Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål lättare tillgängliga.
1928-03-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1928:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål lättare tillgängliga.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder i
syfte att göra vissa handlingar i vattenrättsmål
lättare tillgängliga.
I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 209,
vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Per Gustafsson yrkat,
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det
täcktes Kungl. Maj:t låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till
de ändringar i vattenlagen, som kunde finnas erforderliga för tillgodoseende
av i motionen omförmälda önskemål.
Till stöd för berörda yrkande har anförts följande:
Den domstolsorganisation, som gäller för processen i vattenmål, karakteriseras
väsentligen därav, att underrätten utgöres av specialdomstolar,
vattendomstolarna. Dessa vattendomstolar äro för närvarande fem till antalet.
Deras domkretsar äro följaktligen av betydande omfattning. För
stora delar av befolkningen inom vattendomsagorna är avståndet till domsagokansliet
avsevärt. Särskilt är detta förhållandet i fråga om Söderbygdens
vattendomstol, vars domsområde till största delen utgöres av våra sydligaste
landskap men vars domsagokansli är beläget i Stockholm.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden hava i vattenlagen meddelats
föreskrifter därom, att vissa handlingar i vattenmål skola för dem, som önska
taga del därav, finnas tillgängliga å viss för parterna välbelägen plats hos
tjänsteman, kommunal befattningshavare eller pålitlig enskild person eller,
där saken angår företag, som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt
område, å flera dylika ställen. De personer, som utsetts att sålunda
mottaga handlingar, benämnas aktförvarare. De handlingar, vilka det åligger
vattendomaren att översända till aktförvarare, äro i ansökningsmål ett exemplar
av ansökningshandlingarna jämte kungörelse om målet, avskrift av erinringar,
ett exemplar av påminnelser, utlåtande, som avgives av undersökningsförrättare,
samt avskrift av vattendomstolens utslag. Vidare skola kallelser
och andra meddelanden till parterna, om de icke röra endast sökanden
eller särskilt tillställas dem, till vilka de äro riktade, hållas tillgängliga hos
aktförvararen. I ansökningsmål, däri kungörelse utfärdats, skola, om sökanden
fullföljer talan mot vattendomstolens utslag, av honom vid vattenöverdomstolen
företedda inlagor och handlingar, varav enligt lag avskrifter skola
bifogas, hållas parterna tillhanda hos aktförvararen. Vid kommunikation av
sökandens besvär i ansökningsmål tillställas besvärshandlingarna aktförvararen.
Motsvarande bestämmelser gälla i fråga om mål, som dragits under
högsta domstolens prövning. Då besvär hos vattendomstol anföres över
syneförrättning, skall ett exemplar av besvärshandlingarna, inkommande för
Bihang
till riksdagens protokoll 1928. 9 saml. 2 avd. 8 höft. (Nr 16.)
528 28
Utskottet.
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
klaringar och påminnelser m. m. hållas tillgängligt hos den eller de personer,
som utsetts att mottaga förrättningshandlingarna.
Genom nu omförmälda bestämmelser har man velat undanröja den olägenhet
för allmänheten, som ligger däri, att vattendomstolens kansli är
avlägset beläget. Såsom allmänt omdöme torde ock kunna sägas, att detta
system fungerat på ett tillfredsställande sätt. Emellertid har erfarenheten
visat, att det för ortsbefolkningen är av vikt att jämväl vissa andra handlingar
och underrättelser meddelas aktförvararen än de förut omnämnda.
Det är ej tillfyllest, att endast de handlingar, som ingivas under den förberedande
skriftväxlingen, tillställas aktförvararen. Det är av lika stort behov
påkallat, att jämväl avskrift av de handlingar, som ingivas vid de muntliga
rättsförhandlingarna, finnas tillgängliga hos denne. Härvidlag må särskilt
framhållas den omständigheten, att, enligt föreskrift i vattenlagen, i
målet ingiven handling ej må i vattendomstolens protokoll intagas utan
där allenast anmärkas. För vederbörande part torde det med nuvarande
teknik ej föranleda vare sig kostnad eller besvär att bifoga ytterligare ett
exemplar av ingivna handlingar.
Vidare har det visat sig vara en brist, att underrättelse ej skall lämnas
aktförvararen, när vad erlägges eller därom att vad ej erlagts. För att erhålla
kännedom om, huruvida ett mål vunnit laga kraft, måste man nu vända
sig till vattendomstolens kansli. För domstolen skulle det emellertid vara
en enkel sak att lämna meddelande härom till aktförvararen. På samma
sätt borde också underrättelse översändas från vatten överdomstolen om
missnöjesanmälan.
