Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45

1928-06-01 · 52 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:45, Bevillningsutskottets betänkande Nr 45

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1928 kl. 6 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1928/1929, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1928/1929 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1928 (bilaga till

1928 års statsverksproposition: inkomsterna), har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan för statsregleringen

vid den nu samlade riksdagen jämte förslag till riksstat ävensom

beräkning av statens inkomster för nästa budgetår. Departementschefen

har därvid anmält, bland annat, riksräkenskapsverkets skrivelse den

15 december 1927 med inkomstberäkning för nämnda budgetår, vilken

skrivelse återfinnes såsom bilaga till nyssnämnda protokollsutdrag.

I sitt anförande till förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen

till en början yttrat sig rörande de allmänna förutsättningarna för statsregleringen

och därvid uttalat sig om det gångna årets konjunkturläge, om

konjunkturutsikterna, om kassafondens ställning och om anslagsbehovens

automatiska förändringar samt därefter övergått till att yttra sig om finansplanen.

Departementschefen har därvid bland annat anfört följande:

»Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande

samt oförändrade taxebestämmelser för de affärsdrivande verken skulle de

beräknade inkomsterna överstiga utgiftsanslagen i riksstatsförslaget för budgetåret

1928/1929 med ungefär 20 miljoner kronor. Detta överskott är

främst att hänföra dels till påräknad högre avkastning av tull- och stämpelmedel

samt av statens domäner dels till den inkomstökning för statsverket,

som blivit en följd av 1927 års malmavtal.

Under sådana förhållanden hava skattesänkningar visat sig genomförbara

utan att äventyra balansen mellan inkomster och utgifter. Då vår inkomstoch

förmögenhetsskatt, särskilt med hänsyn till den i Sverige mycket betungande

kommunala skattebördan, måste betecknas såsom hög samt en

sänkning av denna skatt bör vara ägnad att stimulera företagsamheten och

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 sand. 35 häft. fNr bo.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

stärka vår konkurrenskraft i förhållande till utlandet, har jag funnit mig

böra förorda, att skattens procenttal sänkes från 160 till 150, vilket betyder,

att den enligt det förra procenttalet beräknade inkomsten av ifrågavarande

skattekälla minskas med omkring 9.4 miljoner kronor. Vidare vill jag förorda,

att sockerskatten, som drabbar en för hela folket viktig konsumtionsartikel,

och som nu utgår med 8 öre för kilogram, sänkes till hälften, varigenom

utbytet av denna skatt, eljest beräknat till 16.5 miljoner kronor,

skulle nedgå till 8.2 5 miljoner kronor. Återstoden av överskottet har i

budgetförslaget disponerats på så sätt, att den med gällande taxebestämmelser

antagliga nettoavkastningen från statens järnvägar reducerats med motsvarande

belopp. Reduktionen har motiverats av önskvärdheten att så vitt

möjligt redan under någon del av det kommande budgetåret genomföra

ifrågasatt sänkning av järnvägarnas godstaxor och vidtagits för att möta

därav sannolikt föranledd minskning av inkomsterna på godstrafiken.»

I det följande kommer utskottet att vid behandlingen av de särskilda

bevillningarna lämna redogörelse för innehållet i riksräkenskapsverkets

ovannämnda skrivelse samt för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

föreslagit ävensom för vad föredragande departementschefen för egen del

anfört.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten

hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten —

utgjort:

Budgetåret 1923/24 ........

Beräknad

inkomst

kronor

........ 124,000,000

Behållen

inkomst

kronor

135,718,956

Stegring —

Nedgång —

kronor

» 1924/25 ........

......... 133,000,000

138,514,666

+ 2,795,710

» 1925/26 ........

......... 137,000,000

144,265,840

+ 5,751,174

» 1926/27 ........

......... 139,000,000

143,870,552

— 395,288

» 1927/28 ........

......... 147,000,000

—

—

Beträffande nedgången av inkomstskatten mellan budgetåren 1925/26 och

1926/27 torde böra erinras, att densamma föranletts av sänkning av procenttalet

för skattens grundbelopp. Detta procenttal, som för åren 1921—1924

utgjorde 175, sänktes nämligen för år 1925 till 170 och har därefter enligt

beslut av 1926 och 1927 års riksdagar utgjort 160.

Departementschefen liar till en början rörande förevarande inkomsttitel

anfört följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 3

»Under rubriken ''skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse’ återfinnes

såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten

för åren 1923, 1924, 1925 och 192(i har inom finansdepartementet

tillämpats eu metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga

till 1923 års statsverksproposition. För ar 1927 samt för innevarande år

har motsvarande beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån

verkställts av riksräkenskapsverket. Efter framställning av sistnämnda

verk har statistiska centralbyrån på grundval av de dit inkomna uppgifterna

angående 1927 års skattetaxeringar överlämnat den vid riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning — — — fogade sammanställningen ''beräkningar

angående 1927 års skattetaxeringar’ k Denna sammanställning är utarbetad

efter i huvudsak samma grunder som den vid 1927 års statsverksproposition

fogade tabellen ''beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar’ (Inkomsterna,

bilaga II sid. 67).

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns sammanställning rörande

1927 års taxeringar har riksräkenskapsverket beräknat det antagliga utfallet

av 1928 års taxeringar, för vilka i stort sett, såsom jag i det föregående påpekat,

inkomstförhållandena under år 1927 äro grundläggande. Vid beräkningen

hava vissa höjningar vidtagits av de i sammanställningen ingående

detaljsiffrorna.

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1927 och de av riksräkenskapsverket

verkställda taxeringsberäkningarna för år 1928 ter sig sålunda :

Inkomst av fast egendom................

» » kapital............................

» » arbetsanställning m. m.

» » rörelse eller yrke eller

19-27

Milj. kr.

658.4

449.7

3,539.8

1928

Milj. kr.

652

461

3,630

Stegring ( + ) eller

minskning (—)

Milj. kr. %

— 6.4 — 1.0

+ 11.3 + 2.5

+ 90.2 + 2.5

eljest ........................

885.7

915

+ 29.3

+ 3.3

Summa uppskattad inkomst

5,533.6

5,658

+ 124.4

+ 2.2

Avdrag .............................................

607.6

622

+ 14.4

+ 2.4

Återstod 4,926.0

5,036

+ llO.o

+ 2.2

Vbo av den taxerade förmögenheten

250.0

255

+ 5.o

+ 2.0

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

taxerat belopp ..............................

5,176.o

5,291

+ 115.0

+ 2.2

Utnyttjade orts- och familjeavdrag

2,827.6

2,875

+ 47.4

+ 1.7

Beskattningsbart belopp ................

2,348.4

2,416

+ 67.6

+ 2.9

Därav:

a) Enskilda skattskyldiga................

1,888.4

1,940

+ 51.6

+ 2.7

b) Aktiebolag m. fl.........................

460.o

476

+ 16.o

+ 3.5.»

Sammanställningen åtföljer detta betänkande såsom bilaga A

s. 4 Kontrollera mot PDF

Biksräken
skapsverket.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

De av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna har ämbetsverket

motiverat på följande sätt:

»Inkomsten av jordbruksfastighet torde på grund av årets dåliga skörderesultat

få något sänkas för de enskilda skattskyldiga. Medan siffran för

dessa mellan taxeringarna 1926 och 1927 stigit från 403.2 till 415.6 miljoner

kronor, torde försiktigheten nu kräva en nedsättning till förslagsvis

405 miljoner kronor. För aktiebolagen har enligt statistiska centralbyråns

uträkningar siffran sänkts med 1 miljon kronor i jämförelse med 1926 års

taxering till 31 miljoner kronor. För 1928 års taxering torde en avjämning

till 30 miljoner kronor vara tillfyllest.

Jämväl beträffande aktiebolagens inkomster av annan fastighet än jordbruk

har redovisats en nedgång, från 63.6 till 61.8 miljoner kronor. För

de enskilda har av centralbyrån upptagits eu inkomstsiffra av 150 miljoner

kronor eller 6 miljoner kronor mera än det för 1926 års taxering beräknade

beloppet. För nästa års taxering torde inkomsten för bolagen kunna bibehållas

vid i avjämnat tal 62 miljoner kronor, medan för enskilda siffran

lärer kunna höjas till förslagsvis 155 miljoner kronor.

Inkomsten av kapital har för enskilda skattskyldiga ej stigit fullt så

mycket, som riksräkenskapsverket i fjor antog. Den inträdda stegringen

från 393.2 till 407.7 miljoner kronor är dock betydligt starkare än mellan

1925 och 1926 års taxeringar. Nu synes man få räkna med en något

mindre ökning, lämpligen till 418 miljoner kronor. Aktiebolagens inkomster

av kapital har enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökats — på sätt

i fjor beräknades — från 40 till 42 miljoner kronor. På denna post synes

man kunna antaga en stegring till 43 miljoner kronor.

Inkomsten av arbetsanställning utvisar en höjning från 3,461.4 till 3,539.8

miljoner kronor eller praktiskt taget samma ökning, som riksräkenskapsverket

på grundval av 1926 års taxering förra året antog. På grund av

den under 1927 obestridligen ökade arbetstillgången torde en väl så stark

höjning som nästlidet år här kunna förordas. Riksräkenskapsverket föreslår

fördenskull en beräkning av posten ifråga till 3,630 miljoner kronor.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke har den senaste taxeringen

givit utslag i olika riktningar för enskilda och för bolag. Medan för de

enskilda ökningen på denna post mellan 1925 och 1926 års taxeringar var

praktiskt tagen ingen eller från 488.9 till 489.1 miljoner kronor, vadan

endast en avjämning till 490 miljoner kronor i fjor beräknades, har nu en

stegring inträtt till 502.4 miljoner kronor. Och under det att för bolagen

i fjor kunde konstateras en höjning med 28.7 miljoner kronor, som dock av

riksräkenskapsverket försiktigtvis för 1927 års taxering nedräknades till

17.6 miljoner kronor, har i verkligheten denna post stannat vid en ökning

av 10.9 miljoner kronor, motsvarande ett inkomstbelopp av 383.s miljoner

kronor. Omläggningen av tobaksmonopolbolagets vinstpolitik torde härvid

hava varit av ej ringa betydelse. Det har vidare på sakkunnigt håll antagits,

att en medverkande orsak till den minskade stegringen kan vara att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

finna däri, att bolagen alltmera inriktat sig på konsolidering och alltså i

möjligaste mån använt sina inkomster för avskrivningar, medan den redovisade,

beskattningsbara vinsten hållits nere liksom utdelningen till aktieägarna.

Då den konjunkturförbättring, som inträtt under 1927, bör

komma till uttryck — utom beträffande arbetsinkomsterna — på inkomsterna

av rörelse eller yrke, bör otvivelaktigt en stegring här beräknas. För de

enskilda har riksräkenskapsverket härvid antagit ungefär samma ökning,

som senast konstaterats, eller till 515 miljoner kronor. För bolagen torde

kunna räknas med en något större stegring eller till 400 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten skulle härigenom komma att

uppgå till 5,658 miljoner kronor, därav 5,123 för enskilda och 535 för bolag.

Motsvarande siffror för 1927 års taxeringar äro 5,533.6, 5,015.5 samt 518.1.

I fråga om avdragsposterna har beloppet för sådana avdrag, som omförmälas

i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å

gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier

m. m. — av riksräkenskapsverket höjts från 242.6 miljoner till 248 miljoner

kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en av

statistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 334 miljoner

kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för

värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. in., hava bibehållits vid

40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet har redan på grund av stegrade aktievärden

ökats ej obetydligt. Riksräkenskapsverket har beräknat sextiondedelen av

den taxerade förmögenheten till 255 miljoner kronor mot 250 miljoner

kronor vid innevarande års taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet

med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda

till 4,815 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 476 miljoner

kronor eller tillsammans 5,291 miljoner kronor. Från det nu angivna

beloppet för enskilda skattskyldiga skola avgå orts- och familjeavdrag, vilka

avdrag beräknats höjda från 2,827.6 till 2,875 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1928 års taxering hava sålunda beräknats

till 1,940 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 476 miljoner

kronor för aktiebolag m. fl. eller tillsammans till 2,416 miljoner kronor.»

Departementschefen har, efter att hava förklarat, att han i stort sett funne

de av riksräkenskapsverket sålunda angivna synpunkterna hållbara och de

utvecklade skälen för de av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna

väl grundade, vidare anfört:

»Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial, är storleken av inkomsten

av arbetsanställning m. m. i väsentlig mån avgörande för utfallet

av inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna inkomstpost har i riksräkenskapsverkets

beräkning höjts med något högre belopp än motsvarande inkomst

enligt 1926 års taxering ökat vid 1927 års taxering. Den beräk
-

Departements
chefen.

(Forts.)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nade stegringen för 1928 års taxering utgör endast 2.5 procent av ifrågavarande

inkomstposts totalbelopp. Med hänsyn till den under år 1927 obestridligen

ökade arbetstillgången synes den av riksräkenskapsverket antagna

böjningen av inkomsten av arbetsanställning m. m. vara mycket försiktigt

beräknad.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala

beskattningsbara beloppen liöjts med 2.9 procent. För enskilda skattskyldiga

har höjningen beräknats till 2.7 procent och för

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket

härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1927 för enskilda skattskyldiga uppgått till

5.8 7 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.81 procent av de beskattningsbara

beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet,

med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning

även för 1928 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att

i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år

1928 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 155.8 miljoner kronor

Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/1929 anser riksräkenskapsverket

med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren

böra beräknas till omkring 96.5 procent av sistnämnda belopp eller 150.35

miljoner kronor.

Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet

från senast fastställda 160 procent till 150 procent, nedgå förut angivna

medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.5 0 procent och för aktiebolag

in. fl. till 8.2 6 procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade

skatten för år 1928 uppgå till 106.7 miljoner kronor för enskilda och

39.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 146.0

miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/

1929 skulle alltså, under antagande att 96.5 procent av den debiterade

skatten inflyter, komma att uppgå till 140.9 miljoner kronor.

Beträffande detaljberäkningarna angående 1928 års skattetaxeringar

tillåter jag mig i övrigt hänvisa till en på grundval av riksräkenskapsverkets

uppgifter upprättad tabell, vilken såsom bilaga — — — torde få

fogas till dagens statsrådsprotokoll b

Rörande det ekonomiska livet under år 1927, vars inkomstförhållanden

som nämnt äro grundläggande för utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten

under nästkommande budgetår, har jag i det föregående erinrat,

att under större delen av året en uppåtgående tendens tydligt framträtt.

I betraktande härav synes mig nyssnämnda siffra 140.9 kunna avrundas

uppåt och avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten —

även om hänsyn tages till det mindre belopp, som å ifrågavarande titel

kan komma att åtgå i restitutioner av B-skatt å aktiebolag m. fl. — böra

beräknas till ett belopp av 141 miljoner kronor.

1 Tabellen åtföljer detta betänkande såsom bilaga B.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 7

I efterföljande tablå bär beräkning verkställts angående storleken för

tiden från och med år 1922 av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten

(exkl. B-skatten) skulle hava influtit, därest skatten under

hela perioden utgått med 150 procent av grundbeloppet. I tablån har härvid

skattesumman för budgetåret 1927/1928 beräknats på grundval av de i

bilaga 1 — — — till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning angivna skattebelopp,

sedan dessa omräknats under antagande att 96.5 procent av de

debiterade beloppen komma att inflyta.

b u (1 g e t å r

1922 .............................................................

