Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tiden för hållande av tillträdessyn å vissa arrenden.

1928-03-02 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:21, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av tiden för hållande av tillträdessyn å vissa arrenden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1928 kl. 4 c. m,

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utsträckning av

tiden för hållande av tillträdessyn å vissa arrenden.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 165,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Georg Dahl hemställt, att

riksdagen ville vidtaga sådan ändring i övergångsbestämmelserna i norrländska

och allmänna arrendelagarna, att beträffande bolags- och därmed

jämställda arrenden, vilka lyda under norrländska arrendelagen eller allmänna

arrendelagen, §§ 45—54, tiden för hållande av tillträdessyn utsträckes

till den 14 september 1929 beträffande alla arrendeavtal, som ingås under

loppet av 1928, samt att det måtte ankomma på vederbörande utskott att

närmare utforma en dylik ändring i de båda lagarna.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande yrkande, får

utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas liämedan, hänvisa till

motionens innehåll.

Till efterrättelse mellan jordägaren och arrendatom skall enligt gällande

arrendelagar vid tillträdet av arrendet hållas syn. Bestämmelser härom meddelas

i 2 kap. 10—12 samt 48 och 49 §§ lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom, vilket kap. i det följande benämnes allmänna

arrendelagen, samt 12 och 15—17 §§ lagen den 25 juni 1909 om arrende

av viss jord å landet i Norrland och vissa delar av Svealand, vilken lag i

det följande benämnes norrländska arrendelagen.

Tillträdessynens allmänna uppgift är enligt båda dessa lagar att tillsammans

med den avträdessyn, som förrättas vid arrendets slut, tjäna såsom

underlag för den jämförelse mellan fastighetens skick vid tillträdet och avträdet,

vilken erfordras för bestämmande, huruvida vid avträdet jordägaren

är berättigad att av arrendatom bekomma ersättning för försummad hävd

eller bristande underhåll eller arrendatom äger att av jordägaren åtnjuta

gottgörelse för avhjälpande av brister, som funnos vid tillträdet. Tillträdessynen

är det enda tillåtna medlet för konstaterandet av fastighetens skick

vid tillträdet. Annan bevisning får således ej föras härom. Härav följer, att

om tillträdessyn ej hållits, förlorar avträdessynen en stor del av sin betydelse,

i det att för sådant fall saknas giltig grund för bedömandet av befogenheten

av sådana ersättningsanspråk av endera parten, som sammanhänga med

hävdeskyldigheten beträffande fastigheten.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. 11 höft. (Nr 21.)

Gällande bestämmelser

om tillträdessyn.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

Enligt den norrländska arrendelagen, vilken såsom bekant genom lag

den 27 juni 1927 utsträckts att gälla till hela Kopparbergs län samt Värmlands

län och vissa delar av Örebro län, har tillträdessynen dessutom en

annan uppgift av stor betydelse för båda kontrahenterna i arrendeförhållandet.

Vid denna syn skall jordägarens byggnadsskyldighet regleras. En

liknande uppgift har tillträdessynen genom de vid förra riksdagen vidtagna

ändringarna i allmänna arrendelagen erhållit vid sådana arrenden, som

avses i 45—54 §§ denna lag. Sistnämnda stadganden avse liksom den norrländska

arrendelagen vissa jordbruksarrenden under bolag och med dem

likställda jordägare. I båda fallen tillkommer det förrättningsmännen vid

tillträdessynen att bestämma, vilka å fastigheten befintliga hus äro nödiga

lör jordbrukets bedrivande, och att insyna dessa. Erfordras ombyggnad eller

större reparation av sådant hus, skall vid synen bestämmas arbetets omfatt

ning och beskaffenhet samt den tid och den kostnad det anses betinga ävensom

föreläggas jordägaren att inom den utsatta tiden verkställa arbetet. På

samma sätt skall förfaras, om synemännen finna, att å fastigheten saknas

något hus, som är nödigt för jordbrukets bedrivande. Men även för byggnadsskyldigheten

under arrendetiden har denna syn en grundläggande betydelse.

