Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt urbete.

1928-02-16 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:5, Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till förordning angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt urbete.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

Jtr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1928 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion med förslag till förordning

angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt

urbete.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 291,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har fru Vessman m. fl, hemställt,’

att riksdagen måtte besluta antaga följande förslag till

Förordning

angående moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete.

Härigenom förordnas som följer:

1

Kvinna, som i följd av stadgandet i 19 § första stycket i lagen om arbetarskydd

i anledning av barnsbörd är förhindrad att arbeta eller som med stöd

av andra stycket i samma paragraf avhåller sig från arbete, som omförmäles

i 15 § samma lag, skall, därest hon under minst tre månader närmast

före barnsbörden använts till arbete av i sistnämnda lagrum avsedd beskaffenhet,

för den tid hon sålunda icke deltager i arbetet vara berättigad

till moderskapsunderstöd i enlighet med vad nedan stadgas.

Hai kvinna, som under nyssnämnda tid före barnsbörden använts till

arbete som förut sagts, nödgats lämna arbetet till följd av olycksfall, sjukdom,

arbetsbrist eller annan omständighet, varöver hon icke kunnat råda,

skall detta icke utgöra hinder för att för henne uppkommer rätt till moderskapsunderstöd,

därest hon, såvida arbetet fortfarit, jämlikt första stycket

skulle hava inom en månad från arbetets avbrytande vunnit dylik rätt.

2 §•

Understöd, som i denna förordning avses, bestrides av statsmedel samt

bestämmes och utgives av riksförsäkringsanstalten; dock skall anstalten äga

att med registrerad sjukkassa träffa avtal därom att kassan skall inom sitt

verksamhetsområde eller viss del därav, mot vederlag av anstalten, i förhållande

till denna övertaga skyldigheten att bestämma och utgiva understöd

enligt denna förordning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

3 $.

Understöd utgår för en tid av två veckor närmast före och sex veckor

närmast efter barnsbörden, dock endast för tid, då kvinnan avhåller sig

från förvärvsarbete.

Dör kvinna, som åtnjuter understöd, upphör detta att utgå.

4 §.

Understöd utgår för varje dag under tid, då kvinna är berättigad till

sådan förmån, med belopp bestämt i förhållande till kvinnans årliga arbetsförtjänst

på sätt i 6 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete finnes

stadgat angående beloppet av hel sjukpenning.

Beträffande beräkning av den årliga arbetsförtjänsten skall vad i 9 § i

nämnda lag stadgas äga motsvarande tillämpning.

5

Åtnjuter kvinna, som äger rätt till understöd enligt denna förordning,

ersättning på grund av olycksfall i arbete eller uppbär hon av allmänna

medel eller från arbetsgivaren underhåll eller avlöning för tid, då jämlikt

3 § moderskapsunderstöd skall utgå, skall från understödet avdragas vad

kvinnan sålunda uppbär för motsvarande tid.

Beredas kvinnan genom underhållet eller avlöningen naturaförmåner

såsom bostad eller fritt uppehälle, skall avdraget för dylika förmåner beräknas

efter de i orten gällande priser eller efter andra grunder som finnas

tillämpliga.

6

Ansökan om understöd skall av kvinnan eller, på anmodan, av annan för

hennes räkning skriftligen göras hos riksförsäkringsanstalten eller ock hos

sjukkassa, som har att utgiva understödet. Ansökan bör efter barnets födelse

eller efter det kvinnan i enlighet med 19 § andra stycket i lagen om arbetarskydd

på grund av förestående nedkomst erhållit ledighet från sitt arbete

göras utan uppskov; sker ansökan före nu avsedd tidpunkt, skall den upptagas

till slutlig prövning först sedan ledighet erhållits eller barnet blivit

fött. Då ansökan skett före barnsbörden, skall efter barnets födelse bevis

om denna utan uppskov insändas. Ansökan, som göres mera än ett år efter

bamsbörden, föranleder icke någon åtgärd.