1923/1924 ...................................................

1924/1925 ...................................................

1925/1926 ..................................................

1926/1927 ..................................................

1927/1928 ...................................................

1928/1929 ...................................................

Summa skatt

Miljoner

kronor

Höjning (-}-) eller

minskning (—) från

föregående år

Miljoner kronor °

147.6

116.3

- 31.3

21.2

118.7

-f- 2.4

+

2.1

127.3

-f- 8.6

+

7.2

134.9

+ 7.6

+

6.o

137.o

+ 2.1

+

1.6

141.0

+ 4.o

+

2.9

Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten

från och med budgetåret 1924/1925 oavbrutet i avsevärd grad förbättrats.

Det av mig beräknade beloppet för den under budgetåret 1928/

1929 påräkneliga inkomst- och förmögenhetsskatten innebär enligt tablån

en ökning från närmast föregående budgetår med 2.9 procent, medan motsvarande

stegring för budgetåret 1925/1926 uppgått till 7.2, för budgetåret

1926/1927 till 6.0 och för budgetåret 1927/1928 till 1.6 procent.

I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas

till 141 miljoner kronor.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl. Maj:t Statsverksdels

föreslagit riksdagen att besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för vr°P0Sltl0/nen.

år 1928 skall utgå med 150 procent av de i 19 § i förordningen om inkomstocli

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit ifrågavarande

inkomsttitel till 141,000,000 kronor i det i statsverkspropositionen intagna

förslaget till riksstat.

I en inom första kammaren av herr Bärg väckt motion, nr 105, har Motion i. 105

hemställts, »att riksdagen måtte besluta dels att avslå Kungl. Maj:ts förslag av herr Bär(Jom

sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten, dels ock att sockerskatten

helt avskaffas».

Beträffande motiveringen för de av motionären framställda yrkandena får

utskottet hänvisa till motionen.

1 Bilagan åtföljer detta betänkande såsom bilaga A.

s. 8 Kontrollera mot PDF

P. M. från

finansd ep artementet.

Utskottet.

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Rörande utfallet av 1928 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

har utskottet från finansdepartementet mottagit följande, den 24 maj 1928

dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden

föreligga härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha

uppgifter inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms

stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar

rörande taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag

hava dock underkastats särskild undersökning.

Aktiebolag

Övriga

Beskattningsbart belopp,

miljoner kronor:

Stockholm .....................

254.9

553.0

Göteborg.........................

75.2

153.6

Malmö..........................

23.2

75.6

Övriga städer med mer än 15,000 invånare .......

61.4

284.7

Städer med mindre än

15,000 invånare ..............

35.3

258.8

Samtliga städer

450.0

1,325.7

Landsbygd .........................

52.2

608.9

Hela riket

502.2

1,934.6

Beräknad skatteprocent i

medeltal ............................

8.2 6 %

5.50 %

Uträknad skatt, miljoner

kronor ...............................

41.5

106.4

147.9

Härav beräknas inflyta 96 procent eller miljoner

kronor ........................................................................... 142.0

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 150 procent å skattens grundbelopp.

»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1927 och första kvartalet

1928 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit följande

uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvartalet 1928

Influtet................kr. 6,499,333:8 2 141,804,797:9 9 148,304,131:81 3,237,445:6 6

Utgifter för in
komsttiteln

.... » 829,453:4 9 942,022:6 3 1,771,476:12 1^241,740:5 6

Behållen inkomst kr. 5,669,880:3 3 140,862,775:3 6 146,532,655:69 1,995,705: i o.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har i skatt

å inkomst och förmögenhet under april 1928 i behållen inkomst influtit

858,769 kronor 68 öre.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 9

Den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- oeh förmögenhetsskatten,

vid vilken beräkning förutsatts att skatten bestämmes

att för år 1928 utgå med 150 procent av de i 19 § förordningen om inkomst-

och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet, med

stöd av ovan införda, inom finansdepartementet upprättade promemoria

rörande utfallet av 1928 års taxering, ansett sig kunna höja med 1 miljon

kronor eller till 142 miljoner kronor.

Enligt vad statsutskottet rörande budgetställningen meddelat erfordras

för täckande av sådana av riksdagen beslutade utgifter, vilka skola bestridas

av andra statsinkomster än lånemedel, utöver för statsregleringen

eljest beräknade inkomster, ytterligare 10.2 5 miljoner kronor. Av skäl,

som bevillningsutskottet i detta betänkande angiver, har utskottet funnit

numera tillgängliga uppgifter giva tillräckligt stöd för, förutom den höjning

av inkomst- och förmögenhetsskatten med 1 miljon kronor om vilken

nyss nämnts, jämväl följande höjningar av de av Kungl. Maj:t föreslagna

beräkningarna, nämligen av stämpelmedlen med 3 miljoner kronor, av

tullmedlen med 6 miljoner kronor och av sockerskatten med 0.2 5 miljoner

kronor. Samtliga av utskottet förordade höjningar uppgå sålunda till

nyssnämnda erforderliga belopp, 10.2 5 miljoner kronor. Vid angivna förhållanden

har utskottet funnit det statsflnansiella läget medgiva skattesänkningar,

motsvarande i statsverkspropositionen föreslagna belopp.

Vidkommande frågan om skattesänkningarnas fördelning å den direkta

skatten och konsumtionsskatterna har utskottet icke ansett skäl föreligga

att för närvarande frångå vad vid de senaste årens skattesänkningar av

riksdagen tillämpats, nämligen att sänka den direkta beskattningen och

konsumtionsbeskattningen med ungefärligen lika belopp. Utskottet har

sålunda, med avstyrkande av motionen nr 105 i första kammaren i vad

densamma angår inkomst- och förmögenhetsskatten, funnit sig kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om nedsättning till 150 av det procenttal

av inkomst- och förmögenhetsskattens grundbelopp, efter vilket denna

skatt utgår.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skatteprocenten samt med

avslag å motionen I: 105 av herr Bärg, i vad densamma

avser nämnda procent,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1928 skall utgå med 150 procent av de i 19 § i för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken
skapsverket.

Statsverkspro
positionen.

TJtskottet.

ordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade

grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1928/1929 beräknas

till ................................ kronor 142,000,000.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksräkenskapsverket har till eu början beträffande förevarande inkomst
-

titel lämnat följande uppgifter:

Beräknad

Behållen

Stegring -j-

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24

3,000,000

3,586,674

—

» 1924/25 .....................

3,000,000

3,520,829

— 65,845

» 1925/26 .....................

3,400,000

3,630,054

+ 109,225

» 1926/27 ......................

..... 3,500,000

3,741,692

+ 111,638

» 1927/28 ......................

..... 3,750,000

—

—

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Denna titel motsvaras å riksstatens utgiftssida av det under sjunde huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget »Bidrag till landsting och städer, som

icke deltaga i landsting» (1927/28 VII D 3).

Enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter har ifrågavarande

skatt i taxeringslängderna för 1927 debiterats med 4,057,394 kronor mot

3,948,546 kronor år 1926.

En jämförelse mellan den år 1926 debiterade och under budgetåret 1926/27

influtna bevillningen ger vid handen att den influtna bevillningen uppgår

till 94.7 procent av den debiterade. Utgår man från ungefär samma relationstal

mellan den år 1927 debiterade och den under budgetåret 1927/28

inflytande bevillningen, kan den sistnämnda antagas komma att uppgå till

cirka 3,840,000 kronor. I jämförelse med föregående budgetår skulle detta

innebära en stegring på omkring 100,000 kronor. Även om stegringen för

budgetåret 1928/29 kommer att stanna vid ett något lägre belopp, anser sig

riksräkenskapsverket dock kunna tillstyrka, att för nämnda budgetår inkomsterna

å förevarande titel beräknas till 3,900,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 3,900,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens

förslag till riksstat.

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för

år 1927 och första kvartalet 1928 erhållit följande uppgifter:

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

l:a halvåret 1027 2:a halvåret 1927 1927, hela året

Mutet kr. 296,901:63 3,593,687:5 3 3,890,589:16

Utgifter för inkomsttiteln

» 12,737:35 11,555:82 24,293:1 7

Behållen inkomst kr. 284,164:2 8 3,582,131:71 3,866,295:9 9

l:a kvart. 1928

136,886: 2 4

9,679: 9 4

127,206: so.

I enligt med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst måtte

för budgetåret 1928/1929 beräknas till kronor 3,900,000.

3:o.

Utskiftningsskatt.

Rörande upptagande å riksstaten av förevarande inkomsttitel har riks- Siksräkenräkenskapsverket

anfört följande: skapsverket.

»Utskiitningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321)

skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband

med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar

tillgångar, på sätt i förordningen stadgas till staten erlägga skatt

(utskiftningsskatt) å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att

anse såsom återbäring av tillskjutet belopp. Å sålunda bestämt beskattningsbart

belopp skall utskiftningsskatt utgå med fem kronor för varje fullt

hundratal kronor därav.

Ifrågavarande beskattningsform är helt ny, och riksräkenskapsverket saknar

material för att bedöma, om skatten kommer att giva någon avkastning budgetåret

1928/29. För att emellertid eventuellt inflytande skatt från början

skall bliva förd å rätt titel, bör utskiftningsskatten uppföras å den nya

riksstaten. \ ad skattens belopp angår, har riksräkenskapsverket ansett sig

kunna---upptaga titeln till förslagsvis 100,000 kronor.»

1 statsverkspropositionens förslag till riksstat har närmast efter inkomst- Statsverksprotiteln

bevillning av fast egendom samt av inkomst upptagits utskiftnings- positionen.

skatt såsom ny inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet,

100,000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten utskiftningsskatt utskottet.

upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet får förty hemställa,

att i riksstaten för budgetåret 1928/1929 måtte under

egentliga statsinkomster, skatter, upptagas följande inkomsttitel

sålunda:

utskiftningsskatt, bevillning............... kronor 100,000.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Jtiksräken
skapsverket.

Statsverkspro
positionen.

Utskottet.

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Biksräkenskapsverket bär anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.

Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 (nr 128) erläggas av vissa handlande och liandelsexpediter

samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även

föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.

De beräknade och behållna inkomsterna av dessa avgifter hava utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ..................

................. 350,000

487,820

—

» 1924/25 ..................

................. 350,000

510,869

23,049

» 1925/26 .................

.................. 450,000

522,514

11,645

» 1926 27 .................

............... 500,000

528,197

5,683

» 1927/28 ................

.................. 500,000

—

—

Under månaderna juli—oktober 1927 hava influtit 175,347 kronor mot

173,052 kronor under motsvarande tid föregående år. En stegring i jämförelse

med föregående budgetår gör sig alltså märkbar, dock icke så betydande

att den torde böra föranleda någon höjning av inkomsttiteln i fråga.

Biksräkenskapsverket har fördenskull — —- — uppfört bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp eller 500,000

kronor.»

Ifrågavarande inkomsttitel har i statsverkspropositionen upptagits med

det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 500,000 kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna

inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 visar följande ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet ................ kr. 287,106:9 8 244,281:91 531,388:8 9 137,983:04

Utgifter för inkomsttiteln

» 221: 50 8,933: 7 6____ 9,155: 2 6 _____197: 2 4

Behållen inkomst kr. 286,885:4 8 235,348:15 522,233:6 3 137,785:8 0.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till ............................................................. kronor 500,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

13

5:o.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket liar anfört:

»Stänipelmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna å

denna titel hava uppgått till:

Budgetåret 1923/24...........

Beräknad

inkomst

kronor

......... 48,000,000

Behållen

inkomst

kronor

41,658,844

» 1924/25 ..........

......... 40,000,000

45,813,768

» 1925/26 ..........

......... 44,000,000

43,768,031

» 1926/27...........

......... 45,000,000

46,457,829

» 1927/28...........

......... 49,000,000

—

Stegring -f

Nedgång —

kronor

+ 4,154,924

— 2,045,737

+ 2,689,798

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de

stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, hava dessa belopp under

åren 1923—1926 utgjort:

1923

1921

1925

1926

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till lagfartsprotokol- let ...........................................

9,540,488

8,914,422

9,777,903

9,032,407

Handlingar till intecknings- och

tomträttsprotokollen ...........

1,464,806

1,252,191

1,743,154

1,314,384

Handlingar till äktenskapsför- ord sprotokoll ........................

26,170

27,550

28,251

28,790

Handlingar till boupptecknings- protokoll:

Bouppteckningar................

12,492,567

14,995,654

15,339,581

14,883,316

Testamenten, till vilka hän- syn ej tagits vid boupp- teckningens stämpelbe- läggning ........................

189

2,061

320

137

Avhandlingar om lösöreköp

81,198

62,303

62,659

45,143

Till länsstyrelserna avgivna de- klarationer om gåva ............

1,926,124

577,264

838,746

664,642

Summa kronor

25,531,542

25,831,445

27,790,614

25,968,819

Av de i förestående statistik ingående beloppen äro avgifterna för bouppteckningar

och testamenten samt deklarationerna om gåva ävensom de i

beloppen för rubriken ''handlingar till lagfartsprotokollet’ ingående stämpel
-

liiksräken
skapsverket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

avgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom att hänföra

till arvsskatt och skatt för gåva.

Sammanlagt hava sistnämnda båda skatter belöpt sig till:

år 1923

» 1924

» 1925

» 1926

kronor 14,552,983

» 15,700,613

» 16,431,233

» 15,983,881

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 11 november

1927 har generalpoststyrelsen meddelat, att de från styrelsen månad för

månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1926 samt intill

utgången av oktober månad 1927 i avrundade tal uppgått till i nedanstående

tabell angivna belopp. I tabellen har även intagits det belopp, som generalpoststyrelsen

antagit bliva levererat under november månad 1927.

c

A r

9 2 6

1

År 19 2

Månad

Uppbörd

Uppbörd

Uppbörd

Uppbörd

Ökning (+)

per månad

per kvartal

per månad

per kvartal

resp. minsk-

miljoner

miljoner

miljoner

miljoner

ning (—) från

kronor

kronor

kronor

kronor

år 1926 i %

| Januari ........................

4.27

3.49

1

i Februari ....................

4.37

4.22

Mars ............................

2.50

11.14

3.02

10.73

— 3.7

April ............................

4.40

4.53

Maj................................

5.04

5.92

Juni ............................

2.88

12.32

3.46

13.91

+ 12.9

, Juli ............................

3.87

4.41

Augusti ........................

4.56

5.48

! September....................

2.22

10.65

3.0 7

12.96

+ 21.7

Oktober ........................

2.98

6.91

November ....................

4.64

4.89

December ....................

2.89

10.51

—

—

Hela året

44.62

Januari — november ....

41.73

—

49.40

+ 18.4

Beträffande den påfallande stora stegringen av stämpelbeloppet under

oktober 1927 vid jämförelse med motsvarande månad år 1926 har generalpoststyrelsen

meddelat, att densamma har sin grund bland annat däri, att

två firmor inbetalat sammanlagt ungefär 2,130,000 kronor för stämpelbeläggning

av aktier samt att ett arvsskattebelopp av 780,000 kronor influtit.

