Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal.

1928-03-08 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:15, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 15.

1

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1928 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

angående godkännande av ett mellan Sverige och

Finland avslutat handelsavtal.

Genom en den 24 februari 1928 dagtecknad, till bevillningsutskottet

hänvisad proposition, nr 103, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden

för den 13 december 1927 och över handelsärenden

för den 24 februari 1928 samt med överlämnande av ett den 14 december

1927 mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal med tillhörande

slutprotokoll och deklaration, äskat riksdagens godkännande av berörda

avtal jämte slutprotokoll och deklaration.

Det med propositionen överlämnade handelsavtalet med tillhörande slutprotokoll

och deklaration är av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

7 samt.

13 häft. (Nr 15.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Handelsavtal mellan Sverige och

Finland.

Hans Maj :t Konungen av Sverige,

å ena sidan, och Eepubliken Finlands

President, å andra sidan, hava,

sedan sjöfartsförbindelserna mellan

Sverige och Finland genom avtal

den 26 maj 1923 reglerats, i önskan

att ytterligare stärka och utveckla

de ekonomiska förbindelserna mellan

de båda länderna, överenskommit

att avsluta ett handelsavtal, och

hava för sådant ändamål till sina

befullmäktigade ombud utsett:

Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Sin Minister för Utrikes Ärendena,

Hans Excellens Jonas Eliel

Löfgren; och

Eepubliken Finlands President:

Ministern för utrikesärendena, professorn

Kaarle Väinö Voionmaa och

Finlands utomordentliga sändebud

och befullmäktigade minister i

Stockholm Jarl Werner Söderhjelm;

vilka, efter att hava utväxlat sina

fullmakter, som befunnits i god och

behörig form, överenskommit om följande:
Artikel

1.

Medborgare, tillhörande endera av

de båda fördragsslutande parterna,

kunna, förutsatt att de iakttaga här
-

Kuotsin ja Suomen välinen kauppasopimus.

Hänen Majesteettinsa Euotsin kuningas,

toiselta puolen, ja Suomen

Tasavallan Presidentti, toiselta puolen,

ovat, merenkulkusuhteiden tultua

järjestetyiksi Euotsin ja Suomen

välisellä sopimuksella 26 päivältä

toukokuuta 1923, haluten edelleen

vahvistaa ja kehittää taloudellisia

suhteita molempien maiden välillä,

sopineet kauppasopimuksen

tekemisestä ja siinä tarkoituksessa

täysivaltuutetuiksi edustajikseen

määränneet:

Hänen Majesteettinsa Euotsin

Kuningas:

Ulkoasiainministerinsä, Hänen

Ylhäisyytensä Jonas Eliel Löfgrenin;

ja

Soumen Tasavallan Presidentti:

Ulkoasiainministerin, professor!

Kaarle Väinö Voionmaan ja Suomen

erikoislähettilään ja täysivaltaisen

ministerin Tukholmassa Jarl

Werner Söderhjelmin;

jotka, vaihdettuaan hyvässä ja

asianmukaisessa muodossa oleviksi

havaitut valtakirjansa, ovat sopineet

seuraavasta:

1 Artikla.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset

voivat tässä kohdin voimassa

olevia määräyksiä noudatta
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

lör gällande föreskrifter, fritt beträda

den andra partens område

ävensom därstädes obehindrat uppehålla

och bosätta sig. De skola i

nämnda hänseenden åtnjuta samma

behandling som medborgare, tillhörande

mest gynnad nation.

Vardera fördragsslutande partens

medborgare skola, såframt icke genom

detta avtal annorlunda föreskrives,

inom den andra partens område

i alla avseenden och särskilt vad

angår handel, industri, hantverk

och andra näringar, förvärv och besittning

av lös och fast egendom

samt förfogande över sådan egendom

åtnjuta samma behandling som

medborgare, tillhörande mest gynnad

nation.

Ingendera fördragsslutande parten

skall pålägga det andra landets

medborgare andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka uppbäras

eller kunna komma att uppbäras

av landets egna medborgare

eller medborgare, tillhörande mest

gynnad nation.

Artikel 2.

Medborgare, tillhörande endera

fördragsslutande parten, skola å den

andra partens område äga rätt att

fritt och obehindrat anlita domstolar

och andra myndigheter och skola

härvid i fråga om avgifter samt i

alla andra avseenden åtnjuta samma

behandling som landets egna

medborgare. Vad beträffar ställande

av säkerhet för rättegångskostnader

samt kostnadsfri rättshjälp

skall likväl ömsesidigt gälla, vad

härom är eller må bliva särskilt

öv er enskommet.

malla vapaasti saapua toisen sopimuspuolen

alueolle sekä esteettömästi

oleskella siellä ja asettua sinne

asumaan. Mainituissa suhteissa lie

nauttivat samaa kohtelua kuin suosituimman

maan kansalaiset.

Kummankin sopimuspuolen kansalaiset

nauttivat, mikäli ei tässä

sopimuksessa toisin määrätä toisen

sopimuspuolen alueella kaikissa

kohdin ja erittäinkin kaupan, teollisuuden,

käsiteollisuuden ja muiden

elinkeinojen harjoittamisessa,

irtaimen ja kiinteän omaisuuden

liankinnassa ja liallinnassa sekä sellaisen

omaisuuden käytössä samaa

kohtelua kuin suosituimman maan

kansalaiset.

Kumpikaan sopimuspuoli ei saa

asettaa toisen maan kansalaisille

muita tai suurempia ver o ja, maksuja

tai rasituksia, olkootpa ne minkälaatuisia

tahansa, kuin mitä nyt

tai vastedes kannetaan maan omilta

tai suosituimman maan kansalaisilta.

2 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaisilla

on toisen sopimuspuolen alueella

oikeus vapaasti ja esteettömästi

kääntyä tuomioistuinten ja muiden

viranomaisten puoleen ja maksujen

sekä kaiken muun suhteen nauttia

samaa kohtelua kuin maan omat

kansalaiset. Mitä tulee vakuuden

asettamiseen oikeudenkäyntikuluista

ja maksuttomaan oikeusapuun, on

molemmin puolin oleva voimassa,

mitä siitä erikseen on nyt sovittu tai

vastaisuudessa sovitaan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Artikel 3.

