Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

1928-04-26 · 18 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 15 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1928 kl. 2 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

med förslag till förordning om ändring i vissa delar

av förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående

stämpelavgiften, m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

I en den 16 mars 1928 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 194, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att antaga

l:o) ett nedan infört, såsom Kungl. Maj.ts förslag betecknat förslag till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; och

2:o) nedan införda förslag till förordning om ändrad lydelse av 18 § i

förordningen den 6 novemher 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper.

Till utskottet har jämväl överlämnats en i anledning av propositionen

av herr Bissmark inom första kammaren väckt motion, nr 329, däri hemställts,

att riksdagen ville vidtaga sådan ändring i det framlagda förslaget

rörande ändring i stämpelförordningen, att genom lämpliga föreskrifter

om stämpel skydd emot förfalskning av gravationsbevis och tilläggsbevis

därå beredes.

Den föreliggande propositionen upptar tre mera betydelsefulla frågor,

nämligen förslag till ändringar i stämpelförordningen till skydd mot

inteckningsförfalskning, till begränsning av stämpelförsäljares rätt att

erhålla stämplar i räkning samt angående förändrad redovisning av vissa

stämpelmedel. Därjämte innehåller propositionen förslag om stämpelavgift

för expeditioner från poliskollegier och polischefer samt ändrade föreskrifter

om tillhandahållande å postanstalter av vissa stämpelförfattningar.

På grund av under den senaste tiden uppdagade fall av intecknings- Bestämmelförfalskningar

hava av Sveriges fastighetsägareförbund och Svenska spar- ^ot^inteck1*

banksföreningen framställningar gjorts hos Kungl. Maj:t angående vissa ningsföråtgärder

till skydd mot sådana förfalskningar, över dessa framställningar diskning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 saml. 26 häft. (Nr 35.) 1 Propostho
''

'' x np.n

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

hava utlåtanden avgivits av åtskilliga myndigheter och sammanslutningar,

däribland statskontoret och generalpoststyrelsen. Nämnda båda ämbetsverk

hava tillika avgivit förslag till ändringar i gällande förordning

angående stämpelavgiften till vinnande av skydd mot inteckningsförfalskning.

Det med propositionen framlagda förslaget i denna del ansluter sig i allt

väsentligt till ämbetsverkens samt innebär i korthet följande. För försvårande

av förfalskning av bevis å skuldebrev om till säkerhet därför meddelad

inteckning skall, då inteckning beviljas, skuldebrevet beläggas —

förutom med den beläggningsstämpel, varmed detsamma enligt redan nu

gällande bestämmelser må böra förses och alltså även i fall, då enligt 17 §

stämpelförordningen frihet från sådan stämpel äger rum — ytterligare med

en särskild kontrollstämpel å valör av 25 öre, därest sådan icke förut påförts.

Kontrollstämpeln skall också läggas å handling, som, utan att ny

inteckning meddelas, sättes i stället för annan. Jämväl de vid ikraftträdandet

av den nya ordningen utelöpande inteckningarna skola förses med

kontrollstämpel vid det första tillfälle efter nämnda tidpunkt, då handlingen

för inteckningsåtgärd företes vid inteckningsdomstolen eller, där sådant

enligt lag må ske, vid annan underrätt, dock icke i fall, där inteckning på

grund av handlingen icke sedermera är avsedd att gälla, såsom då inteckningen

helt och hållet dödas eller inteckningshandlingen utbytes mot annan

handling.

Chefen för finansdepartementet har till omförmälda statsrådsprotokoll anfört

bland annat följande: Såsom av utredningen framginge, rådde i stort sett

enighet såväl därom, att med hänsyn till fastighetskreditens synnerligen

stora betydelse åtgärder i lagstiftningsväg vore erforderliga till effektivt

förhindrande av inteckningsförfalskningar, som därom, att dessa åtgärder

borde vara så enkla och så litet ingripande i gällande författningar som

möjligt, samtidigt som det borde tillses, att de icke föranledde några större

utgifter för staten eller mera betydande ökning i myndigheternas arbetsbörda

och ej heller i nämnvärd grad vållade den rättssökande allmänheten

större besvär och högre kostnad än för närvarande.

Från dessa synpunkter, till vilka departementschefen helt anslöte sig,

syntes enligt departementschefens mening statskontorets och generalpoststyrelsens

förslag väl avvägt.

I överensstämmelse med ämbetsverken ansåge departementschefen det

icke vara oundgängligen erforderligt, att föreskrift meddelades om att gravationsbevis

alltid skulle skrivas å särskilt slag av helarksstämpel. Emellertid

syntes det vara lämpligt, att vanliga helarksstämplar användes för

detta ändamål. Därest stadgande härom infördes samt helarksstämplar endast

tillhandahölles de tjänstemän, vilka därav vore i behov, skulle svårigheter

möta för förfalskning jämväl av gravationsbevis. Enligt vad departements
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

.''i

chefen under hand erfarit från generalpoststyrelsen, vore det endast ett fåtal

tjänstemän utom de nuvarande stämpelförsäljarna, som begagnade sig

av helarksstämplar, och annan än tjänsteman kunde icke hava behov av

dylika stämplar. Vid sådant förhållande och då, såsom departementschefen

i annat sammanhang förordat, envar tjänsteman, som hade att å tjänstens

vägnar stämpelbelägga utgående expeditioner, skulle på anmälan hos

generalpoststyrelsen äga att utan ställande av säkerhet utfå förskott av

stämplar till erforderligt belopp, kunde det ej möta hinder att centralisera

försäljningen av helarksstämplar till generalpoststyrelsen.

Det borde tillkomma Kungl. Maj:t att, där så funnes erforderligt, meddela

närmare föreskrifter om makulering av stämplar.