Under erinran, att stämpeluppbörden i riksstaten för budgetåret 1927/28

är upptagen till 49 miljoner kronor, av vilket belopp 3 miljoner kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 15

hänföra sig till av 1927 års riksdag beslutad höjning av lottsedelsstämpeln,

har generalpoststyrelsen i skrivelse den 4 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet,

an fört följande rörande stämpelinkomsterna under budgetåret

1928/29:

''Stämpeluppbörden är givetvis vansklig att beräkna längre tid i förväg,

så nära beroende som den är av konjunkturväxlingarna. Det vill emellertid

synas, som om viss anledning förefinnes att nu räkna med en något

högre stämpeluppbörd för budgetåret 1927—1928 än som tidigare antagits.

Inkomsterna av aktiestämplingen komma nämligen, på grund av de stora

nyemissioner, som gjorts av ett par företag, att uppgå till högre belopp än

som förut kunnat beräknas. Detta torde dock böra anses såsom en enstaka

företeelse. I alla händelser synes försiktigheten bjuda, att icke för budgetåret

1928—1929 räkna med motsvarande inkomst av aktiestämplingen. Emellertid

har, även om de sistnämnda inkomsterna samt de ökade inkomsterna

på grund av lottsedelsstämpelns höjning frånräknas, stämpeluppbörden hittills

under år 1927 visat någon stegring vid jämförelse med uppbörden under

motsvarande tid år 1926. På grund härav synes man hava fog för ett antagande,

att den så att säga normala stämpeluppbörden skall undergå en

ytterligare höjning under budgetåret 1928—1929. Under förutsättning att

nuvarande stämpelavgifter bibehållas oförändrade, synes fördenskull stämpeluppbörden

under sistnämnda budgetår kunna kalkyleras till 50 miljoner

kronor.’

I ovanberörda skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1927

har generalpoststyrelsen meddelat, att förhållandena efter avgivandet av

forenämnda skrivelse den 4 oktober icke givit generalpoststyrelsen anledning

att frångå vad i skrivelsen anförts i fråga om beräkningen av stämpelmedelsintäkterna

under budgetåret 1928/29. Dessa hava sålunda av generalpoststyrelsen

beräknats under förutsättning av i någon mån uppåtgående

konjunkturer för handel och näringar.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel,

som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd

utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituei’ats genom statskontoret,

42,906,967 kronor för budgetåret 1925/26 samt 45,764,598 kronor för budgetåret

1926/27. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel

jämte ränta, som inflyter i de fall, dä anstånd med stämpelskattens

erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om

arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har

under budgetåren 1925/26 och 1926/27 — efter avdrag av restitutioner —

utgjort respektive 861,064 och 693,230 kronor.

Vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelavgiften hava

vidtagits, bland annat genom förordning den 11 juni 1926 (nr 205), den 20

maj 1927 (nr 166) och den 2 augusti 1927 (nr 336). Med undantag för

den förhöjda lottsedelsstämpeln, som enligt vad i det föregående anförts,

beräknats öka uppbörden med 3 miljoner kronor, synas ändringarna icke

vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver tagas vid inkomsttitelns

beräkning. Framhållas må även att riksräkenskapsverket utgått

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Statsverkspro
positionen.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

från en fortsatt tillämpning av såväl förordningen den 17 maj 1923 (nr 113)

om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller

införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den

30 juni 1928 enligt i år given förordning (nr 46), som ock förordningen den

27 juni 1927 (nr 225) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i

förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Bortses från såväl den inkomstökning, vilken följt av höjningen av stämpelavgiften

för lottsedlar, som den tillfälliga inkomsten av de utav generalpoststyrelsen

särskilt berörda stämpelbeläggningarna, erhålles för månaderna

juli—november 1927 ett inkomstbelopp omkring 2.3 miljoner kronor högre

än för motsvarande tid 1926. Under sådana förhållanden kan riksräkenskapsverket

icke räkna med lägre inkomstökning — frånräknat lottstämpelmedlen

— för hela innevarande samt nästkommande budgetår än 2.5 miljoner

kronor. Med utgångspunkt från de under budgetåret 1926/27 influtna

stämpelmedlen och under förutsättning att höjningen av lottstämpeln inbringar

det ovan angivna beloppet, skulle alltså stämpelmedlen för budgetåret

1928/29 komma att uppgå till 52 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsttiteln stämpelmedel för nästkommande

budgetår beräknas till 52,000,000 kronor.»

Efter att hava omförmält riksräkenskapsverkets beräkning av stämpelmedlen

och de förutsättningar, från vilka ämbetsverket vid sin beräkning

utgått, har departementschefen för egen del anfört följande:

»Då sistlidet års riksdag icke biträdde det då framlagda förslaget om nedsättning

till hälften av fondstämpelavgiften vid köp och byte av aktier,

anser jag mig ej nu böra ifrågasätta förnyande av detsamma. Jag har

sålunda utgått från fortsatt tillämpning av gällande fondstämpelsatser och

torde senare få för Kungl. Maj:t anmäla fråga om proposition i ämnet. Vad

angår den särskilda stämpelavgiften för vissa lyxvaror förutsätter jag likaledes,

att förordningen ifråga förlänas fortsatt giltighet under nästkommande

budgetår, varom jag senare anmäler förslag. Det belopp, som denna stämpelskatt

inbringar, är emellertid så obetydligt, att skattens bortfallande icke

synes behöva påverka beräkningen av inkomsttiteln i dess helhet.

På nu anförda skäl och då jag ej har något att erinra emot riksräkenskapsverkets

beräkning av förevarande inkomsttitels avkastning, hava stämpelmedlen

i riksstatsförslaget uppförts med det av verket förordade beloppet

av 52 miljoner kronor.»

I statsverkspropositionen hava följaktligen stämpelmedlen upptagits till

52,000,000 kronor.

Prop. nr 13. Genom en den 4 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 13, har Kungl.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan återgivna anförande antytt,

s. 17 Kontrollera mot PDF

de v il In i ti r/su t skottats betänkande Nr 45.

17

framlagt förslag om förlängd giltighet till utgången av juni månad år 1929

för de nu gällande förhöjda stämpelavgifterna vid köp och byte av fondpapper.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 42) har denna

proposition av riksdagen numera bifallits.

Genom en den 4 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 15, har Kungl. Prop. nr 15.

Maj:t, såsom departementschefen i sitt ovan omförmälda anförande förebådat,

framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1929 av

den nu till utgången av juni månad år 1928 gällande förordningen den 17

maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror. På hemställan

av bevillningsutskottet (betänkande nr 3) har riksdagen numera bifallit

Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

I proposition den 16 mars 1928, nr 194, har Kungl. Maj:t föreslagit åt- Prop. nr 194.

skilliga ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående

stämpelavgiften, avseende dels införande av stämpelavgift för expeditioner

från poliskollegier och polischefer, dels införande av vissa bestämmelser i

syfte att vinna skydd mot inteckningsförfalskning, dels begränsning av

stämpelförsäljares rätt att erhålla stämplar i räkning, dels förändrad redovisning

av vissa stämpelmedel, dels ock tillhandahållande å postanstalter av

vissa stämpelförfattningar. I sistberörda avseende har Kungl. Maj:t i propositionen

jämväl föreslagit ändring i fondstämpelförordningen den 6 november

1908 (nr 129). I enlighet med förslag av bevillningsutskottet

(betänkande nr 35) har Kungl. Maj:ts förslag numera med vissa ändringar

av riksdagen bifallits.

I proposition den 16 mars 1928, nr 195, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa Prop. nr 195.

ändringar i förordningen den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och

skatt för gåva, föranledda dels av Kungl. Maj:ts i proposition nr 17 framlagda

förslag till lag om arv med flera i samband därmed stående lagar

dels ock av de av Kungl. Maj:t i proposition nr 194 föreslagna ändringarna

i stämpelförordningen, avseende begränsning av stämpelförsäljares rätt att

erhålla stämplar i räkning. På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande

nr 38) har riksdagen numera, med ändring i fråga om tiden för

ikraftträdandet, bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Genom en den 16 mars 1928 dagtecknad proposition, nr 221, har Kungl. Prop. nr 321.

Maj:t, bland annat, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster, avsedd

att träda i kraft den 1 januari 1929 och av föredragande departementschefen

beräknad medföra ett inkomstbelopp under titeln stämpelmedel för

tiden 1 januari—30 juni 1929 å i runt tal 670,000 kronor. På hemställan

av särskilda utskottet nr 1 (betänkande nr 1, punkt 9) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 höft. (\Sr 45.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Vtskottet.

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1927 och första kvartalet 1928

utvisar följande ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................kr. 25,275,615: — 28,983,532: 09 54,259,147: 09 13,709,101: 6 9

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 103,021: 76 132,167:82 235,189:58 32,854:28

Behållen inkomst kr. 25,172,593: 24 28,851,364: 27 54,023,957: 51 13,676,247: 4i„

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar inkomsttiteln

under april 1928 en behållen inkomst av 5,710,906 kronor

24 öre.

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sidan 14 intagna

tabellen innehåller, må följande efter uppgifter från generalpoststyrelsen

uppgjorda sammanställning angående de från styrelsen månad för månad

till statskontoret inlevererade stämpelmedlen under budgetåret 1926/27 samt

under juli—maj månader under budgetåret 1927/28 här intagas:

Månad

Budgetåret 1926—1927

Budgetåret 1927 —

-1928

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minskning

(—) {rån före- gående budgetår

i %

Juli..........................

3.87

4.41

Augusti......................

4.56

5.48

September..................

2.22

10.65

3.0 7

12.96

+ 21.7

Oktober.....................

2.98

6.91

November..................

4.G4

4.89

December ..................

2.89

10.51

4.06

15.85

-f- o0.8

Januari ..................

3.4 9

4.12

F ebruari ..................

4.22

4.62

| Mars ........................

3.02

10.73

4.04

12.7 8

+ 19.1

April ........................

4.58

5.65

1 Maj ...........................

5.92

5.6 4

| Juni .......................

3.4 6

13.91

—

Hela budgetåret

45.80

—

—

—

—

Juli—Maj ..................

42.84

—

52.88

—

-f 24.9

Enligt inom generalpoststyrelsen verkställda approximativa beräkningar

torde styrelsen under juni månad 1928 komma att till statskontoret inleverera

stämpelmedel till ett belopp av åtminstone 4.6 miljoner kronor.

På sätt av det föregående framgår, hava vid de beräkningar, som lagts

till grund för statsverkspropositionens förslag rörande stämpeimedlens uppskattning,

räknats med förlängd giltighet av såväl de förhöjda stämpelavgifterna

vid köp och hyte av fondpapper som ock den särskilda stämpelavgiften

vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror.

Riksdagen har numera, såsom nyss omnämnts, fattat beslut i överensstämmelse

med vad sålunda förutsatts. Vid inkomstberäkningen torde hänsjn

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 19

icke behöva tagas till de av riksdagen i anledning av propositionerna nr

194 och 195 beslutade, ovan omnämnda ändringarna i avseende å stämpelbeskattningen.

Vad den i det föregående berörda, av riksdagen, med bifall

till Kungl. Maj:ts i proposition nr 221, beslutade särskilda skatten å

lotterivinster angår, torde densamma, såsom föredragande departementschefen

beräknat, under nästkommande budgetår medföra en ökning i statens

inkomster av stämpelmedel å i runt tal 670,000 kronor.

De ovan intagna, utskottet tillhandakomna sifferuppgifterna utvisa, att

stämpeluppbörden innevarande budgetår — även bortsett från de ökade inkomster

som, för helt år beräknade till 3 miljoner kronor, härflutit av den

år 1927 beslutade höjningen av lottstämpeln och vissa samma år vidtagna

ändringar i planen för penninglotterierna — företer en betydande stegring

i förhållande till närmast föregående budgetår. Ehuru en del av denna

stegring torde hänföra sig till vissa större aktieemissioner och andra företeelser

av tillfällig natur, har utskottet ansett stegringstendensen vara

pataglig och sa avsevärd, att densamma, tillika med inkomstökningen genom

förenämnda särskilda skatt å lotterivinster, berättigar till att höja den av

Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel med 3

miljoner kronor eller till 55 miljoner kronor.

Utskottet hemställer sålunda,

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till ............................................ kronor 55,000,000.

6:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har

till en början lämnat

följande sifferuppgifter:

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ................

.............. 600,000

585,907

» 1924/25 ................

............... 600,000

735,004

+ 149,097

» 1925/26 ................

................ 600,000

649,694

— 85,310

» 1926/27 ................

............. 700,000

676,329

+ 26,635

» 1927/28 ................

................ 700,000

—

Riksräken
shapsverket.

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Uppbörden å ifrågavarande titel har under månaderna juli—oktober 1927

utgjort 221,734 kronor mot 174,215 kronor under samma tid föregående år.

I skrivelse den 3 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet har generaltullstyrelsen

beräknat bruttoinkomsten av lastpenningar för budgetåret

1928/29, minskad med restitutioner, till 700,000 kronor, detta under förut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Riksräken
skapsverket.

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

sättning att icke någon omläggning av dessa sjöfartsavgifter dessförinnan

genomförts.

Riksräkenskapsverket finner för sin del denna beräkning väl låg. Med

hänsyn till den avsevärda stegring av uppbörden, som inträtt sedan föregående

år, anser riksräkenskapsverket,att lastpenningarna för budgetåret 1928/29

böra beräknas till ett med 50,000 kronor förhöjt belopp eller till 750,000

kronor.»

I statsverkspropositionens förslag till riksstat har förevarande inkomsttitel

upptagits med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 750,000 kronor.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna

tillfört statskassan en behållen inkomst av 420,806 kronor 70 öre

första halvåret 1927 och 292,118 kronor 56 öre andra halvåret 1927 eller

sålunda 712,925 kronor 26 öre för hela året 1927 samt 182,337 kronor 38

öre första kvartalet 1928.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1928/1929

beräknas till................................................ kronor 750,000.

7:o.

Automobilskattemedlen.

Riksräkenskapsverket har till en början lämnat följande sifferuppgifter:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1925/26 ............

............ 15,000,000

21,970,309

—

» 1926/27 ............

........... 19,000,000

24,502,382

2,532,073

» 1927/28 ............

............ 28,250,000

—

Därefter har riksräkenskapsverket anfört:

»Ifrågavarande inkomsttitel, som uppfördes första gången i riksstaten

för budgetåret 1925/26, motsvaras under innevarande budgetår av tre särskilda

under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslag (B 9 och 10

samt C 2). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket

den 10 nästlidna november beräknat, att uppbörden å

titeln kommer att uppgå till 30,000,000 kronor under budgetåret 1928/29.

Riksräkenskapsverket, som icke funnit nagot att erinra mot denna beräkning,

har _ — — uppfört automobilskattemedlen med nämnda belopp,

30,000,000 kronor.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Med enahanda belopp, 30,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i stats- Statsverksverkspropositionens

förslag till riksstat. propositioner,

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att före- utskottet.

varande inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 utvisar följande

ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet...............kr. 16,382,631: 75 10,451,924: 33 26,834,556: os 14,755,486: 12

Utgifter för inkomsttiteln

165,534:io 208,198:7 7 373,732: 8 7 117,554:9 4

Behållen inkomst kr. 16,217,097: 6 5 10,243,725:56 26,460,823:21 14,637,931:18.

Enligt från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å inkomsttiteln

under april 1928 i behållen inkomst influtit 2,466,973 kronor 78 öre.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att automobilskattemedlen måtte för budgetåret 1928/

1929 beräknas till ................................ kronor 30,000,000.

