Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.

1928-03-08 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:13, Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1928 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om upphävande av förordningen angående nöjesskatt.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 262, har herr Västberg hemställt, »att riksdagen måtte besluta

fr. o. m. 1 juli i år upphäva förordningen av den 30 maj 1919 angående

nöjesskatt.»

I en likaledes inom andra kammaren väckt och till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 349, har herr Spångberg m. fl. hemställt, »att riksdagen

måtte besluta upphäva förordningen om rätt för kommun att upptaga

särskild avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar.»

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Då Kungl. Maj:t genom proposition nr 166 för 1919 års lagtima riksdag

framlade det förslag i fråga om beskattning av offentliga nöjestillställningar,

vilket föranlett den nu gällande förordningen härom, anförde dåvarande

chefen för finansdepartementet, bland annat, att den ständigt fortgående stegringen

av statens och kommunernas utgifter nödvändiggjort, att redan utgående

skatter måst skärpas och att nya skattekällor måste uppsökas. Enligt

nämnda departementschefs uppfattning låge det då nära till hands att i

större utsträckning, än dittills varit fallet, taga i anspråk den skatteförmåga,

som yttrade sig i utgifter för lyx eller nöjen. Departementschefen anförde

vidare, att han ansåge nöjesskatten böra anordnas såsom en kommunal

skatt, samt att, då behovet av ökade inkomster naturligen icke gjorde sig lika

starkt gällande i alla kommuner, det syntes lämpligt att lägga i varje särskild

kommuns hand att själv avgöra, huruvida inom densamma nöjesskatt

skulle upptagas eller icke.

Konstitutionsutskottet, som avgav utlåtande (nr 20) i anledning av propositionen,

delade den av departementschefen uttalade uppfattningen, att beskattning

av utgifter för nöjen vore synnerligen lämpad att tagas i anspråk

för tillgodoseende av det offentligas behov av ökade inkomster.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 11 håft. (Nr 13.)

Utskottet.

Återblick.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

Med vissa ändringar i enskilda delar tillstyrkte konstitutionsutskottet

bifall till Kungl. Maj:ts förslag, vilket också blev med de av utskottet föreslagna

ändringarna av riksdagen antaget. Den fakultativa kommunalskatt,

som sålunda beslutats, regleras genom den av Kungl. Maj:t den 30 maj utfärdade

förordningen (nr 256) om rätt för kommun att upptaga särskild

avgift vid vissa offentliga nöjestillställningar med i förordningen sedermera

gjorda ändringar.

Vid 1921 års riksdag hemställde herr Gustafson i Stockholm i en inom

andra kammaren väckt motion, nr 99, att föreningar och folkparksföretag,

som arbetade för åstadkommande av god och fostrande förströelse mot billig

avgift, måtte befrias från nöjesskatt ävensom om viss omläggning av de

skattesatser, som fastställts för nöjesskatten. I sitt över sistberörda motion

avgivna betänkande (nr 35) avstyrkte bevillningsutskottet bifall till densamma

och anförde såsom skäl härför bland annat följande:

»Då riksdagen beslutat att anordna nöjesbeskattningen såsom kommunal

och därvid berett kommunerna möjlighet att allt efter olika förhållanden

på skilda orter dels avgöra, huruvida beskattningen borde överhuvud tilllämpas,

dels ock, därest den infördes, inom viss gräns bestämma dess storlek,

så var därmed givet, att betydande skiljaktigheter skulle komma att

uppstå på olika platser. Att sådana nu kunnat påvisas beträffande folkparkernas

beskattning innebär följaktligen icke något förvånande. Utskottet

vill icke bestrida, att möjligen i vissa fall svårigheter kunnat uppkomma

vid handhavandet av folkparker, som kunna vara värda att av det allmänna

uppmuntras; men den numera införda lika kommunala rösträtten

innebär ju den bästa säkerhet för att även folkparkernas intressen skall

bliva behörigen tillgodosett; och i varje fall är innehållet i den föreliggande

motionen icke av den natur, att utskottet skulle kunna därav föranledas

att förorda åtgärder i motionens syfte. Ändringar i den riktning,

motionären ifrågasatt, skulle, kanske i åtskilliga fall avsevärt, nedsätta den

kommunala inkomsten av nöjesskatten.»

Vid 1927 års riksdag föreslogs i två likalydande motioner nr 116 i första

kammaren av herrar Karl Johan Ekman och Elof Andersson samt nr 161

i andra kammaren av herr Bengtsson i Norup, att riksdagen måtte hos

Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag, avseende bland annat att

nöjesskatten gjordes obligatorisk samt att en tredjedel av densamma redovisades

till statsverket för att bilda en fond.

