Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.
1928-02-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1928:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen om undersökning angående monopolistiska företag och sammanslutningar.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1928 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av 1 § i lagen
om undersökning angående monopolistiska företag och
sammanslutningar.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr
289, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Järte m. fl. hemställt,
att riksdagen ville besluta följande ändrade lydelse av 1 § i lagen
den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska företag och
sammanslutningar:
»I fråga om företag eller sammanslutning, som avser produktion eller
bearbetning av varor eller andra förnödenheter, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse
eller transportverksamhet, eller som eljest genom sin verksamhet
kan inverka på prisrörelsen och som kan antagas vara av monopolistisk
natur, äger Konungen, när skäl därtill äro, förordna, att undersökning,
på sätt i denna lag sägs, skall äga rum till utredning rörande
företagets eller sammanslutningens inverkan på pris- eller omsättningsförhållanden
här i riket.»
Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sin hemställan,
får utskottet hänvisa till motionen.
Den med motionen avsedda frågan var föremål för prövning av 1925 års
riksdag i samband med antagande av nu gällande lag om undersökning
angående monopolistiska företag och sammanslutningar.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet väcktes nämligen
inom andra kammaren en motion (nr 385) av herr Järte m. fl., i vilken
motion framställdes samma yrkande som i den nu föreliggande.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande nr 34 anförde andra lagutskottet, så
vitt nu är i fråga, följande:
Frågans
behandling
vid 1925 års
riksdag.
I fråga om lagens tillämpningsområde föreslår propositionen, att denna
skulle gälla företag eller sammanslutning av monopolistisk natur, som avser
produktion eller bearbetning av varor eller andra förnödenheter, handel,
bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet, Inom lagens räckvidd
skulle sålunda komma att falla näringsverksamhet i allmänhet. En
närmare definition på vad som är att räkna till monopolistiska företag och
sammanslutningar lämnas visserligen ej i lagen, men torde, på sätt departementschefen
med fog erinrat, beträffande företag eller sammanslutning,
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. 4 höft. (Nr 9.) 1
2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
rörande vilket undersökning enligt lagen av Kungl. Maj:t föranstaltas,
näppeligen komma att råda någon tvekan om dess monopolistiska karaktär.
Från vissa näringskorporationers sida hade i avgivna yttranden över
trustlagstiftningskommitténs förslag påyrkats, att såväl arbetare- som arbetsgivareorganisationer,
såsom varande sammanslutningar av monopolistisk
natur och ägnade att utöva ett synnerligen kraftigt inflytande på pris- och
omsättningsförhållandena, måtte indragas under den kontroll, som lagen
avsåge.
Kommerskollegium förklarade sig icke kunna biträda detta yrkande samt
anförde till stöd för denna sin uppfattning följande: Den uppgift, som ett
kontrollerande organ över monopolistiska företag och sammanslutningar av
producenter finge sig förelagd, torde i och för sig vara tillräckligt omfattande
och svår att fylla. Att dessutom av en trust- och kartellinspektion förvänta
effektivt ingripande inom ett så vidsträckt och ömtåligt socialpolitiskt område,
som lönestrider mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationer utgjorde,
skulle tvivelsutan helt förrycka och omöjliggöra dess verksamhet. För bevakande
av det allmännas intressen på detta område funnes ju dessutom
redan särskilda organ.
Departementschefen har förklarat sig biträda denna uppfattning och anser
i likhet med kommerskollegium, att ett ingripande i striderna mellan
arbetsgivare och arbetstagare icke bör äga ruin i den ordning, som med den
föreslagna lagen avses, utan att såväl arbetarnas fackliga sammanslutningar
som arbetsgivarnas sammanslutningar för reglering av arbets- och löneförhållanden
böra falla utom lagens tillämpningsområde.
Genom den av herr Järte in. fl. väckta motionen (II: 385) har detta spörsmål
åter upptagits.
I motionen föreslås, att riksdagen, under förutsättning av godkännande i
huvudsak av lagförslaget, ville antaga följande ändrade lydelse av lagens
1 §, däri det gjorda tillägget till motsvarande paragraf i propositionen kursiverats.