De byggnader, som vid tillträdessynen insynats såsom nödiga, har

nämligen jordägaren skyldighet att vidmakthålla under arrendetiden. Erfordras,

utan att vållande ligger arrendator!! till last, att nybyggnad eller

ombyggnad sker av dylikt hus eller att därå verkställes större reparation,

är jordägaren skyldig att utan oskäligt dröjsmål besörja därom. Arrendatorn

åligger det däremot att verkställa alla erforderliga mindre reparationer såsom

avhjälpande av smärre brister å golv, vägg- och takbeklädnad, fönster, dörrar,

trappor, eldstäder, murar och fast inredning eller andra åtgärder, vilka äro

att anse såsom tillfällig lagning. Hus, som, enligt vad vid tillträdessynen

bestämts, icke är att hänföra till nödig byggnad, skall anses undantaget

från arrendet, där ej annorlunda överenskommits i avtalet. Dylik byggnad är

varken jordägaren eller arrendatorn skyldig att underhålla.

Har tillträdessyn ej hållits, torde, åtminstone såvitt rörer arrenden, som

falla under allmänna arrendelagen, arrendatorn sedermera icke kunna påfordra,

att jordägaren skall företaga några byggnadsarbeten å fastigheten

utom för det fall att jordägaren särskilt utläst sig därtill eller någon nödig

byggnad utan arrendatorns förvållande nedbrunnit eller eljest blivit förstörd

eller så skadad, att nybyggnad eller ombyggnad erfordras.

Tillträdessyn får icke hållas tidigare än sex månader före tillträdesdagen

eller senare än sex månader efter samma dag. En syneförrättning, som hållits

efter den lagstadgade tiden, saknar all rättsverkan i förevarande hänseende.

Beträffande grunden till detta stadgande må återgivas följande uttalande

av lagberedningen vid tillkomsten av allmänna arrendelagen:

»Det inses lätt, att man icke behöver eller ens kan i lag bestämma tiden

för synernas förrättande så, att de skola hållas vid tiden för själva till- eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

3

avträdet eller i omedelbart samband därmed. Men å andra sidan ligger det

för öppen dag, att, om en syn skall fylla sin uppgift, tiden för dess förrättande

måste stå i sådant förhållande till tiden för till- eller avträdet, att synen

verkligen kan tillerkännas vitsord i fråga om fastighetens skick vid den tid.

frågan gäller. Beredningen har antagit, att en tidrymd av sex månader före

och sex månader efter tillträdet eller avträdet innefattar eu lämplig begränsning

i nämnda hänseende; därunder faller alltid någon tid, när marken är

tjänlig för syn. Väl är, när tiden för synen icke sammanfaller med tillträdet

eller avträdet, den möjlighet icke utesiuten, alt fastighetens skick undergått

förändring under tiden mellan synen och den dag, som är för rättsförhållandet

mellan parterna bestämmande; men om tidsskillnaden icke är större än

den i förslaget medgivna, synes det böra åligga den part, som vill gorå gällande,

att en förändring ägt rum, att i sådant hänseende förebringa utredning.

Endast under nu angivna förutsättningar tillkommer syneförrättningen laga

verkan.---------------------

Måhända kunde det synas som borde åt en tillträdessyn, vilken hållits

senare än här bestämts, kunna tillmätas den verkan, att arrendatorn vore

pliktig att ansvara för brister, som efter synen uppkomme, och berättigad

till ersättning för förbättringar, som efter samma syn vidtoges, under det att

till förändringar, som under tiden mellan tillträdet och synen inträffat, hänsyn

icke skulle tagas. Emellertid kunde sådant komma att medföra å ena

sidan att en arrendator, som efter sitt tillträde vidtoge förbättringar å fastigheten,

skulle bliva förpliktad att vidmakthålla dem eller ock ersätta vad som

bruste, och å andra sidan att, där en arrendator efter tillträdet läte fastigheten

förfalla, jordägaren skulle bliva skyldig att ersätta kostnaden för botandet

av sålunda uppkomna brister. Detta skulle innebära en uppenbar

orättvisa mot den ena eller andra parten, och Beredningen har därför ansett

någon verkan icke kunna tilläggas en efter utgången av den stadgade tiden

hållen syneförrättning.»