I sitt i anledning av sistnämnda motioner avgivna betänkande nr 16 avstyrkte

bevillningsutskottet bifall till desamma. Sedan utskottet lämnat en

redogörelse för nöjesskattens inflytande å den kommunala utdebiteringen,

har utskottet erinrat om en viktig omständighet, som ansetts tala för nöjesskattens

ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt, nämligen kommunernas

behov av att under en finansiellt brydsam tid erhålla någon

lättnad i skattetrycket. Enligt utskottets mening gjorde detta skäl sig

alltjämt gällande med samma styrka som tillförne. Den genom utskottet

verkställda utredningen utvisade, att nöjesskatten för ett stort antal kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

3

muner hade en icke oväsentlig betydelse. Särskilt hade utskottet ansett

sig böra framhålla den ökade vikt skatten kommit att erhålla för landskommunerna.

0

Beträffande utbytet av nöjesskatten i städerna framgår av sammanställningar,

vilka förekomma i Svenska stadsförbundets tidskrift åren 1920—

1927, att nöjesskattens avkastning i respektive 93, 90, 94, 97, 96, 96,

96 och 97 av Sveriges städer utgjort i avrundade tusental, under följande

tider l/io 1919-3% 1920 6,809,000 kronor, Vid 1920-3,i/9 1921 6,334,000

kronor, 1921—3,,/a 1922 4,803,000 kronor, >/10 1922-3% 1923 4,845,000

kronor, V10 1923—30/9 1924 4,567,000 kronor, V10 1924—13% 1925 4,484,000

kronor, l/io 1925—3% 1926 4,553,000 kronor och >/10 1926—3l,/9 1927 4,955,000

kronor.

I fråga om nöjesskattens inflytande å storleken av den kommunala utdebiteringen

i de 96 städer, som ingå i berörda sammanställning för år 1926, lämnades

närmare redogörelse i en vid 1927 års bevillningsutskotts betänkande nr 16

fogad tablå. Vad angår landskommunerna har enligt uppgifter, som avgivits

till statistiska centralbyrån, nöjesskatt uttagits år 1925 inom sammanlagt 769

köpingar, municipalsamhällen och egentliga landskommuner samt i utbyte

lämnat i avrundat tal 748,000 kronor. Motsvarande siffror utgjorde år 1921

507 kommuner och 604,000 kronor. Beträffande rikets landskommuner lämnades

i en vid nämnda betänkande fogad tablå statistiska uppgifter rörande

utbytet av nöjesskatten år 1925 och dennas storlek i förhållande till det

inkomstunderlag, varå efter bevillningen utgående utskylder beräknas.

Berörda båda tablåer hava såsom bilagor fogats vid detta betänkande.

Då nu nämnda statistiska uppgifters anskaffande voro förenade med vissa

kostnader samt någon förskjutning av betydelse säkerligen ej inträtt från

den tid uppgifterna avse, har utskottet icke ansett erforderligt att komplettera

statistiken med siffror från senast tillgängliga år.

På sätt 1927 års bevillningsutskott framhållit, har kommunernas behov

av att under en finansiellt brydsam tid erhålla någon lättnad i

skattetrycket åberopats såsom ett viktigt skäl till förmån för nöjesskattens

ordnande och bibehållande såsom kommunal skatt. Då enligt tillgängliga

uppgifter (se Årsbok för Sveriges kommuner utgiven av statistiska centralbyrån

år 1926 sid. 9—11 och år 1927 sid. 9—11) utdebiteringen av kommunalskatt

i medeltal för samtliga kommuner något ökats under de senaste

åren, torde behovet av en dylik lättnad genom nöjesskatten alltjämt föreligga

med oförminskad styrka. Den av förra årets bevillningsutskott verkställda

statistiska utredningen synes ådagalägga, att nöjesskatten medfört

en icke obetydlig lindring i skattetrycket för flertalet städer ej minst för

sådana med särskilt hög kommunal utdebitering. Landskommunerna hava

i ökad omfattning begagnat sig av sin rätt att uttaga nöjesskatt och för

ett stort antal av dessa har skatten erhållit en icke oväsentlig betydelse.

Statistik.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

Ett bifall till motionerna skulle alltså innebära, att många kommuner

berövades en viktig inkomstkälla, av vilken de för närvarande hava ett

särskilt stort behov.

