Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.

1928-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1928:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1928 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen

om undersökning angående monopolistiska företag och

sammanslutningar.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

289, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Järte m. fl. hemställt,

att riksdagen ville besluta följande ändrade lydelse av 1 § i lagen

den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska företag och

sammanslutningar:

»I fråga om företag eller sammanslutning, som avser produktion eller

bearbetning av varor eller andra förnödenheter, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet, eller som eljest genom sin verksamhet

kan inverka på prisrörelsen och som kan antagas vara av monopolistisk

natur, äger Konungen, när skäl därtill äro, förordna, att undersökning,

på sätt i denna lag sägs, skall äga rum till utredning rörande

företagets eller sammanslutningens inverkan på pris- eller omsättningsförhållanden

här i riket.»

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen.

Den med motionen avsedda frågan var föremål för prövning av 1925 års

riksdag i samband med antagande av nu gällande lag om undersökning

angående monopolistiska företag och sammanslutningar.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet väcktes nämligen

inom andra kammaren en motion (nr 385) av herr Järte m. fl., i vilken

motion framställdes samma yrkande som i den nu föreliggande.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande nr 34 anförde andra lagutskottet, så

vitt nu är i fråga, följande:

Frågans

behandling

vid 1925 års

riksdag.

I fråga om lagens tillämpningsområde föreslår propositionen, att denna

skulle gälla företag eller sammanslutning av monopolistisk natur, som avser

produktion eller bearbetning av varor eller andra förnödenheter, handel,

bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet, Inom lagens räckvidd

skulle sålunda komma att falla näringsverksamhet i allmänhet. En

närmare definition på vad som är att räkna till monopolistiska företag och

sammanslutningar lämnas visserligen ej i lagen, men torde, på sätt departementschefen

med fog erinrat, beträffande företag eller sammanslutning,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. 4 höft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

rörande vilket undersökning enligt lagen av Kungl. Maj:t föranstaltas,

näppeligen komma att råda någon tvekan om dess monopolistiska karaktär.

Från vissa näringskorporationers sida hade i avgivna yttranden över

trustlagstiftningskommitténs förslag påyrkats, att såväl arbetare- som arbetsgivareorganisationer,

såsom varande sammanslutningar av monopolistisk

natur och ägnade att utöva ett synnerligen kraftigt inflytande på pris- och

omsättningsförhållandena, måtte indragas under den kontroll, som lagen

avsåge.

Kommerskollegium förklarade sig icke kunna biträda detta yrkande samt

anförde till stöd för denna sin uppfattning följande: Den uppgift, som ett

kontrollerande organ över monopolistiska företag och sammanslutningar av

producenter finge sig förelagd, torde i och för sig vara tillräckligt omfattande

och svår att fylla. Att dessutom av en trust- och kartellinspektion förvänta

effektivt ingripande inom ett så vidsträckt och ömtåligt socialpolitiskt område,

som lönestrider mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationer utgjorde,

skulle tvivelsutan helt förrycka och omöjliggöra dess verksamhet. För bevakande

av det allmännas intressen på detta område funnes ju dessutom

redan särskilda organ.

Departementschefen har förklarat sig biträda denna uppfattning och anser

i likhet med kommerskollegium, att ett ingripande i striderna mellan

arbetsgivare och arbetstagare icke bör äga ruin i den ordning, som med den

föreslagna lagen avses, utan att såväl arbetarnas fackliga sammanslutningar

som arbetsgivarnas sammanslutningar för reglering av arbets- och löneförhållanden

böra falla utom lagens tillämpningsområde.

Genom den av herr Järte in. fl. väckta motionen (II: 385) har detta spörsmål

åter upptagits.

I motionen föreslås, att riksdagen, under förutsättning av godkännande i

huvudsak av lagförslaget, ville antaga följande ändrade lydelse av lagens

1 §, däri det gjorda tillägget till motsvarande paragraf i propositionen kursiverats.

I fråga om företag eller sammanslutning, som avser produktion eller bearbetning

av varor eller andra förnödenheter, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse

eller transportverksamhet, eller som eljest genom sin verksamhet kan

inverka på prisrörelsen och som kan antagas vara av monopolistisk natur,

äger Konungen, när skäl därtill äro, förordna, att undersökning, på sätt i

denna lag sägs, skall äga rum till utredning rörande företagets eller sammanslutningens

inverkan på pris- eller omsättningsförhållanden här i riket.

Till stöd för den sålunda föreslagna utvidgningen av lagens giltighetsområde

anföres i motionen, att alla de företag och sammanslutningar, vilka

kunna antagas hava förskaffat sig en monopolställning och därigenom oskäligt

kunna påverka prisrörelsen i stegrande riktning, böra indragas under den

föreslagna statskontrollen. Vidare anföres i motionen bland annat följande:

Under de senaste åren har man fått bevittna, att sammanslutningar av

arbetare sökt förskaffa sig en fullständig monopolställning inom vissa yrken

i tydlig avsikt att höja sina inkomster till ett löneläge, som icke står i

överensstämmelse med läget på arbetsmarknaden och andra arbetargruppers

löner. Att därigenom det allmänna prisläget påverkas i en för den stora

allmänheten synnerligen ogynnsam riktning, ligger i öppen dag.

Man kan naturligtvis stiga, att all fackföreningsrörelse avser en förbättring

av arbetarnas ställning i allmänhet och framför allt en höjning av

deras inkomster. Lönerörelsen måste emellertid i stort sett följa samma

ekonomiska lagar som varuprisrörelsen, och lika litet som varje stegring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr .V.