Till antalet skola synemännen vara vid syn enligt allmänna arrendelagen

minst två och vid syn enligt norrländska arrendelagen tre. Jämväl beträffande

utseendet av synemän meddelas i de båda lagarna olika bestämmelser.

Enligt allmänna arrendelagen skola synemännen utses av jordägaren och

arrendatorn gemensamt. Kunna de ej enas om valet, skall på begäran av

endera domaren i orten eller, där fastigheten är belägen på stads område,

rådstuvurättens ordförande utse synemän. Enligt den norrländska arrendelagen

skola däremot jordägaren och arrendatorn utse vardera sin synemän

och de sålunda utsedda tillkalla den tredje. Tredskas part att utse synemän

eller kunna de utsedda synemännen ej ena sig om valet av tredje synemännen,

äger den, som påkallar syn, hänvända sig till länsstyrelsen eller domaren

eller utmätningsmannen i orten, vilken då förordnar om valet. Nämnda olikheter

mellan de båda lagarna sammanhänga med att i norrländska arrendelagen

syneförrättningen givits karaktär av vanligt skiljemannaförfarande, en

ordning, vilken man ej ansett vara påkallad eller lämplig att införa vid arrenden

i allmänhet.

I bägge lagarna föreskrivas vissa kvalifikationer för funktionen såsom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

Motionärens

motivering.

syneförrättare. Syn skall sålunda förrättas av ojävige män av härads- eller

ägodelningsnämnden eller de för lantmäteriförrättningar utsedde gode män

i det tingslag, där fastigheten ligger, eller om den hör till stad, där rådstuvurätt

finnes, i angränsande tingslag eller ock bland dem, som förut innehaft

sådan befattning och äro därtill valbara. Dessa kvalifikationer gälla dock ej

i fråga om tredje synemannen enligt den norrländska arrendelagen. Anledningen

till att dylika kvalifikationer fordras är, att man velat vinna viss säkerhet

för likformighet i bedömandet av fastighetens skick vid tillträdet och

avträdet. De ifrågavarande personernas förtrogenhet med jordbrukets förhållanden

i orten har ansetts utgöra en borgen för deras sakkunskap, på samma

gång deras ställning betraktats såsom en garanti för deras opartiskhet. Genom

att lämna uppdraget åt personer, vilkas uppfattning av hithörande frågor i

allmänhet är densamma, har man trott sig giva åt bedömandet, även när

personerna växla, den kontinuitet, som är önskvärd.

Uti ifrågavarande motion har bland annat erinrats, att tillträdessyn måste

hållas vid de bolagsarrenden, som träffas av den utsträckta norrländska

arrendelagen eller av allmänna arrendelagens nya bestämmelser i 45—54 §§.

Detta komme att i många orter vålla mycket störa praktiska svårigheter. Å

åtskilliga stora bolagskomplex utlöpte ett betydande antal arrenden den 14

mars i år. Det funnes bolag, vars samtliga arrenden då på en gång utlöpte.

