Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.
1928-03-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1928:13, Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
1
Nr 13.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1928 kl. 2 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner
om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 262, har herr Västberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta
fr. o. m. 1 juli i år upphäva förordningen av den 30 maj 1919 angående
nöjesskatt.»
I en likaledes inom andra kammaren väckt och till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 349, har herr Spångberg m. fl. hemställt, »att riksdagen
måtte besluta upphäva förordningen om rätt för kommun att upptaga
särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar.»
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Då Kungl. Maj:t genom proposition nr 166 för 1919 års lagtima riksdag
framlade det förslag i fråga om beskattning av offentliga nöjestillställningar,
vilket föranlett den nu gällande förordningen härom, anförde dåvarande
chefen för finansdepartementet, bland annat, att den ständigt fortgående stegringen
av statens och kommunernas utgifter nödvändiggjort, att redan utgående
skatter måst skärpas och att nya skattekällor måste uppsökas. Enligt
nämnda departementschefs uppfattning låge det då nära till hands att i
större utsträckning, än dittills varit fallet, taga i anspråk den skatteförmåga,
som yttrade sig i utgifter för lyx eller nöjen. Departementschefen anförde
vidare, att han ansåge nöjesskatten böra anordnas såsom en kommunal
skatt, samt att, då behovet av ökade inkomster naturligen icke gjorde sig lika
starkt gällande i alla kommuner, det syntes lämpligt att lägga i varje särskild
kommuns hand att själv avgöra, huruvida inom densamma nöjesskatt
skulle upptagas eller icke.
Konstitutionsutskottet, som avgav utlåtande (nr 20) i anledning av propositionen,
delade den av departementschefen uttalade uppfattningen, att beskattning
av utgifter för nöjen vore synnerligen lämpad att tagas i anspråk
för tillgodoseende av det offentligas behov av ökade inkomster.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 11 håft. (Nr 13.)
Utskottet.
Återblick.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
Med vissa ändringar i enskilda delar tillstyrkte konstitutionsutskottet
bifall till Kungl. Maj:ts förslag, vilket också blev med de av utskottet föreslagna
ändringarna av riksdagen antaget. Den fakultativa kommunalskatt,
som sålunda beslutats, regleras genom den av Kungl. Maj:t den 30 maj utfärdade
förordningen (nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild
avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar med i förordningen sedermera
gjorda ändringar.
Vid 1921 års riksdag hemställde herr Gustafson i Stockholm i en inom
andra kammaren väckt motion, nr 99, att föreningar och folkparksföretag,
som arbetade för åstadkommande av god och fostrande förströelse mot billig
avgift, måtte befrias från nöjesskatt ävensom om viss omläggning av de
skattesatser, som fastställts för nöjesskatten. I sitt över sistberörda motion
avgivna betänkande (nr 35) avstyrkte bevillningsutskottet bifall till densamma
och anförde såsom skäl härför bland annat följande:
»Då riksdagen beslutat att anordna nöjesbeskattningen såsom kommunal
och därvid berett kommunerna möjlighet att allt efter olika förhållanden
på skilda orter dels avgöra, huruvida beskattningen borde överhuvud tilllämpas,
dels ock, därest den infördes, inom viss gräns bestämma dess storlek,
så var därmed givet, att betydande skiljaktigheter skulle komma att
uppstå på olika platser. Att sådana nu kunnat påvisas beträffande folkparkernas
beskattning innebär följaktligen icke något förvånande. Utskottet
vill icke bestrida, att möjligen i vissa fall svårigheter kunnat uppkomma
vid handhavandet av folkparker, som kunna vara värda att av det allmänna
uppmuntras; men den numera införda lika kommunala rösträtten
innebär ju den bästa säkerhet för att även folkparkernas intressen skall
bliva behörigen tillgodosett; och i varje fall är innehållet i den föreliggande
motionen icke av den natur, att utskottet skulle kunna därav föranledas
att förorda åtgärder i motionens syfte. Ändringar i den riktning,
motionären ifrågasatt, skulle, kanske i åtskilliga fall avsevärt, nedsätta den
kommunala inkomsten av nöjesskatten.»
Vid 1927 års riksdag föreslogs i två likalydande motioner nr 116 i första
kammaren av herrar Karl Johan Ekman och Elof Andersson samt nr 161
i andra kammaren av herr Bengtsson i Norup, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag, avseende bland annat att
nöjesskatten gjordes obligatorisk samt att en tredjedel av densamma redovisades
till statsverket för att bilda en fond.
