Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen angående köttbesiktning och slakthus.

1928-02-16 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:6, Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen angående köttbesiktning och slakthus.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr ti.

11

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1928 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående viss ändring i lagen

angående köttbesiktning och slakthus.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

370, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lindgren i Dingelvik

hemställt, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta förslag till ändrad lydelse av

8 § i lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus

i syfte, att Konungens befallningshavande eller hushållningssällskap har att

utse ett allmänt ombud att såsom revisor deltaga i granskningen av räkenskaper,

som beröra köttbesiktning och slakthus, och att det bestämmes, att

särskilda räkenskaper skola föras för var och en av dessa grenar.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan, får

utskottet hänvisa till motionen.

Det med motionen avsedda lagrummet, § 8 mom. 1 i lagen den 10 oktober Gällande be1913

angående köttbesiktning och slakthus, innehåller följande bestämmelser. stämmelser

För köttbesiktning, viss särskild behandling av kött samt begagnande av * amnetoffentligt

slakthus äger vederbörande samhälle uppbära avgifter enligt taxa,

som, sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av hälsovårdsnämnd

eller den särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning är ställd,

därtill uppgjort förslag, av Konungen fastställes för minst ett år i sänder.

I denna taxa må avgifterna ej ställas högre än som kan anses erforderligt

till betäckande av samhällets kostnader för köttets besiktning och stämpling

samt ovanberörda behandling och, där fråga är om begagnande av offentligt

slakthus, till betäckande jämväl av kostnaden för slakthusets förvaltning

och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet,

Under förarbetena till lagen angående köttbesiktning och slakthus har den

med motionen avsedda frågan varit föremål för övervägande; och tillåter sig

utskottet att för frågans belysande lämna en redogörelse härför.

I propositionen till 1913 års riksdag med förslag till lag angående köttbesiktning

och slakthus hade ifrågavarande lagrum föreslagits i den lydelse

det innehar i gällande lag.

I en med anledning av propositionen väckt motion föreslog herr Andersson

Förarbetena

till de med

motionen avsedda

bestämmelserna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

i Grimbo bl. a. sådan ändring i det i propositionen innefattade lagförslaget,

att stadgande infördes om att räkenskaperna för köttbesiktningen och för

slakthuset skulle föras var för sig, så att köttbesiktningsavgifterna finge

sättas allenast till det belopp, som täckte själva omkostnaderna för besiktningen.

Till stöd för detta yrkande anförde motionären följande:

I § 8 i den nådiga propositionen stadgas angående huru skall förfaras

med avgifter, som avkrävas allmänheten för köttbesiktning och vid användande

av slakthusen. Därvidlag har icke gjorts någon skillnad i bokföringen

av de respektive avgifterna, utan sammanföras de till betäckande av de

kostnader, för vilkas gäldande respektive samhällen ha rätt att ålägga allmänheten

avgifter. Emellertid borde enligt mitt förmenande ett särskiljande

i bokföringsavseende av dessa inkomster äga rum. Såsom bestämmeiserna

nu äro avfattade, komma köttbesiktningsavgifterna att användas även till

betäckande av kostnaderna för anskaffandet av slakthuset, dess förvaltning

och underhåll. Så borde emellertid icke vara fallet, ty detta föranleder en

högre taxa för besiktningar, än som eljest behövde äga rum. Slakthuset

har ju sitt ändamål för sig, och böra naturligtvis kostnaderna för detsamma

utgå i den mån allmänheten använder slakthuset för det med detta egentligen

avsedda ändamålet. Köttbesiktningstaxan kunde då sänkas, vilket

skulle vara till fördel för allmänheten, och vilket för övrigt måste anses

vara ur alla synpunkter det enda riktiga. Det är naturligtvis olämpligt,

att allmänheten underkastas en extra beskattning i form av besiktningsavgifter,

då man vet, att besiktningen kan verkställas till vida billigare

pris.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande anförde lagutskottet beträffande ifrågavarande

yrkande, att utskottet ansåge, att de föreskrifter, som i avseende å

bestämmandet av avgifterna meddelades i lagförslaget, utan något vidare

tillägg vore tillfyllestgörande för vinnande av det ändamål, som i motionen

avsågs, och att utskottet därför ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

Uttalande i

ämnet vid

1910 års riks

dag.

