Sök i Ratio Lex

Memorial, angående rätt till restitution av tull för vara, för vars användning till framställning av exportvara hinder uppstått.

1928-05-21 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:40, Memorial, angående rätt till restitution av tull för vara, för vars användning till framställning av exportvara hinder uppstått.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

1

Nr 40.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1928 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets memorial, angående rätt till restitution av tull

för vara, för vars användning till framställning av exportvara

hinder uppstått.

I en till bevillningsutskottet ställd, den 1 innevarande maj inkommen

skrift har General motors nordiska aktiebolag anhållit, att utskottet måtte,

med begagnande av sin befogenhet att väcka förslag i bevillningsfrågor, för

riksdagen framlägga förslag, i syfte att bolaget måtte komma i åtnjutande

av tullrestitution under vissa förutsättningar.

Av vad bolaget i nämnda skrift anfört samt av handlingar, som av finansdepartementet

ställts till utskottets förfogande, har utskottet inhämtat följande.

I enahanda syfte som avses i ovannämnda inlaga till bevillningsutskottet

avlät bolaget den 13 februari 1928 en framställning till generaltullstyrelsen.

I den sistnämnda erinrade bolaget — som i Stockholm har en fabrik för

sammansättning av automobiler — att bolaget importerade dels för nyssnämnda

sammansättningsindustri avsedda sammansättningsdelar, vilka förtullades

efter 12 procent av värdet och angåves till förtullning med anmälan

om industrirestitution, dels ock reservdelar, för vilka tullsatsen utgjorde 15

procent av värdet och som angåves till förtullning med anmälan om handelsrestitution.

Vidare omnämnde bolaget, att leveranser av en del maskinutrustning

för bolagets sammansättningsfabrik blivit försenade, samt anförde,

bland annat, följande:

»För cirka 3 å 4 veckor sedan importerade vi sammansättningsdelar till

bland annat 108 stycken Buick-automobiler, avsedda att monteras vid vår

härvarande fabrik, och anmäldes dessa delar sålunda till industrirestitution,

varför vi vid en eventuell export först måste sammansätta dessa delar till

färdiga automobiler för att åtnjuta restitution. Som vi tidigare nämnt, är

en del av maskinutrustningen försenad, varför vi ej se oss i stånd att inom

rimlig tid sammansätta ifrågavarande delar vid vår fabrik här i Stockholm,

utan äro vi under dessa förhållanden hänvisade till att sända delarna till

vår Köpenhamnsfabrik för sammansättning. Förutsatt att ifrågavarande

delar av oss vid importen anmälts till handelsrestitution hade ju saken

varit klar, men då vi vid denna tidpunkt ej tänkt oss annat än att sammansättningen

skulle ske vid vår fabrik här, stå vi nu inför problemet att

nödgas exportera dessa delar utan att återfå den redan erlagda tullen för

desamma, och att sedan importera samma delar, hopsatta till automobiler

och då åter erlägga tull för dem.

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 7 saml. 31 häft. (Nr ko.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

Andemeningen i landets tullförordningar torde näppeligen vara att ett

dylikt förfaringssätt skall anses riktigt, och är det därför vi måste finna en

utväg att få restitution på den redan erlagda tullen, för att sedan vid importen

av de färdiga vagnarna erlägga tull i vanlig ordning.

Ett förhållande som ytterligare bidrager till att göra denna fråga så vital

för oss, är att ifrågavarande bildelar ej kunna lagras här för montering

längre fram, så snart vår fabrik blir i stånd därtill. Saken är nämligen

den, att nya modeller av dessa bilar utarbetas och utsläppas årligen, varför

en försening i fabrikationen av nuvarande modell har till följd att densamma

av oss måste försäljas till underpris så snart den nya modellen

kommer i marknaden.

Den situation, som genom ovannämnda förhållanden uppstått, kan givetvis

även framdeles på grund av andra orsaker upprepas, varför det för oss

är av synnerligen stor betydelse att en möjlighet öppnas för oss att oberoende

av om varan angivits till industri- eller handelsrestitution exportera

densamma för sammansättning vid någon av våra andra fabriker.