Medborgare, tillhörande endera

fördragsslutande parten, skola å den

andra partens område vara befriade

från nationella tvångslån och

tvångsgärder, liksom från alla

andra kontributioner, av vad slag

de vara må, som kunna komma att

påläggas för krigsändamål eller eljest

på grund av utomordentliga

omständigheter.

De skola likaledes vara befriade

från all obligatorisk personlig militärtjänst

samt från varje avgift eller

pålaga, som utgår i stället för

dylik tjänst. I avseende å militära

rekvisitioner och andra liknande

prestationer skola de i intet avseende

behandlas mindre gynnsamt än

landets egna medborgare eller medborgare,

tillhörande mest gynnad

nation.

Artikel 4.

Aktiebolag och andra sammanslutningar

med ekonomiskt syfte —

handels-, industri-, finans- och försäkringssammanslutningar

däri inbegripna

— vilka lagligen grundats

och bestå inom endera fördragsslutande

partens område, skola även

inom den andra partens område erkännas

såsom lagligen bestående.

De kunna, därest det andra landets

lagstiftning icke lägger hinder i

vägen samt förutsatt att alla i densamma

givna föreskrifter iakttagas,

utsträcka sin verksamhet till detta

lands område samt därstädes, i enlighet

med gällande lagstiftning, driva

sin näring. De åtnjuta därstädes lika

gynnsam behandling och hava samma

rätt att driva sin verksamhet

samt att förvärva, besitta och för
-

3 Artikla.

Toisen sopimuspuolen kansalaiset

vapautetaan toisen sopimuspuolen

alueella kansallisista pakkolainoista

ja pakollisista rasituksista, samoin

kuin kaikista muistakin pakkosuorituksista,

olkootpa ne minkälaatuisia

tahansa, joita voidaan määrätä

sotatarkoituksiin tai muuten poikkeuksellisten

olosuhteiden vallitessa.

He ovat niinikään vapautetut kaikesta

henkilökohtaisesta sotapalvelusvelvollisuudesta

ja jokaisesta

maksusta tai rasituksesta, joka korvaa

sellaisen palveluksen. Sotilaallisten

pakko-ottojen ja muiden vastaavanlaisten

suorituksien puolesta

heitä ei saa kohdella vähemmän

suopeasti kuin maan omia tai suosituimman

maan kansalaisia.

4 Artikla.

Osakeyhtiöt ja muut taloudellisia

tarkoitusperiä ajavat yhtymät —

niihin luettuina kauppa-, teollisuus-,

finanssi- ja vakuutusyhtymät — jotka

ovat laillisesti perustetut ja tunnustetut

toisen sopimuspuolen alueella,

tunnustetaan myös toisen sopimuspuolen

alueella laillisiksi. Ne

saavat, ellei toisen maan lainsäädäntö

pane sille esteitä, ja sillä

ehdolla, että kaikkia sen määräyksiä

noudatetaan, ulottaa toimintansa

viimeksimainitun maan alueelle sekä

siellä harjoittaa elinkeinoansa

voimassa olevan lainsäädännön mukaisesti.

Ne nauttivat siellä yhtä

suopeaa kohtelua ja niillä on sama

oikeus harjoittaa toimintaansa sekä

hankkia, hallita ja käyttää irtainta

ja kiinteätä omaisuutta, kuin suosi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

foga över lös och last egendom som

likartade bolag och sammanslutningar,

hemmahörande i mest gynnat

land.

Ovannämnda bolag och sammanslutningar

skola i det andra landet

icke påläggas andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka uppbäras

eller kunna komma att uppbäras

av likartade inhemska eller i

mest gynnat land hemmahörande

bolag och sammanslutningar.

I övrigt skall vad i art. 2 och 3

stadgats angående enskilda medborgare

i tillämpliga delar gälla även

beträffande i denna artikel omför - mälda bolag och sammanslutningar.

Artikel 5.

Köpmän, fabrikanter och andra

näringsidkare, vilka äro medborgare

i ettdera fördragsslutande landet

och vilka genom ett av behörig myndighet

i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis

styrka, att de där

äro berättigade att idka handel eller

annan näring och att de där erlägga

stadgade skatter och avgifter, skola

äga rätt att personligen eller genom

i deras tjänst anställda resande, under

iakttagande av föreskrivna formaliteter,

inom det andra landet

göra varuinköp samt upptaga beställningar.

De äro berättigade att medföra

varuprover, mönster och modeller

men inga varor.

Vid utövande av berörda verksamhet

skola ifrågavarande näringsidkare

och handelsresande åtnjuta

samma rättigheter, förmåner och

befrielser, vilka i detta avseende

tillerkännas eller kunna komma att

tuimmassa maassa kotipaikan omaavilla

samanlaisilla ylitiöillä ja yhtymillä.

Edellä mainituille ylitiöille ja yhtymille

ei saa toisessa maassa panna

muita tai suurempia veroja, maksuja

talii rasituksia, olkootpa ne

minkälaatuisia taliansa, kuin mitä

nyt tai vastedes kannetaan sarnanlaatuisilta

kotimaisilta tai suosituimmassa

maassa kotipaikan omaavilta

yhtiöiltä tai yhtymiltä.

Muuten ovat 2 ja 3 artiklan yksityisiä

henkilöitä koskevat määräykset,

soveltuvin kohdin, voimassa

myös tämän artiklan mainitsemiin

yhtiöihin ja yhtymiin nähden.

5 Artikla.

Kauppiaat, tehtailijat ja muut

elinkeinonharjoittajat, jotka ovat

toisen sopimusmaan kansalaisia ja

jotka oman maansa asianomaisen

viranomaisen antamalla elinkeinooikeustodistuksella

näyttävät toteen,

että ovat siellä oikeutetut harjoittamaan

kauppaa tai muuta elinkeinoa

ja siellä suorittavat säädetyt verot

ja maksut, ovat oikeutetut, henkilökohtaisesti

tai palveluksessaan olevien

matkustajien kautta, noudattamalla

säädettyjä muodollisuuksia

toisessa maassa tekemään tavaraostoja

ja ottamaan tilauksia. Heillä

on oikeus tuoda mukanaan tavaranäytteitä,

kaavoja ja malleja, vaan

ei tavaroita.