I dylika fall skulle nya arrendeavtal uppgöras och syner hållas enligt den

nya lagstiftningen. Även om vederbörande bolagsförvaltningar lyckades lösa

uppgiften att få till stånd nya arrendeavtal, så bleve det i många orter ej

möjligt för dem att inom den i lagen föreskrivna tiden anordna hållandet

av tillträdessyn. Denna bleve efter de nya bestämmelserna en synnerligen

viktig och därjämte tämligen tidsödande förrättning, som det ingalunda borde

få slarvas med. Så stora ekonomiska värden vore beroende av synemännens

arbete, att man för dessa förrättningar måste hava dugligt folk. Synerna

måste utföras utan jäkt och av kvalificerade personer. När det kanske i en

och samma socken krävdes hundratals syner och dessa skulle utföras inom

sex månader efter den 14 mars, så funnes det ej kompetent folk alt tillgå i

tillräcklig omfattning. Till syneförrättare användes i regel erfarna jordbrukare

i orten, och dessa kunde ej lämna sin dagliga gärning för att oavlåtligt resa

på syner. Man hade sålunda att emotse, att under övergångsåret synerna helt

enkelt ej medhunnes inom den i lagen stadgade tiden. Det måste därför anses

vara erforderligt, att nu tillfälligt under övergångsåret tiden för hållande av

tillträdessyn i viss omfattning utsträcktes. De flesta avtalen ginge ut den

14 mars 1928. Synen borde i regel hållas under sommarhalvåret, så att

jordens hävd kunde av förrättningsmännen bedömas. Då nu, enligt vad

ovan sagts, synerna ej kunde medhinnas under den i lagen medgivna tiden

intill den 14 september 1928, så vore det ej tillräckligt att förlänga tiden

för syns hållande ett halvt år till den 14 mars 1929. Under vinterhalvåret

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

5

den 14 september 1928—den 14 mars 1929 kunde nämligen syner avhållas

blott i mycket begränsad omfattning. De under instundande sommar ej

medhunna synerna måste uppskjutas till sommaren 1929 och därför borde

respittiden nu lämpligen förlängas till den 14 september 1929. Det försenande

av synerna, som härigenom i viss omfattning komrne att medgivas,

kunde ej vara av någon större betydelse, då de arrenden, varom fråga vore,

ju alltid omfattade en tid av minst 15 år.

Av vad i det föregående anförts framgår, att det är av den största vikt, Utskottet.

att bestämmelserna om tillträdessyns hållande vid början av arrendet icke

åsidosättas. Såsom redan erinrats, äro utan föregående tillträdessyn båda

parterna i arrendeförhållandet betagna möjligheten att vid avträdessyn tillerkännas

ersättning av motparten för antingen förbättrad eller försummad

hävd under arrendetiden. Särskilt med hänsyn till arrendator!! framstår det

såsom högst betänkligt, om tillträdessyn ej hålles. Såsom av den lämnade

redogörelsen för gällande lagbestämmelser framgår, medför nämligen en

försummelse i avseende å hållandet av tillträdessyn även så tillvida en försämring

av arrendatorns ställning gentemot jordägaren, som i sådant fall

saknas ett bindande avgörande beträffande omfattningen av jordägarens

byggnadsskyldighet. Fara är, att denna skyldighet under hela arrendetiden

förblir svävande. Ett dylikt osäkerhetstillstånd står tydligen icke i överensstämmelse

med gällande arrendelagstiftning, som avser att i erforderlig

mån giva åt arrendator!! trygghet och oberoende i arrendeförhållandet.

De undersökningar, som verkställts såväl av jordkommissionen som jordsakkunniga,

utvisa, att flertalet arrenden under bolag utanför norrlandslagens

gamla tillämplighetsområde äro avslutade för kort tid. Jordsakkunniga, vilkas

utredning hänför sig till år 1925, hava sålunda framhållit, att upplåtelser på

fem år äro de vanligaste, men att ett stort antal upplåtelser på allenast ett år

förekomma. Enligt vad dessa sakkunniga utrönt tillämpas sist nämnda upplåtelsetid

allmänt av bland andra Gimo-Österby bruks aktiebolag, Hällefors

bruks aktiebolag, Riddarhytte aktiebolag och Laxå bruks aktiebolag. Aktiebolaget

Mölnbacka-Trysil, Katrinefors aktiebolag och aktiebolaget StjärnforsStälldalen

tillämpa ettårig arrendetid vid upplåtelser av s. k. hästtorp och andra

mindre arrendegårdar. Kontrakt avslutade på ett år förekomma dessutom

under Uddeholms aktiebolag och Fiskeby fabriksaktiebolag. Upplåtelser på

obestämd tid förefinnas jämväl i stort antal. Särskilt torplägenheter äro

under bolag ofta upplåtna på arrende tillsvidare intill dess uppsägning från

någondera sidan sker.