Då kvinna i följd av stadgande i 19 §> i lagen om arbetarskydd erhållei

ledighet från arbete, åligger det arbetsgivaren eller den som å hans vägnar

förestår arbetet att ofördröjligen därom göra anmälan hos riksförsäkringsanstalten

eller hos sjukkassa, som har att till kvinnan utgiva understöd enligt

denna förordning, ävensom att lämna uppgift rörande kvinnans föregående

anställningstid och hennes avlöning.

Föreligger veterligen förhållande som i 5 § avses, skall upplysning därom

lämnas i ansökan eller anmälan enligt denna paragraf.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra laautskottets utlåtande Nr 5

7 §•

Beslut i anledning av gjord ansökan om understöd skall så fort ske kan

skriftligen meddelas kvinnan eller den, som för hennes räkning gjort ansökningen.

Beslutet skall utan hinder av förd klagan tills vidare lända till

efterrättelse.

Sedan riksförsäkringsanstalten eller vederbörande sjukkassa erhållit underrättelse

om barnsbörd eller ledighet som avses i 6 §, skall anstalten eller sjukkassan,

ändå att ansökan om understöd ej blivit gjord, bestämma det understöd

som enligt denna förordning skall utgivas.

Kan ej med ledning av inkomna handlingar eller eljest erhållna upplysningar

genast avgöras, huruvida understöd bör utgå, skall om sannolika skäl

därtill finnas understöd ändock provisoriskt utgivas. Kan ej med ledning

av erhållna upplysningar understödets storlek genast bestämmas, utgives provisoriskt

skäligt belopp. Understöd som enligt vad nu är sagt blivit provisoriskt

bestämt utgives utan aterbetalningsskyldighet, därest sedermera understödet

bestämmes till lägre belopp eller understöd finnes icke böra utgå.

Arbetsgivaren är pliktig att när som helst på därom framställd begäran

till riksförsäkringsanstalten, vederbörande sjukkassa eller försäkringsrådet

lämna sådan uppgift om arbetet, som må erfordras för bestämmande av huruvida

detsamma är av sådan art, som avses i 15 § i lagen om arbetarskydd.

Riksförsäkringsanstalten, så ock vederbörande sjukkassa äger att i den

mån sådant ma vara nödigt för bestämmande av understödsbelopp, taga del

av arbetsgivares avlöningslistor och förteckningar. Enahanda befogenhet

tillkommer jämväl försäkringsrådet.

8 §.

Understöd utbetalas i efterskott å sista dagen i varje kalendervecka.

Därest kvinnan befinner sig i nödställd belägenhet, må understödet på begäran

utgivas förskottsvis, dock icke någon gång för längre tid än en vecka.

9 §.

Rätt till understöd enligt denna förordning kan icke överlåtas och må

förty ej för gäld tagas i mät.

10 §.

Försummar arbetsgivare eller arbetsföreståndare att fullgöra i 6 § härovan

stadgad anmälningsskyldighet eller annan förpliktelse, som på grund

av stadgandet i 7 § fjärde stycket åligger honom, straffes med böter från

och med fem till och med två hundra kronor.

Lämnar någon i ansökan eller anmälan, som i 6 § avses, eller i uppgift,

som i 7 § fjärde stycket sägs, veterligen oriktigt eller ofullständigt meddelande,

böte från och med tjugofem till och med ett tusen kronor, där ej

förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

11 *.

Förseelse som i 10 § avses skall åtalas vid allmänna underrätten i den

ort, där den tilltalade har sitt bo och hemvist.

Böter som ådÖmas enligt denna förordning tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

12 §.

Närmare föreskrifter angående ordningen för ansökan och anmälan enligt

denna förordning samt för utbetalning av moderskapsunderstöd, så ock beträffande

tillämpningen i övrigt av förordningen, meddelas av Konungen

eller, efter Konungens bemyndigande, av försäkringsrådet eller riksförsäkringsanstalten.

13 §.