Mainittua tointansa harjoittaessaan

puheenalaiset elinkeinonharjoittajat

ja kauppamatkustajat nauttivat

samoja oikeuksia, etuja ja vapautuksia

kuin tässä kohdin on

myönnetty tai vastedes myönne
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

tillerkännas näringsidkare och handelsresande

från vilket som helst

tredje land. Särskilt skola de för

ifrågavarande verksamhet icke vara

underkastade andra eller högre skatter,

avgifter eller pålagor, av vad

slag de vara må, än dem, vilka tilllämpas

i förhållande till mest gynnad

nation.

De fördragsslutande parterna skola

ömsesidigt meddela varandra, vilka

myndigheter äro behöriga att utfärda

näringslegitimationsbevis och

vilka föreskrifter innehavare av dylikt

bevis vid utövande av sin ifrågavarande

verksamhet har att iakttaga.

Föremål, vilka äro underkastade

tullavgifter eller andra dylika pålagor

och vilka av ifrågavarande näringsidkare

och handelsresande medföras

såsom mönster, modeller eller

prover, skola i införsellandet vara

befriade från tull- eller andra införsel-

och utförselavgifter, under

förutsättning att föremålen återutföras

inom i sådant avseende föreskriven

tid samt att identiteten av

de införda och åter utförda föremålen

är ställd utom tvivel. Återutförsel

må äga rum genom envar tullkammare,

som enligt i landet gällande

bestämmelser äger vidtaga de

för sådan utförsel erforderliga åtgärder.

I någotdera landet gällande förbud

eller inskränkningar beträffande

införseln eller utförseln beröras

icke av förestående bestämmelser i

denna artikel.

Återutförseln av mönster, modeller

och prover skall i de båda länderna

vid införseln säkerställas antingen

genom deposition av ett tull
-

tään minkä kolmannen maan elinkeinonharjoittajille

tai kauppamatkustajille

tahansa. Erittäinkään ei

heille saa puheenalaisen toimensa

takia panna muita tai suurempia

veroja maksuja tai rasituksia, olkootpa

ne minkälaatuisia tahansa,

kuin mitä suosituimpaan maahan

nähden sovelletaan.

Sopimuspuolet antavat kumpikin

toisilleen tiedon sittä, mitkä viranomaiset

ovat oikeutetut antamaan

elinkeinooikeustodistuksia ja mitä

määräyksiä näiden todistusten haltijan

on noudatettava puheenaolevaa

tointansa harjoittaessaan.

Tulli- ja muiden samankaltaisten

rasitusten alaiset esineet, joita

puheenaolevat elinkeinonharjoittajat

ja kauppamatkustajat kaavoina,

malleina tai näytteinä tuovat maahan,

ovat tuontimaassa vapaat tullitai

muista tuontija vientimaksuista,

ehdolla, että esineet jälleen viedään

maasta siitä säädetyn ajan kuluessa

ja että maahan tuotujen ja jälleen

maasta vietyjen esineiden samuus

on epäilemätön. Jälleen vienti voi

tapahtua minkä tullikamarin kautta

tahansa, jolla maassa voimassa olevien

määräysten mukaan on oikeus

ryhtyä sellaista jälleenvientiä varten

tarpeellisiin toimenpiteisiin.

Edellä tässä artiklassa olevat määräykset

eivät koske kummassakaan

maassa voimassa olevia tuonti- tai

vientikieltoja tai -rajoituksia.

Vakuudeksi kaavojen, mallien ja

näytteiden jälleenviennistä on kummassakin

maassa niitä tuotaessa joko

talletettava tullimaksuja vastaa
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

7

avgifterna motsvarande belopp eller,

i annan ordning, som av myndigheterna

i införsellandet gokännes.

Därest ifrågavarande föremål inom

föreskriven tid angivas till återutförsel

vid behörig tullkammare,

skall tullkammaren utröna, huruvida

föremålen äro identiska med de

föremål, vilka beviljats tullfri införsel.

Föreligger intet tvivel i detta

avseende, skall tullkammaren konstatera

återutförseln och, såvitt möjligt

omedelbart, återställa den lämnade

säkerheten eller — i det fall att

endast en del av införda varuprover,

mönster eller modeller återutföras

— en så stor del av den lämnade

säkerheten, som hänför sig till

de åter utförda monsterna, modellerna

eller proverna.

Förutom de igenkänningsmärken,

vilka för monsternas, modellernas

och provernas identifierande officiellt

åsättas dem i utförsellandet,

äro tullmyndigheterna i införsellandet

berättigade att påfordra ytterligare

igenkänningsmärken, därest

detta i särskilda undantagsfall synes

dem nödvändigt. För anbringande

av dylika igenkänningsmärken

må icke uppbäras några som helst

avgifter till staten.

I allt vad angår införsel och återutlörsel

av varuprover, mönster och

modeller tillerkänna de båda fördragsslutande

parterna varandra

därjämte behandling såsom mest

gynnad nation.

Artikel 6.

I avseende å införande eller upprätthållande

av förbud eller restriktioner

beträffande införseln eller ut
-

va määrä tai noudatettava muuta

tuontimaan viranomaisten hyväksymää

menettelyä. Jos puheenaolevat

esineet määräajassa asianomaiselle

tulli kamarille ilmoitetaan maasta

vietäviksi, on tullikamarin tutkittava,

ovatko esineet samat, joille tullivapaa

tuonti on myönnetty. Ellei

tästä ole mitään epäilystä, on tullikamarin

todettava jälleenvienti ja,

rnikäli mahdollista, heti palautettava

annetty vakuus tai, siinä tapauksessa,

että vain osa maahan tuoduista

kaavoista, malleista tai näytteistä

viedään jälleen, niin suuri osa annetusta

vakuudesta, mikä kohdistuu

jälleen vietyihin kaavoihin, malleihin

ja näytteisiin.