De mål, som tillhöra vattendomstols upptagande, fördela sig å följande
grupper: ansökningsmål, stämningsmål, besvärsmål och underställningsmål
Den
första gruppen, ansökningsmålen, omfattar huvudsakligen mål rörande
begäran om förhandsprövning angående tillåtligheten av någon viss åtgärd,
som sökanden önskar vidtaga. Dessa mål innebära icke i egentlig mening
någon rättstvist mellan vissa bestämda personer, utan sökanden vänder sig
mot alla, som kunna hava något att invända mot företaget, och domstolen
skall efter allsidig prövning av saken bifalla eller avslå ansökningen och i
förra fallet meddela lämpliga föreskrifter rörande sättet för utförande av företaget.
Enär vattendomstolarna icke hava någon viss bestämd plats för sina
sammanträden, utan dessa enligt sakens natur måste förläggas till vitt skilda
orter, spridda över ett stort område, samt följaktligen de muntliga rättsförhandlingarna
i varje mål måste koncentreras till såvitt möjligt ett enda eller
i allt fall ett fåtal sammanträden, har ansetts nödvändigt föreskriva, att
skriftliga förhandlingar mellan parterna skola ske före domstolens sammanträde.
Sökandens ansökningshandlingar utställas sålunda till erinringar
av sakägarna. Av dessa senare framställda invändningar mot företaget
få bemötas av sökanden genom påminnelser. Härmed är i regeln skriftväxlingen
avslutad, ehuru i undantagsfall ytterligare skriftväxling kan förekomma.
Alla de skrifter, som växlas under det förberedande stadiet, skola
hållas tillgängliga för parterna hos särskild s. k. aktförvarare, bosatt å för
parterna välbelägen plats. Till aktförvarare utses tjänsteman, kommunal
befattningshavare eller pålitlig enskild person. Där ansökningen angår
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
3
företag, som berör två eller flera flin eller eljest ett vidsträckt område,
skola flera aktförvarare förordnas. Sedan det förberedande förfarandet
avslutats, sammanträder vattendomstolen för målets prövning till syn på
stället eller, där målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för
parterna välbelägen. Å detta sammanträde må ersättningsyrkanden framställas
ocli påståenden göras i anledning av verkställd sakkunnigutredning.
Därefter skall målet så snart ske kan avgöras genom utslag.
Den andra gruppen av vattenmål, stämningsmålen, behandlas beträffande
förfarandet i huvudsak lika med de vid de allmänna domstolarna förekommande
målen. Här föreligger alltså en rättegång mellan vissa bestämda parter,
och i dylika mål förekommer icke, att handlingar hållas tillgängliga hos
aktförvarare.
Besvärs- och underställningsmålen åter utgöras av sådana mål, som
redan varit föremål för prövning, nämligen vid syneförrättning enligt 10
kap. vattenlagen. I dessa mål har aktförvarare utsetts i samband med
syneförrättningen. När besvärstiden gått till ända, skall ett exemplar av
besvärshandlingarna ävensom inkommande förklaringar och avgivna påminnelser
m. m. tillställas aktförvarare för att hållas tillgängliga för sakägarna.
Även i besvärs- och underställningsmål skall sammanträde hållas
med parterna.
I motionen har nu gjorts gällande, att erfarenheten visat, att det för
ortsbefolkningen vore av vikt, att jämväl andra handlingar och underrättelser
än de, varom i gällande lag nu föreskrivits, meddelades aktförvarare.
Det vore enligt motionärens mening ej tillfyllest, att endast de handlingar,
som ingåves under den förberedande skriftväxlingen, tillställdes aktförvarare.
Det vore av lika stort behov påkallat, att jämväl avskrift av
de handlingar, som ingåves vid de muntliga rättsförhandlingarna, funnes
tillgängliga hos denne.
Motionärens framställning synes närmast avse de handlingar, som ingivas
vid rättens sammanträden och vilka ingå såsom bilagor till domstolens
protokoll, ehuru de icke intagas i protokollet utau endast där anmärkas.
Till väsentligaste del utgöras dessa handlingar av skrifter från
sakägare rörande ersättningsanspråk. Emellertid förekommer även, att skrifter
på detta stadium av rättegångsförfarandet ingivas av sökanden. De skrifter,
som ingivas av sakägarna, äro merendels av föga intresse för andra parter
än sökanden och den sakägare, som ingivit skriften. Däremot kunna sökandens
skrifter, särskilt om de äro föranledda av den verkställda sakkunnigutredningen,
^ ara av intresse för sakägarna. Det torde emellertid kunna
ifrågasättas, huruvida det icke skulle vara av betydelse för parterna att
utöver nämnda handlingar hava tillgång även till domstolens protokoll, särskilt
i de fall, då målet för fortsatt handläggning uppskjutes till ett senare
rättegångstillfälle. I detta sammanhang torde böra uppmärksammas bestämmelsen
i 11 kap. 65 § vattenlagen, att sökanden i ansökningsmål skall,
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
ändå att hans talan bifalles, gottgöra motparten sådana kostnader å målet,
som prövas liava varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt. I fall
skyldighet stadgas för domstolen att hålla protokollsutskrift tillgänglig
hos aktförvarare, bör övervägas lämpligheten av den anordningen, att kostnaden
för protokollsutdrag, som begäres av part, fortfarande skall åvila
sökanden.