I fråga om företag eller sammanslutning, som avser produktion eller bearbetning
av varor eller andra förnödenheter, handel, bankrörelse, försäkringsrörelse
eller transportverksamhet, eller som eljest genom sin verksamhet kan
inverka på prisrörelsen och som kan antagas vara av monopolistisk natur,
äger Konungen, när skäl därtill äro, förordna, att undersökning, på sätt i
denna lag sägs, skall äga rum till utredning rörande företagets eller sammanslutningens
inverkan på pris- eller omsättningsförhållanden här i riket.
Till stöd för den sålunda föreslagna utvidgningen av lagens giltighetsområde
anföres i motionen, att alla de företag och sammanslutningar, vilka
kunna antagas hava förskaffat sig en monopolställning och därigenom oskäligt
kunna påverka prisrörelsen i stegrande riktning, böra indragas under den
föreslagna statskontrollen. Vidare anföres i motionen bland annat följande:
Under de senaste åren har man fått bevittna, att sammanslutningar av
arbetare sökt förskaffa sig en fullständig monopolställning inom vissa yrken
i tydlig avsikt att höja sina inkomster till ett löneläge, som icke står i
överensstämmelse med läget på arbetsmarknaden och andra arbetargruppers
löner. Att därigenom det allmänna prisläget påverkas i en för den stora
allmänheten synnerligen ogynnsam riktning, ligger i öppen dag.
Man kan naturligtvis stiga, att all fackföreningsrörelse avser en förbättring
av arbetarnas ställning i allmänhet och framför allt en höjning av
deras inkomster. Lönerörelsen måste emellertid i stort sett följa samma
ekonomiska lagar som varuprisrörelsen, och lika litet som varje stegring
Andra lagutskottets utlåtande Nr .V.
3
liv varupriser motiverar ett statligt inskridande mot de företag eller sammanslutningar,
som sätta priserna, lika litet böra löneökningar i allmänhet
beröras av en monopolkontroll. I båda fallen måste gränsen dragas mellan
sådana höjningar, som synas överensstämma med den allmänna ekonomiska
utvecklingen, och de, som uppenbarligen icke fylla detta krav. I propositionen
upptages icke till behandling den svåra frågan om »skäliga» eller
»oskäliga» priser, utan diir lägges huvudvikten vid att undersökning skall
göras, där man har anledning misstänka missbruk av en monopolställning
till prishöjning å viss vara högt över det plan, där den fria konkurrensen
inverkar prisreglerande. Under dessa förhållanden anse vi oss ej heller
behöva ingå på den ömtåliga prisfrågan, utan stanna vid monopolställningen,
i den mån en sådan kan bevisas vara förefintlig och tydligen
utnyttjas för sättande av särskilt hög ersättning för vara eller tjänst. Vi
anse det nämligen vara oriktigt att endast fästa avseende vid prisstegring
å vara, då stegring av ersättning för tjänst ävenledes kan drivas upp för
högt på grund av förvärvad monopolställning. Mellan arbete och vara
finnes för visso en betydande principiell och praktisk åtskillnad, men det
är ofrånkomligt, att de båda i många fall lyda under alldeles samma
ekonomiska lagar.
Till belysning av monopolistiska fackföreningars verksamhet anföres i
motionen exempel på vissa företeelser inom byggnadsbranschen i Stockholm,
inom vissa arbetarorganisationer praktiserade s. k. registersystem samt s. k.
allianser mellan arbetare och arbetsgivare.
Att det förekommit och förekommer på pris- eller omsättningsförhållanden
här i riket verkande, allvarliga missbruk av den maktställning, som såväl
arbetar- som arbetsgivareorganisationer förskaffat sig, är obestridligt. Ifrågavarande
företeelser ligga dock enligt utskottets mening på ett annat plan,
och förhållandena äro så olika dem, som avses med den nu föreslagna lagstiftningen,
att de ej lämpligen böra inbegripas under denna.