Paitsi tunnusmerkkejä, mitä kaavojen,

mallien ja näytteiden samuuden

toteamiseksi niihin vientimaassa

virallisesti pannaan, saavat tuontimaan

tulliviranomaiset vaa tia lisätunnusmerkkien

asettamista, jos tämä

erikoisissa poikkeustapauksissa

näyttää heistä välttämättömältä.

Sellaisten tunnusmerkkien asettamisesta

ei saa kantaa minkäänlaisia

maksuja valtiolle.

Kaikessa, mikä koskee kaavojen,

mallien ja näytteiden tuontia ja jälleenvientiä,

sopimuspuolet myöntävät

toisilleen suosituimman maan

kohtelun.

6 Artikla.

Tuonti- tahi vientikieltojen tai

-rajoitusten voimaansaattamisessa ja

voimassa pysyttämisessä molemmat

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

förseln tillerkänna de båda fördragsslutande

parterna varandra

mest gynnad nations behandling.

Härifrån må inga andra undantag

göras än sådana, som de båda parterna

äro berättigade att tillämpa

gentemot varje annat land.

Artikel 7.

I avseende å införseltullar ävensom

alla andra avgifter, av vad slag

de vara må, vilka uppbäras vid införsel

av varor, förbinder sig envar

av de fördragsslutande parterna att

omedelbart och utan förbehåll låta

den andra parten komma i åtnjutande

av varje förmån, nedsättning och

befrielse, som den medgivit eller

kan komma att medgiva vilket som

helst tredje land.

De fördragsslutande parterna tillförsäkra

varandra likaledes mest

gynnad nations behandling i avseende

å utförseltullar ävensom alla

andra avgifter, av vad slag de vara

må, vilka uppbäras vid utförsel av

varor.

Mest gynnad nations behandling

är jämväl ömsesidigt tillförsäkrad i

fråga om tullbehandling, tullformaliteter,

tullrestitution ävensom varors

insättande och behandling å

tullager samt avgifterna härför.

Artikel 8.

Inre avgifter, vilka inom endera

fördragsslutande partens område nu

eller framdeles för statens eller för

provinsers, kommuners eller institutioners

räkning påläggas tillverkning,

beredning eller förbrukning av

någon vara, må under ingen förevändning

drabba varor från det

sopimuspuolet tunnustavat toisilleen

suosituimmuuden. Tästä ei saa tehdä

muita kuin sellaisia poikkeuksia,

joita molemmat sopimuspuolet ovat

oikeutetut soveltamaan mihin muuhun

maahan tahansa.

7 Artikla.

Mitä tulee tuontitulleihin ja kaikkiin

muihin maksuihin, olkootpa ne

minkälaatuisia tahansa, joita kannetaan

tavaroita maahan tuotaessa,

sitoutuu kumpikin sopimuspuoli suomaan

toiselle heti ja ehdoitta jokaisen

edun, alennuksen ja vapautuksen,

jonka on myöntänyt tai vastedes

myöntää mille kolmannelle maalle

tahansa.

Sopimuspuolet takaavat samoin

toisilleen suosituimman kansan kohtelun

vientitulleihin ja kaikkiin

muihin tavaroita maasta vietäessä

kannettaviin maksuihin nähden,

olkootpa ne minkälaatuisia tahansa.

Suosituimmuus taataan myös molemmin

puolin tullikäsittelyssä, tullimuodollisuuksissa,

tullipalautuksissa

samoin kuin tullivarastoon

panossa ja siellä käsittelyssä sekä

tästä menevissä maksuissa.

8 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueella nyt

tai vastedes valtion, maakuntain,

kuntien tai laitoksien hyväksi jonkun

tavaran tuotannosta, valmistuksesta

tai kulutuksesta kannettavia

sisäisiä maksuja ei millään ehdolla

saa kantaa toisen sopimusmaan tavaroista

suurempaa määrää tai ra
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

andra fördragsslutande landet med

högre belopp eller på mera betungande

sätt än likartade varor från

mest gynnat land.

Artikel 9.

Mellan de fördragsslutande parterna

skola i avseende å transitering

gälla bestämmelserna i den i Barcelona

den 20 april 1921 undertecknade

internationella konventionen och

stadgan angående transiteringsfrihet,

varvid de fördragsslutande parterna

förbinda sig att sinsemellan

tillämpa grundsatsen om mest gynnad

nations behandling.

Artikel 10.

Varor av vilket som helst ursprung,

vilka i transit föras genom

endera fördragsslutande partens område,

med eller utan uppläggning i

frihamn, frilager, tullnederlag, transitupplag

eller annat tullager, skola

i avseende å införseltullar och alla

andra avgifter samt i varje annat

avseende vid införsel till den andra

partens område åtnjuta minst lika

gynnsam behandling, som skulle

kommit dem till del, därest de infördes

direkt från ursprungslandet.

Artikel 11.

Varor, som komma från den ena

fördragsslutande partens område,

skola på järnvägarna inom den

andra partens område varken beträffande

expedition och befordring

eller med hänsyn till befordringspris

eller med befordring sammanhängande

allmänna avgifter behandlas

ogynnsammare än likartade

sittavammalla tavalla kuin samanlaisista

suosituimman maan tavaroista

kannetaan.

9 Artikla.

Mitä kauttakuljetukseen tulee,

ovat sopimuspuolten kesken voimassa

kauttakulkuvapaudesta Barcelonassa

20 päivänä huhtikuuta 1921

laaditun kansainvälisen yleissopimuksen

ja säännön määräykset, sitoutuen

sopimuspuolet keskenään

soveltamaan suosituimman kansan

kohtelun periaatetta.