Vidare vill utskottet erinra om, att i propositionen nr 149 till 1915 års

riksdag angående viss ändring i köttbesiktningslagen av föredragande departementschefen

gjorts ett uttalande rörande tolkningen av ifrågavarande

lagrum. Departementschefen anför nämligen följande:

I likhet med lagutskottet vid 1913 års riksdag finner jag bestämmelserna

i den nuvarande slakthuslagens § 8 hava den innebörd, att besiktningsavgifterna

icke böra sättas högre, än som kan anses erforderligt till täckande av

samhällets kostnader endast för denna besiktning jämte stämpling och eventuellt

särskild behandling, och att detta gäller även för stad, varest offentligt

slakthus finnes. Den rätt, lagen medgiver, till att jämväl kostnader iör slakthusets

förvaltning och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet

tagas i beräkning, gäller nämligen endast vid bestämmandet av avgifter för

slakthusets begagnande. Även om besiktningsbyrå för uppslaktat kött är

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra layutskottets utlåtande Nr Ii. 13

förlagd till slakthuset, höra alltså enligt lagens ordalydelse inga andra kostnader

bliva grundläggande för taxan för besiktning av sådant kött, som icke

slaktats i slakthuset utan blott undergår besiktning å byrån, än som sammanhänga

med själva besiktningen med därtill hörande åtgärder. Att sätta

besiktningsavgifterna så högt, att förtjänst å desamma måste uppstå, torde

därför icke överensstämma med lagens nuvarande avfattning, även om denna

förtjänst användes till att minska eller motväga förlust å samtidigt bedriven

slakthusrörelse.

Vid 1926 års riksdag förelåg frågan till behandling, jämväl då på grund

av motion av herr Andersson i Grimbo. I en inom andra kammaren väckt

motion, nr 304, hemställde nämligen herr Andersson, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida inkomsterna

av taxorna vid landets officiella köttbesiktningsbyråer överskrede respektive

byråers kostnader, samt till riksdagen framkomma med förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

Andra kammarens andra tillfälliga utskott avstyrkte motionen i sitt utlåtande

nr 2 samt anförde till stöd härför följande:

Ifrågavarande taxor, liksom taxor å andra i lagen den 10 oktober 1913

angående köttbesiktning och slakthus omnämnda avgifter, fastställas för

minst ett år i sänder och i följande ordning.

Hälsovårdsnämnden eller — i stad där offentligt slakthus linnes — den

särskilda myndighet, varunder slakthusets förvaltning är ställd, uppgör förslag,

som av Konungens befallningshavande med eget yttrande överlämnas

till Kungl. Maj:t. Efter medicinalstyrelsens hörande fastställer Kungl.

Maj:t den taxa, som under viss tid skall lända till efterrättelse inom samhället.

Förslaget från den kommunala myndigheten åtföljes, i enlighet med medicinalstyrelsens

i cirkulärskrivelse den 23 augusti 1917 framställda begäran,

av utdrag ur räkenskaperna för nästföregående år, sammanställningar av

frekvensen under det löpande årets åtta första månader samt förslaget till

inkomst- och utgiftsstat för det kommande året.

Avgifterna få enligt lagen ej sättas högre, än som kan anses erforderligt

till betäckande av samhällets Kostnader för köttets besiktning och stämpling

och, där fråga är om begagnande av slakthus, till betäckande jämväl av

kostnaden för slakthusets förvaltning och underhåll jämte skälig ränta å

an läggningskapitalet.