Över beslut av riksförsäkringsanstalten eller av sjukkassa rörande understöd

eller eljest rörande tillämpning av någon i denna förordning given bestämmelse

må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär i den ordning,

som i lagen om försäkring för olycksfall i arbete finnes för där avsedda

fall stadgad.

Försäkringsrådet äger, ändå att klagan icke förts eller framställning gjorts,

till prövning upptaga ärende som i denna paragraf avses.

Försäkringsrådets beslut meddelas kostnadsfritt.

över försäkringsrådets beslut må klagan ej föras.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1929. Understöd utgår icke i

anledning av barnsbörd, som inträffat före nämnda dag.

Beträffande vad av motionärerna anförts till stöd för ifrågavarande hemställan

får utskottet hänvisa till motionens innehåll.

Fråga™ be- Frågan om moderskapsunderstöd åt kvinnor i visst industriellt arbete före
handling

vid till behandling vid 1926 års riksdag genom en av Kungl. Maj:t i ären1936

års riks- . .

dag, det avgiven proposition nr 112.

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anknöt sig direkt till stadgandet i 19 § i

lagen om arbetarskydd att kvinna, som fött barn, icke må användas i sådant

arbete som avses i nämnda lag under de sex första veckorna efter barnsbörden,

därest icke med läkarbetyg styrkes, att hon utan men för sig eller

barnet tidigare kan börja arbetet. I nämnda paragraf stadgas därjämte att

om kvinna, som användes i arbete av förevarande art, företer intyg av läkare

eller barnmorska att hon med sannolikhet kan vänta sin nedkomst

inom två veckor, ledighet från arbetet ej må förvägras henne. I propositionen

framhölls, att då statsmakterna genom ett dylikt förbud i görligaste

mån sökt att i samhällets intresse undanröja de faror, som särskilt det industriella

arbetet innebär för den medellösa kvinnans moderskap, det synts

uppenbart att det allmänna även borde genom lämpligt avvägda understöd

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5. 7

ekonomiskt säkerställa kvinnan under den tid yrkesarbetet vore henne förbjudet.

Understödet föreslogs skola utgå under eu tid av två veckor närmast före

och sex veckor närmast efter barnsbörden och fastställas enligt samma grunder

som beloppet av hel sjukpenning enligt lagen om försäkring för olycksfall

i arbete, motsvarande omkring två tredjedelar av kvinnans dagliga arbetsförtjänst.

Utanordnandet av understödsbeloppen skulle enligt förslaget

omhänderhavas av den i Kungl. Maj:ts proposition nr 109 föreslagna riksförsäkringsanstalten.

Den årliga kostnaden för ifrågavarande understödsverksamhet

hade beräknats till i runt tal 600,000 kronor.

1 anledning av propositionen väcktes inom båda kamrarna motioner i

ämnet, i första kammaren nr 300 av herr von Koch in. fl. samt i andra

kammaren nr 421 av herrar Gardell i Gans och Nilsson i Hörby och nr 427

av herr Bäckström m. fl.

I motionerna 1: 300 av herr von Koch m. fl. och II: 427 av herr Bäckström

m. fl. riktade sig motionärerna mot Kungl. Maj:ts förslag närmast

på grund därav, att understöd skulle komma att utgå oberoende av huruvida

behov förelåge, ett förhållande som enligt motionärernas mening kunde

vara förenligt med ett försäkrings- men ej med ett understödssystem och

som efter vad motionärerna framhöllo skulle komma att föranleda onödiga

kostnader, som hellre borde användas för att bereda andra behövande barnaföderskor

understöd. Motionärerna erinrade även om bestämmelserna i 5 §

i lagen om barn utom äktenskap, enligt vilka fadern till sådant barn vore

skyldig, efter ty med hänsyn till hans och moderns villkor kunde anses

skäligt, bidraga till hennes underhåll under sex veckor före och sex veckor

efter barnsbörden. I den mån den föreslagna understödsverksamheten skulle

medföra att den ogifta barnaföderskan icke gjorde sin rätt enligt nyssnämnda

lagrum gällande mot barnafadern skulle detta, med hänsyn till att Kungl.