I sitt i anledning av sistnämnda motioner avgivna betänkande nr 16 avstyrkte
bevillningsutskottet bifall till desamma. Sedan utskottet lämnat en
redogörelse för nöjesskattens inflytande å den kommunala utdebiteringen,
har utskottet erinrat om en viktig omständighet, som ansetts tala för nöjesskattens
ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt, nämligen kommunernas
behov av att under en finansiellt brydsam tid erhålla någon
lättnad i skattetrycket. Enligt utskottets mening gjorde detta skäl sig
alltjämt gällande med samma styrka som tillförne. Den genom utskottet
verkställda utredningen utvisade, att nöjesskatten för ett stort antal kom
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
3
muner hade en icke oväsentlig betydelse. Särskilt hade utskottet ansett
sig böra framhålla den ökade vikt skatten kommit att erhålla för landskommunerna.
0
Beträffande utbytet av nöjesskatten i städerna framgår av sammanställningar,
vilka förekomma i Svenska stadsförbundets tidskrift åren 1920—
1927, att nöjesskattens avkastning i respektive 93, 90, 94, 97, 96, 96,
96 och 97 av Sveriges städer utgjort i avrundade tusental, under följande
tider l/io 1919-3% 1920 6,809,000 kronor, Vid 1920-3,i/9 1921 6,334,000
kronor, 1921—3,,/a 1922 4,803,000 kronor, >/10 1922-3% 1923 4,845,000
kronor, V10 1923—30/9 1924 4,567,000 kronor, V10 1924—13% 1925 4,484,000
kronor, l/io 1925—3% 1926 4,553,000 kronor och >/10 1926—3l,/9 1927 4,955,000
kronor.
I fråga om nöjesskattens inflytande å storleken av den kommunala utdebiteringen
i de 96 städer, som ingå i berörda sammanställning för år 1926, lämnades
närmare redogörelse i en vid 1927 års bevillningsutskotts betänkande nr 16
fogad tablå. Vad angår landskommunerna har enligt uppgifter, som avgivits
till statistiska centralbyrån, nöjesskatt uttagits år 1925 inom sammanlagt 769
köpingar, municipalsamhällen och egentliga landskommuner samt i utbyte
lämnat i avrundat tal 748,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1921
507 kommuner och 604,000 kronor. Beträffande rikets landskommuner lämnades
i en vid nämnda betänkande fogad tablå statistiska uppgifter rörande
utbytet av nöjesskatten år 1925 och dennas storlek i förhållande till det
inkomstunderlag, varå efter bevillningen utgående utskylder beräknas.
Berörda båda tablåer hava såsom bilagor fogats vid detta betänkande.
Då nu nämnda statistiska uppgifters anskaffande voro förenade med vissa
kostnader samt någon förskjutning av betydelse säkerligen ej inträtt från
den tid uppgifterna avse, har utskottet icke ansett erforderligt att komplettera
statistiken med siffror från senast tillgängliga år.
På sätt 1927 års bevillningsutskott framhållit, har kommunernas behov
av att under en finansiellt brydsam tid erhålla någon lättnad i
skattetrycket åberopats såsom ett viktigt skäl till förmån för nöjesskattens
ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt. Då enligt tillgängliga
uppgifter (se Årsbok för Sveriges kommuner utgiven av statistiska centralbyrån
år 1926 sid. 9—11 och år 1927 sid. 9—11) utdebiteringen av kommunalskatt
i medeltal för samtliga kommuner något ökats under de senaste
åren, torde behovet av en dylik lättnad genom nöjesskatten alltjämt föreligga
med oförminskad styrka. Den av förra årets bevillningsutskott verkställda
statistiska utredningen synes ådagalägga, att nöjesskatten medfört
en icke obetydlig lindring i skattetrycket för flertalet städer ej minst för
sådana med särskilt hög kommunal utdebitering. Landskommunerna hava
i ökad omfattning begagnat sig av sin rätt att uttaga nöjesskatt och för
ett stort antal av dessa har skatten erhållit en icke oväsentlig betydelse.
Statistik.
Utskottets
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
Ett bifall till motionerna skulle alltså innebära, att många kommuner
berövades en viktig inkomstkälla, av vilken de för närvarande hava ett
särskilt stort behov.