Motionären har vidare ifrågasatt att till aktförvarare skulle från vattendomstolen
sändas underrättelse, när vad erlägges eller därom att vad icke
erlagts. I stämningsmål finnes, såsom ovan nämnts, icke någon aktförvarare.
Vad angår ansökningsmål föreligger skyldighet för vattenöverdomstolen
att utfärda kungörelse, då sökanden fullföljer talan och att hålla av
honom ingivna handlingar tillgängliga hos aktförvarare. Härmed torde i
dessa mål parternas intressen vara vederbörligen tillgodosedda. Annan
än sökanden kan ju icke hava intresse av att omedelbart erhålla kännedom,
huruvida en av hans motparter fullföljer talan. Att meddela aktförvarare
underrättelse för sökandens skull torde icke vara nödigt. I
besvärs- och underställningsmål — närmast torrläggningsmål — kan däremot
fullföljd av eu part, även om han icke är sökande, inverka på övriga
delägares rätt. Om t. ex. en delägare klagar beträffande den för honom
beräknade båtnaden av företaget, inverkar en eventuell nedsättning i hans
båtnad på de övriga sakägarnas rätt. Samma är förhållandet, om talan
fullföljes i en ersättningsfråga. Man kan således med fog göra gällande,
att så gott som varje fullföljd i ett sådant mål berör samtliga delägares
rätt. Det föreligger därför ett icke ringa intresse för samtliga sakägare
att kunna utan alltför stor omgång i dessa mål erhålla kännedom rörande
fullföljd av talan.
Då det med nuvarande organisation av vattendomstolarna givetvis möter
stora svårigheter för den rättssökande allmänheten att komma i personlig
förbindelse med vederbörande vattendomstols kansli, måste statsmakterna
tillse, att de olägenheter, som äro förknippade med denna organisation,
bliva så litet kännbara som möjligt. Av vad ovan anförts torde framgå,
att skäl finnas för att verkställa en undersökning rörande möjligheten att
utan alltför stora kostnader åstadkomma en sådan ordning, att handlingar
i vattenmål, utöver vad för närvarande är föreskrivet, hållas tillgängliga
hos aktförvarare.
Utskottet får fördenskull hemställa,
att riksdagen med anledning av förevarande motion måtte
i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung]. Maj:t måtte
låta verkställa utredning rörande behovet och lämpligheten
av ändringar i vattenlagen i syfte att göra handlingar i
vattenmål i större utsträckning än vad för närvarande
föreskrives lätt tillgängliga för parterna, ävensom för riks
-
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
5
dagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva
anledning.
Stockholm den 2 mars 1928.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, von Sydow*), Linder, Österström, greve
Spens, Thorberg, Frändén och Berglund;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*), Öberg*), Hage, Holmström
i Stockholm*), Johansson i Sollefteå, Wallerius, Andersson i Rasjön*) och Gardell
i Gans.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Magnusson i Kalmar, som anfört följande:
Utskottets uppfattning, att skäl finnas för verkställande av den i motionen
1:209 ifrågasatta undersökningen rörande möjligheten att åstadkomma en
sådan ordning, att handlingarna i vattenmål, utöver vad för närvarande gäller,
hållas tillgängliga hos aktförvarare, kan jag ej dela.
De med motionen avsedda protokollsbilagorna ingivas i allmänhet vid vattendomstolens
sammanträde och utgöras till allra största delen av skrifter, däri
sakägarna framställa ersättningsyrkanden. Skulle någon av dessa handlingar
vara av den beskaffenhet, att den särskilt intresserar en eller annan av parterna,
kan denne vid sammanträdet begära avskrift av handlingen i fråga.
Kostnaden härför kommer icke att stanna på vederbörande sakägare utan
skall gäldas av sökanden. Stundom utgöras emellertid protokollsbilagorna
av kartor samt av vidlyftiga skiftes- och synehandlingar. Ofta är härvid
fråga om en s. k. negativ bevisning, d. v. s. handlingarna ingivas för att
visa, att desamma icke innehålla något, som berör föreliggande spörsmål.