8:0.

Tullmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tullmedel, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ............ 117,000,000

> 1924/25 123,500,000

» 1925/26 133,000,000

» 1926/27 128,000,000

» 1927/28 126,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

140,122,573

124,629,750

140,500,463

Biksräken
skapsverket.

Stegring -fNedgång

—

kronor

— 9,198,258

— 15,492,823

+ 15,870,713

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1927 har generaltullstyrelsen

beträffande beräkningen av tullinkomsterna för budgetåret

1928/29 dels åberopat innehållet i en till chefen för finansdepartementet den

3 oktober 1927 avlåten skrivelse med sådan beräkning dels ock anfört, att

styrelsen vid beräkningens utförande utgått från det antagandet, att de konjunkturförhållanden,

med vilka man i detta sammanhang har att räkna,

komma att undergå någon, om ock ej mera betydande förbättring. Vad

efter avlåtandet av skrivelsen till departementet förekommit, har styrelsen

icke ansett utgöra tillräcklig anledning att ifrågasätta någon jämkning i

den verkställda beräkningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Sistnämnda skrivelse innehåller beträffande beräkningen av tullinkomsterna

följande:

''Debiterade uppbörden av tullmedel uppgick under de två senaste budgetåren

till följande belopp, nämligen

år 1925/26 ........................................ 128.4 miljoner kronor

» 1926/27....................................... 147.2 » »

Fördelningen av dessa belopp på olika inkomstposter framgår av härefter

intagna tablå:

Inkomstposter

Miljoner kronor

1925/26

1926/27

Tull för: råg och vete....................

7.5

8.4

kaffe ................................

17.9

18.8

socker ............................

2.4

12.2

övriga varuslag................

98.7

106.1

Annan uppbörd av tullmedel ........

1.9

1.7

Vad angår tullinkomsten för råg och vete bör vid beräkningen av dess

storlek under budgetåret 1928/29 uppmärksammas, att de från och med den

1 augusti 1926 tillkomna utförselbevisen påverka importkvantiteterna av

nämnda varuslag och därmed även tullinkomsten för dessa. Den stegring

i importen, som beräknas bliva en följd av den genom utförselbevisen framkallade

exporten, torde emellertid icke kunna beräknas uppgå till hela den

kvantitet, som svarar mot beloppen av restitutionerna för utförselbevis. Antager

man, att stegringen i importen uppgår till ungefär två tredjedelar av

den kvantitet, som utförts mot utförselbevis, skulle tullinkomsten för råg

och vete, under förutsättning att utförselbevis förekomma, ligga så mycket

högre än tullinkomsten vid frånvaro av utförselbevis som svarar mot två

tredjedelar av restitutionsbeloppet. Under budgetåret 1926/27 hava restitutionerna

för utförselbevis belöpt sig till 3.6 miljoner kronor och torde under

normala förhållanden kunna uppskattas till 3 miljoner kronor. Skola inkomstsiffrorna

för råg och vete under budgetåren 1925/26 och 1926/27 läggas till

grund för beräkning av däremot svarande siffra för budgetåret 1928/29,

måste siffrorna för de båda förstnämnda budgetåren jämkas med hänsyn till

utförselbevisens inverkan. För budgetåret 1925/26, då utförselbevis icke alls

förekommo, torde, med tillämpning av vad nyss sagts, inkomstsiffran 7.5

miljoner kronor böra ökas med två tredjedelar av det normala restitutionsbeloppet

för utförselbevis (3 miljoner kronor) eller med 2 miljoner kronor till

9.5 miljoner kronor. I fråga om budgetåret 1926/27, då utförselbevis hunnit

endast delvis påverka importsiffrorna, synes ökningen av inkomstsiffran,

8.4 miljoner kronor, knappast böra uppskattas till mera än hälften av den

ökning, _ som beräknats för budgetåret 1925/26, 1 miljon kronor, eller till

9.4 miljoner kronor. Medeltalet av de sålunda jämkade inkomstsiffrorna

för budgetåren 1925/26 och 1926/27 torde kunna upptagas såsom beräknat

belopp av tullinkomst för råg och vete under budgetåret 1928/29

me<i • •• ..................................................................................... 9.5 miljoner kronor.

Beträffande tullinkomsten för kaffe synes beloppet därav under budgetåret

1928/29 kunna beräknas till medeltalet av den tullinkomst, som under budgetåren

1925/26 och 1926/27 skulle hava influtit, därest tullsatsen för nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

2.‘1

varuslag jämväl under budgetåret 1925/26 varit densamma som under budgetåret

1926/27 och för närvarande. Tullsatsen, som nu utgör 40 öre för

kilogram, var nämligen under budgetåret 1925/26 bestämd till 50 öre för

kilogram. Ifrågavarande inedeltalsberäkning synes så myeket hellre böra

förekomma som i kaffeimporten en viss icke normal förskjutning sannolikt

ägt rum mellan de båda budgetåren 1925/26 och 1926/27 såsom en följd av

att under förstnämnda år nämnda tullsänkning avvaktades. Mot ovan angivna

belopp av tullinkomst för kaffe under budgetåret 1925/26 eller 17.»

miljoner kronor, skulle, därest tullsatsen varit densamma som under budgetåret

1926/27. hava svarat ett tullinkomstbelopp av allenast 14.3 miljoner

kronor. Medeltalet av detta belopp och ovan upptagna tullinkomstbelopp

för kaffe under budgetåret 1926/27 (18.8 miljoner kronor), till vilket medeltal,

enligt vad nyss sagts, tullinkomsten för kaffe under budgetåret 1928/29

ansetts kunna beräknas, utgör ...................................... 16.6 miljoner kronor.

Vidkommande tullinkomsten för socker, torde, därest den inhemska sockerbetsodlingen,

såsom numera är fallet, kommer att under budgetåret 1928/29

bedrivas i normal omfattning, under nämnda år, liksom förhållandet varit

under budgetåret 1925/26, införsel av oraffinerat socker ej förekomma och

någon tullinkomst för sagda varuslag följaktligen icke kunna påräknas.

Under samma förutsättning skulle även införseln av raffinerat socker under

budgetåret 1928/29 bliva avsevärt begränsad. Tullinkomsten för raffinerat

socker utgjorde:

under budgetåret 1925/26 .................. 2.4 miljoner kronor

» » 1926/27 .................... 1.5 » »

Den jämförelsevis höga inkomstsiffran för förstnämnda budgetår torde i

ej ringa mån hava föranletts av valutaförhållanden i utlandet, vilka emellertid

sedermera blivit för de svenska importörerna mindre gynnsamma. Inkomstsiffran

för budgetåret 1926/27 torde, sedan den inhemska sockerbetsodlingen

återupptagits, likaledes vara högre än normalt. Vid sådant förhållande

synes försiktigheten bjuda att icke upptaga tullinkomsterna för

.raffinerat socker till högre belopp än .................................... 1 miljon kronor.

För övriga varuslag hava tullinkomsterna, såsom ovan nämnts, uppgått

för budgetåret 1925/26 till 98.7 miljoner kronor och för budgetåret 1926/27

till 106.1 miljoner kronor, vilket innebär en stegring av 7.4 miljoner kronor.

Under tiden juni 1926—augusti 1927 visa inkomstsiffrorna för varje månad

ökning vid jämförelse med motsvarande månad under nästföregående år.

Det synes icke osannolikt, att den stegring av inkomsterna, som sålunda

inträtt under den senaste tiden, kan komma att i viss mån ytterligare fortgå.

Antages, att denna stegring under budgetåret 1928/29 nått en siffra,

motsvarande endast hälften av stegringen från budgetåret 1925/26 till budgetåret

1926/27, skulle ifrågavarande tullinkomster för budgetåret 1928/29

komma att utgöra 109.8 miljoner kronor.

I fråga om beloppet av den uppbörd av tullmedel, som ej utgöres av tull,

nämligen uppbörd av bland annat upplagsavgifter, konfiskationer och ersättningar

för tjänstförrättningar, har detta under budgetåret 1925/26 i jämförelsevis

ringa grad avvikit från motsvarande uppbörd under budgetåret

1926/27. Huruvida denna jämnhet i uppbörden kommer att fortfara är svårt

att förutse, särskilt som ändringar i grunderna för uttagandet av vissa bland

avgifterna torde vara avsedda att genomföras under år 1928. Emellertid

torde ifrågavarande tullinkomstbelopp för budgetåret 1928/29 höra tillsvidare

upptagas med medeltalet av övriga tullmedelsuppbörden för budgetåren 1925/26

och 1926/27 (1.9 och 1.7 miljoner kronor), eller med 1.8 miljoner kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel för

budgetåret 1928/29 kunna beräknas uppgå till följande bruttobelopp, nämligen:

tull för råg och vete .................... 9.5 miljoner kronor

» » kaffe.................................... 16.6 » »

» » socker ..............................l.o » »

» » övriga varuslag............... 109.8 » »

annan uppbörd................................ 1.8 » »

eller sammanlagt till 138.7 miljoner kronor.

Kestitutionerna av tullmedel hava under budgetåren 1925/26 och 1926/27

belöpt sig till:

Miljoner kronor

1925/26

1926/27

för utförselbevis:

kontant inlösta............................

—

1.3

använda såsom likvid...............

—

2.3

Övriga ................................................

3.8

3.1

eller sammanlagt

3.8

6.7

Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1926/27 inalles belöper på

utförselbevis, 3.6 miljoner kronor, torde enligt från vederbörligt håll införskaffade

uppgifter sannolikt komma att under budgetåret 1928/29 motsvaras

av ett lägre restitutionsbelopp. Att beloppet under budgetåret 1926/27 nådde

så hög siffra, synes hava berott därpå, att 1926 års skörd av råg och vete

var mycket riklig och av utmärkt beskaffenhet. Under förutsättning att

1928 års skörd blir medelgod, torde restitutionsbeloppet för utförselbevisunder

budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till................ 3 miljoner kronor.

Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för budgetåret 1928/29 upptagas

till medeltalet av de belopp, som utbetalts under budgetåren 1925/26

och 1926/27, eller.................................................................... 3.5 miljoner kronor.

Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå

till ............................................................................................ 6.5 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1928/29 beräknade

bruttoinkomsterna ............................................................ 138.7 miljoner kronor

med restitutionerna av tullmedel.................................... 6.5 » »

skulle följaktligen ............................................................ 132.2 miljoner kronor

eller avrundat .................................................................... 132 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under

budgetåret 1928/29.’

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den debiterade

tulluppbörden under månaderna juli 1924—november 1927 uppgått till följande

belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

25

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

Budgetåret

1924/25

1925/26

1926/27

1927/28

kronor

kronor

kronor

kronor

Juli ...........................

12,262,309

9,781,410

12,235,242

10,487,726

Augusti.......................

11,633,382

10,957,980

11,410,681

12,833,399

September ................

13,702,441

12,030,479

12,654,630

14,470,642

Oktober ...................

13,238,390

11,956,532

11,867,371

14,481,818

November ................

13,231,727

12,084,146

14,561,359

15,121,318

December....................

13,850,018

11,359,702

14,395,775

—

Januari........................

9,754,950

8,851,382

9,503,055

_

Februari ....................

10,385,572

9,276,797

10,411,928

—

Mars............................

12,016,786

11,786,998

12,755,089

—

April ........................

11,786,618

10,753,941

12,383,234

—

Maj ............................

10,963,127

10,243,131

13,340,153

—

Juni ............................

9,615,451

9,311,533

11,660,132

—

Summa

142,440,771

128,394,031

147,178,649

—

Det av generaltullstyrelsen till riksräkenskapsverket gjorda uttalandet

angående konjunkturutvecklingen sammanfaller väsentligen med den allmänna

uppfattning, för vilken riksräkenskapsverket inledningsvis gjort sig

till tolk. Vid en närmare undersökning av generaltullstyrelsens detaljberäkningar

har det emellertid synts riksräkenskapsverket, att styrelsen i

verkligheten knappast tillämpat sitt principiella antagande om en fortgående,

ehuru svag konjunkturförbättring.

Generaltullstyrelsens beräkning rörande storleken av spannmålsimporten

är helt baserad på införseln under de båda närmast föregående budgetåren.

De allmänna konjunkturförhållandena torde ock vara utan inflytande på

spannmålsimportens storlek utan beror denna på skördeförhållandena inom

landet. För nästa år kan man givetvis för närvarande icke räkna med

annat än normal skörd. Den mindre tillfredsställande skörden under 1927

torde emellertid komma att föranleda ökad spannmålsimport ej blott under

innevarande budgetår utan även under de första månaderna av budgetåret

1928/29. På grund härav synes det riksräkenskapsverket föreligga skäl att

höja siffran för spannmålstullarna från av generaltullstyrelsen beräknade

9.5 miljoner kronor till åtminstone 11 miljoner kronor eller ungefär samma

belopp, som styrelsen i fjor beräknade för en normalimport av c:a 300

miljoner kilogram spannmål.

Kaffeimporten har generaltullstyrelsen beräknat efter ett medeltal för

budgetåren 1925/26 och 1926/27. Här har alltså icke förutsatts någon ökning

av konsumtionen. För budgetåret 1927/28 räknade generaltullstyrelsen i

fjor med en importmängd av 35 miljoner kilogram. Av de nu meddelade

uppgifterna framgår, att importmedeltalet för de båda förstnämnda budgetåren

varit ej mindre än 41.4 miljoner kilogram. Nu kan konstateras en ökning

av kaffeimporten under de första 10 månaderna av innevarande år i förhållande

till 1926 med l.i miljon kilogram. Förutsatt att för budgetåret

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements
chefen.

1927/28 stegringen blir ungefär lika stor och att den för nästkommande

budgetår endast blir hälften av nyssnämnda ökning, bör en höjning av

generaltullstyrelsens siffra 16.6 miljoner kronor kunna ske till omkring 17.3

miljoner kronor.

Enligt generaltullstyrelsens uppfattning bör import av socker för nästa

budgetår endast beräknas i fråga om raffinerat socker, varå tullinkomsten

uppskattats till 1 miljon kronor. Såvitt riksräkenskapsverket kunnat bedöma

och av inhämtade uppgifter även fått bestyrkt, torde emellertid på grund

av årets mindre goda sockerbetsskörd få räknas med en ej obetydlig införsel

jämväl av råsocker. Huvuddelen av tullen härför kommer visserligen att

erläggas redan under innevarande budgetår, men enligt erhållna upplysningar

torde det kunna antagas, att ett tullbelopp för råsocker av omkring 1 miljon

kronor kommer att falla på budgetåret 1928/29.

Vad slutligen övriga varuslag angår, har generaltullstyrelsen räknat med

en tullinkomst av 109.8 miljoner kronor, medan för budgetåret 1926/27

motsvarande siffra var 106.1. Det av generaltullstyrelsen sålunda beräknade

tullbeloppet innebär, att årsstegringen med 7.4 miljoner kronor, vilken ägt

rum från budgetåret 1925/26 till budgetåret 1926/27, för tiden härefter

skulle nedgå till fjärdedelen. Den ökning, varmed styrelsen räknat, fördelar

lig nämligen på två budgetår, 1927/28 och 1928/29. Redan under de fyra

första månaderna av innevarande budgetår hava emellertid tullmedlen för

nu ifrågavarande varuslag i förhållande till 1926 uppgått med 3.7 miljoner

kronor. Även om man försiktigtvis antager, att ökningen för innevarande

budgetår i sin helhet kommer att stanna vid c:a 5 miljoner kronor och att

den ytterligare stegringen under budgetåret 1928/29 begränsas till hälften

av sistnämnda belopp eller 2.5 miljoner kronor-, erhålles en ökning i förhållande

till inkomsten för budgetåret 1926/27 av 3.8 miljoner kronor

utöver vad generaltullstyrelsen antagit.