Då nu gällande bestämmelser erbjuda alltför ringa trygghet mot förfalskning

av inteckningar och sådana i flera fall förekommit, har utskottet

funnit angeläget, att stadganden meddelas till beredande av ökat skydd mot

dylika förfalskningar. De föreslagna bestämmelserna, vilka icke torde i

nämnvärd grad föranleda ökning i myndigheternas arbetsbörda eller vålla

den rättssökande allmänheten högre kostnad, äro enligt utskottets mening

ägnade att i hög grad försvåra sådana förfalskningar. Utskottet vill emellertid

framhålla vikten av att sådana närmare föreskrifter om makulering av

stämplar utfärdas, att makulerad stämpel icke må kunna ånyo användas.

Därest det skulle befinnas erforderligt att för vinnande av detta syfte föreskriva

användande av särskilda makuleringsstämplar eller liknande hjälpmedel,

förutsätter utskottet, att sådana hjälpmedel bekostas av statsverket.

I förenämnda motion har anförts, att det torde vara jämförelsevis lätt

att utföra förfalskning av tilläggsbevis till gravationsbevis samt att de av

departementschefen ifrågasatta anordningarna beträffande utskrivande av

gravationsbevis icke erbjöde tillräcklig trygghet mot förfalskning. Enär

frestelserna att förfalska dylika bevis äro i stort sett desamma som beträffande

inteckningsbevis, har utskottet ansett skyldighet att anbringa

inteckningskontrollstämpel böra föreskrivas jämväl beträffande gravationsbevis,

vare sig det tecknas å företedd handling eller särskilt utfärdas, samt

i anledning härav föreslagit vissa ändringar i stämpelförordningen.

I en till utskottet i anledning av propositionen ingiven skrift har styrelsen

för föreningen Sveriges häradshövdingar erinrat, att i de fall gravationsbevis

omfattade flera ark än fyra, under förutsättning att lägsta

stämpelbelopp å helarksstämpel förbleve å 25 öre, den enligt förslaget

i 23 § meddelade föreskriften, att helarksstämplar skola användas till gravationsbevis,

icke skulle kunna iakttagas. Sistnämnda bestämmelse innefattar

emellertid allenast skyldighet att, där ej frihet från stämpel åtnjutes

jämlikt 7 § i stämpelförordningen, redovisa i 3 § samma förordning föreskriven

stämpel till gravationsbevis med helarksstämpel.

Då förutom befattningshavare vid underrätt jämväl tjänsteman vid

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

hovrätt äger att i visst fall utfärda gravationsbevis samt advokatfiskal vid

hovrätt lärer redovisa stämpelmedel, som inflyta efter anmärkning om

felaktig stämpelbeläggning, med dubbla beläggningsstämplar, har utskottet

föreslagit en sådan avfattning av 26 §, att föreskriften om tillhandahållande

av inteckningskon trollstämplar och dubbla beläggningsstämplar omfattar

jämväl sistnämnda tjänstemän. Därjämte har, förutom ett förtydligande i

8 §, en ändring däri vidtagits med anledning av den förändrade tid för förordningens

ikraftträdande, som utskottet föreslagit.

Begränsning Nu gällande bestämmelser angående stämpelförsäljares rätt att efter rekav.

stämpel- visition hos generalpoststyrelsen erhålla stämplar på kredit, »i räkning»,

Sttaattrer. finnas meddelade i 29 § i stämpelförordningen. Enligt detta författningsrum

hålla stamp- äger stämpelförsäljare, som hos generalpoststyrelsen för sin uppbörd ställt

ar i ra ning. ^ styrelsen godkänd säkerhet, efter rekvisition hos styrelsen erhålla stämplar

stämmelser. i räkning inom det belopp, för vilket säkerhet blivit av honom ställd.

Generalpoststyrelsens befogenhet härutinnan är sålunda inskränkt till att

godkänna eller underkänna den ställda säkerheten, varav följer att, därest

stämpelförsäljaren presterar en fullgod säkerhet, han kan erhålla kredit till

huru stort belopp som helst.

1927 års riks- I anledning av en vid 1927 års riksdag inom första kammaren väckt

dag angående moti0n, nr 115, beslöt riksdagen, efter hemställan av bevillningsutskottet i

SkstämpdfbT betänkande nr 36, ett tillägg till 39 § i stämpelförordningen därom, att

säljare att Kungl. Maj:t skulle äga förordna angående skyldighet för stämpelförsäljare att

<giroröreisen anlita postgirorörelsen, varjämte riksdagen i skrivelse den 6 april 1927, nr

samt begräns- -Qg, anhöll, att Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser rörande stämpelntpelkrediten.

'' försäljares skyldighet att anlita postgirorörelsen i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till kungörelse i

ämnet (bilaga I vid bevillningsutskottets betänkande).

I en den 20 maj 1927 utfärdad förordning (nr 166) om ändring i vissa

delar av stämpelförordningen intogs det tillägg till 39 §, vilket riksdagen

sålunda beslutat. I en särskild samma dag utfärdad kungörelse (nr 168)

meddelades bestämmelser angående skyldighet för stämpelförsäljare att

anlita postgirorörelsen.

I nyssnämnda motion vid 1927 års riksdag har jämväl hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

verkställa utredning, huruvida icke den stämpelförsäljare tillkommande rätt

till kredit skulle kunna inskränkas.

I detta ämne anförde bevillningsutskottet i sitt förenämnda betänkande:

Den stämpelförsäljare medgivna rätten att mot ställande av säkerhet erhålla

stämplar i räkning syntes hava utnyttjats i högre grad än som påkallats

av behovet, vilket företrädesvis förefunnes beträffande enkla beläggningsstämplar

och helarksstämplar. Ehuru det vore sannolikt, att, i den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35. 5

män stämpelförsäljares möjlighet att tillgodonjuta ränta å uppburna stämpelmedel

upphörde, rätten till kredit icke komme att begagnas i så stor

omfattning som för närvarande, syntes det dock lämpligt, att, såsom motionären

föreslagit, denna rätt begränsades. Möjligen skulle en dylik begränsning

kunna ske på det sätt, att befogenhet tillerkändes generalpoststyrelsen

att medgiva stämpelförsäljare rätt att, utan ställande av säkerhet, på kredit

uttaga stämpelpapper till visst av generalpoststyrelsen fastställt, efter olika

stämpelförsäljares behov avpassat belopp. I vad mån härutöver kunde erfordras

begränsning av rätten till kredit mot ställande av säkerhet syntes

kunna bedömas först efter en ytterligare utredning av denna fråga.