I motionerna har anförts, at1^ nöjesskatten medfört orättvisor samt medverkat
till försämring av nöjeskulturen. Utskottet vill erinra därom, att
varje kommun själv äger avgöra, huruvida sådan skatt skall uttagas inom
kommunen, varjämte kommun äger — med bibehållande av det inbördes
förhållandet mellan skattesatserna — besluta om tillämpning av lägre
skattesatser än de i förordningen högst medgivna samt, när skäl därtill äro,
för visst fall eller beträffande vissa slag av nöj est Lllställningar medgiva befrielse
från skattens utgörande. Därest någon kommun skulle anse nöjesskatten
medföra övervägande olägenheter, torde kommunen icke underlåta
att begagna sig av den sålunda medgivna möjligheten att medgiva skattelindring
eller att icke uttaga sådan skatt. För övrigt synes den omständigheten,
att kommunerna i ökad omfattning kommit att anlita nöjesskatten,
tyda på att densamma icke medfört olägenheter av den beskaffenhet motionärerna
sökt göra gällande.
På grund av vad sålunda anförts har utskottet icke ansett sig kunna biträda
motionärernas förslag utan får hemställa,
att förevarande motioner II: 262 av herr Västberg
och II: 349 av herr Spångberg m. fl., om upphävande
av förordningen angående nöjesskatt, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 8 mars 1928.
På bevillningsutskottets vägnar:
JOH. NILSSON.
Närvarande: se under betänkandet nr 12.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
5
Bilaga I.
Stad
Inkomst, varå år
1926 uigående kom- munalutskylder debi- terats,
kronor
Utdebitering
per 100 kro- nors inkomst
år 1926,
kronor
Influten nöjes- skatt 1 /1 o
1925 —8O/0
1926,
kronor
lieräknad höj- ningav utdebi- teringen per
100 kronors
inkomst vid
nöjesskattens
bortfallande,
öre1
Alingsås .................................
6,01)3,260
7.15
11,233
19
Arvika ....................................
6,687,570
7.20
24,518
37
Avesta ....................................
2.635,307
11.80
5,683
22
Boden ....................................
5,783,150
11.00
16,667
28
Borgholm ..............................
1,128,421
8.23
1,706
15
Borås ....................................
29,272,037
7.04
61,455
21
Eksjö ....................................
4,759,930
6.50
5,865
12
Enköping.................................
4,339,h 00
6.80
8,837
20
Eskilstuna ..............................
28,131,651
8.oo
53,141
19
Eslöv.......................................
7,557,379
5.4 0
15,314
20
Falkenberg .............................
4,418,550
8.85
10,928
25
Falköping.................................
4,956,290
7.76
9,731
20
Falun ....................................
14,127,234
8.3 5
25,387
18
Filipstad .................................
3,438,690
7.50
6,484
19
Gränna........ ...........................
748,360
7.00
870
12
Gävle ........................ ..........
38,451,429
8.7 5
64,825
17
Göteborg ................................
291,191,165
8.52
566,047
19
Halmstad.................................
18,728,142
7.00
37,617
20
Hedemora ..............................
2,516,437
9.80
5,512
22
Hjo ......................................
1,953,610
6.00
1,675
09
Hudiksvall .............................
5,562,500
8.26
21,719
39
Hälsingborg..............................
62,450,067
11,702,515
9.02
126,729
20
Härnösand ..............................
8.96
23,359
20
Hässleholm..............................
2,786,100
8.6 4
7,924
28
Jönköping .............................
24,185,104
8.90
41,610
17
Kalmar ...............................
16,338,909
7.70
38,032
23
Karlshamn ..............................
7,441,565
6.00
10,954
15
Karlskrona ..............................
23,810,395
7.57
46,077
19
Karlstad .................................
17,976,008
8.50
35,810
20
Katrineholm ..........................
5,741,084
9.20
11,123
19
Kristianstad..............................
15,286,359
5.40
40,102
26
Kristinehamn...........................
9,398,720
9.90
12,405
13
Kungsbacka.............................
1,743,410
3.65
2,412
14
Köping ...................................
4,443.354
8.oo
7,641
17
Laholm .................................
1,735,927
7.oo
3,398
20
17,151,948
8,329,730
2,193,845
10.00
5.50
35,352
11,525
21
Lidköping ............................
14
Lindesberg ..............................
6.50
4,159
19
Linköping ..............................
26,632,403
7.63
50,880
19
Ludvika .................................
4,071,319
9.2 0
8,005
20
Luleå ....................................