Att ett mycket stort antal arrendeavtal utlöpa under innevarande år, torde

sålunda få anses såsom visst. Inom utskottet har upplysts, att under Hällefors

bruk cirka 600 arrendeställen, fördelade på tre socknar, skola utarrenderas

under detta år och att Uddeholms aktiebolag inom vissa socknar äger

mellan 50 och 100 arrendeställen, beträffande vilka ny utarrendering förestår.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

Det torde vara utom allt tvivel, att flertalet av berörda arrendeavtal utlöpa den

14 mars. Tillträdessyn måste i dessa fall hållas före den 14 nästa september.

Enär, såsom motionären erinrat, sådan syn bör äga rum å tid, då

marken är bar, kunna tydligen på sina håll uppstå störa, understundom

oövervinnliga svårigheter att inom den lagstadgade tiden medhinna alla

erforderliga syner. Fara torde därför förefinnas, att i många fall tillträdessyn

icke kommer att äga rum. Att detta skulle medföra förfång ej minst

för arrendatorn, har utskottet redan påvisat.

önskvärt synes vara, att de praktiska svårigheter, som sålunda möta vid

själva övergången till den nya lagstiftningen, bliva undanröjda. Det synes

enligt utskottets mening, i syfte att bereda nu gällande arrendelagar avsedd

effektivitet, vara lämpligt, att tiden för tillträdessynens hållande under övergångstiden

från den gamla till den nya lagstiftningen utsträckes. Då av

skäl, som förut nämnts, tillträdessyner icke torde utom i undantagsfall kunna

lämpligen äga rum mellan den 1 november och den 1 maj i de trakter, varom

i detta sammanhang närmast är fråga, har utskottet ansett, att även en del

av sommarhalvåret 1929 bör få disponeras för hållandet av sådana syner. I

enlighet härmed har utskottet låtit utarbeta ett förslag till lag om utsträckt

tid i vissa fall för hållande av tillträdessyn beträffande arrende.

Detta förslag avser först och främst de arrenden under bolag och med

dem likställda jordägare, som åsyftas i de av 1927 års riksdag antagna

speciella stadgandena i 45—54 §§ allmänna arrendelagen. Dessa bestämmelser

gälla arrende av jord å landet, vilken tillhör bolag eller ekonomisk

förening eller enskild person, som icke är mantalsskriven å fastigheten eller

därmed sambrukad fastighet och som uppenbarligen besitter fastigheten

huvudsakligen i ändamål att därav bereda sig inkomst annorledes än genom

jordbruket. För bestämmelsernas tillämplighet förutsättes vidare, att arrendet

omfattar odlad jord till en vidd av minst 4 och högst 25 hektar. Samtidigt

med berörda stadganden antogos såsom bekant jämväl särskilda bestämmelser

rörande jordbruksarrenden under fideikommiss, vilka bestämmelser

huvudsakligen innebära, att i fråga om vissa dylika arrenden skall

tillämpas en minimiarrendetid av tio år. Den nu föreslagna lagen är ej

avsedd att gälla i fråga om sistnämnda grupp av arrenden. Något behov

av en utsträckt tid för hållande av tillträdessyn torde nämligen knappast

förefinnas vid fideikommissarrenden. Dessa arrenden äro icke så talrika

som bolagsarrendena och dessutom i regel avslutade för en längre tid än

de sistnämnda. Det torde därför kunna antagas, att i fråga om de fideikommissarrenden,

som utlöpa under innevarande år, tillträdessyner kunna

medhinnas inom den ordinära tiden.

Förslaget avser vidare sådana under norrländska arrendelagen fallande

arrenden, som före den av 1927 års riksdag beslutade utsträckningen av

berörda lag icke innefattats under dess tillämplighetsområde. Anledning

har nämligen icke synts utskottet föreligga att jämväl beträffande norrlands
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

7

lagens gamla tillämplighetsomräde stadga någon förlängning av tiden för

tillträdessynens hållande.

För den föreslagna lagens tillämplighet förutsattes vidare, att enligt arrendeavtalet

tillträde skall ske före utgången av år 1928. I sådant fall får tillträdessyn

med laga verkan hållas til! och med den 30 juni 1929, ändå alt

den äger rum senare än sex månader efter tillträdesdagen. Fn arrendator,

som under sommaren 1928 hos jordägaren förgäves påfordrat syn, får således

tillräcklig tid att genom hänvändelse till vederbörande myndighet få

synenämnden kompletterad och syn avhållen under sommaren 1929.