I anslutning till bevillningsutskottets hemställan anhöll ock riksdagen i

sin skrivelse nr 116, att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning, huruvida

icke den stämpelförsäljare tillkommande rätt att erhålla stämplar i räkning

måtte kunna inskränkas.

I propositionen har föreslagits, att stämpelförsäljare må utfå förskott av

stämplar till erforderligt belopp, utan ställande av säkerhet, mot avlämnande

av kvitto och skriftligt erkännande om ansvarighet för beloppet.

Förskotts beloppet fastställes efter stämpelförsäljarens hörande av generalpoststyrelsen.

I sammanhang härmed har Kungl. Maj:t föreslagit skärpta

föreskrifter rörande kontroll över på kredit försålda stämplar samt att

ämbets- och tjänstemän, vilka hava att å tjänstens vägnar mottaga handling,

som vid företeende inför offentlig myndighet skall förses med stämpel,

skola vara skyldiga att försälja stämplar.

För kontroll över av stämpelförsäljare erhållet förskott å stämplar skulle

enligt 40 § i förslaget sådan stämpelförsäljare vara skyldig att inom åtta

dagar efter utgången av vart och ett av årets tre första kalenderkvartal

till generalpoststyrelsen insända ett av två ojäviga personer avgivet intyg

över sammanlagda värdet av de vid kvartalets utgång hos honom befintliga

osålda stämplar. Utskottet har emellertid ansett ur kontrollsynpunkt

tillräckligt, att stämpelförsäljare inom nyss nämnda tider under tjänsteansvar

lämnar uppgift å sistberörda värde samt i följd därav föreslagit

vissa ändringar i paragrafen.

Propositionen i denna del har icke i övrigt givit utskottet anledning

till erinran.

Uti 84 § 1 mom. tredje styckets senare del i stämpelförordningen stadgas,

att ämbets- eller tjänsteman, som uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel

utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, åligger att

med användande av tryckta, i löpande följd numrerade blanketter omedelbart

och utan ersättning lämna kvitto å sålunda uppburna medel samt därvid

anteckna kvittots huvudsakliga innehåll å en till blanketterna hörande,

Propositio
nen.

Utskottet.

Förändrad

redovisning

av vissa

stämpelmedel.

Gällande bestämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts

proposition

1921.

Riksdagen

1921.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

på samma sätt numrerad talong. I 39 § tredje stycket föreskrives, dels att

stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalning för dubbel

beiäggningsstämpel utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts,

har att, så snart lämpligen ske kan och minst en gång i månaden, till

generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda må hava influtit, med bifogande

därvid av den del av den i samma paragraf omförmälda talong, som motsvarar

de utfärdade kvittona, dels ock att sålunda överlämnad del av talong

skall i generalpoststyrelsen undergå behörig granskning.

Dessa författningsrum innehålla sålunda bestämmelser om skyldighet

för vederbörande ämbets- eller tjänsteman, utom beträffande inleverering av

stämpelmedel till generalpoststyrelsen, varom nu ej är fråga,

dels att å medel, som uppburits för dubbel beiäggningsstämpel utan att

handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, lämna kvitto,

dels ock att till generalpoststyrelsen insända mot utgivna kvitton svarande

talonger.

Stämpelförsäljarna torde emellertid i stor utsträckning hava underlåtit

att ställa sig dessa föreskrifter till efterrättelse. I flertalet fall synes kvitto

icke hava lämnats och det övervägande antalet stämpelförsäljare har

underlåtit att insända talonger till generalpoststyrelsen. Orsaken till att

nämnda föreskrifter i så ringa utsträckning efterlevts torde åtminstone

delvis vara beroende därpå, att de fastställda formulären blivit så vidlyftigt

avfattade, att det visat sig alltför tidsödande och hindrande i

arbetet att använda dem.

Detta missförhållande påpekades av justitieombudsmannen redan i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 11 december 1920. Med anledning härav framlade

Kungl. Maj:t i proposition nr 232 till 1921 års riksdag förslag till

ändrad lydelse av 34 § 1 mom. tredje stycket och 39 § tredje stycket i

stämpelförordningen. Enligt detta förslag skulle ämbets- eller tjänsteman,

som uppburit betalning för dubbel beiäggningsstämpel utan att samtidigt

belägga handlingen med av honom kontant inköpta stämplar, omedelbart

och utan ersättning lämna kvitto å sålunda uppburna medel med

användande av blanketter, som avgiftsfritt skulle tillhandahållas honom

av generalpoststyrelsen jämlikt av Konungen utfärdade bestämmelser.

Stämpelförsäljare skulle i detta fall inom åtta dagar efter varje månads

slut till generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda kunde hava influtit

under den tilländalupna månaden med bifogande därvid av de till

blanketterna hörande talonger, som motsvarade de under månaden utfärdade

kvittona. De överlämnade talongerna skulle undergå behörig granskning

i generalpoststyrelsen.

Riksdagen avslog emellertid propositionen i berörda avseenden och anförde

i skrivelse den 17 juni 1921, nr 398, bland annat följande:

s. 7 Kontrollera mot PDF

lieed!nuif/sutskottcts betänkande Nr 35. 7

Riksdagens väsentligaste betänklighet mot Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

delar gällde de föreslagna ändringarna i 34 § 1 mom. tredje stycket.