I planläggandet av General Motors svenska fabrik ingick även export av

bilar österut, och då vi beräkna att vår fabrikation för dessa marknader

kommer att utgöra en stor del av vår tillverkning, är det synnerligen nödvändigt

för oss att få största möjliga rörelsefrihet, då i motsatt fall det är

mycket troligt att den svenska fabriken fråntages sina exportmarknader, till

förmån för de fabriker som ligga i från tullsynpunkt mer gynnade länder.

På grund härav anhålla vi att kungl. generaltullstyrelsen ville till Kungl.

Maj:t ingå med förslag till proposition till riksdagen, med anhållan om

sådan ändring av nu gällande förordning att vår industri må under ovannämnda

förhållanden åtnjuta tullrestitution.»

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 februari 1928 avgav därefter

generaltullstyrelsen förslag till viss ändring i gällande tulltaxeförordning.

Ändringsförslaget innefattade, att till § 11 i förordningen skulle såsom ett

nytt moment 4 fogas följande bestämmelse:

»4. Därest vara, som tullbeliandlats enligt rubrik 1098V2. blivit på grund

av hinder för varans användning vid tillverkning av automobiler återutförd

under tullkontroll inom två år efter införseln, må, utan hinder av vad i

mom. 1 sägs, generaltullstyrelsen äga att, där så tinnes skäligt, restituera

för varan erlagd tullavgift.»

Generaltullstyrelsens skrivelse och förslag remitterades till kommerskollegium,

som, med överlämnande av införskaffade yttranden från Sveriges

industriförbund, järnkontoret och Stockholms handelskammare, den 9 mars

1928 avgav utlåtande i ärendet.

Industriförbundet uttalade såsom sin mening, att även andra industrigrenar

med samma berättigande kunde göra anspråk på att komma i åtnjutande

av den för sökandebolaget ifrågasatta förmånen i avseende å tullrestitutions

åtnjutande. Under åberopande härav och med erinran om den

inom finansdepartementet igångsatta revisionen av gällande bestämmelser om

tullrestitution, förordade förbundet, att spörsmålet hänskötes till nämnda

revision. Förbundet tilläde, att, för den händelse det skulle befinnas lämpligt

att tillmötesgå sökandens framställning i vad densamma avsåge redan importerade

bildelar, detta borde ske genom åtgärder, som vidtoges för det speciella

fallet och vilka icke borde tillerkännas prejudicierande betydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40. IS

Järnkontoret åberopade ett av överingenjören i kontoret avgivit yttrande,

i vilket anförts i huvudsak följande.

Vad beträffade de i ansökningen omnämnda, redan importerade bildelarna

syntes det icke vara annat än rimligt, att sökandebolaget vid utförsel av

desamma erhölle restitution. Någon anledning att ur järnhanteringens

synpunkt avstyrka ansökningen i denna del förefunnes icke. Däremot borde

frågan om en författningsändring i syfte att bereda sökandebolaget möjlighet

att även framdeles erhålla tullrestitution i liknande fall hänvisas till

den inom finansdepartementet pågående revisionen av tullrestitutionsbestämmelserna.

Genom bifall till generaltullstyrelsens förslag skulle nämligen

utredningsarbetets resultat föregripas och automobilindustrien komma i en

gynnsammare ställning än andra industrier, för vilka den ifrågavarande

möjligheten att erhålla tullrestitution kunde vara av betydelse.

Stockholms handelskammare uttalade sin anslutning till generaltullstyrelsens

förslag, såsom innebärande en naturlig komplettering av redan förefintliga

bestämmelser.

För egen del anförde kommerskollegium till en början:

I likhet med generaltullstyrelsen finner kollegium, med hänsyn till omständigheterna

i förevarande ärende, skäligt, att den på ifrågavarande sammansättningsdelar

belöpande, enligt tulltaxerubrik 1098 1/3 utgående tull må

restitueras vid eventuell återutförsel.

I fråga om generaltullstyrelsens förslag till ändring i § 11 av tulltaxe.

förordningen yttrade kommerskollegium:

»Denna lösning av frågan skulle otvivelaktigt bereda den nya sammansättningsindustrien

för automobiler önskad frihet i avseende å dispositionen

av hit till riket infört sammansättningsmaterial, som av en eller annan

oförutsedd, lojal anledning icke här kommer till avsedd användning. Lämpligheten

av att åstadkomma detta genom en till det speciella fallet — import

av sammansättningsdelar för automobiler jämlikt rubrik 1098 1/3 —

uteslutande begränsad författningsändring synes dock kunna ifrågasättas.

