Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 70 i första kammaren av herr Clemedtson m. fl. och nr 194 i andra kammaren av herr Lorichs m. fl.

1928-03-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 70 i första kammaren av herr Clemedtson m. fl. och nr 194 i andra kammaren av herr Lorichs m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1928 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående en enhetlig, utvidgad

livsmedelslagstiftning.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 70 i första kammaren

av herr Clemedtson m. fl. och nr 194 i andra kammaren av herr

Lorichs m. fl.

I motionerna, som äro likalydande, har hemställts, att riksdagen ville

besluta hemställa till Kungl. Maj:t, att det av 1916 års kommitté framlagda

förslaget till enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning måtte efter

slutförd granskning snarast möjligt föreläggas riksdagen.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för ifrågavarande hemställan

får utskottet hänvisa till motionernas innehåll.

Yrkanden på att livsmedelslagstiftningen måtte göras mera effektiv och Historik,

att de i spridda författningar förekommande bestämmelserna av hithörande

art måtte sammanföras i en enhetlig svensk näringsmedelslag hava redan

tidigt framförts inom riksdagen.

Vid 1883 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion (nr 102) 1^3 års riks.

av herr Axel Key, vari hemställdes om skrivelse till Kungl. Maj:t an- dag''

gående skärpta bestämmelser rörande kontrollen av handeln med födoämnen

och dryckesvaror samt deras beredning till avsalu. Med anledning

av motionen avlät riksdagen en skrivelse till Kungl. Maj:t, i vilken

riksdagen anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes antingen medelst ändringar

eller tillägg uti gällande hälsovårdsstadga eller genom särskild författning

meddela sådana bestämmelser rörande handeln med födoämnen och

dryckesvaror samt deras beredning till avsalu, att däröver en verksammare

kontroll, än nu vore möjlig, skulle kunna i hälsovårdens intresse av vederbörande

myndigheter utövas.

Vid 1908 års riksdag väcktes inom andra kammaren av herr Wavrinsky 1908 års riks■

en motion, nr 6, med hemställan, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga förslag till

näringsmedelslag. På hemställan av kammarens tillfälliga utskott nr 2

blev motionen av kammaren avslagen.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. 13 höft. (Nr 23—2i.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Medicin alstyrelsens

skrivelse år

1913.

1916 års riksdag.

1916 ars

kammitte.

Ett nytt initiativ till frågans lösning togs år 1913 av medicinalstyrelsen,

som i skrivelse till Kungl. Maj:t den 15 september nämnda år hemställde

om tillsättande av en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag

till ny och utvidgad livsmedelslagstiftning.

Vid 1916 års riksdag upptogs frågan ånyo genom motioner i båda

kamrarna, i första kammaren av herr Wavrinsky (motion nr 3) och i

andra kammaren av herr Persson i Västervik m. fl. (motion nr 10).

Under hänvisning till att frågan genom medicinalstyrelsens initiativ

vore föremål för Kungl. Maj:ts handläggning, hemställde första kammarens

andra tillfälliga utskott i utlåtande nr 9, att motionen 1:3 icke måtte till

någon kammarens åtgärd föranleda. Andra kammarens andra tillfälliga

utskott gjorde enahanda hemställan i sitt utlåtande nr 6 beträffande motionen

11:10. Kamrarna fattade beslut i överensstämmelse med utskottens

förslag.

Genom beslut den 5 maj 1916 uppdrog Kungl. Maj:t åt en kommitté

att verkställa utredning och avgiva förslag angående enhetlig, utvidgad

livsmedelslagstiftning. Den 28 november 1921 avlät nämnda kommitté

betänkande med förslag i ämnet.

Det åt kommittén lämnade uppdraget hade givit kommittén anledning

att utarbeta ett omfattande förslag till lagstiftning på området, vilken —

för att enligt kommitténs åsikt fylla därmed avsett ändamål — icke ansetts

kunna inskränkas till vissa allmänt hållna stadganden utan böra utsträckas

till en detaljerad reglering av förutsättningarna för tillverkning, saluhållande

och utlämnande av ett stort antal angivna livsmedel. I överensstämmelse

härmed hade kommittén funnit grundlinjerna för den ifrågasatta

lagstiftningen böra i kort sammandrag innefattas i vissa huvudförfattningar

av mera principiell innebörd, under det att till komplettering

härav detaljregleringsföreskrifter beträffande de olika livsmedel eller grupper

av dylika, vilka ansetts böra göras till föremål för reglering, stadgats

i särskilda specialförfattningar.

