Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om befrielse från automobilskalt för ägare till visst slag av automobiler.

1928-02-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:2, Betänkande, i anledning av väckta motioner om befrielse från automobilskalt för ägare till visst slag av automobiler.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

1

>r 2.

Ankom till riksdagens kansli den 16 februari 1928 kl. 1 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

befrielse från automobilskalt för ägare till visst slag av

automobiler.

(2:a avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 108 i

första kammaren av herrar Gottfrid Karlsson och August Johansson och

nr 175 i andra kammaren av herrar Danielsson och Lundén, har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta sådan ändring i förordningen om automobilskatt

den 2 juni 1922, att ägare av lastautomobil som lastar högst 1 ton,

vilken användes uteslutande för transport av ladugårds- och andra lantbruksprodukter

eller för jordbruket avsedda varor, skola efter anmälan hos Kungl.

Maj:ts befallningshavande vara befriade från erläggande av automobilskatt

för sådan automobil».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionerna.

Automobiltratiken beskattas, förutom genom avgifter å vissa för automobilernas

framdrivande nödvändiga förbrukningsartiklar, gummiringar och

bensin, genom en årlig avgift å innehavet av automobiler. Dessa skatter

avse att utgöra vederlag för den förstörande verkan, automobiltraflken utövar

å vägarna. Därjämte har det ansetts tillbörligt att, med hänsyn

till det särskilda intresse av för automobiltraflken lämpade, väl byggda och

underhållna vägar automobilägarna hava, dessa särskilt bidraga till vägväsendets

förbättring. Med beskattningen avses således att uttaga den merkostnad

för vägväsendet motorfordonen förorsaka. Skattesystemet har anordnats

på sådant sätt, att skatten i möjligaste mån fördelas med hänsyn

till den vägförstöring, varje fordon kan antagas åstadkomma.

Till följd av automobilbeskattningens nu angivna natur hava undantag

från utgörande av skatten å själva motorfordonen endast sparsamt beviljats.

I förordningen den 2 juni 1922 om automobilskatt har sådan skattebefrielse

medgivits allenast för automobil tillhörig medlem av konungahuset

och under vissa villkor för automobil tillhörig främmande makts härvarande

beskickning eller konsulat tillhörande person ävensom för automobil, som

är inrättad för brandväsen eller för transport av sårade eller sjuka.

Vid flera tillfällen hava yrkanden framställts om befrielse från eller lindring i

fordonsskatten även för vissa andra slag av automobiler, däribland för

sådana, som användas av tjänstemän för deras tjänsteresor, och för motorfordon

tillhöriga medlemmar av frivilliga automobilkåren. Sålunda hemliihang

till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 2 häft. (Nr 2—iJ

Utskottet.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

ställdes i en med anledning av Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag avgivna

proposition, nr 199, med förslag till förordning om automobilskatt inom

andra kammaren väckt motion, nr 283, att automobiler, som användes av

tjänstemän för deras tjänsteresor, måtte helt eller delvis undantagas från

fordonsskatten. Andra särskilda utskottet, till vilket förenämnda proposition

och motion hänvisats för förberedande behandling, avstyrkte bifall till

motionen (uti. nr 2) och anförde såsom skäl härför, att, även om en dylik

skattefrihet i vissa fall kunde synas önskvärd, förslaget därom dock näppeliten

läte sig genomföras med hänsyn till svårigheten att avgöra, huruvida

automobil användes uteslutande för tjänsteresor.

Detta skäl kan med minst lika stor styrka åberopas gent emot det nu

framställda förslaget om skattebefrielse. Sålunda torde det knappast vara

möjligt att på ett tillfredsställande sätt utöva kontroll över användningen

av automobiler, för vilka den i motionerna föreslagna skattebefrielsen komme

att medgivas. Det synes för övrigt mindre tilltalande att på sätt bestämmelsernas

tillämpning förutsätter inskränka bruket av vissa automobiler, som

i många fall med fördel skulle kunna användas även för andra ändamål.

Till de anförda praktiska betänkligheterna knyta sig principiella sådana

mot att medgiva skattebefrielse med hänsyn till att automobilskatten avser

att utgöra gottgörelse till vägväsendet närmast för den förslitning automobiltrafiken

åstadkommer. Ett bifall till motionerna skulle otvivelaktigt vara till

förfång icke blott för väghållarna utan även för ägare till sådana transportmedel,

vilka icke komme i åtnjutande av någon motsvarande förmån.

Denna synpunkt måste tillerkännas desto större vikt som helt säkert andra

fall förekomma, där lika starka skäl för skattelindring kunna åberopas som

i det nu föreliggande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att ifrågavarande motioner 1:108 av herrar Gottfrid

Karlsson och August Johansson samt 11:175 av herrar

Danielsson och Lundén, angående befrielse från automobilskatt

för ägare till visst slag av automobiler, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 februari 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Bergman, Boman, Wigforss, K. Oscar

Ericson i Oberga, Björnsson, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Hedlund i

Östersund, Olsson i Ramsta, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta, Nyländer,

Wahlmark, Jönsson i Slätåker, Thorén, Olsson i Gävle, Brännström och Carlsson

i Stockholm.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.