Dessa avsäge visserligen att för vederbörande domare underlätta uppfyllandet

av eu redan stadgad plikt, nämligen att lämna kvitto å stämpelmedel,

uppburna utan att stämpelbeläggning samtidigt kommit till stånd. Men

särskilt i större domsagor skulle det, även med de lättnader som ett bifall

till Kungl. Maj:ts ändringsförslag i ifrågavarande del kunde medföra, säkerligen

föranleda eu för allmänheten högst besvärande tidsutdräkt, om kvitto

komme att utfärdas a alla, även de minsta stämpelbelopp. Om riksdagen

på sålunda anförda skiil funnit sig icke kunna bifalla vad Kungl. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit, så hade riksdagen å andra sidan ansett de

av justitieombudsmannen påvisade förhållandena vara av den art, att det

vore synnerligen önskvärt att få erforderliga ändringar införda i författningen.

Inom riksdagen hade därför varit ifrågasatt att söka åstadkomma

ytterligare utredning i ärendet och därvid närmast att bereda de förefintliga

sammanslutningarna mellan dels lantdomare och dels stadsdomare tillfälle

att yttra sig. Med hänsyn till nödvändigheten att så vitt möjligt påskynda

arbetet hade denna tanke emellertid uppgivits; och hade riksdagen stannat

vid att lämna Kungl. Maj:ts förslag, i vad det rörde 34 § 1 mom. tredje

stycket samt 39 §, utan bifall. Riksdagen förutsatte emellertid, att Kungl.

Maj:t komme att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och därvid undersöka

de olika utvägar, vilka kunde erbjuda sig för att avhjälpa här ifrågavarande

missförhållanden, samt därefter för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 oktober 1926 hade justitieombudsmannen

återupptagit frågan om talonger och kvitton för dubbla beläggningsstämplar

och därom yttrat i huvudsak följande:

Det vore icke i sin ordning, att de enskilda till vederbörande myndigheter

överlämnade betydande summor i förskott utan att alltid full garanti

förelåge för sakens bevislighet, ej heller att en mera ingående kontroll saknades

över dessa summors snara redovisning till generalpoststyrelsen. Erfarenheten

torde hava ådagalagt, att den bristande efterlevnaden av föreskrifterna

i 34 § 1 mom. tredje stycket stämpelförordningen haft sina huvudsakliga

orsaker dels i det påbjudna förfarandets omständlighet och dels i eu ganska

utbredd benägenhet hos allmänheten att visa myndigheterna sitt förtroende

genom att avböja kvittenser. Denna erfarenhet syntes böra tillvaratagas.

Det borde icke heller vara omöjligt att utfinna stadganden, varigenom så

skedde. I den mån stämpelbeläggning ägde rum samtidigt med betalningen

syntes, vare sig stämpelförsäljaren kontant köpt stämplarna eller han emottagit

desamma i räkning, av den betalandes intresse icke påkallas något

tillhandahållande åt honom av kvitto. Att däremot kvitto, då det begärdes,

ovillkorligen borde utfärdas av den, som uppbure betalning för dubbel beläggningsstämpel

utan att den ingivna handlingen samtidigt belädes därmed,

syntes uppenbart. Begärde den betalande åter intet kvitto, syntes detta visserligen

icke böra medföra, att hans intresse av betalningens bevislighet i författningen

lämnades obeaktat, men det syntes för sådant fall tillräckligt,

om det sörjdes för att betalningen hos stämpelförsäljaren ordentligt bokfördes

i en offentlig handling. Den nu föreskrivna ovillkorliga skyldigheten att

utfärda kvitto kunde då få bortfalla. Vad man ville vinna syntes kunna

ernås genom ett stadgande, att stämpelförsäljaren skulle föra en förteckning

över inbetalningar, som gjorts för dubbla beläggningsstämplar, med angi
-

Justitieom
budsmannen
1926.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Riksdagen

1927.

Propositionen.

vande av dagen, då betalning skett, den betalandes namn och adress samt

det inbetalta beloppets storlek, vilket allt borde omedelbart vid betalningens

erläggande införas i förteckningen. I fråga om förteckningens tillförlitlighet

och beskaffenhet i övrigt syntes böra gälla samma anspråk som för

andra offentliga handlingar av motsvarande slag. Särskild vikt syntes böra

läggas vid, att radering under inga förhållanden skedde, och att överstrykningar

icke utfördes så, att läsning av den överstrukna texten omöjliggjordes.

Skulle den nyss förordade förteckningen endast tjäna till att ersätta

det obligatoriska utfärdandet av kvitton och de nu föreskrivna talongerna

fortfarande ifyllas och insändas till generalpoststyrelsen, vore ju emellertid

föga vunnet ur förenklingssynpunkt. Fördes en dylik förteckning, syntes

den dock kunna fylla även det ändamål, för vilket de nu föreskrivna

talongerna vore avsedda, nämligen att ligga till grund för kontrollen av

att stämpelmedlen behörigen inlevererades. En dylik sammanhängande, i

löpande följd uppställd förteckning, mot vars förande inga tekniska svårigheter

förefölle kunna åberopas, syntes till och med bättre ägnad därför än

de lösa talongerna, vilka, såsom nämnts, visat sig opraktiska; och intet skäl

syntes finnas att använda de sistnämnda vid sidan av förteckningen. Insändes

periodvis ett bestyrkt utdrag av förteckningen till generalpoststyrelsen,

syntes detta utgöra en fullt tillfredsställande grundval för den avsedda

kontrollen.

Justitieombudsmannen, som i berörda skrivelse även föreslagit avskaffande

av de kvartalsvis skeende leveranserna av stämpelmedel till generalpoststyrelsen,

har i ämnet slutligen anfört följande:

Om de i 34 § stämpelförordningen föreskrivna talongerna ersattes med

den förutnämnda förteckningen över influtna stämpelmedel samt en enhetlig

leveranstid i fråga om stämpelmedlen infördes och kvartalsleveranserna sålunda

avskaffades, syntes följdriktigheten kräva, att förteckningen för kontrollens

skull komme att upptaga icke allenast de inbetalningar för dubbla

beläggningsstämplar, som gjordes utan att den ingivna handlingen samtidigt

därmed stämpel belädes, utan också inbetalningar, som skedde i samband

med påläggning av sådana dubbla beläggningsstämplar, vilka av

stämpelförsäljaren innehades i räkning. Förteckningen torde böra föras så,

att därav framginge, i vad mån de influtna stämpelmedlen antingen redovisades

genom inleverering eller genom tidigare av stämpelförsäljaren verkställt

kontant inköp av stämplar eller också tilläventyrs av en eller annan

anledning återbetalats till vederbörande, i vilket sistnämda fall kvitto å

återbetalningen lämpligen syntes böra företes.