I motionerna har anförts, at1^ nöjesskatten medfört orättvisor samt medverkat

till försämring av nöjeskulturen. Utskottet vill erinra därom, att

varje kommun själv äger avgöra, huruvida sådan skatt skall uttagas inom

kommunen, varjämte kommun äger — med bibehållande av det inbördes

förhållandet mellan skattesatserna — besluta om tillämpning av lägre

skattesatser än de i förordningen högst medgivna samt, när skäl därtill äro,

för visst fall eller beträffande vissa slag av nöj est Lllställningar medgiva befrielse

från skattens utgörande. Därest någon kommun skulle anse nöjesskatten

medföra övervägande olägenheter, torde kommunen icke underlåta

att begagna sig av den sålunda medgivna möjligheten att medgiva skattelindring

eller att icke uttaga sådan skatt. För övrigt synes den omständigheten,

att kommunerna i ökad omfattning kommit att anlita nöjesskatten,

tyda på att densamma icke medfört olägenheter av den beskaffenhet motionärerna

sökt göra gällande.

På grund av vad sålunda anförts har utskottet icke ansett sig kunna biträda

motionärernas förslag utan får hemställa,

att förevarande motioner II: 262 av herr Västberg

och II: 349 av herr Spångberg m. fl., om upphävande

av förordningen angående nöjesskatt, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 mars 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 12.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

5

Bilaga I.

Stad

Inkomst, varå år

1926 uigående kom- munalutskylder debi- terats,

kronor

Utdebitering

per 100 kro- nors inkomst

år 1926,

kronor

Influten nöjes- skatt 1 /1 o

1925 —8O/0

1926,

kronor

lieräknad höj- ningav utdebi- teringen per

100 kronors

inkomst vid

nöjesskattens

bortfallande,

öre1

Alingsås .................................

6,01)3,260

7.15

11,233

19

Arvika ....................................

6,687,570

7.20

24,518

37

Avesta ....................................

2.635,307

11.80

5,683

22

Boden ....................................

5,783,150

11.00

16,667

28

Borgholm ..............................

1,128,421

8.23

1,706

15

Borås ....................................

29,272,037

7.04

61,455

21

Eksjö ....................................

4,759,930

6.50

5,865

12

Enköping.................................

4,339,h 00

6.80

8,837

20

Eskilstuna ..............................

28,131,651

8.oo

53,141

19

Eslöv.......................................

7,557,379

5.4 0

15,314

20

Falkenberg .............................

4,418,550

8.85

10,928

25

Falköping.................................

4,956,290

7.76

9,731

20

Falun ....................................

14,127,234

8.3 5

25,387

18

Filipstad .................................

3,438,690

7.50

6,484

19

Gränna........ ...........................

748,360

7.00

870

12

Gävle ........................ ..........

38,451,429

8.7 5

64,825

17

Göteborg ................................

291,191,165

8.52

566,047

19

Halmstad.................................

18,728,142

7.00

37,617

20

Hedemora ..............................

2,516,437

9.80

5,512

22

Hjo ......................................

1,953,610

6.00

1,675

09

Hudiksvall .............................

5,562,500

8.26

21,719

39

Hälsingborg..............................

62,450,067

11,702,515

9.02

126,729

20

Härnösand ..............................

8.96

23,359

20

Hässleholm..............................

2,786,100

8.6 4

7,924

28

Jönköping .............................

24,185,104

8.90

41,610

17

Kalmar ...............................

16,338,909

7.70

38,032

23

Karlshamn ..............................

7,441,565

6.00

10,954

15

Karlskrona ..............................

23,810,395

7.57

46,077

19

Karlstad .................................

17,976,008

8.50

35,810

20

Katrineholm ..........................

5,741,084

9.20

11,123

19

Kristianstad..............................

15,286,359

5.40

40,102

26

Kristinehamn...........................

9,398,720

9.90

12,405

13

Kungsbacka.............................

1,743,410

3.65

2,412

14

Köping ...................................

4,443.354

8.oo

7,641

17

Laholm .................................

1,735,927

7.oo

3,398

20

17,151,948

8,329,730

2,193,845

10.00

5.50

35,352

11,525

21

Lidköping ............................

14

Lindesberg ..............................

6.50

4,159

19

Linköping ..............................

26,632,403

7.63

50,880

19

Ludvika .................................

4,071,319

9.2 0

8,005

20

Luleå ....................................

11,042,537

lO.oo

25.657

23

Lund.......................................