Den utredning, som av motionären påyrkas, verkställes således enligt nu

gällande lag i varje särskilt fall. Utskottet utgår ifrån att de myndigheter

som därvid höras, innan Kungl. Maj:t fastställer taxorna, tillse, att lagens

föreskrifter angående avgifternas storlek bliva iakttagna, såväl då det gäller

enbart köttets besiktning och stämpling som i fråga om den särskilda avgift,

som medgives vid begagnande av slakthus. Under sådana omständigheter

Frågans behandling

vid

1926 års riks - dag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Frågans behandling

vid

1927 års riksdag.

14 Andra lagutskottets utlåtande Nr ti.

anser utskottet någon ytterligare utredning icke vara påkallad för vinnande

av trygghet för att lagens fordringar med avseende på avgifternas storlek

skola uppfyllas.

Utskottets hemställan, varom utskottet enhälligt förenat sig, bifölls av

kammaren.

Vid fjolårets riksdag förelåg åter till behandling en motion i ämnet av

herr Andersson i Grimbo. I denna motion hemställdes, att riksdagen ville

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

låta utarbeta förslag till ändrad lydelse av 8 § i lagen angående köttbesiktning

och slakthus av den 10 oktober 1913 i syfte, att Konungens befallningshavande

har att utse ett allmänt ombud att såsom revisor deltaga i

granskning av räkenskaper, som beröra köttbesiktning och slakthus, Debatt

det bestämmes, att särskilda räkenskaper skola föras för var och en av

dessa grenar.

Andra lagutskottet, som för förberedande behandling förehade motionen,

införskaffade från medicinalstyrelsens veterinärbyrå redogörelser för det

ekonomiska resultatet av slakthus- och köttbesiktningsverksamheten under åren

1906-1926 i de städer, som hade såväl slakthus som köttbesiktningsbyråer.

Dessa redogörelser gåvo vid handen, att Stockholms stads slakthus gått

med en förlust av 3,111,636:18 kronor och köttbesiktningsbyråer med en

vinst av 158,286: 67 kronor, varvid emellertid var att märka, att, efter år

1922 verkställd taxesänkning vid köttbesiktningsbyråerna, dessa därefter

gått med en förlust av 95,105: 07 kronor, att Göteborgs stads slakthus gått

med en förlust av 796,882: 85 kronor och köttbesiktningsbyråer med en förlust

av 50,826: 93 kronor, att Malmö stads slakthus gått med en förlust av

205,992: 94 kronor och köttbesiktningsbyråer med en förlust av 34,714:11

kronor, att Norrköpings stads slakthus gått med en förlust av 39,630: 04

kronor samt köttbesiktningsbyrå med en vinst av 11,788: 68 kronor, varvid

emellertid var att märka, att, efter år 1925 verkställd taxesänkning vid köttbesiktningsbyrån,

denna därefter gått med en förlust av 15,483: 33 kronor, att

Hälsingborgs stads slakthus gått med en förlust av 284,981 kronor och köttbesiktningsbyrå

med en förlust av 6,732 kronor, att Eskilstuna stads slakthus

gått med en förlust av 61,917 kronor och köttbesiktningsbyrå med en förlust

av 6,632 kronor, att Linköpings stads slakthus gått med en förlust av

22,612: 41 kronor och köttbesiktningsbyrå med en vinst av 2,506: 35 kronor,

samt att Karlskrona stads slakthus gått med en förlust av 287,236:23 kronor

och köttbesiktningsbyrå med en förlust av 40,731: 34 kronor.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 24, anförde utskottet härefter följande:
Enligt

av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter har länsstyrelse att vid uppgörande

av taxeförslag iakttaga, att avgifterna upptagas särskilt för köttbesiktning,

beräknad såsom en verksamhet för sig, och särskilt för begagnande

av slakthus, ävensom att avgifterna icke i något fall sättas högre än

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande Nr ti.