Ibland ingivas jämväl vidlyftiga protokoll i äldre rättegångar. Det torde
utan svårighet kunna förstås, vilket onyttigt skrivarbete skulle behöva ske,
ifall alla dessa inlagor, protokoll och kartor skulle behöva mångfaldigas för
att hållas tillgängliga hos aktförvararna. Det har för utskottet upplysts, att
man kan beräkna, att av 30 till 40 handlingar högst en eller annan kan
vara av intresse för annan part än den, som ingivit densamma. Man må
också betänka, att saken icke kan ha någon nämnvärd betydelse för rättegången
hos vattendomstolen, då i de flesta, fall möjlighet icke föreligger för
opaginerad Kontrollera mot PDF
(3
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
part att vid senare sammanträde inför domstolen bemöta vad som förekommer
i dessa protokollsbilagor. Vattendomstolen håller nämligen i allmänhet
allenast ett sammanträde i varje mål. Det skulle således egentligen vara
allenast i de fall, då sakägare vill fullfölja talan, som anledning kan föreligga
för honom att taga del av en eller annan av de ofta till flere hundra
uppgående protokollsbilagorna. I de sällsynta fall, då besvär föras i dylika
mål, pläga parterna alltid anlita ett rättsbildat ombud, vilket införskaffar
avskrift av erforderliga handlingar från vattendomstolen.
Något direkt behov av att protokollsutdrag översändes till aktförvararna
synes ej heller föreligga^. Man kan nämligen utgå från att parterna varit
närvarande vid sammanträdet och således äga kännedom om vad därvid
förekommit. A andra sidan kan man tänka sig, att en direkt nackdel skulle
uppkomma därav att protokollsutdrag skulle översändas till aktförvararna.
Dessa kunna nämligen icke alltid förutses vara bosatta å plats, som är väl
belägen för alla parterna. I många fall skulle det därför vara för parterna
om icke nödigt, så dock ofta lämpligt att skaffa sig ett eget exemplar av
protokollet. Hava de ett juridiskt ombud, så kommer detta säkerligen att
påfordra protokollsutdrag. Skulle nu protokollen skickas till aktförvararna,
så kan med skäl ifrågasättas, huruvida en part, som skaffat sig en särskild
utskrift, kan vara berättigad att få denna kostnad ersatt av sökanden. I
vattenlagen stadgas nämligen, att part endast är berättigad att få ersättning
för sådana kostnader, som varit nödiga för tillvaratagande av hans rätt. Om
nu protokollen finnas hos aktförvararna, kan det med fog ifrågasättas, om
det kan anses hava varit nödigt för en part att skaffa sig egen utskrift av
protokollet.
För vattendomstolen skulle det uppenbarligen vara betungande att ombesörja
en särskild utskrift. På grund därav att en stor del av året måste
reserveras för hållande av syner kommer utarbetandet av protokollen ofta
att få anstå till den årstid, då syn icke längre kan hållas. Skulle nu protokollet
översändas till aktförvararna, så torde det bliva nödvändigt att bestämma
viss tid, inom vilken detsamma skall vara dit översänt. Man skulle
därför ofta vid vattendomstolarna behöva undanskjuta mera brådskande saker
för att utarbeta ett protokoll, som egentligen oftast har föga intresse för
parterna att få del av.
Vad slutligen angår frågan att vattendomstolen skulle till aktförvararna
lämna meddelande, när vad erlägges eller därom vad ej erlagts, torde först böra
framhållas, att underrättelsen om att vad erlagts icke kan hava någon betydelse
i och för sig, då ju den vädjande kan uppsäga vadet. Några förberedande
åtgärder för svaromål vid överdom stolen, såsom anlitande av advokat,
kunna ju likväl icke företagas, förän man vet, att vadet verkligen fullföljts.
Om fullföljda vad erhålla parterna kännedom genom kungörelse, som utfärdas
jämlikt 11 kap. 102 § vattenlag. Det enda, som kan vara av intresse,
är möjligen kännedomen om att vad icke erlagts. Härom kan emellertid
envar genom hänvändelse till kommissionären hos vattendomstolen erhålla
kännedom för en ringa avgift.
7
Andra lagutskottets utlåtande Nr 16.
Slutligen vill jag framhålla, att de ökade kostnader — beräknade till omkring
8,000 kronor för år — som ett genomförande av motionärens förslag
skulle medföra för statsverket, icke stå i rimligt förhållande till den eventuella
nytta, som i sällsynta fall kan uppkomma för en eller annan part.
Befaras kan tvärtom, att sakägarna i allmänhet komma att åsamkas ökade
utgifter, då möjligheten icke längre står öppen att få kostnaderna gäldade
av sökanden till företaget i fråga.
På grund av vad jag sålunda anfört har jag ansett,
att utskottet bort hemställa om avslag å förevarande motion.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:54 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åtgärder i syfte att göra vissa handlingar i vattenmål lättare tillgängliga. a1 i texten