25,627,105

7.38

49.313

19

Lysekil....................................

3,723,795

9.6 0

7,467

20

Malmö ....................................

140,999,740

9.75

343,488

24

Mariefred.................................

1,018,420

8.90

1,363

13

Mariestad ................................

4,890,430

7.20

7,195

15

Mjölby....................................

3,534,174

9.oo

6,382

18

Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13,

Stad

Inkomst, varå år

1926 utgående kom- munalutskylder debe- terats,

kronor

Utdebitering

per 100 kro- nors inkomst

år 1926,

kronor

Influten nöjes- skatt Vio

19 2 5 — 80/«

1926,

kronor

Beräknad böj- ning av utdebi- teringen per

100 kronors

inkomst vid

nöjesskattens

bortfallande,

öre1

Motala ..................*...........*.....

4,438,930

11.90

11,155

25

Nora.......................................

2,493,510

5.90

4,494

18

Norrköping.............................

53,520,1)32

3,218,510

9.50

103,252

19

Norrtälje ................................

9.30

5,972

19

Nyköping.................................

10,911,350

9.17

18,759

17

Nässjö ....................................

t>,Uh5,9t)2

9.55

8,847

15

Oskarshamn ...........................

5,373,115

13.50

12,282

23

Piteå ....................................

2,205,010

9.82

7,962

36

Ronneby.................................

2,894,434

8.3 0

6,239

22

Sala ....................................

5,278,220

6.80

10,323

20

Sigtuna....................................

671,890

6.80

427

06

Simrishamn..............................

2,571,330

4.91

5,824

23

Skara ..................................

5,196,489

8.oo

8,781

17

Skellefteå.................................

3,771,230

6.io

11,802

31

Skänninge ...........................

1,062,150

10.00

3,239

30

Skövde ....................................

9,211,050

6.20

13,188

14

Sollefteå .................................

3,198,871

8.oo

10,017

31

Stockholm ..............................

887,339,760

4,392,450

6.85

1,756,355

20

Strängnäs.................................

7.35

10,176

23

Strömstad ..............................

2,243,080

21,428,040

8.7 0

4,989

22

Sundsvall................................

6.50

58,481

27

Söderhamn..............................

8,494,011

8.oo

22,256

26

Söderköping ...........................

1,826,900

9.4 0

5.110

28

Södertälje ..............................

13,380,708

9.90

28,983

22

Sölvesborg ..............................

2,820,790

7.90

7,686

27

Tidaholm ................................

2,963,226

3,943,724

9.oo

7,142

9,399

24

Tranås ....................................

8.90

24

Trollhättan .............................

15,022,082

7.25

19,290

13

Trälleborg ..............................

12,033,033

6.85

19,994

17

Uddevalla ..............................

12,325,615

8.66

27,568

22

Ulricehamn..............................

3,349,186

6.35

4,875

15

Umeå ....................................

8,885,600

6.10

32,768

37

Uppsala ................................

35,911,806

4.95

84,187

23

Vadstena .................................

2,298,120

8.oo

4,824

21

Varberg .................................

6,204,577

8.60

13,052

21

Vetlanda .................................

2,086,555

8.30

4,331

21

Vimmerby ..............................

1,861,847

6.7 5

4,328

23

Visby ..................................

8,609,744

7.70

19,148

22

Vänersborg..............................

8,918,750

9.84

17,087

19

Västervik.................................

8,247,180

9.31

13,950

17

Västerås .................................

24,516,451

9.80

40,333

16

Växjö .................................

9,487,530

7.60

16,658

18

Ystad ....................................

11,629,864

8.50

27,136

23

Åmål...................................

4,832,690

7.oo

5,586

12

Ängelholm ..............................

6,215,777

5 60

7,695

12

Örebro...................................

42,597,180

7.40

72,316

17

Öregrund.................................

648,720

8.5 0

1,418

22

Örnsköldsvik ...........................

4,404,430

7.60

13,709

31

Östersund ..............................

14,324,045

9.oo

36,316

25

Härvid har hänsyn icke tagits till beräknad förlust genom underlåten utskyldsbetalning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

7

Bilaga II.

Antal kommuner med under år 1925 influten nöjesskatt.

A. Köpingar.1

Motsvarande en utdebitering per

100 kronors inkomst av

högst

1 öre

1—10

öre

10-25

öre

25 — 50

öre

50—100

öre

över 100

öre

inalles

Stockholms

län .........

2

i

3

Uppsala

» .........