Visserligen intager det slag av industriell tillverkning, sökandebolaget företräder,

i någon mån en särställning inom tullagstiftningen men denna av

särskilda förhållanden betingade omständighet utgör enligt kollegii mening

icke tillräcklig anledning att genom en speciallagstiftning dessutom bereda

nämnda sammansättningsindustri en förmånligare behandling i tullrestitutionshänseende

än annan industriell verksamhet, och detta så mycket mindre

som Kungl. Maj:t genom beslut den 26 augusti 1927 uppdragit åt särskilda

sakkunniga inom finansdepartementet att verkställa utredning och avgiva

förslag i fråga om revision av bestämmelserna angående tullrestitution,

en utredning varvid frågor av här avsedd beskaffenhet icke lära undgå att

bliva föremål för uppmärksamhet.

Generalltullstyrelsen har även berört det förhållandet, att annan förädlingsindustri

möjligen kunde vara i behov av vissa lättnader i tullrestitutionshänseende,

men intagit den ståndpunkten, att man tillsvidare borde

inskränka sig till åtgärder för tillgodoseende av automobilsammansättningsindustriens

konstaterade behov av ökad restitutionsfrihet.

Kollegium vill i sådant hänseende endast framhålla, att inom vissa

svenska exportindustrier, som föranletts att i utlandet upprätta dotterfabriker

eller ordna nära samarbete med andra utländska företag inom samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

bransch, redan nu kan skönjas ett visst behov av att utan hinder av importtullar

företaga materialtransporter över svensk tullgräns mellan tillverkningsorter

inom och utom landet. Om t. ex. tillverkningen av ett halvfabrikat

under en viss konjunktur och med hänsyn till den svenska fabrikens

tillfälliga arbetsbelastning tillverkas vid ett dotterföretag i utlandet och

levereras till den svenska huvudfirman för att där ingå i en färdigprodukt,

som sedan exporteras, kan eventuell förlust å importtull för halvfabrikatet

elimineras genom ett tullrestitutionsförfarande. Men om av någon fullt

lojal anledning halvfabrikatet icke kan komma till avsedd användning,

kunna uppstå svårigheter av just den art, föreliggande ansökning från

General motors nordiska aktiebolag omförmäler. Att sökandebolaget i det

remitterade ärendet har sin moderfirma i utlandet och närmast avser att

ordna materialtransporter till systerbolaget i ett av våra grannländer, medan

däremot de fall, kollegium åsyftar, avse svensk huvudfirma med dotterföretag

i utlandet, synes endast ägnat att understryka det mindre tillfredsställande

i ett tillmötesgående av ansökningens syfte, utan att samtidigt åtgärder vidtagas

för eu allmän uppmjukning av gällande, otvivelaktigt ganska restriktiva

och osmidiga bestämmelser om tullrestitution.

Ä andra sidan torde icke böra förbises, att allmänna lättnader i här berörda

avseenden kräva en noggrann och försiktig avvägning för att icke berättigade

inhemska industriintressen skola trädas för nära. Särskilt gäller detta

sådana gränsområden mellan industrirestitution och handelsrestitution, vilka

här närmast beröras. Att i en särskild punkt föregripa den pågående allmänna

författningsrevisionen på tullrestitutionsområdet förefaller, ur synpunkten

av de intressen, kollegium har att närmast företräda, i viss mån

betänkligt, i synnerhet som omedelbar åtgärd för förslagets framläggande

för riksdagen erfordras, om åsyftad verkan skall ernås, och tiden alltså icke

medgiver en mera ingående prövning av den tilltänkta författningsändringens

konsekvenser i olika avseenden.

Kollegium kan därför icke för närvarande biträda generaltullstyrelsens

föreliggande förslag om visst tillägg till § 11 tulltaxeförordningen.»

Vidare anförde kollegium, bland annat, följande.

»Då i det speciella fall, varom här är fråga — liksom i eventuellt därmed

jämförliga — starka billighetsskäl synas tala för medgivande av

tullrestitution, men författningarna icke förutsett den uppkomna situationen,

får kollegium emellertid hänvisa till den utvägen, att Kungl. Maj:t, i anledning

av ansökningen, kunde inhämta riksdagens medgivande att förklara

sökandebolaget vid utförsel i oförändrat skick under tullkontroll av ifrågavarande

automobildelar vara berättigat endera återbekomma den vid införseln

erlagda tullen eller, om tullbeloppet ej erlagts, befrias från dess gäldande.