Med de av riksräkenskapsverket angivna höjningarna i de av generaltullstyrelsen

beräknade tullbeloppen skulle den sammanlagda tullintäkten i

stället för av styrelsen föreslagna 132 miljoner bliva 139 miljoner kronor.

Vid bedömandet av detta inkomstbelopp bör beaktas, att för budgetåret

1926/27 tullmedlen uppgingo till 140.5 miljoner ki-onor och att för innevarande

budgetår, så vitt nu kan överskådas, tullinkomsterna torde komma

att stiga till minst samma belopp.

Riksräkenskapsverket hemställer i anslutning till vad ovan anförts, att

tullmedlen för budgetåret 1928/29 beräknas till 139,000,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedel äro i årets riksstat upptagna till 126 miljoner kronor. För

budgetåret 1926/1927 beräknades denna inkomsttitel till 128 miljoner kronor

och lämnade en behållen inkomst av icke mindre än 140.5 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har för nästkommande budgetår räknat med en tulluppbörd

av allenast 132 miljoner kronor. Denna beräkning har av riksräken
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 27

skapsverket på anförda skäl höjts till 139 miljoner kronor. Under de fem

första månaderna av innevarande budgetår hava tullmedelsinkomsterna uppgått

till 62.5 miljoner kronor emot 57.3 miljoner kronor för motsvarande tid

under sistlidet budgetår. Även om man icke räknar med någon fortsatt stegring

undei innevarande budgetar, synes alltså tullmedlens avkastning under

samma år komma att överstiga den för nästlidet budgetår redovisade tulluppbörden

av 140.5 miljoner kronor. Vid sådant förhållande och med utgångspunkt

från det av mig i samband med finansplanen gjorda antagandet av i

stort sett oförändrade konjunkturer synes mig riksräkenskapsverkets beräkning

av tullmedlen för nästa budgetår vara verkställd med nödig försiktighet.

Jag hemställer sålunda, att tullmedlen uppföras i riksstatsförslaget med

ett belopp av 139 miljoner kronor.»

Inkomsttiteln tullmedel har följaktligen i statsverkspropositionen upptagits

till 139,000,000 kronor.

Vid behandling av frågan om beräkningen av tullmedlen har riksräkenskapsverket

ifrågasatt viss omläggning av tullinkomsternas bokföring. I

sådant hänseende har riksräkenskapsverket anfört följande:

»De ämbetsverk och myndigheter, vilka ombesörja uppbörden av statsverkets

olikartade inkomster, redovisa i regel intäkterna i räkenskapen

endast i den mån de verkligen influtit; utestående restantier o. dyl. påverka

alltså icke budgetens inkomsttitlar. Ett undantag från denna regel utgör

emellertid generaltullstyrelsen. Såsom tullinkomster redovisas nämligen de

debiterade tullavgifterna, oavsett om de influtit eller ej. Utom den direkta

olägenheten för statsverkets kassaställning av att såsom inkomster upptagits

fordringar, som icke likviderats, bliva budgetredovisningens olika poster ej

jämförbara. De månatliga sammandragen över riksstatens utveckling under

budgetåret grundas vidare på månadsrapporter från generaltullstyrelsen

angående de influtna beloppen, medan årsresultatet enligt budgetredovisningen

beräknas efter den debiterade uppbörden.

För åvägabringande av en enhetlig redovisning av budgetinkomsterna

synes även generaltullstyrelsen böra såsom inkomster redovisa vad som

verkligen influtit. Med hänsyn till det väntade stora överskottet å tullmedlen

för innevarande budgetår synes denna övergång lämpligen kunna

ske under sagda budgetår. De vid utgången av budgetåret 1927/28 förefintliga

fordringarna av tullmedel böra i så fall avkortas genom att såsom

utgifter avföras å årets inkomsttitel. Dessa fordringar kunna beräknas till

omkring 11 miljoner kronor.

De balanserade fordringarna å övriga under generaltullstyrelsens förvaltning

hörande inkomsttitlar uppgå i regel till jämförelsevis obetydliga belopp,

vadan även dessa utan olägenhet torde kunna på samma sätt avkortas

under innevarande budgetår.

Efter nu berörda omläggning beträffande generaltullstyrelsens inkomst
-

Statsverks
propositionen.

Bokföring

av tullinkomsterna.

Riksräken
skapsverket.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Utfallet av

statsregleringen

för

hudgetåret

1927/1928.

Utskottet.

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

redovisning skulle budgeten, praktiskt taget, i sin helhet komma att följa

kassabokföringsprincipen.»

I sitt yttrande om de allmänna förutsättningarna för statsregleringen har

departementschefen vid behandling av frågan om kassafondens ställning omnämnt

den av riksräkenskapsverket sålunda upptagna frågan och för egen

del härom anfört följande:

»Önskvärt är givetvis, att också på denna punkt kassaprincipen kommer

till tillämpning. För det budgetår, då en dylik omläggning verkställes,

måste emellertid följden bliva, att tullintäkten minskas med ett belopp svarande

mot de medel, som vid budgetårets slut uppdebiterats men ännu ej

influtit till statsverket. För innevarande budgetår kan detta belopp approximativt

beräknas till 10 å 11 miljoner kronor. Därest min nyss uttalade

uppfattning, att tullmedlen i år komma att lämna ett betydande överskott,

visar sig med verkligheten överensstämmande, torde före budgetårets utgång

böra tagas under övervägande att, under förutsättning att statsregleringens

slutresultat i det hela befinnes det medgiva, genomföra nyssberörda omläggning

i budgetredovisningen för nu löpande statsregleringsperiod. Det eventuella

tillskottet till kassafonden kommer i så fall att minskas med motsvarande

belopp. Att någon reell förändring i avseende å kassaställningen

icke föranledes härav är uppenbart.»

Från finansdepartementet har utskottet emottagit en den 14 maj 1928

dagtecknad approximativ överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen

för budgetåret 1927''1928. Denna utvisar, efter avdrag för

vid budgetårets slut debiterad men ännu icke influten tulluppbörd, ett nettoöverskott,

att tillföras statsverkets kassafond, av mer än 6 miljoner kronor.

Enligt en samtidigt inom finansdepartementet uppgjord approximativ beräkning

rörande kassafonden skulle dess behållning, som den 1 juli

1927 utgjorde 30.91 miljoner kronor, komma att den 30 juni 1928 överstiga

37 miljoner kronor.

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för år 1927 och första kvartalet 1928 följande

ställning:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................ kr. 72,755,548:5 0 78,778,166:9 8 151,533,715:4 8 38,024,747:8 5

Utgifter för inkomsttiteln

... » 3,296,887:37 2,704,860:80 6,001,748:17 1,373,994:18

Behållen inkomst kr. 69,458,661:13 76,073,306:18 145,531,967:3 1 36,650,753:67.

Ä denna inkomsttitel har, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera

inhämtats, under april månad 1928 influtit i behållen inkomst 12,560,399

kronor 91 öre.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

29

Till komplettering av de uppgifter, som den ovan å sid. 25 intagna tabellen

innehåller, liar utskottet från generaltullstyrelsens kameralbyrå inhämtat,

att den debiterade tulluppbörden under nedanstående månader uppgått till

följande belopp:

På sätt av det föregående framgår, torde vid de beräkningar, som lagts

till grund för statsverkspropositionens förslag rörande tullmedlens uppskattning,

nuvarande bestämmelser angående utförselbevis för råg och vete, vilka

gälla till och med den 31 juli 1928, hava beräknats erhålla förlängd giltighet.

Den av innevarande riksdag, på bevillningsutskottets hemställan (betänkande

nr 21), antagna nya förordningen i ämnet, vilken gäller till och

med den 31 juli 1931, är i huvudsak lika lydande med den nu gällande.

De av innevarande riksdag beslutade tullförändringarna beträffande motorvelocipeddelar

av mjuk kautschuk (betänkande nr 4), mekaniska tillslutningsanordningar

för flaskor och burkar samt skodon av spånadsvara, innehållande

silke eller finare metalltråd (betänkande nr 6), driv- och transportremmar

av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, plattor av mjuk

kautschuk med underlag av cement eller annat dylikt material, fasett- eller

kantslipat fönsterglas med en sammanlagd längd och bredd av mindre än

135 centimeter samt bariumhydrat (betänkande nr 7), knutna mattor med

mer än 250 knutar på en längd av 1 meter (betänkande nr 17), karbidkväve

(betänkande nr 22 och memorial nr 28), tetrahydronaftalin och andra

hydreringsprodukter av naftalin (betänkande nr 29), samt flotationsmedel,

innehållande kresolfosforsyra och avsedda för malmanrikning (memorial nr

36) torde icke vara av den betydelse att desamma behöva tagas i betraktande

vid beräkningen av inkomsttiteln. Hänsyn synes härvid ej heller behöva

tagas till vare sig den av riksdagen beslutade ändringen i tulltaxeförordningen

(betänkande nr 18) eller den av riksdagen antagna förordningen angående

förfarandet i vissa fall vid oriktig avgiftsberäkning hos tullverket

(betänkande nr 30). Däremot torde den av riksdagen medgivna rätten till

restitution av tull för vara, för vars användning till framställning av

exportvara hinder uppstått (memorial nr 40), komma att medföra någon

inkomstminskning, men möjlighet att med någon grad av sannolikhet beräkna

inkomstminskningens omfattning saknas.

Av ovan intagna, utskottet tillhandakomna sifferuppgifter framgår, att

den influtna tullinkomsten under de 10 första månaderna av innevarande

budgetår uppgått till 125.3 miljoner kronor. Under förutsättning att en

tullinkomst av 12.5 miljoner kronor inflyter under var och en av de två

December 1927

Januari 1928 ..

Februari 1928

Mars 1928 ........

14,361,572 kronor

April 1928

10,684,960 »

11,994,802 »

14,675,800 »

13,096,695 »

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

återstående månaderna av budgetåret skulle sålunda den influtna tullinkomsten

för budgetåret 1927/1928 komma att uppgå till omkring 150

miljoner kronor.

Vid beräknandet av tullinkomsterna för budgetåret 1928/1929 torde emellertid

sistnämnda totalbelopp icke utan vidare kunna läggas till grund.

Storleken av tullinkomsten budgetåret 1927/1928 bar nämligen påverkats av

dels 1927 års svaga spannmålsskörd, dels ock tidigare inskränkningar i den

inhemska sockerbetsodlingen. Under förutsättning av en normal brödsädesskörd

under år 1928 torde tullinkomsterna för råg och vete under budgetåret

1928/1929 komma att nedgå, samtidigt som de på utförselbevis belöpande

restitutionerna måste antagas stiga. Beträffande tullinkomsterna å

socker torde dessa — sedan sockerbetsodlingen numera åter antagit normal

omfattning komma att för budgetåret 1928/1929 högst avsevärt nedgå.

Å andra sidan torde de i den nya tullstadgan intagna ändrade bestämmelserna

angående kredit vid förtullning från nederlag komma att för budgetåret

1928/1929 medföra en tillfällig ökning i tullinkomsterna, motsvarande

inemot den på en månads förtullning från nederlag belöpande tulluppbörden.

Utgående från den nu beräkneliga tullinkomsten för innevarande budgetår

och med hänsyn till de påverkningar i övervägande nedåtgående riktning,

som nyss berörts, har utskottet ansett sig kunna för budgetåret 1928/1929

räkna med en tullinkomst av 145 miljoner kronor eller 6 miljoner kronor

mera än Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen beräknat.

Vad angår den ovan berörda frågan angående omläggning av tullinkomsternas

bokföring har bevillningsutskottet funnit den av chefen för finansdepartementet,

i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, ifrågasatta

omläggningen önskvärd, pa det att kassaprincipen må komma i tillämpning

jämväl i fråga om tullmedlen. Då vidare tullintäkten under innevarande

budgetår kan enligt numera tillgängliga sifferuppgifter beräknas

uppgå till så högt belopp, att detsamma, även efter avdrag för vid budgetårets

slut debiterad men ännu icke influten tulluppbörd, betydligt överstigei

vad i riksstaten beräknats samt da den löpande statsregleringen,

såsom i den i det föregående (sid. 28) berörda överslagsberäkningen rörande

utfallet av statsregleringen antagits, även efter ett dylikt avdrag torde

komma att lämna ett icke ringa överskott, har utskottet ansett tidpunkten

nu lämplig att företaga den ifrågasatta omläggningen.

I anslutning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att tullmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till ................................................ kronor 145,000,000.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 31

9:o.

Sockerskatten.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning.

Budgetåret 1923/24 .............

Beräknad

inkomst

kronor

............ 26,000,000

Behållen

inkomst

kronor

28,266,992

Stegring +

Nedgång —

kronor

» 1924/25 .............

............ 25,000,000

29,768,558

+ 1,501,566

» 1925/26 ............

........... 25,400,000

25,660,763

— 4,107,795

» 1926/27 .............

........... 15,500,000

17,359,667

— 8,301,096

» 1927/28 .............

........... 16,200,000

—

—

Minskningen av inkomsterna under budgetåren 1925/26 och 1926/27 sammanhänger

med de av 1925 och 1926 årens riksdagar beslutade sänkningarna

av sockerskatten med respektive 2 och 6 öre för kilogram.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 3 oktober 1927 har

generaltullstyrelsen beräknat, att den genom tullverket debiterade sockerskatten

torde komma att under budgetåret 1928/29 hänföra sig enbart till

raffinerat socker. Då skatten å sådan vara utgör 8 .öre för kilogram och

generaltullstyrelsen antagit sockerimporten ej komma att stiga till mera än

10,000,000 kilogram, har styrelsen beräknat det genom tullverket inflytande

sockerskattebeloppet till 800,000 kronor.

Med skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927, vari kontrollstyrelsen

beräknat sockerskatten till 16.4 miljoner kronor, har till departementet

överlämnats en riksräkenskapsverket delgiven promemoria, som beträffande

sockerskatten innehåller följande:

’Den för de senaste tolv månaderna (september 1926—augusti 1927) debiterade

sockerskatten avseende socker, som utlämnats från sockerfabrikerna

i landet, har uppgått till 14,814,917 kronor, varav för inbetalning under

månaderna juli—november innevarande budgetår belöper ett belopp av

6,921,373 kronor. Tullverkets uppbörd av sockerskatt under samma tid

utgjorde 938,441 kronor. Då stabiliserade förhållanden numera kunna anses

hava inträtt med avseende å omfattningen av sockerimporten av andra än

sockerfabrikerna, torde tullverkets uppbörd av sockerskatt under innevarande

budgetår kunna uppskattas till i runt tal en miljon kronor. Under antagande

av att den vid sockerfabrikerna debiterade sockerskatten kommer att

under månaderna december 1927—juni 1928 inflyta med åtminstone lika

stort belopp som under motsvarande tid av budgetåret 1926/27 eller 7,893,543

kronor, skulle inkomsten av sockerskatten för budgetåret 1927/28 enligt

denna beräkning uppgå till i runt tal 15.8 miljoner kronor. Då i fråga

om det för månaderna december 1927—juni 1928 angivna inkomstbeloppet

icke tagits hänsyn till den- fortskridande konsumtionsökningen, vilken plägar

uppskattas till 4 procent årligen, kan likväl antagas, att ifrågavarande

skatteinkomst för budgetåret 1927/28 kommer att uppgå till det beräknade

beloppet 16.2 miljoner eller att i varje fall icke väsentligt understiga det
-

jRiksräkenskapsverket.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements
chefen.

samma. Då restitutioner eller avkortningar beträffande sockerskatt förekomma

allenast i obetydlig omfattning, kan härifrån bortses i detta sammanhang.