I bevillningsutskottets vid 1927 års riksdag förut omförmälda betänkande

nr 36, som vann riksdagens godkännande, har utskottet framhållit

såsom önskvärd en utredning beträffande justitieombudsmannens omförmälda

förslag om enhetliga redovisningsbestämmelser för stämpelförsäljare

samt en mera effektiv kontroll över dessas efterlevande, än för närvarande

kunde äga rum.

Sedan justitieombudsmannens framställning överlämnats till statskontoret

och generalpoststyrelsen, hava ämbetsverken den 20 december 1927 avgivit

utlåtande samt framlagt förslag till ändringar i stämpelförordningen, avseende

förändrad redovisning av vissa stämpelmedel. Enligt detta förslag,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

9

med vilket propositionen överensstämmer, skulle skyldigheten att lämna

kvitto ä stämpelmedel, som mottagas utan att handlingen samtidigt stämpelbelägges,

komma att kvarstå, men skulle talong icke vidare användas. I

sammanhang härmed hava statskontoret och generalpoststyrelsen föreslagit införande

av ett formulär innebärande, att i två exemplar föres en förteckning å

stämpelbelopp, vilka mottagits utan att handlingen samtidigt stämpelbelagts

och vilken förteckning skulle kombineras med kvittoblanketter. Förteckningarna

skulle utskrivas med användande av kopiepapper på samma gång som

kvittot. Av förteckningarna skulle stämpel försäljaren behålla en för egen

bokföring och insända den andra till generalpoststyrelsen. Formulär till förteckningarna

skulle fastställas i administrativ ordning och blanketter till desamma

tryckas av generalpoststyrelsen samt jämte kopiepapper av styrelsen

kostnadsfritt tillhandahållas stämpelförsäljarna.

Vidare har, då den i 39 § tredje stycket i stämpelförordningen nu föreskrivna

tidpunkten för inleverering av förskottsmedel och insändande av

redovisning därför, »så snart lämpligen ske kan och minst, en gång i månaden»,

icke synts tillräckligt bestämd, en omredigering av stadgandet föreslagits

därhän, att nämnda åliggande skall fullgöras senast inom åtta dagar

efter varje månads slut.

Kungl. Maj ds förslag, i vad detta avser förenkling av bestämmelserna

rörapde kvitto å belopp, som mottagits för dubbla beläggningsstämplar i

fall, då handlingen icke stämpelbelägges samtidigt med betalningen, har

icke givit utskottet anledning till erinran.

I förenämnda framställning den 20 oktober 1926 har justitieombudsmannen

föreslagit införande av enhetliga redovisningsbestämmelser beträffande alla

stämpelmedel samt att förty bestämmelserna om redovisning kvartalsvis av

medel influtna för i förskott mottagna stämplar måtte avskaffas. Jämväl 1927

års bevillningsutskott och riksdag hava uttalat sig till förmån för sådana enhetliga

redovisningsbestämmelser. Enligt kungörelsen den 20 maj 1927 angående

skyldighet för stämpelförsäljare att anlita postgirorörelsen åligger

det stämpelförsäljare att, senast sjätte söckendagen efter den dag, då medel

influtit för dubbel beläggningsstämpel, samt i fråga om övriga stämpelmedel

senast sjätte söckendagen efter utgången av varje månad, insätta medlen å

postgirokonto. Då vid sådant förhållande det icke torde möta svårighet för

stämpelförsäljare att redovisa alla slag av influtna stämpelmedel inom den

tid av åtta dagar efter varje månads utgång, som Kungl. Maj:t föreslagit

beträffande medel, vilka influtit för dubbel beläggningsstämpel utan att

vederbörande handling samtidigt stämpelbelagts, har utskottet icke funnit

hinder möta att nu införa en dylik enhetlig redovisningsbestämmelse. Vidare

har utskottet i förtydligande syfte föreslagit en ändring i sista punkten av

39 § första stycket.

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Övrigafrågor. De förslag propositionen upptar beträffande stämpelavgift för expeditioner

från poliskollegier och polischefer samt om föreskrifter rörande tillhandahållande

å postanstalter av vissa stämpelförfattningar har utskottet

ansett sig kunna biträda.

I kraft- Då enligt till utskottet lämnad uppgift generalpoststyrelsen icke utan avträdande.

sevärd tidsutdräkt torde kunna verkställa de åtgärder, som krävas för

genomförande av de föreslagna bestämmelserna till skydd mot inteckningsförfalskning,

har utskottet ansett de föreslagna ändringarna, i vad dessa

avse stämpelförordningen, böra träda i kraft först den 1 januari 1929.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 194, icke kunnat oförändrad

bifallas och med anledning av motionen I: 329 av herr

Bissmark,

1) för sin del antaga nedan införda, såsom utskottets

förslag betecknade förslag till

Kungl. May.ts förslag: 1 Utskottets förslag:1

Förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 8

och 17 §§, 22 § 1 mom., 23, 25, 26,

28 och 29 §§, 34 § 1 mom. samt

39—41 §§ i förordningen den 19

november 1914 angående stämpelavgiften

skola, 1, 3, 8 och 17

22 § 1 mom., 23, 26 och 28 §§, 34 §

1 mom. samt 41 § i nedan angivna

delar, erhålla följande ändrade

lydelse samt att i förordningen skall

infogas en ny paragraf, betecknad

4 §, av den lydelse nedan sägs:

1 §.