En sådan extraordinär tullrestitution torde icke sakna motstycke,

och kollegium skulle för sin de! icke hava något att erinra mot dess tilllämpning

under föreliggande omständigheter.

Slutligen hemställde kollegium, att det remitterade förslaget till ändring

av § It tulltaxeförordningen för närvarande icke måtte föranleda annan

åtgärd, än att handlingarna i ärendet överlämnades till de inom finansdepartementet

tillkallade sakkunniga för revision av bestämmelserna om tullrestitution

för att av dem tagas i övervägande vid fullgörande av sagda

uppdrag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40. 5

Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat, lmva de handlingar, för vilkas

innehåll nu redogjorts, i överensstämmelse med kommerskollegii hemställan,

från finansdepartementet överlämnats till de sakkunniga, som inom finansdepartementet

hava att enligt erhållet uppdrag verkställa revision av gällande

bestiimmelser angående tullrestitution.

I sin till bevillningsutskottet ställda skrift har General motors nordiska

aktiebolag, efter att hava åberopat vad bolaget hos Kungl. Maj:t anfört

samt omnämnt generaltullstyrelsens förslag och kommerskollegii hemställan,

rörande den sistnämnda anfört följande.

»För vårt vidkommande kan emellertid den av oss begärda författningsändringen

icke utan allvarliga olägenheter ställas på framtiden, enär det

är just nu, vid starten av vår rörelse härstädes, som vi komma i sådana

situationer, att vi nödgas exportera infört material att sammansättas vid

någon av våra övriga fabriker i Europa. Den vid vår härvarande fabrik

utbrutna och i dessa dagar bilagda strejken tvingade oss sålunda att reexportera

avsevärda kvantiteter sammansättningsmaterial till vår fabrik i

Köpenhamn. Då vår rörelse nu fortsättes, torde dock avsevärd tid förflyta

innan fabriken härstädes når den kapacitet som avsetts, och då det på grund

därav svårligen låter sig göra att i förväg exakt avgöra materialåtgången,

torde vi även inom den närmaste framtiden vara nödsakade att återutföra

vissa partier inkomna varor. Sedan arbetare- och andra förhållanden stabiliserats,

så att vårt behov av material med större säkerhet än vad nu är

fallet låter sig beräknas, hoppas vi att endast undantagsvis behöva tillgripa

denna åtgärd.»

Efter mottagandet av den till bevillningsutskottet ställda framställningen

från General motors nordiska aktiebolag utverkade utskottet i grundlagsenlig

ordning Kungl. Maj:ts befallning till ovannämnda sakkunniga att avgiva

yttrande angående framställningen.

I det yttrande, som utskottet numera mottagit av de sakkunniga, hava

dessa till en början anfört följande:

»De möjligheter till tullrestitution, som enligt nu gällande bestämmelser

förefinnas i ovanberörda avseende, innefattas dels i §§ il och 13 tulltaxeförordningen,

dels i förordningen den 13 december 1912 (nr 355) angående

tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av utländsk vara. Av dessa bestämmelser

avser § 13 tulltaxeförordningen att vid utförsel av bär i landet

tillverkade varor bereda möjlighet till restitution av erlagd tull för utländska

råvaror och halvfabrikat, som ingå i dylika varor (s. k. industri - restitntion).

Jämlikt förordningen den 13 december 1912, må handelsidkare, på sätt i

förordningen närmare bestämmes, medgivas rätt att vid återutförsel av

utländsk vara, för vilken han vid införseln behörigen erlagt tullavgift, åtnjuta

restitution (s. k. handelsrestitution).

I § 11 mom. 2 äro angivna vissa undantag från det i mom. 1 av nämnda

paragraf intagna allmänna stadgandet, enligt vilket rätteligen debiterad

och erlagd tullavgift, även om varan återutföres, icke må restitueras.