3

liv varupriser motiverar ett statligt inskridande mot de företag eller sammanslutningar,

som sätta priserna, lika litet böra löneökningar i allmänhet

beröras av en monopolkontroll. I båda fallen måste gränsen dragas mellan

sådana höjningar, som synas överensstämma med den allmänna ekonomiska

utvecklingen, och de, som uppenbarligen icke fylla detta krav. I propositionen

upptages icke till behandling den svåra frågan om »skäliga» eller

»oskäliga» priser, utan diir lägges huvudvikten vid att undersökning skall

göras, där man har anledning misstänka missbruk av en monopolställning

till prishöjning å viss vara högt över det plan, där den fria konkurrensen

inverkar prisreglerande. Under dessa förhållanden anse vi oss ej heller

behöva ingå på den ömtåliga prisfrågan, utan stanna vid monopolställningen,

i den mån en sådan kan bevisas vara förefintlig och tydligen

utnyttjas för sättande av särskilt hög ersättning för vara eller tjänst. Vi

anse det nämligen vara oriktigt att endast fästa avseende vid prisstegring

å vara, då stegring av ersättning för tjänst ävenledes kan drivas upp för

högt på grund av förvärvad monopolställning. Mellan arbete och vara

finnes för visso en betydande principiell och praktisk åtskillnad, men det

är ofrånkomligt, att de båda i många fall lyda under alldeles samma

ekonomiska lagar.

Till belysning av monopolistiska fackföreningars verksamhet anföres i

motionen exempel på vissa företeelser inom byggnadsbranschen i Stockholm,

inom vissa arbetarorganisationer praktiserade s. k. registersystem samt s. k.

allianser mellan arbetare och arbetsgivare.

Att det förekommit och förekommer på pris- eller omsättningsförhållanden

här i riket verkande, allvarliga missbruk av den maktställning, som såväl

arbetar- som arbetsgivareorganisationer förskaffat sig, är obestridligt. Ifrågavarande

företeelser ligga dock enligt utskottets mening på ett annat plan,

och förhållandena äro så olika dem, som avses med den nu föreslagna lagstiftningen,

att de ej lämpligen böra inbegripas under denna.

För bevakande av det allmännas intressen å det med motionen avsedda

området finnas redan, såsom kommerskollegium framhåller, särskilda organ.

Utskottet vill sålunda erinra om, att socialstyrelsen enligt sin instruktion

har att taga befattning med hithörande slag av ärenden, såsom angående

arbetsmarknaden och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare o. s. v.,

samt att följa företeelserna inom sitt verksamhetsområde och efter omständigheterna

vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen

därutinnan finner påkallade.

Den föreslagna lagstiftningen avser ju i främsta rummet att möjliggöra

för undersökningsmyndigheten att införskaffa erforderliga uppgifter. I

detta hänseende äro förhållandena inom näringslivet med den hemlighet,

varmed avtal och dylikt där kringgärdas, och inom exempelvis fackföreningsrörelsen

väsentligt olika. En undersökning från vederbörande

ämbetsmyndighet angående exempelvis förut omförmälda arbetarregister

eller förefintliga allianser mellan arbetsgivare och arbetare torde näppeligen

möta svårigheter, motsvarande dem, som ifrågavarande lagstiftning avser

att undanröja.

Utskottet vill även erinra om att, såvitt för utskottet är känt, den utländska

lagstiftningen på detta område icke omfattar arbetsgivar- och arbetarorganisationer,

även om de förvärvat verklig monopolställning.

Med stöd av det sålunda anförda finner utskottet ej anledning tillstyrka

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.

den utvidgning av lagens tillämpningsområde, som föreslagits i motionen

II: 385.

Utskottet hemställde därför om avslag å den ifrågavarande motionen.

Denna hemställan blev av kamrarna bifallen utan votering.

Såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid handen har riksdagen

år 1925 avslagit framställt yrkande om enahanda utsträckning av monopolkontrollagens

tillämplighetsområde, som i förevarande motion förordats.

I motionen hava såsom motivering för samma yrkande icke åberopats

andra omständigheter än de, som av motionärerna anförts i frågan vid 1925

års riksdag.

Utskottet har ej funnit anledning föreligga att frångå de uttalanden

i ämnet, som utskottet gjorde vid nämnda riksdag, och får fördenskull

hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1928.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Nothin, greve Spens,

Fråndén och Sigfrid Hansson samt fröken Hesselgren;

från andra kammaren: herrar Öberg, Hagman, Hage, Magnusson i Skövde, Johanson

i Stockholm, Johanson i Hallagården, Holmström i Stockholm och Andersson i Rasjön.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr it.

5

Reservation

av herrar Westman, von Sydow, greve Spens, Frändén, Öberg, Magnusson

i Skövde och Johanson i Hallagården, vilka ansett, att utskottets yttrande

å sid. 4 med kantrubrik »Utskottet» bort hava följande lydelse:

Erfarenheten har givit vid handen, att på arbetsmarknaden i vårt land

förekommit sammanslutningar av monopolistisk natur av beskaffenhet att

leda till monopolpris å arbetsprestationer. Nödig utredning rörande omiattningen

och verkningarna av dessa företeelser har icke ägt rum, och en

ingående sådan utredning synes knappast kunna verkställas, då 1925 års

trustlag icke lämnar Kungl. Maj:t befogenhet i detta avseende.

På grund härav anser sig utskottet böra hemställa,

att riksdagen med anledning av förevarande motion

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville verkställa utredning rörande behovet av

lagstiftning i syfte att möjliggöra ingående undersökning

i vad mån sådana sammanslutningar av arbetsgivare,

arbetare eller andra yrkesutövare, vilka kunna

antagas vara av monopolistisk natur och ej falla under

lagen den 18 juni 1925 om undersökning angående

monopolistiska företag och sammanslutningar, inverka

på prisförhållandena här i riket, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. it höft. (Nr 9.)

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.