10 Artikla.

Toisen sopimusmaan alueitse kuljetettavat

tavarat, olivatpa mitä alkuperää

tahansa, pantuina tai panematta

varastoon vapaasatamassa, vapaavarikkoon,

tullivarikkoon, kauttakulku-

tai muuhun tulli varastoon,

nauttivat, toisen sopimuspuolen alueelle

tuotaessa, tuontitullien ja kaikkien

muiden maksujen puolesta sekä

kaikissa muissa kohdin ainakin yhtä

suopeaa kohtelua kuin jos olisivat

tuodut suoraan alkuperämaasta.

11 Artikla.

Toisen sopimuspuolen alueelta tulevia

tavaroita ei saa toisen sopimuspuolen

alueella rautateillä toimituksen

ja kuljetuksen puolesta tahi

kuljetusmaksun tai kuljetuksesta

aiheutuvien yleisten maksujen suhteen

kohdella epäedullisemmin kuin

samanlaisia kotimaisia tai suosituimmasta

maasta tulleita tavaroita sa
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

inhemska varor eller varor från mest maan suuntaan ja samaa liikennegynnat

land, vilka befordras i sam- matkaa kuljetettaessa.

ma riktning och på samma trafiksträcka.

Artikel 12.

Vid införsel av varor från ettdera

landet till det andra skall företeende

av ursprungsbevis i allmänhet

icke erfordras. Dock må envar av

de fördragsslutande parterna, för

att kunna tillförsäkra från det

andra fördragsslutande landet härrörande

varor i förestående artiklar

stadgade förmåner, såvitt dessa förmåner

äro beroende av varornas ursprung,

fordra att till dess område

införda varor skola åtföljas av ursprungsbevis.

Med avseende å form och innehåll

samt de allmänna principerna för

användningen av dylika bevis tillerkänna

parterna varandra ömsesidigt

mest gynnad nations behandling.

Artikel 13.

De fördragsslutande parterna förbinda

sig att i förhållande till varandra

tillämpa bestämmelserna i

den i Paris den 20 mars 1883 avslutade

och i Washington den 2 juni

1911 reviderade internationella konventionen

angående skydd för den

industriella äganderätten.

Artikel 14.

De fördragsslutande parterna tillerkänna

varandra ömsesidigt rätt

att utnämna konsulära representanter

i alla den andra parten tillhörande

hamnar och handelsplatser,

12 Artikla.

Tavaroita toisesta maasta toiseen

tuotaessa ei alkuperätodistuksia

yleensä vaadita. Kuitenkin voi

kumpiltin sopimuspuoli, taatakseen

toisen sopimuspuolen alueelta peräisin

oleville tavaroille edellisissä artikloissa

säädetyt edut, mikäli nämä

edut johtuvat tavarain alkuperästä,

vaatia, että sen alueelle tuotujen

tavaroiden mukana tulee olla

alkuperätodistus.

Sellaisten todistusten muotoon ja

sisällykseen sekä niiden käytön yleisiin

periaatteisiin nähden sopimuspuolet

myöntävät toisilleen molemmin

puolin suosituimman kansan

kohtelun.

13 Artikla.

Sopimuspuolet sitoutuvat toisiinsa

soveltamaan teollisen omistusoikeuden

suojelemisesta Parisissa 20 päivänä

maaliskuuta 1883 tehdyn ja

Washingtonissa 2 päivänä kesäkuuta

1911 tarkastetun kansainvälisen

yleissopimuksen määräyksiä.

14 Artikla.

Sopimuspuolet myöntävät toisilleen

vastavuoroisesti oikeuden nimittää

konsuliedustajia kaikkiin niihin

toisen sopimuspuolen satamiin

ja kauppapaikkoihin, joihin minkä

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

där anställande av konsulära representanter

raedgives någon tredje

makt.

Vardera fördragsslutande partens

konsulära representanter inom den

andra partens område skola, sedan

vederbörligt exekvatur erhållits, åtnjuta

samma företrädesrättigheter,

befrielser och behörighet, som där

tillkomma eller framdeles kunna tillkomma

någon tredje makts konsulära

representanter. Likväl skola

nämnda företrädesrättigheter, befrielser

och behörighet icke kunna av

dem påfordras i större utsträckning,

än som tillkommer den sistnämnda

partens konsulära representanter

inom den förstnämndas område.

Artikel 15.

På grund av bestämmelserna i

detta avtal kunna de fördragsslutande

parterna icke göra anspråk

på att komma i åtnjutande av:

a) de särskilda förmåner, vilka av.

endera parten beviljats eller kunna

komma att beviljas andra angränsande

stater för underlättande av

lokaltrafiken i gränstrakterna inom

ett område, som i regel icke må

sträcka sig längre än 15 km. på vardera

sidan om gränsen;

b) de förmåner, vilka Sverige beviljat

Danmark genom den i anslutning

till deklarationen den 29 december

1913 angående in- och utklarering

av fiskefartyg utfärdade

kungl. förordningen den 25 maj

1917 angående rätt för danska fiskare

att i svensk hamn avsätta fångst

av färsk fisk, ävensom de förmåner,

vilka Sverige i avseende å transitering

tillerkänt Norge, i den mån be
-

kolmannen valtion taliansa sallitaan

konsuliedustajia asettaa.

Kummankin sopimuspuolen konsuliedustajat

nauttivat, saatuaan

asianomaisen tunnustuksen, toisen

sopimuspuolen alueella samoja

etuoikeuksia ja vapautuksia sekä

samaa toimivaltaa, jotka siellä nyt

ovat myönnettyinä tai vastedes

myönnetään jonkun kolmannen vallan

konsuliedustajille. Kuitenkaan

he eivät saa vaatia näitä etuoikeuksia,

vapautuksia ja toimivaltaa laajemmalti,

kuin mitä viimeksimainitun

sopimuspuolen konsuliedustajille

myönnetään ensiksimainitun sopimuspuolen

alueella.