Med den begränsning bestämmelserna angående tullrestitution erhållit,

kan en industriidkare, åt vilken medgivits riitt till s. k. industrirestitution

och som under åberopande av dylikt medgivande infört råvaror eller halv
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

fabrikat för att därav framställa exportvara, icke komma i åtnjutande av

restitution av den tull, som erlagts för dessa råvaror och halvfabrikat,

därest de utföras i oarbetat skick.

I de skrivelser, som undertecknade fått emottaga i anledning av vårt

uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om revision

av hestämmelserna angående tullrestitution, har framhållits, att denna begränsning

av möjligheterna till restitution av erlagd tull för införda halvfabrikat

varit ogynnsam för industrien. Så har av representanter för den

industri, som sysslar med tillverkning av flygmaskiner, påvisats, hurusom

med hänsyn till flygteknikens snabba utveckling det ofta inträffar, att till

instrumentutrustningen eller flygmaskinen i övrigt hörande artiklar

bliva omoderna och måste utbytas mot andra, som tillfredsställa tidens

anspråk. Vid utförsel av dylik materiel borde tullrestitution medgivas.

En representant för den mekaniska verkstadsindustrien har anfört, att felaktigheter

i metallgods ofta upptäckts först då man börjat bearbeta godset,

varför detsamma måst återutföras. Hava tre månader förflutit från införseln,

är i dylika fall möjlighet till tullrestitution med nu gällande bestämmelser

utesluten.

Särskild anledning att ägna denna fråga uppmärksamhet föreligger i det

förhållandet, att sedan Riksdagen beslutat införa 12 procents värdetull för

delar och tillbehör, avsedda för tillverkning av automobiler (rubrik 109814),

under det att ej särskilt nämnda delar till automobiler i rubrik 1098 äro

upptagna med tull av 15 procent av värdet, för automobiltillverkning avsedda

delar och tillbehör, vilka av en eller annan anledning icke komina

att användas för det ursprungliga ändamålet, icke utan erläggande av tillläggstull

kunna försäljas å den inhemska marknaden. I kungörelse den

27 juni 1927 (nr 227) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av

tulltaxerubriken 109811 A delar och tillbehör för tillverkning av automobiler

föreskrives, att, då hinder uppstår för varans användning vid tillverkning,

för vilken varan förklarats skola användas, tillverkaren skall

anmäla förhållandet för generaltullstyrelsen, »såvida icke varan under

tullkontroll utföres ur riket». Såsom framhålles i den av generaltullstyrelsen

till Konungen ingivna skrivelsen med förslag till ändrad lydelse av

§ 11 tulltaxeförordningen, har det citerade tillägget icke varit avsett att

bereda rätt till tullrestitution, något som, vid det förhållande att hithörande

ämnen äro behandlade i författningar, som beslutats av Kungl. Maj:t

med Riksdagen, icke kunnat ifrågakomma i en av Kungl. Maj:t i administrativ

ordning utfärdad författning. Att Kungl. Maj:t icke redan avgivit

proposition med förslag till sådan ändring av tulltaxeförordningen,

att möjlighet till tullrestitution kunde beredas vid utförsel i ovannämnda

fall, torde bero därpå, att utredning angående revision av tullrestitutionsbestämmelserna

pågår. Frågan har emellertid genom de omständigheter,

som beröras i den skrivelse, General motors nordiska aktiebolag ingivit

till Riksdagens bevillningsutskott, blivit aktuell förr än man haft anledning

förmoda.

Vid utarbetandet av förslag till de nya restitutionsbestämmelser, som äro

avsedda att ersätta nu gällande bestämmelser på området, vilket förslag

inom den närmaste tiden kommer att avgivas, har hänsyn tagits till de

från olika industrirepresentanter framställda önskemålen angående lättnad

i här berörda avseende. Enligt detta förslag skulle sålunda möjlighet,

kunna beredas till restitution av erlagd tull för artiklar, vilka införts i

syfte att användas vid framställning här i landet av exportvara, men be
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40. 7

träffande vilka länder uppstått lör artiklarnas användning för nämnda

ändarna 1. Da emellertid medgivandet av eu dylik lättnad synes böra föregås

av en noggrann undersökning av föreliggande omständigheter, skulle

enligt förslaget medgivandet bliva beroende på prövning av Konungen.