Det av kommittén avgivna betänkandet innehåller sålunda förslag till

följande författningar, nämligen:

dels livsmedelslag med straffbestämmelser ej mindre vid saluhållande

eller utlämnande av livsmedel, vilka äro att anse såsom skadliga att förtära

eller eljest äro otjänliga till människoföda, än även vid saluhållande,

försäljning till allmänheten eller utlämnande mot vederlag till allmänheten

av livsmedel under omständigheter, som äro ägnade att vilseleda köpare

eller mottagare om varans beskaffenhet, myckenhet eller ursprung,

dels livsmedelsstadga, som är avsedd att reglera tillämpningen av livsmedelslagens

bestämmelser och i övrigt fullständiga nämnda lags jämförelsevis

kortfattade och abstrakta straffbud,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

dels livsmedelskontrollförordning med föreskrifter i fråga om organisationen

av livsmedelskontrollen,

dels kungörelse med vissa bestämmelser att iakttagas vid livsmedelslagens

tillämpning, innefattande en allmän inledning till ett antal följdförfattningar

och i övrigt gemensamma föreskrifter för de särskilda, i

följdförfattningarna angivna livsmedlen,

dels nyssnämnda följdförfattningar, vilka äro avfattade i kungörelseformen

och innehålla stadganden i fråga om de egenskaper hos livsmedlen,

vilka ansetts vara så önskvärda, att avvikelser därifrån borde drabbas

av livsmedelslagens straffhot,

dels kungörelse med vissa bestämmelser rörande kontroll över vattenledningar,

dels förordning med vissa bestämmelser att iakttagas vid utförsel från

riket av margarin och margarinost,

och dels utkast till förordning angående införandet av de föreslagna

författningarna.

Såsom särskilda bihang hava vid betänkandet fogats

dels förslag till föreskrifter rörande undersökning av vissa livsmedel,

dels ock ett antal av kommitténs sakkunniga utarbetade redogörelser

för av dem företagna undersökningar.

I sitt betänkande anförde kommittén bl. a. följande: Under arbetets

gång hade kommittén kommit till den uppfattningen, att den nya lagstiftningen

för att fylla därmed avsett syfte icke kunde inskränkas blott

till vissa allmänt hållna stadganden utan måste utsträckas till en

detaljerad reglering av förutsättningarna för tillverkning, saluhållande

och utlämnande av ett stort antal angivna livsmedel. Då emellertid antalet

av de livsmedel, som borde göras till föremål för en dylik detaljreglering,

vore betydligt, hade kommittén ännu icke medhunnit att

utarbeta förslag till författningar rörande alla sådana livsmedel eller

grupper av dylika. Kommittén hade emellertid ansett sig icke böra dröja

med framläggandet av redan vunna resultat av kommitténs arbete, till

dess det kommittén lämnade uppdraget blivit slutfört.

Vidare meddelade kommittén, att alltsedan hösten 1918 mellan delegerade

från Sverige, Norge och Danmark pågått ett samarbete på livsmedelslagstiftningens

område. Detta samarbete hade lett till det resultat, att

delegerade sett sig i stånd att i de tre länderna framlägga i det huvudsakliga

likalydande förslag till ett stort antal författningar.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 24 november 1922 skall kommitténs

arbete vila från och med den 1 januari 1923 och därefter icke utan Kungl.

Maj:ts särskilda medgivande upptagas.

I skrivelse till statsrådet och chefen för socialdepartementet den 18

november 1926 har Sveriges kemiska industrikontor hemställt, att sådana

Skrivelse i

ämnet från

Sveriges

kemiska in

dustrikomtor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

åtgärder måtte vidtagas, att det betydande material, som efter långvarigt

arbete och med stora kostnader sammanförts, åter bleve upptaget till

bearbetning, så att hithörande förhållanden måtte inom en nära framtid

bliva genom lag reglerade.

frågans läge Då det synts utskottet vara av intresse att äga kännedom om den ställoe*

Norge. ning. som lagstiftningen i våra grannländer Danmark och Norge nu

intager till förevarande spörsmål, har utskottet härutinnan sökt erhålla

upplysningar och därvid bekommit följande uppgifter i nu nämnda

hänseenden.