15 Artikla.

Tämän sopimuksen määräysten

nojalla sopimuspuolet eivät voi vaatia

itselleen:

a) niitä erikoisetuja, jotka toinen

sopimuspuoli on myöntänyt tai vastedes

myöntää toisille siihen rajoittuville

valtioille rajaseudun paikallisliikenteen

helpottamisekse alueella,

joka yleensä rajan kummallakaan

puolen ei saa ulottua 15 kilometriä

kauvemmaksi siitä;

b) niitä etuja, jotka Ruotsi on

myöntänyt Tanskalle kalastajaalusten

tuloja lähtöselvityksestä 29

päivänä joulukuuta 1913 tehtyyn

selityskirjaan liittyvässä, 25 päivänä

toukokuuta 1917 annetussa kuninkaallisessa

asetuksessa, joka koskee

tanskalaisten kalastajain oikeutta

Ruotsin satamissa myydä saamiansa

tuoreita kaloja, eikä myöskään etuja,

jotka Ruotsi kauttakuljetuksessa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

rörda förmåner icke tillerkännas

ytterligare någon stat;

c) de förmåner, vilka Finland beviljat

eller framdeles kan komma

att bevilja Estland i avsikt att bibehålla

det hävdvunna varuutbytet

med detta land, eller de förmåner,

vilka Finland beviljat eller framdeles

kan komma att bevilja Ryssland

i avseende å fiske och sälfångst i

sina territorialvatten i Norra Ishavet,

i den mån berörda förmåner

icke tillerkännas ytterligare någon

stat; eller

d) de förmåner, vilka omnämnas

i art. 6 av det mellan Finland och

Frankrike den 13 juli 1921 avslutade

handelsfördraget och vilka avse

införseln till Finland av viner och

andra alkoholhaltiga drycker.

Artikel 16.

Detta avtal är avfattat på svenska

och finska språken, och skola

vid tolkning av avtalet båda texterna

äga lika vitsord.

Artikel 17.

Detta avtal skall ratificeras av

Hans Majestät Konungen av Sverige

samt av Republiken Finlands

President under förutsättning av

respektive riksdagars godkännande.

Ratifikationsinstrumenten skola utväxlas

i Helsingfors, så snart ske

kan.

Det träder i kraft femton dagar

efter ratifikationsinstrumentens utväxlande

samt förbliver gällande intill

utgången av sex månader från

den dag, då det blivit av endera

parten uppsagt.

on myöntänyt Norjalle, sikäli kuin

näitä etuja ei myönnetä jollekulle

muullekin valtiolle;

c) niitä etuja, jotka Suomi on

myöntänyt tai vastedes myöntää

Virolle säilyttääkseen perinnäistapain

mukaisen kaupankäynnin tämän

maan kanssa, eikä niitä etuja,

jotka Suomi on myöntänyt tai vastedes

myöntää Venäjälle kalastuksessa

ja hylkeenpyynnissä aluevesillään

Pohjoisella Jäämerellä, sikäli

kuin näitä etuja ei myönnetä

jollekulle muullekin valtiolle; tahi

d) niitä etuja, jotka mainitaan

Suomen ja Ranskan kesken 13 päivänä

heinäkuuta 1921 tehdyn kauppasopimuksen

6 artiklassa ja koskevat

viinien ja muiden alkoholipitoisten

aineiden tuontia Suomeen.

16 Artikla.

Tämä sopimus on tehty ruotsiksi

ja suomeksi, ja kumpikin teksti on

sopimusta tulkittaessa oleva yhtä

todistusvoimainen.

17 Artikla.

Tämä sopimus on Hänen Majesteettinsa

Ruotsin Kuninkaan ja Suomen

Tasavallan Presidentin ratifioitava

edellyttäen, että asianomaiset

eduskunnat sen hyväksyvät. Ratifioimisasiakirjat

vaihdetaan Helsingissä

niin pian kuin suinkin.

Se tulee voimaan viidentoista päivän

kuluttua ratifioimisasiakirjain

vaihtamisesta ja pysyy voimassa,

kunnes kuusi kuukautta on kulunut

siitä päivästä, jona jompikumpi sopimuspuoli

on sen sanonut irti.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande

parternas befullmäktigade

ombud undertecknat detta avtal

och försett detsamma med sina

sigill.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien

täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet

tämän sopimuksen ja varustaneet

sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,

14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. S.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag mellan Sverige och Finland

avslutade handelsavtalet hava de

för dragsslutande parterna ytterligare

överenskommit om följande.

Till artikel 1.

Genom bestämmelserna i detta avtal

beröras icke vare sig av de fördragsslutande

parterna nu eller

framdeles utfärdade allmänna bestämmelser

angående rätt för utlänning

att taga eller innehava arbetsanställning

eller i resp. land allmänt

tillämpade undantagsbestämmelser,

på grund varav utlänning i

särskilda fall eller av särskilda orsaker

kan förvägras rätt att vistas

inom dess område.

För åtnjutande av de förmåner,

som avses i denna artikel, förutsattes

givetvis iakttagande av samma

villkor och formaliteter, vilka enligt

gällande lagstiftning tillämpas i avseende

å medborgare tillhörande

varje annat mest gynnat land.

Till artikel 4.

Med sammanslutningar med ekonomiskt

syfte förstås jämväl kooperativa

företag (andelslag).

Till artikel 5.

Näringslegitimationsbevisen skola

vara utfärdade i enlighet med av

bägge parterna antagen modell. Påteckning

av konsulär eller annan

myndighet skall icke erfordras.

Bestämmelserna i första stycket

Päätöspöytäkirja.

Allekirjoittaessaan tänään Ruotsin

ja Suomen välisen kauppasopimuksen

sopimuspuolet ovat edelleen

sopineet seuraavasta.

1 artiklaan.

Tämän sopimuksen määräykset

eivät koske sopimuspuolien nyt tai

vastedes antamia yleisiä määräyksiä

ulkomaalaisten oikeudesta ryhtyä

ansiotyöhön tai pysyä siinä eikä

asianomaisessa maassa yleisesti sovellettuja

poikkeusmääräyksiä, joiden

perusteella ulkomaalaiselta erikoisissa

tapauksissa taki erikoisista

syistä voidaan kieltää oikeus oleskella

sen alueella.