Inom utskottet har framställts förslag, att frågan om utsträckning av

tiden för tillträdessyns hållande skulle göras beroende på prövning av länsstyrelsen

från fall till fall. Härigenom skulle kunna vinnas en viss säkerhet,

att bestämmelserna icke vunne tillämpning i andra fall än då ett

trängande behov förelåge. Av flera skäl har utskottet emellertid icke ansett

sig böra förorda en sådan anordning. Tydligt är, att ett dispensförfarande

för att medföra åsyftad verkan måste förknippas med en viss utredning

av sakförhållandet. Härigenom vållas emellertid tidsutdräkt och

kostnader. Dessa kunna befaras mången gång komma att avhålla parterna

från att anlita dylik utväg. Utan tvivel skulle ej sällan jordägare och arrendator,

då tillträdessyn ej medhunnes inom den normala tiden, låta tanken

därpå helt förfalla hellre än att underkasta sig det omak och de utgifter

en dispensansökan skulle medföra. Härtill kommer, såsom utskottet i det

följande vill närmare utveckla, att någon olägenhet av egentlig betydelse

knappast kan anses vara förbunden med en allmän utsträckning av tiden

för tillträdessynens hållande uti ifrågavarade fall.

Mot en utsträckning av tiden för tillträdessynens hållande har huvudsakligen

anförts den invändningen, att en arrendator, som tillträtt en med

vissa brister behäftad fastighet, icke skulle kunna, innan tillträdessyn hållits,

vidtaga några som helst åtgärder för avhjälpande av bristerna och fastighetens

försättande i behörigt skick utan att riskera att gå förlustig all gott

görelse för sin möda. Emellertid är att märka, att enligt allmänna arrendelagen

synemännen vid en tillträdessyn, som hålles efter tillträdesdagen, skola

i den mån sådant är möjligt grunda sitt bedömande å förhållandena sådana

dessa voro vid tillträdet. Såsom ock framgår av lagberedningens här ovan

återgivna uttalande, torde synemännen sålunda vara förpliktade att vederbörligen

beakta de förändringar i fastighetens skick, som bevisligen ägt rum

mellan tillträdet och synen. Äro t. ex., när fastigheten den 14 mars 1928

tillträdes, hägnaderna i så bristfälligt skick, att arrendatorn är nödsakad

att bättra dem innan han på våren samma år utsläpper sina kreatur, torde

vid den tillträdessyn, som under hösten 1928 eller våren 1929 hålles, arrendatorn

böra tillgodoföras ett mot bristen svarande belopp, för så vitt förhållandet

kan utredas.

Uppenbart torde vara, att det förfång, som en utsträckning av tiden för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

tillträdessynens hållande till äventyrs i något enstaka fall kan medföra, ingalunda

kan ens i någon mån uppväga de olägenheter, vilka med visshet skulle

uppstå i synnerhet för arrendatorema, därest vid ett större antal arrenden

tillträdessyn ej medhinnes. Då det dessutom här blott gäller att vidtaga en

lämplighetsåtgärd, vilken uteslutande betingas av vissa säregna förhållanden

under övergångstiden från den gamla lagstiftningen till den nya, och vilken

således ej med fog kan tagas till intäkt för liknande lagstiftningsåtgärder

i framtiden, kan utskottet icke finna allvarligare betänkligheter möta mot

en lagstiftning i enlighet med de riktlinjer, utskottet ovan uppdragit.