Yad angår storleken av den sockerskatt, som kan beräknas inflyta under

budgetåret 1928/29, torde under förutsättning av oförändrad skattesats av

8 öre för kilogram till utgångspunkt för denna beräkning kunna tagas

nyssberörda, för innevarande budgetår uppskattade inkomstbelopp av 16.2

miljoner kronor. Härtill bör läggas ett belopp, motsvarande den inträdda

konsumtionsökningen, vilken såsom nämnts plägar angivas till ett genomsnittligt

tal av 4 procent årligen och i detta fall sålunda skulle föranleda

en inkomstökning av i runt tal 600,000 kronor till 16.8 miljoner kronor.

Emellertid torde böra erinras om att sockerkonsumtionen, som i vårt land

under de senare åren uppvisat en stark stegring och utgjorde år 1921 29.5 7

kg., år 1922 31.09 kg., år 1923 33.24 kg., år 1924 33.64 kg. och år 1925 37.09

kg. per invånare, enligt en preliminär uppgift för det senast förflutna året

nedgått till 36.7 5 kg. per invånare. Även om denna nedgång kan i någon

mån vara beroende av metoden för sockerkonsumtionens beräknande och

därmed förbundna felkällor, synes försiktigheten bjuda att i förevarande

sammanhang taga hänsyn till en möjligen inträdande återhämtning i den

tidigare starka konsumtionsstegringen. Av denna anledning torde man

icke böra sträcka sig längre än till en beräknad inkomst av sockerskatten

av 16.4 miljoner kronor för budgetåret 1927/28. Sagda skattebelopp motsvarar

en till fritt bruk utlämnad sockerkvantitet av 205,000 ton. Till

jämförelse må nämnas att motsvarande kvantitet utgjorde år 1923 179,402

ton, år 1924 182,288 ton, år 1925 201,794 ton och år 1926 200,781 ton’.

Mot den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket intet

annat att erinra, än att, då höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet nu

sättes ifråga, höjningen — med hänsyn till bland annat av lägre sockerpris

och ökad folkmängd föranledd konsumtionsstegring — med lika stort fog, som

föreligger för den av kontrollstyrelsen föreslagna höjningen med 200,000

kronor, synes kunna sättas till 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att sockerskatten för nästkommande

budgetår upptages till 16,500,000 kronor.»

Ifråga om sockerskatten har departementschefen anfört följande:

»Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett

belopp av 16.2 miljoner kronor. I sin förslagsberäkning har riksräkenskapsverket,

under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit inkomsten

av sockerskatt för nästa budgetår med 16.5 miljoner kronor. Emot denna

beräkning har jag intet att erinra. Emellertid har jag vid anmälan av

finansplanen förordat, att sockerskatten, nu utgående med 8 öre för kilogram,

sänkes till 4 öre för kilogram, i anledning varav det beräknade beloppet

för skattens avkastning torde böra i budgetförslaget upptagas med 8.25

miljoner kronor.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet utarbetats förslag till

förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922

(nr 210) angående beskattning av socker, vilket förslag jag i det följande

kommer att underställa Kungl. Maj:ts prövning. För undvikande i gör
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 33

ligaste män, att vid tidpunkten för skattesänkningens ikraftträdande störningar

i distributionen och i konkurrensen mellan inhemskt och importerat

socker skola uppkomma, torde det vara önskvärt att liksom vid den år 1926

beslutade skattesänkningen träffa den övergångsanordningen, att för socker,

som under viss kortare tid före skattesänkningens ikraftträdande den 1 juli

1928 försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före nämnda

dag, skatt må erläggas efter den lägre skattesatsen. Med hänsyn till den

nya tullstadgan, som träder i kraft den 1 maj 1928, hava i författningstexten

vidtagits ett par rent redaktionella jämkningar.»

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t beträffande sockerskatten föreslagit

riksdagen antaga följande:

»Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922

(nr 210) angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas, att 21 § i förordningen den 19 maj 1922 angående

beskattning av socker skall hava följande ändrade lydelse:

21 $.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag,

skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 4 öre för varje

kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats)

eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats

för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel

ur riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor,

som i tullstadgan bestämmas för utförsel av tullnederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt

med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 4 öre

för varje kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras

till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den

ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från

tullkammare till tullkammare, och med användande av förpassningsinlaga

enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för

inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd

eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad härutinnan

linnes föreskrivet rörande tull.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1928.

För socker, som under tiden 21—30 juni 1928 under statens kontroll försändes

från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli

1928, må, under de villkor kontrollstyrelsen äger bestämma, skatt erläggas

efter den skattesats, som gäller från och med sistnämnda dag. Det

Biharui till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 hä/t. (Nr U5.) 3

Statsverks
proposiiionen.

Skattens belopp

och beskattningens

omfattnii g.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

åligger tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande

särskilda kontrollkostnader.»

I anslutning härtill har sockerskatten i statsverkspropositionen upptagits

till 8,250,000 kronor.

Motion 1:105 På sätt redan under punkten 1 här ovan omförmälts, har i en inom första

av herr Bärg. kammaren av herr Bärg väckt motion, nr 105, bland annat hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att sockerskatten helt avskaffas.

utskottet. Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att sockerskatten

tillfört statskassan en behållen inkomst av 6,479,248 kronor 3 öre första

halvåret 1927 och 8,823,160 kronor 67 öre andra halvåret 1927 eller sålunda

15,302,408 kronor 70 öre för hela året 1927 samt 4,308,636 kronor 99 öre

första kvartalet 1928.

Med hänvisning till vad ovan under punkten 1) anförts och i anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag har bevillningsutskottet här velat uttala, att det

tillfälle till skattelindring, som nu erbjuder sig, bör, vad den indirekta beskattningen

angår, användas till att fortgå å den av riksdagen tidigare

inslagna vägen att lätta skattebelastningen å socker; och har utskottet i

sådant avseende funnit sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om sänkning

av sockerskatten från 8 till 4 öre för kilogram. Det under förutsättning

av inkomst- och förmögenhetsskattens uttagande efter oförändrat procenttal,

160 procent av grundbeloppet, i motionen nr 105 i första kammaren

framställda yrkandet om sockerskattens avskaffande har utskottet, som ovan

förordat bifall till Kungl. Maj:ts förslag om sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten,

icke kunnat biträda.

Enligt vad utskottet inhämtat, har i en inom kontrollstyrelsen numera

verkställd, till finansdepartementet överlämnad beräkning sockerskatten antagits

komma att, med en skattesats av 4 öre för kilogram, för nästkommande

budgetår lämna en behållen inkomst av omkring 8.5 miljoner kronor. Utskottet

har funnit sig kunna förorda, att inkomsttiteln upptages i enlighet

med sistnämnda beräkning, som med 0.2 5 miljoner kronor överstiger den i

statsverkspropositionen föreslagna.

I anslutning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte,

med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag om sänkning av sockerskatten samt

med avslag å motionen 1:105 av herr Bärg, i vad

densamma avser soekerskattens avskaffande,

antaga ovan intagna förslag till förordning om ändrad

lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)

angående beskattning av socker;

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1928/1929

beräknas till ......................................... kronor 8,500,000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

35

10:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande: Riksrdken
skapsverket.

»Tobaksskatt, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å denna

titel hava utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24.............

............ 32,000,000

32,151,790

_

» 1924/25 .............

............ 50,000,000

51,068,383

18,916,593

» 1925/26 .............

........... 50,000,000

52,073,739

1,005,356

» 1926/27 .............

........... 55,000,000

57,962,348

5,888,609

» 1927/28 .............

............ 61,000,000

—

—

De starka stegringarna i tobaksskattens avkastning efter budgetåret

1923/24 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade grunder för skattens

beräknande. %

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november har

aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande

inkomsttitel för budgetåret 1928/29 till samma belopp, varmed den upptagits

i riksstaten för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har---uppfört tobaksskatten med det sålunda

föreslagna beloppet 61,000,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 61,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i Statsverksstatsverkspropositionens

förslag till riksstat. propositionen.

Beträffande nettoinkomsten å tobaksskatten har utskottet från riksräken- utskottet.

skapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927. hela året l:a kvart. 1928

Tobaksskatt ... kr. 29,138,813: 04 30,648,122:3 2 59,786,935:36 14,839,219:73

April 1928

* * ........................................................................... 5,078,610: so

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till kronor 61,000,000.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken
skapsverket.

ll:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 .............

13,000,000

14,461,211

—

» 1924/25 .............

........... 14,000,000

15,076,320

615,109

» 1925/26 .............

............ 14,500,000

15,656,496

580,176

» 1926/27 ...........

........... 17,000,000

19,438,298

3,781,802

» 1927/28 ...........

............ 16,000,000

—

—

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria framlägges följande beräkning

av brännvinstillverkningsskatten:

''Vid kalkyleringen av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret

1926/27 räknades med en tillfällig ökning i sagda skatt av omkring 2 miljoner

kronor, föranledd av genomförandet av nytt system för skattens upptagande.

Med hänsyn till den tidigare omfattningen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens

inköp av råbrännvin uppskattades den sammanlagda skatteinkomsten

till 17 miljoner kronor. Anledningen till det för sagda budgetår

härutöver uppkomna betydande överskottet är emellertid att söka i en

opåräknat kraftig ökning i bolagets inköp av råbrännvin från lantbruksbrännerierna

för brännerikampanjen 1925/26, för vilket brännvin tillverkningsskatt

influtit först under budgetåret 1926/27.

Till grund för uppskattningen av inkomsten av brännvinstillverkningsskatten

för innevarande budgetår lades den kvantitet råbrännvin, som aktiebolaget

Vin- och spritcentralen antogs komma att inköpa under tillverkningsåret

1927/28, och angavs denna kvantitet till 28.5 miljoner liter

brännvin. Med utgångspunkt härifrån och i betraktande av storleken av

hittills debiterade skattebelopp, avsedda att erläggas under innevarande

budgetår, borde tillverkningsskatten efter avdrag för restitutioner uppgå

till omkring 16.3 miljoner kronor.

Då det emellertid, såvitt hittills erhållna uppgifter giva vid handen, är

att befara, att årets potatisskörd inom bränneridistrikten kommer att bliva

mindre tillfredsställande, torde därav kunna följa, att aktiebolaget Vin- och

spritcentralen inskränker inköpet av råbrännvin från lantbruksbrännerierna

under instundande kampanj, i den mån bolagets lagerbestånd sådant medgiver.

Hittills har avtal med berörda brännerier träffats om leverans av

allenast 20 miljoner liter råbrännvin, vilken kvantitet är 3 miljoner liter

mindre än den för föregående kampanj kontrakterade kvantiteten.

Under sådana förhållanden synes storleken av den inflytande brännvinstillverkningsskatten

böra bedömas med hänsyn till berörda minskning av

3 miljoner liter i bolagets råbränn vinsinköp för tillverkningsåret 1927/28.

Den å sagda kvantitet belöpande brännvinstillverkningsskatten utgör 1.9 5

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

37

miljoner kronor. På grund av att bolaget enligt gällande brännvinstillverkningsförordning

äger anstånd med erläggande av skatten under 6

månader, kommer dock denna minskning i skatteinkomsten att fördelas med

omkring hälften å vartdera av innevarande och nästkommande budgetår.

Under det att såsom ovan nämnts, tillverkningsskatten under förutsättning

av normala förhållanden ansetts hava bort inflyta med omkring 16.3 miljoner

kronor under innevarande budgetår, skulle den i stället komma att uppgå

till allenast 15.4 miljoner kronor eller 600,000 kronor mindre än som upp

tagits i riksstatens inkomstberäkning.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under budgetåret

1928/29, torde man till utgångspunkt för en uppskattning av densamma

böra taga det belopp av 16.3 miljoner kronor, varmed sagda skatt på sätt

ovan sagts beräknats inflyta under budgetåret 1927/28, därest normala förhållanden

varit för handen. Från sagda belopp, avrundat till 16.5 miljoner

kronor, bör avdrag göras med den på instundande budgetår fallande delen

av den skatteminskning, som väntas inträda till följd av ovanberörda

inskränkning i råbrännvinsleveranserna under nu förestående kampanj. I

enlighet härmed skulle statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten

för budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till 15.5 miljoner

kronor.

Mot denna beräkning skulle kunna invändas, att hänsyn icke tagits till

den ökning i råbrännvinsleveranserna, som kan väntas inträda för tillverkningsåret

1928/29 särskilt med hänsyn till den motsedda inskränkningen i

innevarande tillverkningsårs leveranser. Frånsett ovissheten om hur med

omfattningen av råbrännvinsinköpen framdeles kan förhålla sig, må erinras

om att en eventuell dylik ökning skulle väsentligen komma att belöpa på

den del av kampanjen 1928/29, som infaller under år 1929. Skatten å

brännvin, som levereras under sistnämnda år, kommer emellertid statsverket

till godo först under budgetåret 1929/30.’

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag

brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1928/29 beräknas till

15,500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 15,500,000 kronor.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1927 och första kvartalet

1928 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................ kr. 12,843,542: so 9,422,970:90 22,266,513:40 870,453:65

Utgifter för inkomsttiteln

» 1,271,303:22 1,316,669:49 2,587,972:71 579,974:84

Behållen inkomst kr. 11,572,239: 2 8 8,106,301:41 19,678,540:69 290,478:81,

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1928/1929 beräknas till................ kronor 15,500,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

12:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Biksräken
tkapsverket.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel har till och med

budgetåret 1926/27 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning

av rusdrycker, och hava de beräknade samt redovisade inkomsterna

utgjort:

Beräknad

inkomst

Behållen

inkomst

Stegring

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24...........

......... 18,000,000

14,501,517

—

» 1924/25 ..........

......... 15,000,000

17,343,578

2,842,061

» 1925/26...........

......... 14,000,000

17,567,647

224,069

» 1926/27...........

......... 16,000,000

17,866,860

299,213

» 1927/28...........

......... 17,500,000

—

—

Från och med innevarande budgetår har emellertid den förändringen vidtagits,

att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även statsverkets andel

i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats såsom inkomst

under titeln ''diverse inkomster’. I samband med den sålunda verkställda

omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne undertitlar,

benämnda ''partihandelsbolag’ och ''detaljhandelsbolag’.

De partihandelsbolag, varom det här är fråga, utgöras av aktiebolaget

Vin- & spritcentralen och aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. Bolagens sammanlagda

inlevererade överskottsmedel under de senare budgetåren framgå

av nedanstående sammanställning, vilken jämväl angiver de år, under vilka

vinsterna intjänats.