11,042,537
lO.oo
25.657
23
Lund.......................................
25,627,105
7.38
49.313
19
Lysekil....................................
3,723,795
9.6 0
7,467
20
Malmö ....................................
140,999,740
9.75
343,488
24
Mariefred.................................
1,018,420
8.90
1,363
13
Mariestad ................................
4,890,430
7.20
7,195
15
Mjölby....................................
3,534,174
9.oo
6,382
18
Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13,
Stad
Inkomst, varå år
1926 utgående kom- munalutskylder debe- terats,
kronor
Utdebitering
per 100 kro- nors inkomst
år 1926,
kronor
Influten nöjes- skatt Vio
19 2 5 — 80/«
1926,
kronor
Beräknad böj- ning av utdebi- teringen per
100 kronors
inkomst vid
nöjesskattens
bortfallande,
öre1
Motala ..................*...........*.....
4,438,930
11.90
11,155
25
Nora.......................................
2,493,510
5.90
4,494
18
Norrköping.............................
53,520,1)32
3,218,510
9.50
103,252
19
Norrtälje ................................
9.30
5,972
19
Nyköping.................................
10,911,350
9.17
18,759
17
Nässjö ....................................
t>,Uh5,9t)2
9.55
8,847
15
Oskarshamn ...........................
5,373,115
13.50
12,282
23
Piteå ....................................
2,205,010
9.82
7,962
36
Ronneby.................................
2,894,434
8.3 0
6,239
22
Sala ....................................
5,278,220
6.80
10,323
20
Sigtuna....................................
671,890
6.80
427
06
Simrishamn..............................
2,571,330
4.91
5,824
23
Skara ..................................
5,196,489
8.oo
8,781
17
Skellefteå.................................
3,771,230
6.io
11,802
31
Skänninge ...........................
1,062,150
10.00
3,239
30
Skövde ....................................
9,211,050
6.20
13,188
14
Sollefteå .................................
3,198,871
8.oo
10,017
31
Stockholm ..............................
887,339,760
4,392,450
6.85
1,756,355
20
Strängnäs.................................
7.35
10,176
23
Strömstad ..............................
2,243,080
21,428,040
8.7 0
4,989
22
Sundsvall................................
6.50
58,481
27
Söderhamn..............................
8,494,011
8.oo
22,256
26
Söderköping ...........................
1,826,900
9.4 0
5.110
28
Södertälje ..............................
13,380,708
9.90
28,983
22
Sölvesborg ..............................
2,820,790
7.90
7,686
27
Tidaholm ................................
2,963,226
3,943,724
9.oo
7,142
9,399
24
Tranås ....................................
8.90
24
Trollhättan .............................
15,022,082
7.25
19,290
13
Trälleborg ..............................
12,033,033
6.85
19,994
17
Uddevalla ..............................
12,325,615
8.66
27,568
22
Ulricehamn..............................
3,349,186
6.35
4,875
15
Umeå ....................................
8,885,600
6.10
32,768
37
Uppsala ................................
35,911,806
4.95
84,187
23
Vadstena .................................
2,298,120
8.oo
4,824
21
Varberg .................................
6,204,577
8.60
13,052
21
Vetlanda .................................
2,086,555
8.30
4,331
21
Vimmerby ..............................
1,861,847
6.7 5
4,328
23
Visby ..................................
8,609,744
7.70
19,148
22
Vänersborg..............................
8,918,750
9.84
17,087
19
Västervik.................................
8,247,180
9.31
13,950
17
Västerås .................................
24,516,451
9.80
40,333
16
Växjö .................................
9,487,530
7.60
16,658
18
Ystad ....................................
11,629,864
8.50
27,136
23
Åmål...................................
4,832,690
7.oo
5,586
12
Ängelholm ..............................
6,215,777
5 60
7,695
12
Örebro...................................
42,597,180
7.40
72,316
17
Öregrund.................................
648,720
8.5 0
1,418
22
Örnsköldsvik ...........................
4,404,430
7.60
13,709
31
Östersund ..............................
14,324,045
9.oo
36,316
25
Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
7
Bilaga II.
Antal kommuner med under år 1925 influten nöjesskatt.
A. Köpingar.1
Motsvarande en utdebitering per
100 kronors inkomst av
högst
1 öre
1—10
öre
10-25
öre
25 — 50
öre
50—100
öre
över 100
öre
inalles
Stockholms
län .........
2
i
3
Uppsala
» .........
