Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag rörande viss omläggning av maltdrycksbeskattningen.

1928-02-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1928:9, Betänkande, i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag rörande viss omläggning av maltdrycksbeskattningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

!

Nr 1).

Ankom till riksdagens kansli den ‘28 februari 1928 kl. 1 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

åvägabringande av utredning och förslag rörande viss omläggning

av maltdrycksbeskattningen.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 198, har herr Bergman hemställt, »att riksdagen måtte hos

Kungl. Majrt hemställa, det Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

angående sådan omläggning av maltdrycksbeskattningen, att, såvitt möjligt,

dryckernas alkoholhalt lägges till grund för beskattningen och att i

varje fall en väsentligt höjd skatt åsättes tillverkningen av maltdrycker

av klass II än den som för närvarande är densamma ålagd, medan för

maltdrycker av klass I ingen skärpning av nuvarande villkor i skattehänseende

må äga rum; ävensom att Kungl. Maj:t ville för riksdagen

framlägga det resultat, vartill denna utredning leder, och de förslag, som

därav kunna föranledas».

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

motionen.

Enligt 24 § i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning

och beskattning av maltdrycker skall för malt, som i skattepliktigt

bryggeri användes vid tillverkning av maltdryck, skatt erläggas med 65

öre per kilogram för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000

kilogrammen malt, med 70 öre per kilogram för nästa 100,000 kilogram

och med 75 öre per kilogram för allt övrigt malt. För malt, som använts

för tillverkning av svagdricka, äger restitution av skatt rum. Sådan

restitution av skatt kan även äga rum för malt, som beräknas hava

åtgått för tillverkning av maltdrycker, vilka exporteras. Därjämte kan

skatt eftergivas, då uppvägt malt eller därav beredd produkt blivit skadad.

Genom 1923 års tillverkningsförordning skärptes avsevärt skattesatserna,

som tidigare utgjorde respektive 17, 20 och 23 öre per kilogram för samma

skatteklasser som nyss angivits. I samband härmed infördes förbud mot

införsel till och försäljning inom riket, utom för viss angiven användning,

av till tredje klassen hänförlig maltdryck (exportöl).

Bihan g till riksdagens protokoll 192S. 7 samt. 7 hd fl. (Nr 9.)

Utskottet.

Gällande

system för

beskattning av

maltdrycker.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Maltdryckssakkunniga

och kontrollstyrelsen.

Maltdrycksbeskattningen är sålunda baserad på s. k. råmaterialbeskattning.

Frågan om övergång till beskattning av den färdiga produkten

har tidigare varit föremål för utredning. Så ingick i det uppdrag,

som lämnades de enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 oktober 1920 tillkallade

maltdryckssakkunniga, att undersöka, huruvida icke skillnaden

mellan de olika maltdryckerna kunde fastställas enbart efter en alkoholgräns.

Vidare lämnade Kungl. Maj:t år 1922 kontrollstyrelsen uppdrag

att bland annat undersöka frågan om maltdrycksbeskattningens

omläggning från råmaterialbeskattning till produktbeskattning. Såväl de

sakkunniga som kontrollstyrelsen stannade vid att avstyrka dylik övergång.

Kontrollstyrelsen ansåg dock, att skäl talade till förmån för produktbeskattning.

Efter att hava erinrat om att dylikt system tillämpas

i Danmark och Norge och där visat sig lämna synnerligen goda resultat,

anförde kontrollstyrelsen i denna del följande. Den nuvarande skatteformen

vore principiellt otillfredsställande. Då samma myckenhet malt,

beroende på olika tillverkningsmetoder och olika beskaffenhet av maltet,

kunde lämna olika stort utbyte av färdig produkt, drabbades nämligen de

färdiga produkterna olika starkt i olika bryggerier. En skatt på den

färdiga produkten vore sålunda otvivelaktigt en långt riktigare och rättvisare

beskattningsform. Om skatten lades på den färdiga maltdrycken,

kunde man vidare i större eller mindre grad lägga alkoholhalten hos maltdryckerna

till grund för beskattningen och sålunda genom beskattning

bidraga till inskränkning i användningen av de starkare maltdryckerna.