Inleveransens belopp

kronor

År, under vilket

vinsten intjänats

Badgetår, varunder in- leveransen redovisats

5,089,866: 94

1923

1923/24

5,508,184: 02

1924

1924/25

4,700,025: 95

1925

1925/26

8,021,464: 96

1926

1926/27

För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partihandelsbolagen

med 4 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober

1927 beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1928/29 till sammanlagt

21.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande

promemoria anföres följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 159

''Statsverkets behållna inkomst under budgetåret 1926/27 av partihandelsbolagens

vinstmedel var 8.02 miljoner kronor och av systembolagens vinstmedel

17.8 7 miljoner kronor. Enligt från aktiebolaget Vin- och spritcentralen

under hand lämnade upplysningar torde det belopp av nämnda partihandelsbolags

och aktiebolaget J. U. Grönstedt & C:is vinst, som kan ifrågakomma

till inleverans till statsverket under budgetåret 1928/29, komma att

uppgå till omkring 4.00 miljoner kronor. I flertalet hänseenden, där jämförelse

kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens

verksamhet under första halvåret 1927 och samma resultat under första

halvåret 1926, visa sig siffrorna år 1927 nära sammanfalla med 1926

års siffror. Det belopp, som av systembolagen under senare delen av innevarande

budgetår kommer att inlevereras för år 1927, torde sannolikt föga

komma att avvika från det i riksstaten beräknade (eller 17.5 0 miljoner

kronor). Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande försäljningsår,

eller år 1928, sådana förhållanden icke kunna väntas komma att inträffa,

att systembolagens ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav

påverkas, torde rusdrycksförsäljningsmedlen från dessa bolag kunna beräknas

inflyta med omkring 17.50 miljoner kronor under budgetåret 1928/29. Rusdrycksförsäljningsmedel

kunna alltså under budgetåret 1928/29 beräknas

komma att inflyta med omkring 4.00 miljoner kronor från partihandelsbolag

och 17.5 0 miljoner kronor från detaljhandelsbolag, eller under titel

rusdrycksförsäljningsmedel 21.5 miljoner kronor.’

Vad först partihandelsbolagens vinstmedel angår, torde visserligen den

osedvanligt höga inlevereringen under senaste budgetåret hava berott på

tillfälliga förhållanden. Med hänsyn till storleken av de vinster, som under

tidigare år tillförts statskassan, synes emellertid beräkningen för budgetåret

1928/29 böra höjas till 5 miljoner kronor.

Beträffande vinstmedlen från systembolagen synes ej finnas tillräcklig anledning

att förorda ändring i det för budgetåret 1927/28 beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen

för budgetåret 1928/29 i riksstaten uppföras med 5,000,000 kronor för partihandelsbolag

och 17,500,000 kronor för detaljhandelsholag.»

I statsverkspropositionen har rusdrycksförsäljningsmedlen i enlighet med Statsverksriksräkenskapsverkets

förslag upptagits till 22,500,000 kronor, därav 5,000,000 proposition™.

kronor från partihandelsbolag och 17,500,000 kronor från detaljhandelsbolag.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att förevarande utskottet.

inkomsttitel, rusdrycksförsäljningsmedel, under år 1927 tillfört statskassan

en behållen inkomst av 25,885,654 kronor 32 öre, därav 8,021,464 kronor

96 öre från partihandelsbolag och 17,864,189 kronor 36 öre från detaljhandelsbolag.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Biksräken
skapsverket.

40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1928/1929 beräknas på följande sätt:

Kusdrycksförsäl jningsmedel, bevillning :

a) Partihandelsbolag .................... kronor 5,000,000

yS) Detaljhandelsbolag.................... » 17,500,000.

13:o.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Beräknad

Behållen

Stegring +

inkomst

inkomst

Nedgång —

kronor

kronor

kronor

Budgetåret 1923/24 ...........

..... 43,700,000

39,533,490

—

» 1924/25 ...........

..... 38,000,000

38,000,477

— 1,533,013

» 1925/26 ...........

..... 38,000,000

37,187,812

— 812,665

» . 1926/27 ...........

..... 38,000,000

37,244,801

+ 56,989

» 1927/28 ...........

..... 36,000,000

—

—

Kontrollstyrelsen har i

skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober

1927 beräknat denna skatt för budgetåret 1927/28 till 37.5

miljoner kronor.

I en till grund för denna

beräkning liggande

promemoria

anföres:

’Då under juli—september månader innevarande budgetår inlevererats

9.5 7 miljoner kronor i omsättnings- och utskänkningsskatt mot 9.3 8 miljoner

kronor under samma månader budgetåret 1926/1927, torde kunna antagas, att

omsättnings- och utskänkningsskattemedlen under budgetåret 1927/1928 komma

att uppgå till inemot 38.oo miljoner kronor. Anledningen till att denna

skattetitel under innevarande budgetår troligen kommer att visa ett överskott

å närmare 2. o o miljoner kronor är att spritdryckskonsumtionen, i

motsats till vad vid riksstatens fastställande förmodades, alltjämt visar en

svagt stigande tendens. Enär emellertid ingen säker grund finnes för antagandet,

att denna stegring skall fortsätta under nästkommande budgetår

och därjämte spritdryckspriserna under samma tid ej kunna väntas undergå

några större förändringar, torde försiktigheten bjuda, att, under förutsättning

av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt för

budgetåret 1928/1929 ej beräknas högre än till 37.50 miljoner kronor.’

I nästföregående inkomstberäkning ifrågasatte riksräkenskapsverket befogenheten

av att, såsom kontrollstyrelsen föreslagit, nedsätta omsättningsoch

utskänkningsskatten med ej mindre än 2 miljoner kronor, ehuruväl

ämbetsverket ej tilltrodde sig att uppföra titeln med högre belopp än det

av kontrollstyrelsen beräknade. Då riksräkenskapsverkets tvekan synbarligen

var befogad, har ämbetsverket ej anledning att påyrka ändring i det

av kontrollstyrelsen nu beräknade inkomstbeloppet.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

41

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed] — — — upptagit omsättnings-

och utskänkningsskatten å spritdrycker med 37,500,000 kronor.»

I statsverkspropositionen riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten

upptagits med enahanda belopp, 37,500,000 kronor.

I en den 20 januari 1928 dagtecknad proposition, nr 31, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag om fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år

1929 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna den 20

juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. På

hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 14) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att å förevarande

inkomsttitel influtit i behållen inkomst:

l:a halvåret 1927 ............................ kronor 18,719,108:5 6

2:a » 1927 ............................ »_ 18,831,121: 7i

Hela året 1927 ................................ kronor 37,550,230:2 7

l:a kvartalet 1928............................ » 9,304,660: 9 8

April 1928 ........................................ » 3,726,690:9 3.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till................................................ kronor 37,500,000.

14:o.

Maltskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 11,000,000

» 1924/25 15,000,000

» • 1925/26 ................ 15,000,000

» 1926/27 16,000,000

» 1927/28 17,000,000

Behållen

inkomst

kronor

8,969,412

15,917,677

16,360,922

17,377,346

Stegring

kronor

6,948,265

443,245

1,016,424

Statsverks
propositionen
-

Prop. nr 31.

Utskottet.

Biksrdken
skapsverket.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

I en av kontrollstyrelsen riksräkenskapsverket delgiven promemoria anföres:
''Med

ledning av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande de skattepliktiga

bryggeriernas maltavverkning på senare tid, torde den behållna inkomsten

av maltskatten för innevarande budgetår numera kunna preliminärt

beräknas uppgå till omkring 17.5 miljoner kronor eller omkring 100,000

kronor mer än vad sagda inkomst uppgått till för föregående budgetår.

Under sådana förhållanden synes inkomsten av maltskatten för budgetåret

1928/29 böra upptagas till 17.6 miljoner kronor.’

Mot ifrågavarande, av kontrollstyrelsen biträdda beräkning har riksräkenskapsverket

intet att erinra och hemställer alltså, att maltskatten för

budgetåret 1928/29 beräknas till 17,600,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 17,600,000 kronor.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för år 1927 och första kvartalet 1928 följande ställning:

Pa halvåret 1927 2:a halvåret 1927 1927, hela året l:a kvart. 1928

Influtet................kr. 8,106,686: 95 9,808,771: 05 17,915,458: — 3,572,040: os

Utgifter för inkomsttiteln

... » 259,540:5 5 563,787:43 823,327:9 8 130,731:64

Behållen inkomst kr. 7,847,146:40 9,244,983: 62 17,092,130:0 2 3,441,308:4 1.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till ............................................ kronor 17,600,000.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1928/1929 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, respektive 1,000,000 och 2,363,000 kronor, komma

inkomsttitlarna under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

43

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

2.

3.

Mantalspenningar.......................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . .

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 142,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning...... 3,900,000

1,000,000

2,363,000

Kronor

c. Utskiftningsskatt, bevillning . . .

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

..................

e. Stämpelmedel, bevillning ....

f. Lastpenningar, bevillning ....

100,000

500.000

55,000,000

750.000

202,250,000

4.

5.

Automobilskattemedel, bevillning............ 30,000,000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning....... 145,000,000

b. Sockerskatt, bevillning...... 8,500,000

c. Tobaksskatt, bevillning...... 61,000,000

d. Brännvinstillverk
ningsskatt,

bevillning

.......... 15,500,000

e. Rusdrycksförsäljningsmedel,

bevillning:
a.

Partihandelsbolag

..... 5,000,000

yS. Detaljhandelsbolag.

.... 17,500,000

f. Omsättnings- och

utskänkningsskatt

å spritdrycker, bevillning

..... 37,500,000

g. Maltskatt, bevillning

......... . 17,600,000 93,100,000

307,600,000

543,213,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Generalpost
styrelsen.

15:o.

Postmedlen.

överskott från postverket har nedannämnda budgetår i riksstaten beräknats

och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1923/24

Beräknad

inkomst

kronor

............ 10,000,000

Behållen

inkomst

kronor

16,171,459

Stegring -f

Nedgång —

kronor

» 1924/25 ...

........... 15,000,000

13,857,244

— 2,314,215

» 1925/26 ...

............ 13,000,000

12,966,606

— 890,638

» 1926/27 ....

............. 14,000,000

16,443,364

+ 3,476,758

» 1927/28 ....

............. 13,000,000

—

—

I skrivelse den 11

nästlidna november

med förslag

till beräkning av

det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten

för budgetåret 1928/29, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Liksom föregående år har generalpoststyrelsen till en början ansett sig

böra framlägga förnyad kalkyl rörande det överskottsbelopp, som antages

komma att överlämnas till statskassan under budgetåret 1927—1928.

I sitt den 9 november 1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet

av poströrelsen, att upptagas i riksstaten för sistnämnda budgetår,

beräknade generalpoststyrelsen postverkets driftresultat under år 1927 sålunda:
inkomster.

.......................................... 69.9 miljoner kronor

driftkostnader .................................... 58.4 »_»___

överskott ............................................ 11.5 miljoner kronor

Generalpoststyrelsen utgick därvid, beträffande inkomsterna, från att frankoteckensuppbörden,

om portoförhöjningarnas verkningar bortelimineras, skulle

förete en stegring vid jämförelse med 1926 års reducerade uppbörd av ungefär

4 procent, samt, beträffande driftkostnaderna, att desamma skulle undergå

en betydande ökning, till övervägande del föranledd av de genom kungl.

brev den 19 mars 1926 meddelade nya bestämmelserna rörande postverkets

förnyelsefond. De utredningar, som av general poststyrelsen verkställts rörande

sagda fond, hade nämligen givit vid handen, att genom de tidigare

gjorda avsättningarnas otillräcklighet för de ändamål, fonden jämlikt de

nya bestämmelserna vore avsedd att tjäna, densamma företedde en brist,

som uppskattades hava vid 1925 års utgång uppgått till ej mindre än i runt

tal 3,660,000 kronor. Generalpoststyrelsen föreslog, att täckande av denna brist

skulle uppdelas på två år, och hemställde fördenskull, att under år 1927

skulle göras en extra avsättning till fonden av 2,100,000 kronor. Fömyelsefondsanslaget

i dess helhet upptog generalpoststyrelsen i förslaget till driftkostnadsstat

för år 1927 till 3,150,000 kronor. Kungl. Maj:t fastställde

emellertid anslaget till 1,890,000 kronor. Enligt statsrådsprotokollet över

finansärenden den 4 januari 1927 hade nämligen Kungl. Maj:t, med utgångs
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

45

punkt från att (lön förenämnda bristen skullo täckas under en tid av fem

år i stället för två, bestämt, att den extra avsättningen till förnyelsefonden

under år 1927 skulle utgöra allenast 840,000 kronor. Utöver vad generalpoststyrelsen

beräknat komme därför ett ytterligare belopp, motsvarande

skillnaden mellan nämnda båda extra avsättningsbelopp eller i runt tal 1.25

miljoner kronor, att kunna under budgetåret 1927—1928 inlevereras till

statsverket.

Vidare hade general poststyrelsen vid beräkningen av dyrtidstillägget till

postpersonalen utgått från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 170 för

budgetåret 1927 — 1928. Enär, enligt Kungl. Maj:ts för 1927 års riksdag

framlagda förslag, dyrtidstilläggsberäkningen skulle för liela det finansår,

varom nu är fråga fixeras enligt en index av 168, uppkomme en minskning

i kostnaderna för dyrtidstillägg vid postverket, vilken enligt förenämnda

statsrådsprotokoll uppskattades till i runt tal 0.2 5 miljoner kronor.

På grund av de sålunda gjorda nedsättningarna i driftkostnaderna, tillhopa

1.5 miljoner kronor, upptog Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för

budgetåret 1927—1928 postverkets överskott, i stället för till av generalpoststyrelsen

föreslagna 11.5 miljoner kronor, till 13 miljoner kronor. Detta

belopp är även uppfört i den godkända riksstaten för budgetåret.

Den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten för postverket för år

1927 slutar å ett belopp av 56,910,000 kronor.

Såvitt generalpoststyrelsen på grundval av hittills kända förhållanden kan

hedöma, torde det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse under år 1927

kunna beräknas komma att ställa sig på följande sätt:

Att inkomsterna torde komma att överstiga de beräknade med omkring

0.2 miljoner kronor har emellertid icke sin grund i, att uppgången i posttrafiken

varit större än som antagits. Tvärtom synas nämligen frank oteckensinkomsterna

komma att bliva något lägre än de tidigare beräknade.

Under tiden januari—oktober 1927 har nämligen ökningen av den reducerade

uppbörden vid jämförelse med den reducerade uppbörden under motsvarande

tid år 1926 icke uppgått till mera än mellan 3.5 och 3.6 procent,

och generalp.oststyrelsen anser sig sakna anledning kalkylera med, att uppbörden

under de två sista månaderna av år 1927 skall förete eu så stor

stegring, att den beräknade ökningen i uppbörden inträder. Inkomstökningen

är i stället beroende på, att vissa andra intäkter av den inrikes rörelsen

än frankoteekensuppbörden stegrats mera än som förutsetts, ävensom att

inkomsterna av utrikes poströrelsen, vilka alltid äro vanskliga att kalkylera

jämväl med hänsyn till svårigheten att beräkna tidpunkten, när likvider

inflyta, företett större ökning än som beräknats.