Danmark.

Förslag till livsmedelslagstiftning framlades år 1921 för riksdagen,

men blev icke genomfört. Ärendet har senare varit föremål för övervägande,

i det att av justitieministeriet utarbetats ett nytt lagförslag,

om vars framläggande för riksdagen man ännu icke kan bestämt

uttala sig.

Norge.

Utkast till lag och övriga författningar rörande kontroll över näringsmedel

har utarbetats av åren 1911 och 1918 tillsatta kommittéer. Vederbörande

departement hade emellertid ännu icke ansett sig kunna föranstalta

om avlåtande av proposition i ämnet till stortinget. Saken torde

näppeligen komma att företagas till avgörande förrän år 1929.

Utskottet. Såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid handen, föreligger sedan

år 1921 ett av en år 1916 tillsatt kommitté utarbetat förslag till livsmedelslagstiftning.

Kommittén synes, såsom helt naturligt varit, vid sitt

arbete utgått från de förhållanden på förevarande område, som framkallades

av den med världskriget sammanhängande kristiden. De bestämmelser,

som kommittén föreslagit, äro synnerligen detaljerade och den av

kommittén förordade livsmedelskontrollen skulle, om den genomfördes, medföra

stora kostnader såväl för kommunerna som för statsverket.

Då efter kristidens upphörande en väsentlig förändring inträtt på det

område, varom här är fråga, anser sig utskottet icke kunna biträda

motionärernas yrkanden om en hemställan, att kommittéförslaget efter

slutförd granskning måtte läggas till grund för förslag till ny lagstiftning

i ämnet. Enligt utskottets mening föreligga för närvarande ej

erforderliga förutsättningar för att riksdagen nu skulle taga ställning till

frågan på vad sätt utredningsarbetet rörande omfattningen och innehållet

av ny livsmedelslagstiftning bör bedrivas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

5

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 mars 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid detta ärendes behandling hava närvarit:

frän första kammaren: herrar Westman, von Sydow*, Linder*, Österström, greve Spens,

Sigfrid Hansson, Sundberg och Petrén;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage, Magnusson i Skövde,

Johanson i Hailagården, Olovson i Västerås, Andersson i Rasjön och Pettersson i Hällbacken *.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation:

av herr Magnusson i Kalmar, som ansett, att utskottets yttrande å sid. 4

med kantrubrik »Utskottet» bort hava följande lydelse:

«■ Behov av en utvidgad och moderniserad lagstiftning på det i motionerna

berörda området synes utskottet uppenbarligen föreligga. De brister,

som den nuvarande lagstiftningen på området företer, äro till skada icke

blott för konsumenterna utan även för den lojale affärsmannen. Det är

uppenbarligen av stor vikt, att den konsumerande allmänheten i erforderlig

mån skyddas mot livsmedel, vilka i följd av smittofara, förskämning

eller andra särskilda förhållanden kunna vara skadliga för hälsan.

Men även ett övervakande av att de livsmedel, som saluhållas, icke äro

uppblandade med mer eller mindre värdelösa ämnen saknar ingalunda

betydelse.

Åven om utskottet sålunda vitsordar behovet av den föreslagna lagstiftningen,

kan utskottet likväl icke, i likhet med motionärerna, förorda

att det ifrågavarande kommittéförslaget lägges till grund för lagstiftning.

De bestämmelser, som kommittén föreslagit, synas utskottet alltför detal
-

XJt skott et.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

jerade, och den av kommittén föreslagna livsmedelskontrollen synes komma

att medföra alltför stora kostnader såväl för kommunerna som för statsverket.

Utskottet anser därför erforderligt, att kommittéförslaget underkastas

en genomgripande omarbetning, innan detsamma lägges till grund

för lagstiftning på området.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

förslag till en enhetlig, utvidgad livsmedelslagstiftning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.