—

—

i

—

—

—

1

Södermanlands

» .........

—

—

j

_

—

—

1

Östergötlands

1> .........

—

—

i

—

—

—

1

Kronobergs

> .........

—

—

i

i

i

—

3

Kalmar

» .........

—

1

2

i

—

—

4

Kristianstads

» .........

—

—

1

—

—

—

1

Malmöhus

» .........

—

—

—

i

i

_

2

Skaraborgs

» .........

—

—

2

i

—

—

3

Värmlands

» .........

—

—

2

—

—

—

2

Örebro

» .........

—

1

1

—

—

—

2

Västmanlands

» .........

i

—

—

—

—

—

1

Kopparbergs

y> .........

—

1

—

i

i

3

Gävleborgs

» .........

—

—

—

i

i

2

Summa

i

5

13

6

4

- 1

29

B. Mnnicipalsamhällen och köpingar, som ej utgöra egen kommun.

Motsvarande en utdebitering per

100 kronors inkomst av

högst

1 öre

1—10

öre

10—25

öre

25-50

öre

50 — 100

öre

över 100

öre

inalles

Stockholms

län .........

6

3

i

10

Uppsala

» .........

—

—

—

—

—

—

—

Södermanlands

» .........

—

—

4

—

—

—

4

Östergötlands

» .........

—

—

1

2

i

—

4

Jönköpings

» .........

—

1

3

—

—

—

4

Kronobergs

» .........

—

—

3

2

—

—

5

Kalmar

» .........

—

—

2

1

i

—

4

Gotlands

> ....... .

—

—

1

—

—

—

1

Blekinge

» .........

—

—

—

—

—

—

—

Kristianstads

» .........

i

2

5

5

i

—

14

Malmöhus

» .........

—

—

7

2

i

—

10

Hallands

» ......

—

—

—

—

—

—

—

Göteborgs och Bohus län...

i

3

2

4

3

—

13

Älvsborgs

län .........

—

—

1

1

—

—

2

Skaraborgs

» .........

—

2

4

2

—

—

8

Värmlands

» .........

—

—

1

2

—

—

3

Örebro

» .........

—

—

3

1

—

—

4

Västmanlands

» .........

—

—

1

—

—

—

1

Kopparbergs

» .........

—

—

—

2

2

—

4

Gävleborgs

» ........

—

—

—

—

1

—

1

Väslernorrlands

» .........

—

—

—

1

1

—

2

Jämtlands

» .........

—

—

2

1

—

—

3

Västerbottens

» .........

—

1

6

1

—

8

Norrbottens

» ........

—

2

—

1

—

3

Summa

2

14

46

33

13

—

108

1 I Jönköpings, Gotlands, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorriands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har nöjesskatt icke uttagits inom

någon köping.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

C. Landskommuner.

Motsvarande en utdebitering per 100 kronors inkomst

av

liögst

1 öre

1 — 10

öre

10—25

öre

25 50

öre

50 — 100

öre

över 100

öre

inalles

Stockholms

län .........

2

6

6

i

—

—

15

Uppsala

» .........

—

8

1

—

—

—

9

Södermanlands

» .........

1

8

4

i

—

—

14

Östergötlands

4

18

5

—

—

—

27

Jönköpings

» .........

5

8

4

—

—

—

17

Kronobergs

» ...... . .

2

14

6

—

i

—

23

Kalmar

» .........

5

38

i

—

—

47

Gotlands

» .........

3

4

1

—

—

—

8

Blekinge

» .........

2

9

4

i

—

16

Kristianstads

» ........

4

17

31

7

i

60

Malmöhus

» .........

3

20

15

11

i

i

51

Hallands

» .........

3

18

6

4

i

32

Göteborgs och

Bohus län---

7

10

6

1

—

—

24

Älvsborgs

län .........

12

26

9

1

—

48

Skaraborgs

» .........

8

23

l

—

—

—

38

Värmlands

> .........

4

12

—

i

—

22

Örebro

» .........

6

19

_

1

—

26

Västmanlands

» .........

—

7

3

1

i

—

12

Kopparbergs

» .........

5

10

7

—

—

—

Gävleborgs

» ........

1

13

10

1

—

—

25

Västernorrlands » .........

5

16

5

—

—

—

26

Jämtlands

» .........

9

25

6

1

—

—

41

Västerbottens

» .........

3

12

2

—

—

17

Norrbottens

» .........

2

10

—

—

—

—

12

Summa

96

351

146

32

6

i

632

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.