Det förslag angående visst tillägg till § 11 tulltaxeförordningen, som av

generaltullstyrelsen den 20 februari 1928avläts till Kungl. Maj:t i anledfring

av en av ovannämnda bolag till styrelsen ingiven framställning, skiljer

sig från det förslag, undertecknade komma att avgiva, så tillvida att

det förstnämnda i bär förevarande fall skulle bereda möjlighet till tullrestitution

endast för den industri, som idkar sammansättning av automobiler,

under det att enligt vårt förslag denna möjlighet skulle komma all industri

tillgodo. Generaltullstyrelsen har vid avgivandet av sitt förslag anfört,

att det kunde diskuteras, om ej jämväl annan förädlingsindustri borde

* vidare mån, än de starkt restriktiva föreskrifterna i § 11 tulltaxeförordningen

medgave, komma i åtnjutande av förmånen av restitutionsrätt.

Sålunda kunde sadan rätt ifrågasättas för materialier, som ej kunnat användas

för förädling på grund av felaktigheter, vilka först längre tid efter

införseln kunnat upptäckas. Styrelsen, som hade sig bekant, att till de

mom finansdepartementet tillkallade sakkunniga för överarbetning av gällande

bestämmelser rörande tullrestitution framställningar inkommit i sådant

syfte, ansåg emellertid den sålunda framförda frågan vara av sådan

art, att densamma ej borde i nu förevarande sammanhang upptagas till

behandling.»

Efter att hava redogjort för innehållet i kommerskollegii och de av kollegium

hörda sammanslutningarnas yttranden och påvisat, hurusom det behov av

lättnader, som förelåge eller kunde komma att uppstå inom den närmaste

tiden, icke bleve tillgodosett genom handlingarnas överlämnande till de

sakkunniga, hava dessa vidare anfört:

»Av de olika alternativ, som ifrågasatts för att avhjälpa det konstaterade

behovet av en ändring i här berörda avseende, synes det som förutsätter

ett ingripande av Riksdagen i de aktuella fallen vara allt för omständligt

för att kunna förordas. Det må nämligen erinras därom, att det icke är

uteslutet att även andra fall än de nu kända kunna uppstå med enahanda

berättigande, som tillerkänts det nu förevarande fallet.

.Gent emot det av generaltullstyrelsen framlagda förslaget till författningsändring

har, såsom ovan anförts, av bland andra kommerskollegium

anmärkts, att förslaget ensidigt vore inriktat på att tillgodose automobilmdustriens

intresse och att även andra industrier kunde vara i behov av

att komma i åtnjutande av motsvarande förmån. Denna anmärkning giver

anledning till övervägande, huruvida icke det förslag till avhjälpande

av den påvisade bristen i lagstiftningen, vilket, såsom ovan omnämnts, av

undertecknade kommer att med vårt betänkande avgivas, borde underställas

redan innevarande års Riksdags prövning. Såvitt vi kunna finna,

skulle detta förslag undanröja det överklagade förhållandet icke blott för

automobilindustrien utan även för annan industris vidkommande.

Häremot skulle möjligen kunna invändas, dels att det icke vore lämpligt

att ur sitt sammanhang utbryta en detaljbestämmelse och giva densamma

provisorisk giltighet, innan förslaget i dess helhet antagits, dels

ock att framläggandet för Riksdagen av ett förslag, vilket icke blivit

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

prövat av Kungl. Maj:t och ämbetsverken, kunde vara ägnat att ingiva

betänkligheter.

I förstnämnda avseende må emellertid framhållas, att den detaljbestämmelse,

som —- med avvikelse från vad i § 11 mom. 1 tulltaxeförordningen

är stadgat — här ifrågasättes, till sin karaktär icke skiljer sig från de undantagsbestämmelser,

vilka innefattas i mom. 2 av nämnda paragraf.

Ävenledes må framhållas, att denna detalj föreskrift vore avsedd att inordnas

i det förslag till tullrestitutionsbestämmelser, som framdeles kommer

att föreläggas Riksdagen.

Gent emot den senare invändningen kan erinras, hurusom, då förslaget

innebär, att medgivande i av tullrestitution skall vara beroende på prövning

av Kungl. Maj:t, som icke lär underlåta att i förekommande fall inhämta

yttranden från vederbörande ämbetsverk, förutsättning härigenom

är given för en saklig och omsorgsfull prövning av frågorna.

Det torde även kunna vara till viss fördel, att någon tids erfarenhet vinnes

angående tillämpningen av en dylik bestämmelse, innan densamma

kommer att föreläggas Riksdagen till slutligt antagande.