Maj:ts förslag icke tillerkände staten regressrätt, enligt motionärernas uppfattning

innebära att barnafaderns skyldighet överflyttades på staten. Eu

dylik konsekvens funno motionärerna betänklig.

I den av herrar Gardell i Gans och Nilsson i Hörby väckta motionen

II: 421 framhölls, att en inskränkning av den föreslagna understödsverksamheten

endast till kvinnor i visst industriellt arbete måste anses utgöra

en uppenbar orättvisa mot medellösa eller mindre bemedlade mödrar, som

hade sin utkomst exempelvis inom jordbruket och det mindre hantverket.

Icke heller funno motionärerna det lämpligt att understödet beräknades

skola utgå efter den årliga arbetsförtjänsten. Härigenom skulle staten enligt

motionärernas uppfattning göra sig skyldig till mannamån mot de

kvinnor, som vore mest i behov av understöd. Motionärerna erinrade även

om att Kungl. Maj:ts förslag syntes bortse från barnafaderns förpliktelser,

ett förhållande som jämte den kvinnliga kontrahentens möjlighet till statsunderstöd

kunde befaras främja tendensen till stegring av antalet utom

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

äktenskapet födda barn och i en snar framtid medföra konsekvenser av

den mest betänkliga art.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 2, anförde andra särskilda utskottet

följande:

Enligt utskottets mening kunna ur arbetarskyddslagstiftningens synpunkt

starka skäl anföras för anordnande av en understödsverksamhet i huvudsaklig

överensstämmelse med grundtanken i Kungl. Maj:ts förslag. Eu

dylik understödsverksamhet skulle otvivelaktigt såsom i propositionen

närmare utvecklats komma att i ej ringa grad främja syftet med nu gällande

skyddslagstiftning, enligt vilken barnaföderskor äro förhindrade att under

viss tid i samband med barnsbörden deltaga i sådant industriellt arbete,

som avses i lagen om arbetarskydd. Vid prövning av det av Kungl. Maj:t

framlagda förslaget jämte de i ärendet väckta motionerna har utskottet å

andra sidan funnit, att viktiga synpunkter jämväl kunna åberopas till förmån

för den uppfattningen, att en direkt understödsverksamhet från det

allmännas sida i princip bör vara beroende av huruvida i varje särskilt

fall ett verkligt behov föreligger eller icke. Enligt Kungl. Maj:ts förslag

kommer det understöd, som skulle utgå, huvudsakligen att få- karaktären

av ersättning för den arbetsförtjänst, som vederbörande på grund av ovan

anförda bestämmelser i lagen om arbetarskydd nödgas avstå. Denna omständighet

skulle dock enligt utskottets uppfattning icke behöva hindra, att

det vid understödsbeloppets avvägande även i viss utsträckning tages hänsyn

till understödstagarens behov. Möjligen skulle understödssynpunkten härvid

kunna vinna tillräckligt beaktande därigenom att storleken av understödsbeloppet

gjordes oberoende av arbetsförtjänsten.

Såsom framhållits i motionerna 1: 300 av herr von Koch in. fl. och il: 427

av herr Bäckström in. fl. skulle den föreslagna understödsverksamheten

kunna i viss utsträckning sägas innebära ett överflyttande på staten av den

skyldighet att bidraga till moderns underhåll, som enligt 5 § i lagen om

barn utom äktenskap åligger barnafadern. Då en dylik konsekvens av den

föreslagna lagstiftningen synes olämplig, ansluter sig utskottet till den av

motionärerna hävdade uppfattningen att eu understödsverksamhet av förevarande

art bör kompletteras med bestämmelser om regressrätt från det

allmännas sida gent emot barnafadern. Vad i övrigt beträffar det i nyssnämnda

motioner framlagda förslaget till lag om moderskapsunderstöd,

vilket förslag är helt grundat på behovsprincipen, är det uppenbart att,

därest eu understödsverksamhet avseende moderskapshjälp skulle komma

att införas, värdet av densamma komme att ökas, därest den kunde utsträckas

till vidare befolkningslager, än som enligt Kungl. Majds nu föreliggande

förslag skulle komma att bliva föremål för understödsverksamheten

i fråga.