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till

följande avdelningar:

1 Vid återgivande av Kungl.] Maj:ts förslag hava de delar av förslaget, som icke återfinnas

i utskottets förslag, kursiverats. Kursiveringar i sistnämnda förslag utmärka avvikelser

från Kungl. Maj:ts förslag eller, där detta icke innebär ändring i gällande stämpelförordning,

från denna förordning.

Härigenom förordnas, att 1, 8 och

17 §§, 22 § 1 mom., 23, 25, 26, 28

och* 29 §§, 34 § 1 mom. samt 39—

41 §§ i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften

skola, 1, 8 och 17 §4, 22 § 1 mom.,

23, 26 och 28 §§, 34 § 1 mom. samt

41 § i nedan angivna delar, erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

11

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Första avdelningen:

Underdomstolar i stad; — — — till statsförvaltningen hörande myndigheter

i municipalsamhällen och med municipalsamhällen jämförliga samhällen;

polischefer; notarii puhlici; — — — avdelningar upptagna.

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;

---Konungens befallningshavande och till landsstaten börande tjänste- män; poliskollegier; chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten;---

lantmätare.

3 %.

I avseende på expeditionernas för- seende med stämpel gäller, med de

här nedan i 7 § nämnda undantag

och med iakttagande beträffande

gravationsbevis av vad i 4 § stadgas,

denna tariff:

4 §.

Gravationsbevis skall, vare sig det

tecknas å företedd handling eller sär- skilt utfärdas, och jämväl i fall,

där enligt 7 § frihet från stämpel

eljest äger rum, förses med inteck- ning skontrollstämpel.

OO

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offent- lig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Skuldebrev skall, — — — nedan sägs.

Då inteckning beviljas, skall skuldebrevet åsättas, förutom den stämpel,

varmed detsamma enligt vad nyss sagts må höra förses, inteckningskontrollstämpel,

där sådan icke förut är å skuldebrevet anbragt.

Då skuldebrev, för vilket inteck- Då skuldebrev, för vilket inteckning

beviljats före utgången av juni ning beviljats före utgången av år

1928, första gången efter sagda tid- 1928, första gången efter sagda tid
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Kungl. Maj:ts förslag:

punkt för förnyelse eller annan inteckningsåtgärd

ingives till inteckningsdomstolen

eller, där sådant

enligt lag må ske, för ändamålet

uppvisas vid annan underrätt, skall,

om efter åtgärdens vidtagande inteckning

på grund av skuldebrevet

fortfarande skall gälla, skuldebrevet

förses med inteckningskontrollstämpel.

Utskottets förslag:

punkt för förnyelse eller annan inteckningsåtgärd

ingives till inteckningsdomstolen

eller, där sådant

enligt lag må ske, för ändamålet

uppvisas vid annan underrätt, skall,

om efter åtgärdens vidtagande inteckning

på grund av skuldebrevet

fortfarande bliver gällande, skuldebrevet

förses med inteckningskontrollstämpel.

Skuldebrev, som till rätten ingives för att i enlighet med bestämmelserna

i 21 eller 34 § av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom eller 10 § av lagen den 14 juni 1907 om inteckning

i tomträtt och vattenfallsrätt sättas i stället för äldre inteckningshandling,

skall jämväl förses med inteckningskontrollstämpel.

Se för övrigt 17 och 18 §§.

17 $.

Därest handling — — — ett år.

Där på — — — förnyad stämpelbeläggning.

Äskas med — — — av brandförsäkringsavtal.

Vad i denna paragraf sägs angående stämpelfrihet gäller icke i avseende

å den inteckningskontrollstämpel, varmed enligt 8 § skuldebrev skall i

vissa fall förses.

22 $.

1. Stämplar skola vara att tillgå av följande slag, nämligen:

a) helarksstämplar, av vilka de som äro avsedda för utdrag av inteckningsprotokoll

skola förses med särskilt stämpeltryck utvisande deras användning,

b) enkla och dubbla beläggningsstämplar,

c) bank- och växelstämplar samt

d) inteckningskontrollstämplar.

I vilka valörer dessa stämplar skola tillhandahållas, bestämmes av generalpoststyrelsen;

dock skall inteckningskontrollstämpel finnas endast i valör av

25 öre.

Dessutom äger — — — 27 § föreskriver.

23 §. 23 §.

Där ej enligt 7 § frihet från stäm- Där ej enligt 7 § frihet från stämpel

äger rum, skola till utdrag av in- pel äger rum, skola till utdrag av inteckningsprotokoll

användas de under teckningsprotokoll användas de under

s. 13 Kontrollera mot PDF

bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

13

Kungl. Maj.ts förslag:

22 § 1 mom. a) omförmälda särskilda

lielarksstiimplar och till gravationsbevis

andra helarksstämplar.

Till handlingar, — — — dubbla

beläggningsstämplar.

Om användande av inteckningskontrollstämpel

stadgas i 8 § under

rubriken skuldebrev.

Till växel ----- icke användas.

Utskottets förslag:

22 § 1 mom a) omförmälda särskilda

lielarksstiimplar och till gravationsbevis,

som särskilt utfärdas, andra

helarksstämplar.

Till handlingar, — — — dubbla

beläggningsstämplar.

Om användande av inteckningskontrollstämpel

stadgas i i § samt

i 8 § under rubriken skuldebrev.

Till växel---icke användas.

25 §.

Då handling förses med beläggningsstämpel eller inteckningskontrollstämpel,

skall denna, med tydligt angivande av datum, makuleras genom

lämplig påteckning, färg- eller svartstämpling eller perforering, och skall

därvid tillses, att påteckningen, stämplingen eller perforeringen kommer

delvis å stämpeln och delvis å handlingen.

Närmare föreskrifter om makuleringen må utfärdas av Konungen.

26 %.