Tämän artiklan tarkoittamien etujen

nauttimiseksi edellytetään luonnollisesti,

että noudatetaan samoja

ehtoja ja muodollisuuksia, joita voimassa

olevan lainsäädännön mukaisesti

sovelletaan minkä muun suosituimmuutta

nauttivan maan kansalaisiin

tahansa.

4 artiklaan.

Taloudellisia tarkoitusperiä ajavilla

yhtymillä tarkoitetaan myös

osuuskuntia.

5 artiklaan.

Elinkeino-oikeustodistusten tulee

olla laadittuja molempien sopimuspuolien

hyväksymän mallin mukaisesti.

Konsuli- tai muun viranomaisen

vahvistusta ei niihin vaadita.

5 artiklan ensimäisen kappaleen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

av artikel 5 äro icke tillämpliga i avseende

å upptagande av beställningar

hos personer, vilka icke yrkesmässigt

bedriva handel eller annan

näring.

Bestämmelserna i detta avtal äro

icke tillämpliga å gårdfariliandlare

och andra dylika kringvandrande

yrkesutövare.

Till artikel 7.

Sverige förbinder sig att under

detta avtals giltighetstid icke företaga

sådan ändring i nu gällande

svenska tullsats å ost, att därigenom

en höjning skulle drabba från

Finland härrörande emmenthalost.

Till artikel 12.

Å ursprungsbevis, utfärdade av

statlig myndighet i ettdera fördragsslutande

landet, skall påteckning

av det andra landets konsulära

eller andra myndigheter icke erfordras.

I avseende å ursprungsbevis, utfärdade

i annan ordning, må för dylik

påteckning icke uppbäras högre

avgift än 1 kr. i Sverige och 10 mk.

i Finland. Varje nedsättning eller

befrielse, som ettdera fördragsslutande

landet i avseende å dessa avgifter

medgiver något tredje land,

skall, under förutsättning av ömsesidighet,

jämväl tillerkännas det

andra fördragsslutande landet.

Till artikel 17.

För den händelse nu gällande

svenska tullsatser å kött skulle höjas,

förbehåller sig Finland rätt att

uppsäga detta avtal att upphöra att

gälla en månad efter skedd uppsägning.

määräyksiä ei sovelleta tilausten ottamiseen

henkilöiltä, jotka eivät ammattimaisesti

harjoita kauppaa tai

muuta elinkeinoa.

Tämän artildan määräyksiä ei voida

soveltaa kulkukauppiaisiin eikä

muiliin samallaisiin kul jeksiviin ammatinharjoittajiin.

7 artiklaan.

Ruotsi sitoutuu tämän sopimuksen

voimassa ollessa olemaan tekemättä

Buotsin nykyiseen juuston tullimäärään

sellaista muutosta, että korotus

kohdistuisi Suomesta peräisin olevaan

emmentaljuustoon.

12 artiklaan.

J ommankumman sopimusmaan

valtioviranomaisten antamiin alkuperätodistuksiin

ei vaadita toisen

maan konsuli- tai muun viranomaisen

vahvistusta.

Sellaisesta muussa järjestyksessä

annettujen alkuperätodistusten vahvistuksesta

ei saa kantaa suurempaa

maksua kuin 1 kruunu Ruotsissa

ja 10 markkaa Suomessa. Jokainen

alennus tai vapautus, jonka toinen

sopimusmaa näissä maksuissa myöntää

mille kolmannelle maalle tahansa,

on vastavuoroisuutta edellyttäen

myönnettävä myös toiselle sopimusmaalle.

17 artiklaan.

Jos Ruotsin nykyiset lihan tullimäärät

korotetaan, pidättää Suomi

itselleen oikeuden tämän sopimuksen

irtisanomiseen siten, että se lakkaa

olemasta voimassa kuukauden kuluttua

irtisanonnan tapahtumisesta.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

De båda parterna äro ense om att

dubbelbeskattning på den direkta

beskattningens område de två länderna

emellan bör undvikas, och

förklara sig beredda att upptaga

förhandlingar i syfte att få till stånd

särskilda överenskommelser härom.

Parterna utgå från, att föreliggande

avtals bestämmelser angående

tillerkännande av mest gynnad

nations behandling icke kunna åberopas

för att komma i åtnjutande av

den behandling i beskattningsavseende,

som i förhållande till en tredje

stat för undvikande av dubbelbeskattning

tillämpas på grund av särskild

överenskommelse rörande uppdelning

av beskattningsrätten med

hänsyn till vissa skattekällor.

Konsulardeklarationen av den 9

november 1909 samt överenskommelsen

angående erkännande av aktiebolag

av den 10 maj 1915 mellan Sverige

och Ryssland, vilka genom

noteväxling i Helsingfors den 11 november

1919 förklarats fortfarande

äga giltighet för förhållandet mellan

Sverige och Finland, skola upphöra

att gälla från och med dagen

för föreliggande handelsavtals

ikraftträdande.

Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande

parternas befullmäktigade

ombud undertecknat detta

protokoll såsom integrerande del av

handelsavtalet.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Molemmat sopimuspuolet ovat yhtä

mieltä, että kaksoisverotusta suoranaisen

verotuksen alalla on näiden

maiden välillä vältettävä, ja selittävät

olevansa valmiit ryhtymään neuvotteluihin

sitä tarkoittavien erikoissopimusten

aikaansaamiseksi.

Sopimuspuolet katsovat, että suosituimmuuden

myöntämistä koskeviin

tämän sopimuksen määräyksiin

ei voida vedota tahdottaessa päästä

nauttimaan sellaista kohtelua verotuksessa,

jota kaksoisverotuksen

välttämiseksi sovelletaan kolmanteen

valtioon sen kanssa määrättyjen

verolähteiden verottamisoikeuden

jakamisesta tehdyn erikoissopimuksen

nojalla.

Ruotsin ja Venäjän väliset, konsulilaitoksesta

9 päivänä marraskuuta

1909 laadittu selityskirja ja

osakeyhtiöiden tunnustamisesta 10

päivänä toukokuuta 1915 tehty sopimus,

jotka Helsingissä 11 päivänä

marraskuuta 1919 tapahtuneella

noottienvaihdolla ovat selitetyt edelleen

voimassa oleviksi Ruotsin ja

Suomen välillä, lakkaavat olemasta

voimassa tämän kauppasopimuksen

voimaantulopäivästä lukien.