Emellertid synes motionärernas förslag böra göras till föremål för närmare

prövning från Kungl. Maj:ts sida under hänsynstagande bland annat

till kostnadsfrågan.

I samband härmed torde jämväl tagas under övervägande, huruvida icke

även beträffande de med Kungl. Maj:ts förslag avsedda barnaföderskor behovsprincipen

— helt eller delvis — bör tillämpas. Även om för dessa

barnaföderskor särskilda bestämmelser i övrigt anses böra gälla, torde emellertid,

såsom utskottet framhållit, regler om regressrätt mot barnafadern böra

införas i dessa. Slutligen lärer vid den förnyade utredningen övervägas,

huruvida ej den i såväl Kungl. Maj:ts förslag som i nämnda motioner upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5. 9

tågna understödstiden för modern, åtta veckor, skulle kunna inskränkas,

huruvida kommunerna, för vilkas fattigvårdsutgifter den föreslagna understödsverksamheten

givetvis kommer att innebära en viss lättnad, i någon

mån böra lämna bidrag därtill samt i vad mån sjukkassornas medverkan

kan vinnas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte — med förklaring, att varken Kungl. Maj:ts proposition eller

de i ärendet väckta motionerna kunnat av riksdagen bifallas — i anledning

av nämnda proposition och motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

att Kungl. Maj:t ville under hänsynstagande till vad utskottet i sin motivering

anfört verkställa förnyad utredning rörande de i propositionen och

motionerna behandlade frågor samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen och skrivelse i ärendet avläis

den 5 juni 1926.

Den av riksdagen begärda utredningen överlämnades enligt Kungl. Maj:ts

bemyndigande den 31 juli 1926 åt särskilda sakkunniga. Enligt av de sakkunniga

till riksdagsberättelsen innevarande år lämnad uppgift beräknas

utredningsarbetet kunna slutföras under år 1928.

Vidare må erinras därom, att vid innevarande riksdag väckts ytterligare

en motion i ämnet, nämligen nr 128 i andra kammaren av herr

Samuelsson m. fl. I denna motion har hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till regeringen hemställa, att regeringen måtte i enlighet med i

motionen angivna riktlinjer skyndsamt låta verkställa utredning om införande

av obligatorisk, statlig moderskapshjälp samt att förslag till sådan

lagstiftning måtte föreläggas riksdagen. Motionen blev för förberedande behandling

hänvisad till andra kammarens fjärde tillfälliga utskott. Detta

utskott har i sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 2, under hänvisning

till den pågående utredningen i ämnet, hemställt, att motionen icke måtte

till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Den ovan lämnade redogörelsen giver vid handen, att frågan om understöd

från det allmännas sida åt kvinnor vid barnsbörd upptagits år 1926

till utredning i enlighet med de av nämnda års riksdag givna riktlinjerna.

Denna utredning har, såsom ovan nämnts, ännu icke slutförts. Att under

sådana förhållanden nu antaga ett motionsvis framställt förslag till lag

om understödsverksamhet inom en del av det ifrågasatta området torde

icke böra förordas. Under uttalande av den förväntan, att förslag i detta

betydelsefulla ärende snart måtte av Kungl. Maj:t framläggas för riksdagen,

får utskottet hemställa,

Tillkallandet

av särskilda

sakkunniga

i ärendet.

Motion i

ämnet av herr

Samuelsson

m. fl. 11:128.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

att motionen 11:291 icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

tran första kammaren: herrar Westman, Linder, greve Spens, Frändén och Sigfrid

Hansson, Iröken Hesselgren samt herrar Sundberg och Berglund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage*, Magnusson i Skövde,

Ödström, Holmström i Stockholm. Johansson i Sollefteå * och Gardell i Gans.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.