Generalpoststyrelsen skall å samtliga postanstalter tillhandahålla allmänheten

enkla beläggningsstämplar samt bank- och växelstämplar.

Hos generalpoststyrelsen skola helarksstämplar

och inteckningskontrollstämplar

samt dubbla beläggningsstämplar

tillhandahållas, helarksstämplar

till utdrag av inteckningsprotokoll

och inteckningskontrollstämplar

åt vederbörande befattningshavare

vid underrätt, övriga helarksstämplar

åt ämbets- eller tjänsteman,

som därav finnes vara i behov, samt

dubbla beläggningsstämplar åt vederbörande

befattningshavare vid underrätt

ävensom åt sådan tjänsteman

hos överståthållarämbetet eller länsstyrelse,

vilken är ansvarig för

stämpelbeläggning av deklaration,

som omförmäles i förordningen om

arvsskatt och skatt för gåva.

Hos generalpoststyrelsen skola helarksstämplar

och inteckningskontrollstämplar

samt dubbla beläggningsstämplar

tillhandahållas, helarksstämplar

till utdrag av inteckningsprotokoll

och inteckningskontrollstämplar

åt vederbörande befattningshavare

vid domstol, övriga helarksstämplar

åt ämbets- eller tjänsteman,

som därav finnes vara i behov, samt

dubbla beläggningsstämplar åt vederbörande

befattningshavare vid domstol

ävensom åt sådan tjänsteman

hos överståthållarämbetet eller länsstyrelse,

vilken är ansvarig för

stämpelbeläggning av deklaration,

som omförmäles i förordningen om

arvsskatt och skatt för gåva.

Ett exemplar av denna förordning skall för allmänheten finnas tillgängligt

å varje postkontor; och skall av generalpoststyrelsen utfärdad förteckning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

över de valörer, i vilka stämplar tillhandahållas, finnas för allmänheten

tillgänglig å varje postanstalt.

Därest å _ _ — — — —---— — — — — honom utlämnas.

Huru försäljning ---— — — — — — — — — 28 och 33

28 $.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken har att å tjänstens vägnar mottaga handling,

som enligt II kap. skall vid företeendet inför offentlig myndighet förses

med stämpel, åligger att å det ställe, där handlingen skall mottagas, försälja

till densamma erforderliga stämplar, och skola stämplarna hos honom köpas

och stämpelbeläggningen av honom verkställas.

Ett exemplar —--taga del.

29 §.

Stämpelförsäljare, varmed i denna förordning förstås såväl ämbets- eller

tjänsteman, som enligt 28 § utövar stämpelförsäljning, som ock ämbets- eller

tjänsteman, vilken har att å tjänstens vägnar stämpelbelägga utgående

expeditioner, äge på anmälan hos generalpoststyrelsen för sin tjänst utfå förskott

av stämplar till erforderligt belopp mot avlämnande av kvitto och

skriftligt erkännande om ansvarighet för beloppet. Vid dylik anmälan skall, då

så påfordras, fogas handling, utvisande att med tjänsten följer skyldighet

att mottaga stämpelpliktiga handlingar eller att stämpelbelägga utgående

expeditioner. Förskottsbeloppet fastställes efter stämpelförsäljarens hörande

av generalpoststyrelsen.

Då vid ledighet för ordinarie tjänstinnehavare vikarie övertager stämpelförsäljningen,

skall vikarien mot kvitto mottaga inneliggande förråd av

stämplar samt till generalpoststyrelsen insända dels bestyrkt avskrift av

detta kvitto dels skriftligt erkännande om ansvarighet för vad han inom

det fastställda förskottet utbekommer dels ock handling, som bestyrker

hans behörighet att bestrida tjänsten. Då ledigheten upphör, skall den ordinarie

tjänstinnehavaren därom göra anmälan till generalpoststyrelsen.

Vad sålunda stadgats gäller även, då tjänst övertages av ny innehavare.

34

1. Ämbets- eller tjänsteman---25 § föreskrives.

Är anmälan---tillfalla statsverket.

Är annan handling, som i denna paragraf avses, icke behörigen försedd

med stämpel och erlägges ej genast efter erhållen tillsägelse penningar till

det felande stämpelbeloppet, må handlingen icke mottagas. Ämbets- eller

tjänsteman, som uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel utan att

handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts, åligger att med användande av

blanketter, som jämlikt av Konungen utfärdade bestämmelser avgiftsfritt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

15

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

tillhandahållas honom av generalpoststyrelsen, omedelbart och utan ersättning

lämna kvitto å sålunda uppburna medel.

Då ämbets- eller tjänsteman — — — handlingen erfordras.

39 §.

Stämpelförsäljare, som i förskott

mottagit stämplar, åligger att senast

inom åtta dagar efter varje kvartals

slut till generalpoststyrelsen inleverera

under kvartalet influtna stämpelmedel.

Vid stämpelförsäljares

ledighet eller avgång från tjänst

skall inom åtta dagar efter ledighetens

inträffande eller upphörande

eller efter avgången då ännu icke

levererad del av influtna stämpelmedel

inlevereras till generalpoststyrelsen

och redovisning lämnas för

förskottet. Innan sådan leverering

skett, må för tjänsten erforderliga

stämplar utlämnas allenast mot kontant

betalning.

39 §.

Stämpelförsäljare, som i förskott

mottagit stämplar, åligger att senast

inom åtta dagar efter varje månads

slut till generalpoststyrelsen inleverera

under månaden influtna stämpelmedel.

Vid stämpelförsäljares

ledighet eller avgång från tjänst

skall inom åtta dagar efter ledighetens

inträffande eller upphörande

eller efter avgången då ännu icke

levererad del av influtna stämpelmedel

inlevereras till generalpoststyrelsen

och redovisning lämnas för

förskottet. Innan sådan leverering

skett, må, där ej särskilda omständigheter

till annat föranleda, för

tjänsten erforderliga stämplar utläm
-

nas allenast mot kontant betalning.