För bevakande av det allmännas intressen å det med motionen avsedda
området finnas redan, såsom kommerskollegium framhåller, särskilda organ.
Utskottet vill sålunda erinra om, att socialstyrelsen enligt sin instruktion
har att taga befattning med hithörande slag av ärenden, såsom angående
arbetsmarknaden och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare o. s. v.,
samt att följa företeelserna inom sitt verksamhetsområde och efter omständigheterna
vidtaga eller hos Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen
därutinnan finner påkallade.
Den föreslagna lagstiftningen avser ju i främsta rummet att möjliggöra
för undersökningsmyndigheten att införskaffa erforderliga uppgifter. I
detta hänseende äro förhållandena inom näringslivet med den hemlighet,
varmed avtal och dylikt där kringgärdas, och inom exempelvis fackföreningsrörelsen
väsentligt olika. En undersökning från vederbörande
ämbetsmyndighet angående exempelvis förut omförmälda arbetarregister
eller förefintliga allianser mellan arbetsgivare och arbetare torde näppeligen
möta svårigheter, motsvarande dem, som ifrågavarande lagstiftning avser
att undanröja.
Utskottet vill även erinra om att, såvitt för utskottet är känt, den utländska
lagstiftningen på detta område icke omfattar arbetsgivar- och arbetarorganisationer,
även om de förvärvat verklig monopolställning.
Med stöd av det sålunda anförda finner utskottet ej anledning tillstyrka
Utskottet.
4 Andra lagutskottets utlåtande Nr 9.
den utvidgning av lagens tillämpningsområde, som föreslagits i motionen
II: 385.
Utskottet hemställde därför om avslag å den ifrågavarande motionen.
Denna hemställan blev av kamrarna bifallen utan votering.
Såsom den ovan lämnade redogörelsen giver vid handen har riksdagen
år 1925 avslagit framställt yrkande om enahanda utsträckning av monopolkontrollagens
tillämplighetsområde, som i förevarande motion förordats.
I motionen hava såsom motivering för samma yrkande icke åberopats
andra omständigheter än de, som av motionärerna anförts i frågan vid 1925
års riksdag.
Utskottet har ej funnit anledning föreligga att frångå de uttalanden
i ämnet, som utskottet gjorde vid nämnda riksdag, och får fördenskull
hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 februari 1928.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Westman, von Sydow, Linder, Nothin, greve Spens,
Fråndén och Sigfrid Hansson samt fröken Hesselgren;
från andra kammaren: herrar Öberg, Hagman, Hage, Magnusson i Skövde, Johanson
i Stockholm, Johanson i Hallagården, Holmström i Stockholm och Andersson i Rasjön.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande Nr it.
5
Reservation
av herrar Westman, von Sydow, greve Spens, Frändén, Öberg, Magnusson
i Skövde och Johanson i Hallagården, vilka ansett, att utskottets yttrande
å sid. 4 med kantrubrik »Utskottet» bort hava följande lydelse:
Erfarenheten har givit vid handen, att på arbetsmarknaden i vårt land
förekommit sammanslutningar av monopolistisk natur av beskaffenhet att
leda till monopolpris å arbetsprestationer. Nödig utredning rörande omiattningen
och verkningarna av dessa företeelser har icke ägt rum, och en
ingående sådan utredning synes knappast kunna verkställas, då 1925 års
trustlag icke lämnar Kungl. Maj:t befogenhet i detta avseende.
På grund härav anser sig utskottet böra hemställa,
att riksdagen med anledning av förevarande motion
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville verkställa utredning rörande behovet av
lagstiftning i syfte att möjliggöra ingående undersökning
i vad mån sådana sammanslutningar av arbetsgivare,
arbetare eller andra yrkesutövare, vilka kunna
antagas vara av monopolistisk natur och ej falla under
lagen den 18 juni 1925 om undersökning angående
monopolistiska företag och sammanslutningar, inverka
på prisförhållandena här i riket, samt för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 9 samt. 2 avd. it höft. (Nr 9.)
Utskottet.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.