Det synes sålunda som om en förordning med ovan angivet innehåll

skulle tillfredsställa det i framställningen till bevillningsutskottet påvisade

behovet av tullrestitution, samtidigt som åt varje slag av exportindustri

bereddes möjlighet till restitution av tull för eu vara, som införts

för att användas till framställning av exportvara, men beträffande vilken

av särskild anledning hinder uppstått för dess användning för det avsedda

ändamålet och som på grund härav återutförts i oförändrat skick.

Beträffande storleken av de tullbelopp, vilka skulle komma att restitueras,

har från härvarande tullbehandlingsinspektion inhämtats, att tullen

å de varor, som av General motors nordiska aktiebolag införts för att

användas vid bolagets härvarande sammansättningsfabrik men sedermera

under tullkontroll återutförts, uppgår till ett belopp av 55,334 kronor 54

öre. Vidare har från nämnda bolags sida upplysts, att tullbeloppet för

hela den årliga utförselkvantiteten knappast torde komma att överstiga

75,000 kronor. Någon svårighet att fastställa identiteten mellan de införda

och de utförda varorna lär icke förefinnas.

Angående den omfattning, tullrestitutionen kan komma att taga för annan

industri, är svårt att på förhand yttra sig. Tillfälliga omständigheter

kunna givetvis här spela en viss roll. Det torde emellertid kunna antagas,

att denna trafik under normala förhållanden blir jämförelsevis obetydlig,

då de med onulestination av sändningar förenade frakt- och andra transportkostnader

lägga hinder i vägen för mera allmänt utnyttjande av restitutionsmö

jligheterna.»

Slutligen hava de sakkunniga tillstyrkt bevillningsutskottet att föreslå

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

kungörelse angående rätt till restitution av tull för vara, för vars

användning till framställning av exportvara hinder uppstått.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i § 11 mom. 1 i tulltaxeförordningen är stadgat må

restitution av erlagd tull kunna i särskilt fall eller för viss tid medgivas i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

9

fråga om vara, som införts för att här i riket användas vid framställning

av exportvara, men i oförändrat skick återutföres av den anledning, att

hinder uppstått för dess användning för avsett ändamål.

På prövning av Konungen ankommer, huruvida och under vilka villkor

rätt till restitution, som här avses, må åtnjutas.

Denna kungörelse träder i kraft den 1928 och gäller till och

med den 30 juni 1929.

Kungörelsen skall äga tillämpning jämväl i fråga om vara, som införts

före kungörelsens ikraftträdande men efter den 1 januari 1928.

Utlåtandet är undertecknat av herrar Erik Röing och Ture Alsén.

Vid detsamma tinnes fogat följande särskilda yttrande av herr Wilhelm

Göransson.

Undertecknad delar i princip fullständigt den uppfattning, som kommit

till uttryck i ovanstående av herrar Röing och Alsén avgivna yttrande,

men är ej övertygad om, huruvida ändringen lämpligen hör, såsom herrar

Röing och Alsén föreslagit, genomföras omedelbart eller först i samband

med behandlingen av förslaget till nya restitutionsbestämmelser.

I syfte att inom Sverige få till stånd en industri för sammansättning av

automobiler vidtog 1927 års riksdag efter förslag av Kungl. Maj:t vissa

ändringar i tulltaxan. Riksdagen utgick därvid från den uppfattningen,

att en dylik industri skulle vara till avsevärd fördel för landet genom att

dels giva sysselsättning åt svensk arbetskraft och dels bereda avsättning åt

svenska råvaror och åt produkter av inhemsk industri.

Med begagnande av de förutsättningar, som sålunda skapats, bedriver sedan

mitten av februari innevarande år General motors nordiska aktiebolag

i Stockholm en omfattande industri för sammansättning av automobiler.

Under denna verksamhet har nu inträffat, att bolaget på grund av oförutsedda

omständigheter icke kunnat till sammansättning av automobiler

använda vissa partier härför avsedda importerade delar och tillbehör, utan

måst återutföra varorna i oförändrat skick. Jämväl under den närmaste

framtiden anser bolaget liknande fall sannolikt komma att inträffa. Tullrestitution

under sålunda givna förhållanden medgives icke enligt gällande

bestämmelser.