Stämpelförsäljare, som, enligt vad i 34 § sägs, uppburit betalning för

dubbel heläggningsstämpel utan att handlingen samtidigt därmed stämpelbelagts,

åligger att senast inom åtta dagar efter varje månads slut till

generalpoststyrelsen inleverera vad sålunda under månaden influtit och

samtidigt insända förteckningar, som svara mot de under månaden utfärdade

kvittona, och vilka skola föras i enlighet med av Konungen givna bestämmelser.

Förteckningarna skola i generalpoststyrelsen undergå granskning.

Där stämpelförsäljare ej inom föreskriven tid inlevererar stämpelmedel,

anses han hava försålt alla av honom mottagna stämplar; och åligger i följd

härav generalpoststyrelsen att genast låta indriva det däremot svarande

icke redovisade beloppet jämte laga ränta därå.

Angående skyldighet för stämpelförsäljare att anlita postgirorörelsen förordnar

Konungen.

40 §.

Stämpelförsäljare, som i förskott

mottagit stämplar, är skyldig att

senast inom åtta dagar efter utgången

av vart och ett av årets tre

40 §.

Stämpelförsäljare, som i förskott

mottagit stämplar, är skyldig att

senast inom åtta dagar efter utgången

av vart och ett av årets tre

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Kungl. Maj:ts förslag:

första kalenderkvartal till generalpoststyrelsen

insända ett av två

ojäviga personer avgivet intyg över

sammanlagda värdet av de vid kvartalets

utgång hos honom befintliga

osålda stämplar.

Varje år å sista söckendagen skall

genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg hos stämpelförsäljare,

som erhållit stämplar i förskott, inventering

anställas till utrönande dels

av värdet av osålda stämplar dels oek

av kontanta behållningen av influtna,

icke levererade stämpelmedel. Inom

den 15 januari skola av Kungl. Maj:ts

befallningshavande till generalpoststyrelsen

insändas instrumenten över

de hos stämpelförsäljarna sålunda

hållna inventeringar.

Jämväl å annan tid må, när omständigheterna

därtill föranleda, inventering

i enahanda ordning hos

stämpelförsäljare kunna äga rum.

Stämplar till expeditioner, vilka

hos stämpelförsäljaren kvarligga outlösta

eller enligt kvitto av vederbörande

förrättningsman utsänts för indrivning

och ännu icke äro utlösta,

må i det i första stycket omnämnda

intyg och i inventeringsinstrument

särskilt upptagas såsom stämplar till

outlösta expeditioner.

Förteckning för varjelän överstämpelförsäljare,

som äga erhålla stämplar

i förskott, skall generalpoststyrelsen

årligen under loppet av november

månad upprätta och tillställa

Kungl. Maj:ts befallningshavande i

länet.

Utskottets förslag:

första kalenderkvartal till generalpoststyrelsen

insända en uppgift

över sammanlagda värdet av de vid

kvartalets utgång hos honom befintliga

osålda stämplar.

Varje år å sista söckendagen skall

genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg hos stämpelförsäljare,

som erhållit stämplar i förskott, inventering

anställas till utrönande dels

av värdet av osålda stämplar dels ock

av kontanta behållningen av influtna,

icke levererade stämpelmedel. Inom

den 15 januari skola av Kungl. Maj:ts

befallningshavande till generalpoststyrelsen

insändas instrumenten över

de hos stämpelförsäljarna sålunda

hållna inventeringar.

Jämväl å annan tid må, när omständigheterna

därtill föranleda, inventering

i enahanda ordning hos

stämpelförsäljare kunna äga rum.

Stämplar till expeditioner, vilka

hos stämpelförsäljaren kvarligga outlösta

eller enligt kvitto av vederbörande

förrättningsman utsänts för indrivning

och ännu icke äro utlösta,

må i den i första stycket omnämnda

uppgift och i inventeringsinstrument

särskilt upptagas såsom stämplar till

outlösta expeditioner.

Förteckning för varje län över stämpelförsäljare,

som äga erhålla stämplar

i förskott, skall generalpoststyrelsen

årligen under loppet av november

månad upprätta och tillställa

Kungl. Maj:ts befallningshavande i

länet.

41 %.

Stämpelförsäljare, som i förskott mottagit stämplar eller som för uppbörd

.av kontant inköpta stämplar önskar komma F åtnjutande av ersättning,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

17

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

varom i 42 § stadgas, skall föra och för kalenderår avsluta redogörelse över

mottagna stämplar och vad därför i penningar inflyter; börande av stämpelförsäljare,

som i förskott mottagit stämplar, redogörelsen jämte kvittenserna

å vad under året i penningar levererats vara avlämnad till generalpoststyrelsen

sist den 15 januari nästföljande år vid vite av en krona för varje

dag, stämpelförsäljaren därutöver med redogörelse utebliver.

Stämpelförsäljare vare — — — stämplar uppburit.

Tillika förordnas, att det vid förordningen angående stämpelavgiften fogade

formulär till kvitto och talong skall upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 1928. den 1 januari 1929.

2) antaga förenämnda vid propositionen fogade förslag

till förordning om ändrad lydelse av 18 § i förordningen

den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vilket

förslag har följande lydelse:

Förordning om ändrad lydelse av 18 § i förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Härigenom förordnas, att 18 § i förordningen den 6 november 1908 angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall i

nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

18 $.

Generalpoststyrelsen skall —--till avräkningsnotor.

Ett exemplar av denna förordning skall hållas för allmänheten tillgängligt

å varje postkontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1928.

Stockholm den 26 april 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 saml. 26 häft. (Nr 36.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 85.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Örne, Bergman, Boman, Bjömsson, Leander,

Jönsson i Boa, Hedlund i Östersund, Bengtsson i Kullen, Olsson i Golvvasta,

Björklund, Åström, Andersson i Boda, Östergren, Bissmark, Olsson i Gävle,

Ericson i Boxholm, Ljunggren och Johansson i Krogstorp.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:185 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 s. 3 i texten