Vakuudeksi ovat sopimuspuolien

täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet

tämän pöytäkirjan kauppasopimuksen

olennaisena osana.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,

14 päivänä joulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. s.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Deklaration.

I samband med det denna dag undertecknade

handelsavtalet mellan

.Sverige och Finland hava de båda

fördragsslutande parternas ombud,

härtill vederbörligen bemyndigade,

överenskommit om följande bestämmelser:
För

vidmakthållande av den hävdvunna,

medelst smärre fartyg underhållna,

ved, fisk och lantbruksprodukter

omfattande gränshandeln

mellan Sverige och Finland, förbinda

sig de fördragsslutande parterna

att i alla avseenden vad beträffar

behandlingen av fartygen

och varorna, samt därmed sammanhängande

formaliteter och avgifter,

tillämpa samma grundsatser som i

dessa hänseenden hittills varit bestämmande.

Vad befolkningarnas i gränstrakterna

på gammal hävd baserade

ekonomiska förbindelser med varandra

beträffar, tillförsäkra de fördragsslutande

parterna varandra

även härutinnan möjligast gynnsamma

behandling, dock förbehållande

sig rätt att utfärda sådana bestämmelser,

som anses nödvändiga

för gränsbevakningen.

Till bekräftelse härav hava ombuden

undertecknat denna deklaration,

vars bestämmelser utgöra en

integrerande del av ovannämnda

handelsavtal, och försett densamma

med sina sigill.

Som skedde i Stockholm, i två

exemplar, den 14 december 1927.

Eliel Löfgren.

(L. S.)

Selityskirja.

Tänään Ruotsin ja Suomen välillä

tehtyä kauppasopimusta allekirjoitettaessa

ovat molempien sopimuspuolien

edustajat siihen asianmukaisesti

valtuutettuina sopineet seuraavista

määräyksistä:

Ylläpitääkseen perinnäistapoiliin

nojautuvaa pienten alusten välittämää

halkojen, kalojen ja maataloustuotteiden

rajakauppaa Ruotsin ja

Suomen välillä, sopimuspuolet sitoutuvat

alusten ja tavarain käsittelyssä

sekä siihen liittyvissä muodollisuuksissa

ja maksuissa kaikin puolin

soveltamaan samoja periaatteita,

joita näissa kohdin on tähänkin

saakka noudatettu.

Mitä tulee rajaseudun väestöjen

vanhaan tapaan perustuvaan keskinäiseen

taloudelliseen kanssakäymiseen,

takaavat sopimuspuolet tässäkin

suhteessa toisilleen niin suopean

kohtelun kuin suinliin, pidättäen

kuitenkin itselleen oikeuden antaa

rajan vartioimiseksi tarpeellisiksi

ltatsomiaan määräyksiä.

Vakuudeksi ovat valtuutetut allekirjoittaneet

tämän selityskirjan,

jonka määräykset muodostavat olennaisen

osan edellä mainitusta kauppasopimuksesta,

sekä varustaneet

sen sineteillään.

Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappa!

eena, 14 päivänä jbulukuuta 1927.

Väinö Voionmaa.

(L. s.)

Werner Söderhjelm.

(L. S.)

13 luift. (Nr 15.)

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

Chefen för handelsdepartementet har till ovannämnda statsrådsprotokoll

bland annat erinrat, att, sedan republiken Finland blivit av Sverige de

jure erkänd, de kommersiella förbindelserna mellan de båda länderna förblivit

oreglerade, ett förhållande som på senare tid medfört vissa olägenheter.

Efter att vidare hava redogjort för innehållet av det avtal, som

med förevarande proposition framlagts, samt bland annat anfört, att

avtalet i huvudsak vore grundat på principen om behandling såsom

mest gynnad nation och att detsamma icke föranledde nagra rubbningar

i gällande svenska tulltaxa, har föredragande departementschefen framhållit

vissa punkter i avtalet, vilka enligt departementschefens mening kunnat

i och för sig ingiva vissa betänkligheter.

Av vad departementschefen i sistnämnda hänseende anfört har utskottet

velat omnämna dels den i slutprotokollets bestämmelser till artikeln 7

intagna förbindelsen från Sveriges sida att under avtalets giltighetstid

icke höja den för närvarande utgående tullen å från Finland härrörande

emmenthalost och dels det i samma protokoll till artikeln 17 antecknade

finska förbehållet om en kortare uppsägningsfrist för avtalet, därest de

svenska tullsatserna å kött komme att höjas.

En inför utskottet lämnad redogörelse för de förhandlingar, som föregått

avtalet, har låtit de från svensk sida i nu berörda punkter gjorda medgivandena

framstå såsom under de givna förutsättningarna ofrånkomliga. Icke

heller i övrigt giver den ifrågavarande överenskommelsen enligt utskottets

mening anledning till några avgörande invändningar. Vid sådant förhållande

och då avtalet med tillhörande slutprotokoll och deklaration obestridligen

bereder en fastare grundval för varuutbytet mellan de båda

länderna, finner utskottet med tillfredsställelse, att överenskommelsen

bör vara ägnad att i sin mån främja en fortsatt utveckling av våra

förbindelser med Finland.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen måtte meddela av Kungl. Maj:t äskat

godkännande av det med förevarande proposition, nr

103, överlämnade handelsavtal med tillhörande slutprotokoll

och deklaration.

Stockholm den 8 mars 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 15.

19

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Biirg, Örne*, Bergman, Wigtorss, friherre

Beck-Eriis*, K. Oscar Ericson i Oberga, Björnsson, Leander, Jönsson i Boa,

Johansson i Arkösund, Bengtsson i Kullen, Olsson i ltamsta*, Nyländer, Björklund,

Lithander, Olsson i Gävle, Granath*, Ericson i Boxholm* och Nilsson i

Hörby*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:78 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutat handelsavtal. a1 i texten