Under behandlingen av den av bolaget med anledning härav gjorda

framställningen om författningsändring har, på sätt av den ovan lämnade

redogörelsen framgår, enighet rått därom, att starka billighetsskäl tala för

medgivande av tullrestitution i dylika fall. De betänkligheter mot avlåtande

av proposition i ämnet till nu pågående riksdag, som uttalats av

kommerskollegium, synas hava hänfört sig väsentligen därtill, att det av

generaltullstyrelsen uppgjorda förslaget till författningsändring begränsade

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 sand. 31 häft. (Nr ko.) 2

JJtslcottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets memorial Nr 40.

sig till den ifrågavarande industrigrenen och lämnade andra liknande krav

på lättnader i fråga om tullrestitution obeaktade.

Sedan nu de inom finansdepartementet anlitade sakkunniga för revision

av bestämmelserna om tullrestitution avgivit utlåtande och därvid

funnit sig kunna framlägga och till antagande förorda ett förslag, som

synes icke blott vara ägnat att tillmötesgå den gjorda framställningen utan

även taga behörig hänsyn till de liknande krav på lättnader, som kunna

väntas framkomma från andra industrier, befinner sig frågan uppenbarligen

i ett helt annat läge än då den förelåg till Kungl. Maj:ts bedömande.

Vid sådant förhållande har bevillningsutskottet icke velat tillmäta avgörande

betydelse åt de betänkligheter, som eljest kunde anses möta mot att

utskottet framlägger förslag i ett på Kungl. Maj:ts prövning alltjämt

beroende ärende.

På sätt av det ovan anförda framgår, bereder de sakkunnigas förslag

tillfälle för alla olika slag av exportindustrier att komma i åtnjutande av

tullrestitution för varor, som införts för att användas till framställning

av exportvaror men vilka, på grund av uppkommet hinder för den avsedda

användningen, återutförts i oförändrat skick. Med hänsyn såväl till den

framställning, som givit anledning till detta bevillningsutskottets memorial,

som ock till de liknande framställningar från olika industriers sida, som

de sakkunniga i sitt utlåtande omnämnt, bar utskottet ansett lämpligt, att

möjlighet till erhållande av tullrestitution under angivna förhållanden redan

nu beredes.

I likhet med de sakkunniga bar utskottet ansett lämpligt, att någon tids

erfarenhet vinnes angående tillämpningen av tullrestitution i sålunda avsedda

fall, innan en bestämmelse i ämnet slutligt införlivas med vår tulllagstiftning.

Under det att de sakkunniga föreslagit, att den nya bestämmelsen

skulle gälla till och med den 30 juni 1929, har utskottet ansett sig

böra förorda en giltighetstid av två år. Även i vissa andra hänseenden

har utskottet ansett lämpligt att vidtaga ändringar i det förslag till hemställan,

som de sakkunniga framlagt.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört ävensom av de sakkunnigas

utlåtande, får bevillningsutskottet, med begagnande av den rätt

att avgiva förslag i bevillningsfrågor som jämlikt § 40 riksdagsordningen

tillkommer utskottet, hemställa,

att riksdagen måtte besluta, att, utan hinder av vad

i § 11 mom. 1 tulltaxeförordningen är stadgat, restitution

av erlagd tull må kunna i särskilt fall eller för viss

tid under villkor, som av Konungen bestämmas, medgivas

i fråga om vara, som efter ingången av år 1928

införts för att här i riket användas vid framställning

av exportvara men i oförändrat skick återutföres på

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets memorial Nr 40. 11

grund av att hinder uppstått för dess användning för avsett

ändamål, samt att vad sålunda beslutats skall lända

till efterrättelse från dag, som Konungen bestämmer,

till och med den 30 juni 1930.

Stockholm den 21 maj 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, friherre Beck-Friis, Björnsson,

Leander*, Jönsson i Boa, Hedlund i Östersund, Bengtsson* i Kullen, Lövgren*

i Nyborg, Björklund, Wahlmark*, Åström, Thorén, Olsson* i Gävle, Henrikson*,

Granath*, Ljunggren och Nilsson i Hörby.

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:342 Skrivelse till Konungen angående rätt till restitution av tull för vara, för vars användning till framställning av exportvara hinder uppstått. a1 i texten