Tydligt är, att den föreslagna lagen jämväl bör gälla avtal, som avslutats

under 1927 och 1928, innan lagen träder i kraft.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion måtte för

sin del antaga följande

Lag

om utsträckt tid i vissa fall för hållande av

tillträdessyn beträffande arrende.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 kap. 11 §

lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast

egendom samt 12 § lagen den 25 juni 1909 (nr 57 s. 2) om

arrende av viss jord å landet i Norrland och vissa delar av

Svealand är stadgat skall gälla som följer:

Skall enligt arrendeavtal, med avseende varå gäller vad i

lagen om nyttjanderätt till fast egendom är särskilt stadgat

om jordbruksarrenden under bolag och med dem likställda

jordägare, tillträde ske före utgången av år 1928, må tillträdessyn

med laga verkan hållas till och med den 30 juni 1929,

ändå att den äger rum senare än sex månader efter tillträdesdagen.

Lag samma vare, därest inom de delar av riket, i vilka

lagen om arrende av viss jord å landet i Norrland och vissa

delar av Svealand före den 1 augusti 1927 icke gällde, tillträde

enligt avtal, därå nämnda lag är tillämplig, skall ske

före utgången av år 1928.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk för
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

imlra lagutskottets utlåtande Nr 21.

9

fattningssamling, och gäller jämväl beträffande arrendeavtal,

som slutits före lagens ikraftträdande.

Stockholm den 2 mars 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Linder, greve Spens, Frändén,

Sigfrid Hansson, Sundberg* och Berglund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg*, Hage, Gä
strum,

Johanson i Hallagården, Ros*, Johansson i Skellefteå och 1''ettersson i Hällbacken.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Ödström;

2) av herr Pettersson i Hällbacken, som med instämmande av herr Hage

anfört följande:

»Vid behandling av förevarande motion har jag i likhet med utskottets

majoritet ansett det vara betydelsefullt, att tillträdessynen hålles som regel

vid de nya arrendeavtalens ingående. Jag har jämväl ansett den nu stadgade

tiden, den 15 september 1928, under vissa förhållanden något knapp.

För arrendatorn är det av synnerlig vikt, att tillträdessynen hålles så tidigt

som möjligt; detta för att säkrare kunna bedöma vidtagna förbättringar

å fastighetens jordbruk, hägnader m. m. Är fastighetens jordbruk i så dålig

hävd, att ur rationell jordbrukssynpunkt åtgärder med snaraste böra vidtagas

för jordbrukets iordningställande i försvarligt skick, är det av betydelse,

att tillfredsställande åtgärder härutinnan av arrendatorn utan tidsutdräkt

kunna vidtagas. Detsamma torde gälla med avseende å fastighetens

hägnader. Att vid syn uppskatta brister å fastigheten, som redan av arren
Bihang

till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. 11 höft. (Nr 21.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

datorn blivit avhjälpta, är synnerligen vanskligt och blir det ännu mera,

om tidrymden utsträckes över en vinter.

Genom den av mig här nedan föreslagna lagändringen vinnes, att tiden

för tillträdessyn förlänges med l1/» månad, ävensom att dessa syner äro

överstökade samma år, som de nya avtalen slutits.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att riksdagen måtte för sin del antaga följande

Lag

om utsträckt tid i vissa fall för hållande av

tillträdessyn beträffande arrende.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 kap. 11 §

lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast

egendom samt 12 § lagen den 25 juni 1909 (nr 57 s. 2) om

arrende av viss jord å landet i Norrland och vissa delar av

Svealand är stadgat skall gälla som följer:

Skall enligt arrendeavtal, med avseende varå gäller vad i

lagen om nyttjanderätt till fast egendom är särskilt stadgat

om jordbruksarrenden under bolag och med dem likställda

jordägare, tillträde ske före utgången av april månad 1928,

må tillträdessyn med laga verkan hållas till och med den

31 oktober 1928, ändå att den äger rum senare än sex månader

efter tillträdesdagen.

Lag samma vare, därest inom de delar av riket, i vilka

lagen om arrende av viss jord å landet i Norrland och vissa

delar av Svealand före den 1 augusti 1927 icke gällde, tillträde

enligt avtal, därå nämnda lag är tillämplig, skall ske

före utgången av april månad 1928.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

och gäller jämväl beträffande arrendeavtal,

som slutits före lagens ikraftträdande.»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1928

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:62 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående utsträckning av tiden för hållande av tillträdessyn å vissa arrenden. a1 i texten