—
—
i
—
—
—
1
Södermanlands
» .........
—
—
j
_
—
—
1
Östergötlands
1> .........
—
—
i
—
—
—
1
Kronobergs
> .........
—
—
i
i
i
—
3
Kalmar
» .........
—
1
2
i
—
—
4
Kristianstads
» .........
—
—
1
—
—
—
1
Malmöhus
» .........
—
—
—
i
i
_
2
Skaraborgs
» .........
—
—
2
i
—
—
3
Värmlands
» .........
—
—
2
—
—
—
2
Örebro
» .........
—
1
1
—
—
—
2
Västmanlands
» .........
i
—
—
—
—
—
1
Kopparbergs
y> .........
—
1
—
i
i
3
Gävleborgs
» .........
—
—
—
i
i
2
Summa
i
5
13
6
4
- 1
29
B. Mnnicipalsamhällen och köpingar, som ej utgöra egen kommun.
Motsvarande en utdebitering per
100 kronors inkomst av
högst
1 öre
1—10
öre
10—25
öre
25-50
öre
50 — 100
öre
över 100
öre
inalles
Stockholms
län .........
6
3
i
10
Uppsala
» .........
—
—
—
—
—
—
—
Södermanlands
» .........
—
—
4
—
—
—
4
Östergötlands
» .........
—
—
1
2
i
—
4
Jönköpings
» .........
—
1
3
—
—
—
4
Kronobergs
» .........
—
—
3
2
—
—
5
Kalmar
» .........
—
—
2
1
i
—
4
Gotlands
> ....... .
—
—
1
—
—
—
1
Blekinge
» .........
—
—
—
—
—
—
—
Kristianstads
» .........
i
2
5
5
i
—
14
Malmöhus
» .........
—
—
7
2
i
—
10
Hallands
» ......
—
—
—
—
—
—
—
Göteborgs och Bohus län...
i
3
2
4
3
—
13
Älvsborgs
län .........
—
—
1
1
—
—
2
Skaraborgs
» .........
—
2
4
2
—
—
8
Värmlands
» .........
—
—
1
2
—
—
3
Örebro
» .........
—
—
3
1
—
—
4
Västmanlands
» .........
—
—
1
—
—
—
1
Kopparbergs
» .........
—
—
—
2
2
—
4
Gävleborgs
» ........
—
—
—
—
1
—
1
Väslernorrlands
» .........
—
—
—
1
1
—
2
Jämtlands
» .........
—
—
2
1
—
—
3
Västerbottens
» .........
—
1
6
1
—
8
Norrbottens
» ........
—
2
—
1
—
3
Summa
2
14
46
33
13
—
108
1 I Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorriands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har nöjesskatt icke uttagits inom
någon köping.
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.
C. Landskommuner.
Motsvarande en utdebitering per 100 kronors inkomst
av
liögst
1 öre
1 — 10
öre
10—25
öre
25 50
öre
50 — 100
öre
över 100
öre
inalles
Stockholms
län .........
2
6
6
i
—
—
15
Uppsala
» .........
—
8
1
—
—
—
9
Södermanlands
» .........
1
8
4
i
—
—
14
Östergötlands
4
18
5
—
—
—
27
Jönköpings
» .........
5
8
4
—
—
—
17
Kronobergs
» ...... . .
2
14
6
—
i
—
23
Kalmar
» .........
5
38
i
—
—
47
Gotlands
» .........
3
4
1
—
—
—
8
Blekinge
» .........
2
9
4
i
—
16
Kristianstads
» ........
4
17
31
7
i
60
Malmöhus
» .........
3
20
15
11
i
i
51
Hallands
» .........
3
18
6
4
i
32
Göteborgs och
Bohus län---
7
10
6
1
—
—
24
Älvsborgs
län .........
12
26
9
1
—
48
Skaraborgs
» .........
8
23
l
—
—
—
38
Värmlands
> .........
4
12
—
i
—
22
Örebro
» .........
6
19
_
1
—
26
Västmanlands
» .........
—
7
3
1
i
—
12
Kopparbergs
» .........
5
10
7
—
—
—
Gävleborgs
» ........
1
13
10
1
—
—
25
Västernorrlands » .........
5
16
5
—
—
—
26
Jämtlands
» .........
9
25
6
1
—
—
41
Västerbottens
» .........
3
12
2
—
—
17
Norrbottens
» .........
2
10
—
—
—
—
12
Summa
96
351
146
32
6
i
632
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.