentligen oftast har föga intresse för

parterna att få del av.

Vad slutligen angår frågan att vattendomstolen skulle till aktförvararna

lämna meddelande, när vad erlägges eller därom vad ej erlagts, torde först böra

framhållas, att underrättelsen om att vad erlagts icke kan hava någon betydelse

i och för sig, då ju den vädjande kan uppsäga vadet. Några förberedande

åtgärder för svaromål vid överdom stolen, såsom anlitande av advokat,

kunna ju likväl icke företagas, förän man vet, att vadet verkligen fullföljts.

Om fullföljda vad erhålla parterna kännedom genom kungörelse, som utfärdas

jämlikt 11 kap. 102 § vattenlag. Det enda, som kan vara av intresse,

är möjligen kännedomen om att vad icke erlagts. Härom kan emellertid

envar genom hänvändelse till kommissionären hos vattendomstolen erhålla

kännedom för en ringa avgift.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.

Slutligen vill jag framhålla, att de ökade kostnader — beräknade till omkring

8,000 kronor för år — som ett genomförande av motionärens förslag

skulle medföra för statsverket, icke stå i rimligt förhållande till den eventuella

nytta, som i sällsynta fall kan uppkomma för en eller annan part.

Befaras kan tvärtom, att sakägarna i allmänhet komma att åsamkas ökade

utgifter, då möjligheten icke längre står öppen att få kostnaderna gäldade

av sökanden till företaget i fråga.

På grund av vad jag sålunda anfört har jag ansett,

att utskottet bort hemställa om avslag å förevarande motion.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:54 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenmål lättare tillgängliga. a1 i texten