S<JI1V-mU .Tf erforderligt till betäckande av samhällets kostnader i det

särskilda fallet. Vid avgivande av utlåtande rörande länsstyrelses taxeförslag

.’ enligt vad utskottet inhämtat, medicinalstyrelsen hittills tillämpat den

principen, att den i statförslaget för visst år beräknade inkomsten — ineraknat

eventuell behållning från föregående verksamhetsår — i regel upptagits

lika med eller högst 10 procent högre än de i statförslaget beräknade

utgifterna lor samma år.

i AV dun, .°X?n Mälmnado redogörelsen för det ekonomiska resultatet av slaktJms-

och kottbesiktningsverksamheten i de städer, vilka hava såväl slakthus

som kottbesiktnmgsbyraer, framgår, att båda rörelsegrenarna i allmänhet, i

vissa tall särskilt under .senare år, förorsakat samhällena en avsevärd ekonomisk

förlust.

Att i några fäll kostnaden för besiktning av hel djurkropp vid besiktmngsbyra

satts ungefär lika hög som den sammanlagda slakthus- och be
,

.t^ingsav?iften. föf samma kropp torde finna sin förklaring däri, att i

slakthusavgiften ingår allenast kostnaden för tillhandahållande av slaktlokal

men ej för skafva slaktarbetet och att för begagnande av kylhus, stallrum

o. d. upptages särskild avgift.

Då utskottet ej erhållit kännedom om skäl, som giva vid handen, att de

1nI1U 1/ragayarande taxor förekommande beloppen blivit för högt upptagna

eller att kostnaden oriktigt fördelats och utskottet ej heller blivit övertygat

om lämpligheten av den i motionen föreslagna ändringen i gällande kontrolltoreskrifter,

far utskottet hemställa, att förevarande motion icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan, som var enhetligt beslutad, blev av riksdagens

kamrar bifallen.

Vid fjolårets riksdag väcktes jämväl i eu annan motion förslag om

ändring i gällande bestämmelser angående fastställande av taxa för kötthesiktningsbyrå.

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 70, hade nämligen herr Fast hemställt, att riksdagen måtte besluta, att

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning och framläggande för

riksdagen av förslag till sådan ändring i lagen av den 10 oktober 1913

angående köttbesiktning och slakthus, att fastställandet av taxa för köttbeslktmngsbyrå

verkställes av länsstyrelsen," samt att förslag till taxa avgives

av fullmäktige eller motsvarande myndighet efter beredning av hälsovårdsnämnd

eller särskilt tillsatt styrelse.

I fråga om denna motion anförde jordbruksutskottet följande:

Enligt motionärens mening skulle de nu gällande bestämmelserna rörande

fastställande av köttbesiktningsavgifter vara otillfredsställande, huvudsakligen

av den anledning, att den anslagsbeviljande myndigheten vore helt

stalld utanför uppgörandet av taxeförslaget. Då hälsovårdsnämnden väljes

av sagda myndighet, torde denna anmärkning icke vara fullt riktig. Icke

heller i övrigt synas i motionen vara anförda några övertygande skäl för

den ifrågasätta lagändringen. På grund härav och då utskottet för egen

del icke har sig bekant, att några olägenheter skulle vara förbundna med

s. 16 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

16 Andra lagutskottets utlåtande Nr 6.

den nuvarande ordningen för dessa ärendens handläggning, anser sig utskottet

icke kunna förorda motionärens framställning.

Med denna motivering hemställde utskottet i sitt utlåtande nr 9, att

motionen icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Utskottet har ej heller i år erhållit kännedom om skäl, som giva vid

handen, att de i nu ifrågavarande taxor förekommande beloppen blivit för

högt upptagna eller att kostnaden oriktigt fördelats. Då utskottet vidare ej

blivit övertygat om lämpligheten av den i motionen föreslagna ändringen i

gällande kontrollföreskrifter, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, Linder, greve Spens, 1''rändén och Lindhagen*,

fröken Hesselgren samt herrar Sundberg och Berglund;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage, Magnusson i Skövde,

Ödström, Holmström i Stockholm, Johansson i Sollefteå* och Gardell i Gans.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Gardell i Gans.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.