Av det sålunda beräknade överskottet för år 1927, 13.2 miljoner kronor,

har generalpoststyrelsen redan under budgetåret 1926—1927 till statskontoret

inlevererat ett belopp av 4 miljoner kronor. Återstoden, eller 9.2 miljoner

kronor, kommer att, i den mån så icke redan skett, överlämnas till statskontoret

under budgetåret 1927—1928. Huru stort belopp, som generalpoststyrelsen

må kunna före den 1 juli 1928 tillföra statskassan av de under år

1928 uppkommande överskottsmedel, är styrelsen icke nu i tillfälle att exakt

angiva. Emellertid torde med säkerhet åtminstone så stort belopp av sist
-

inkomster .....

driftkostnader

överskott ........

70.1 miljoner kronor

56.9 » »

13.2 miljoner kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

nämnda medel kunna inlevereras, att det i riksstaten för budgetåret 1927 —

1928 upptagna överskottet av 13 miljoner kronor uppnås.

I fråga om det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten

för budgetåret 1928—1929, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Frankoteckensuppbörden, som representerar över 80 procent av postverkets

sammanlagda inkomster, utgör samtidigt även den del av inkomsterna, på

vilken konjunkturväxlingarna göra sig först och mest märkbara. På sätt

generalpoststyrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, har denna uppbörd, sedan

portoförhöjningarnas verkningar borteliminerats, vid återgången (år 1922)

efter krigsårens abnorma uppsving till mera normala förhållanden, stannat

vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid beräknande av 4 procent årlig

ökning å förkrigstidens uppbörd. Under åren 1923—1926 har den genomsnittliga

årliga ökningen av den reducerade frankoteckensuppbörden

utgjort ungefär 3.7 5 procent, och även under innevarande år beräknas, som

nämnts, stegringen komma att understiga 4 procent. Ökningsprocenten är

sålunda stadd i avtagande, något som för övrigt torde vara helt naturligt,

då de absoluta uppbördsbelopp, som utgöra bas för beräkningarna, stigit.

Endast ökning med en procent representerar numera en merinkomst av

mellan 550,000 och 600,000 kronor. Då generalpoststyrelsen i sitt hösten

1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet upptog stegringen

i frankoteckensuppbörden, med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade,

under år 1927 till ungefär 4 procent, skedde detta också endast med

en viss tvekan.

Huru förhållandena komma att gestalta sig under år 1928 är givetvis

vanskligt att nu beräkna. Till ledning vid frankoteckensuppbördens kalkylerande

har generalpoststyrelsen från landets postmästare införskaffat

yttrande i fråga om den åsikt, som postmästarna, med den personliga kännedom

de äga om förhållandena inom de dem underlydande postområdena,

hysa beträffande uppbörden under sistnämnda år; och utvisar gjord sammanställning

av yttrandena, att postmästarna kalkylerat med en synnerligen

ringa ökning i uppbörden. På grund härav och i anslutning till vad ovan

anförts i fråga om uppbördsförhållandena under de senaste åren, anser generalpoststyrelsen

försiktigheten böra bjuda att icke kalkylera med större

stegring under år 1928 än omkring 3.5 procent.

Beträffande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen postavgifter

för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband och tidningsbilagor,

avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser,

bokföring av postavgifter m. m., anser generalpoststyrelsen sig kunna

räkna med någon ökning under år 1928 vid jämförelse med de nu för år

1927 emotsedda. På grund av ökningen utav vissa tidningars årsvikt torde

nämligen inkomsterna av tidningsabonnemangen komma att ökas. Å andra

sidan kommer emellertid nedgång att inträda beträffande vissa andra ersättningsbelopp.

Bland annat torde avgifterna för bokföring av postavgifter

minskas av den anledningen, att korrespondenter i större utsträckning använda

frankostämplingsmaskiner i stället för att hålla postbok.

Inkomsterna av utrikes rörelsen, vilka numera utgöras av portoandelar

och extra ordinarie uppbörd, beräknas ävenledes komma att förete någon

ökning. Under år 1927 har visserligen — såsom även angavs i förslaget

till överskottsberäkning för budgetåret 1927 —1928 — influtit ett icke obetydligt

belopp, hänförande sig till ett oreglerat mellanhavande med en utländsk

postförvaltning. Mellanhavandet i fråga är emellertid ännu icke

slutgiltigt reglerat. Även om detta icke heller skulle bliva förhållandet

s. 47 Kontrollera mot PDF

Iievillningsutskottets betänkande Nr 45. 47

under år 1928, räknar dock generalpoststyrelsen med, att inkomsterna av

portoandelarna skola komma att överstiga motsvarande inkomster under

ar 1927.

För stämpelväsendets handhavande och postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden

å landsbygden beräknas komma att inflyta ungefär enahanda

ersättningsbelopp, som för bestyren tillförts postverket under år 1927.

Ersättningen för postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner

torde däremot komma att undergå stegring, beroende ej mindre på ökningen

av antalet pensionstagare än även därpå, att allt flera pensionstagare övergå

till att lyfta pensionen månadsvis, vilket allt föranleder ökat arbete för

postverket med därav följande högre ersättningsbelopp.

Den gottgörelse, som tillkommer postverket för inkasserande av radiolicensavgifter,

uppgår till några tiotusental kronor.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande, vilken sönderfaller

i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens

inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens

handläggning å postanstalterna, beräknas till 650,000 kronor för

täckande av de direkta merutgifterna och 750,000 kronor för postanstalternas

bestyr. Förstnämnda summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget

till. driftkostnadsstat för år 1928 inräknat i anslagsbeloppen å vederbörande

utgiftstitlar. Det senare beloppet är fastställt genom Kungl. Maj:ts beslut

den 10 december 1926.

Beträffande postgirorörelsen förväntar generalpoststyrelsen, att densamma

under år 1928 kommer att ytterligare stegras, vilket föranleder ökade kostnader

för rorelsegrenen. Utgifterna under år 1927 torde uppgå till ungefär

935,000 kronor och antagas under år 1928 stiga till åtminstone 1,100,000

kronor. I den mån ifrågavarande kostnader hänföra sig till direkta utgifter

för postgirokontoret, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna i förslaget

till driftkostnadsstat. Vederbörande byrå har verkställt överslagsberäkningar

rörande det ekonomiska resultatet av postgirorörelsen och därvid kommit till

den uppfattningen, att rörelsegrenen bör under år 1928 lämna ett överskott

av cirka 200,000 kronor. Ett belopp av 1,300,000 kronor uppföres fördenskull

bland inkomsterna såsom härflytande från postgirorörelsen.

De av generalpoststyrelsen sålunda gjorda beräkningarna giva till slutresultat

en sammanlagd summa för postverkets inkomster av poströrelsen

under år 1928 utav 72.5 miljoner kronor. Härvid har generalpoststyrelsen

utgått från nuvarande posttaxors bibehållande.

Det samtidigt avgivna förslaget till driftkostnadsstat för sistnämnda år

upptager en slutsumma å staten av 59.5 miljoner kronor. Av ökningen i

förhållande till 1927 års utgiftssumma hänför sig ett belopp av icke mindre

än 900,000 kronor till kostnaden för postbefordran å järnväg, huvudsakligen

beroende på den av Kungl. Maj:t beslutade böjning av ersättningen till

statens ^ järnvägar. Vidare föranledes utgiftsökning därav, att dyrtidstilllägget

åt personalen är för år 1928 beräknat enligt en dyrtidsindex av 172,

medan det genomsnittliga dyrtidsindextalet under år 1927 utgjort 170. Stegringen

i övrigt har sin orsak i, förutom tillämpningen av gällande bestämmelser

i fråga om avsättningen till förnyelsefond, beräknad ökning av poströrelsen

i allmänhet och särskilt det väntade fortsatta uppsvinget av postsparbanks-

och postgirorörelsen.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1928 beräknas således

ställa sig på följande sätt:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

inkomster ........................................ 72.5 miljoner kronor

driftkostnader.................................... 59.5 »__»

överskott........................................... 13.0 miljoner kronor.

Lika stort överskottsbelopp anser generalpoststyrelsen kunna tillföras statskassan

under budgetåret 1928/29. Generalpoststyrelsen saknar nämligen anledning

beräkna ett annat överskott för de första månaderna av år 1929

än för motsvarande månader år 1928.

Generalpoststyrelsen föreslår sålunda, att inkomstöverskottet av poströrelsen

upptages i riksstaten för budgetåret 1928—1929 till 13.0 miljoner kronor.»

Vidkommande de konjunkturförhållanden, från vilka generalpoststyrelsen

ansett sig böra utgå vid förevarande beräkningar, har styrelsen i skrivelse

till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november sammanfattat sin uppfattning

härutinnan så, att styrelsen räknat med en något mindre ökning

av posttrafiken under budgetåret 1928/29 än under budgetåret 1927/28.

Biksräken- Riksräkenskapsverket har, under anförande att den ökning av postmedlen,

skapsverket. ,ne(] vilken generalpoststyrelsen räknat men som på grund av stegrade utgifter

ej resulterat i något höjt överskott, stode i överensstämmelse med

riksräkenskapsverkets allmänna uppfattning om det ekonomiska läget, tillstyrkt,

att inkomsten av postverket för budgetåret 1928/29 upptoges till

13,000,000 kronor.

Statsverks- I statsverkspropositionen hava postmedlen upptagits med av generalpostpropositionen.

styrelsen och riksräkenskapsverket beräknat belopp, 13,000,000 kronor.

Prov. nr 120. I en den 24 februari 1928 dagtecknad proposition, nr 120, har Kungl.

Maj:t föreslagit dels förlängning intill utgången av år 1929 av giltighetstiden

för de enligt beslut av 1925 och 1927 års riksdagar gällande

bestämmelserna i fråga om villkoren för postbefordran av tidningar och

andra periodiska skrifter, dels ock sådan ändring av bestämmelserna

angående inrikes korsband, att högsta vikten för dylikt korsband, innehållande

endast blindskrift, höjes, räknat från och med den 1 juli 1928,

från 3 till 5 kilogram. På förslag av bevillningsutskottet (betänkande

nr 23) har nämnda proposition numera av riksdagen bifallits.

utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, har generalpoststyrelsen i en till finansdepartementet

lämnad uppgift numera beräknat, att överskottet å postverket,

att tillföras statskassan, kommer att för budgetåret 1927/1928 belöpa sig till

omkring 13.6 miljoner kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 49

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i

statsverkspropositionen, upptagas till 13,000,000 kronor.

Utskottet får förty hemställa,

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret

1928/1929 beräknas till ............... kronor 13,000,000.

Stockholm den 1 juni 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Bärg, Örne, Wigforss, friherre Beck-Friis,

Björnsson, Leander, Jönsson i Boa, Johansson i Arkösund, Hedlund i Östersund,

Bengtsson i Kullen, Olsson i Ramsta, Lövgren i Nyborg, Olsson i Golvvasta,

Nyländer, Björklund, Lithander, Andersson i Boda, Thorén och Olsson

i Gävle.

Reservation

av herrar Bärg, Örne, Wigforss, Björnsson, Johansson i Arkösund, Hedlund

i Östersund, Lövgren i Nyborg, Björklund och Olsson i Gävle, vilka

anfört följande:

»Den sänkning av beskattningen, som i detta ögonblick kan företagas, bör

enligt vår uppfattning i främsta rummet gälla konsumtionsskatterna på de

breda folklagrens förnödenhetsvaror. Eedan 1926 års bevillningsutskott

uttalade i detta hänseende, att ett fullständigt avskaffande av sockerskatten

borde betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. Möjligheten att förverkliga

detta önskemål föreligger nu, under förutsättning att inkomstskatten

bibehålies vid sin nuvarande höjd. Väljes denna utväg, vinnes ytterligare,

att inkomsterna icke behöva räknas fullt så högt som utskottet föreslagit.

Skillnaden mellan de av utskottet förordade skattesänkningarna på omkring

18 miljoner kronor och sockerskattens belopp på 16.5 miljoner kronor är

visserligen obetydlig. Men då inbetalningen av sockerskatten sker ett kvartal

i efterskott, bör även med sockerskattens upphörande från den 1 juli 1928

ett belopp av 3 å 4 miljoner kronor falla på det kommande budgetåret.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 samt. 35 häft. (Nr A5.) 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Under sådana förhållanden blir det möjligt att hålla beräkningen av tullmedlen

nere vid 141 miljoner kronor i stället för av utskottet upptagna

145 miljoner kronor.

Vi hemställa sålunda,

under punkt l:o),

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatten

för år 1928 skall utgå med 160 procent

av de i 19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1928/1929 beräknas till.. kronor 151,000,000;

under punkt 8:o),

att tullmedlen måtte för budgetåret 1928/1929 beräknas

till ...................................................... kronor 141,000,000;

under punkt 9:o),

A) att riksdagen måtte, med bifall till motionen 1:105

av herr Bärg i vad den avser sockerskattens avskaffande,

besluta,

att förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående

beskattning av socker skall upphöra att gälla med utgången

av juni 1928; dock att förordningen fortfarande

skall äga tillämpning beträffande socker, för vilket

skattskyldighet dessförinnan inträtt;

samt att för socker, som under tiden den 21—den 30

juni 1928 under statens kontroll försändes från sockerfabrik

och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli

1928, må, under villkor som kontrollstyrelsen äger bestämma,

åtnjutas skattefrihet, med skyldighet för tillverkare

vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande

särskilda kontrollkostnader;

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1928/1929

beräknas till............................................ kronor 3,500,000.»

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Bil. A.

Beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

415.6

31.0

446.6

2. Annan fastighet ..........................................

150.0

61.8

211.8

Summa

565.6

92.8

658.4

Inkomst av kapital .............................................

407.7

42.0

449.7

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,539.8

—

3,539.8

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

502.4

383.3

885.7

Summa uppskattad inkomst

5,015.5

518.1

5,533.6

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen

238.5

4.1

242.6

2. För kommunalutskylder..............................

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

279.0

46.0

325.0

avdrag ...................................................

32.0

8.0

40. o

Summa avdrag

549.5

58.1

607.6

Återstod

4,466.0

460.0

4,926.0

''/eo av den taxerade förmögenheten......................

250.0

—

250. o

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,716.0

460. o

5,176.0

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

2,827.6

—

2,827.6

Beskattningsbart belopp .......................................

1,888.4

460.0

2,348.4

Uträknad skatt1 ................................................

110.8

40.6

151.4

Skatteprocent i medeltal.......................................

5.87

8.81

Under budgetåret 1927—1928 inflytande skatt (96 %)

145.

Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 160.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

53

Bil. B.

Beräkningar angående 1928 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. fl.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.....................................

405

155

30

62

2. Annan fastighet ......................................

Summa

Inkomst av kapital ..............................

560

418

3,630

515

92

652

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,630

915

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ...............

400

Summa uppskattad inkomst

5,123

535

5,658

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningslörordningen

2- För kommunalutskylder ..............................

248

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ..........................................

40

Summa^jjvdrag

563

59

622

Återstod

4,560

476

5,036

1/eo av den taxerade förmögenheten...............

255

255

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

Utnyttjade orts- och familjeavdrag........................

4,815

2,875

476

5,291

2,875

Beskattningsbart belopp ........................

1,940

2,416

Skatteprocent i medeltal1 .....................

8.26 %

Uträknad skatt .................................

lOfi 7

Under budgetåret 1928/1929

inflytande sl

rätt (96.5 %)

14b.0

140.9

til/ ISO pr°Centtal aV gmndbe,°PPet’ e,ter vilket skatten beräknas skola utgå, har upptagits

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 7 sand. 35 häft. (Nr 45.) 5

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:372 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1928/1929, m. m. s. 2 i texten