De farhågor i skattetekniskt avseende, som vid frågans tidigare behandling

uttalats beträffande produktbeskattningen, hade, efter vad det visat

sig i Danmark och Norge, icke varit hefogade. Det vore emellertid sannolikt,

att med hänsyn till det större antalet bryggerier i Sverige ett produktbeskattningssystem

här skulle möta något större svårigheter än i

nämnda länder. Härtill komme, att, därest kontrollen över det nuvarande

skattesystemet reformerades, densamma skulle komma att ställa sig billigare

än det kontrollsystem, som bleve erforderligt vid produktbeskattning.

Kontrollstyrelsen sammanfattar därefter sin mening i frågan på

följande sätt:

»Vid ett objektivt vägande av de olika skattesystemen mot varandra torde

det visa sig, att produktskattesystemet är principiellt överlägset maltskattesystemet,

men att sistnämnda system i avseende på kontrollkostnaderna kan

göras billigare än det förstnämnda systemet, ävensom att de rent mekaniska

kontrollanordningar, som maltskattesystemet innebär, mera lämpa sig för den

i allmänhet mindre bryggerirörelse, som finnes i Sverige. Det föreligger ej

heller samma motiv för genomförandet av en produktskatt i Sverige som i

andra länder, där starkare maltdrycker tillverkas och där produktskatten

använts såsom ett av medlen att tillbakahålla starkölsförbrukningen. Då styrelsen

utgår från att förbudet mot starkare maltdryckers tillhandahållande

kommer att upprätthållas, samt i övrigt icke några andra omständigheter

föreligga, som särskilt motivera tillämpning av ett produktskattesystem, har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9. 3

styrelsen icke ansett tillräckliga skäl finnas för övergång till ett sådant

system från det nuvarande skattesystemet, som praktiskt fungerat tillfredsställande

och som med hänsyn till effektiviteten kan jämställas med produktskattesystemet.

»

Med en till 1923 års riksdag avgiven proposition, nr 131, framlade Kungl.

Maj:t det förslag till förändrad lagstiftning rörande tillverkning och beskattning

av maltdrycker m. m., som bland annat ledde till antagande av

ovannämnda maltdryckstillverkningsförordning. Förslaget innehar, förutom

höjning av maltskatten och förbud mot försäljning av s. k. starköl, jämväl

omläggning av kontrollen över maltdrycksbeskattningen i kostnadsbesparande

syfte. Föredragande departementschefen anförde därvid, att han

ansåge tillräckliga skäl saknas att frångå ett redan fungerande skattesystem,

vilket hunnit bliva väl inarbetat och ingått i tillverkarnas medvetande.

Till en början vill utskottet erinra därom, att Kungl. Maj:t i proposition

nr 36 till årets riksdag föreslagit vissa ändringar i maltdryckstillverkningsförordningen,

innebärande huvudsakligen att till maltdryck av första klassen

skall hänföras jämväl maltdricka. Med maltdricka förstås sådan maltdryck,

som ej innehåller mer än 1.8 viktprocent alkohol och äger en

högsta extrakthalt av 10.5 procent samt vid tillverkningen undergått sådan

särskild behandling, att alkoholhalten i drycken icke kan överstiga den

för maltdryck av första klassen fastställda gränsen av 1.8 viktprocent.

I sitt denna dag avgivna betänkande nr 8 har bevillningsutskottet hemställt,

att riksdagen måtte bifalla sistnämnda proposition. Därest riksdagen

antager det med propositionen framlagda förslaget, skulle maltdricka bliva

fritt från skatt i likhet med svagdricka och få tillverkas jämväl i skattefritt

bryggeri. Praktiskt taget skulle därför framdeles inga andra skattepliktiga

maltdrycker än sådana med en alkoholstyrka överstigande 1.8 men

icke 3.2 viktprocent komma att tillverkas för försäljning inom landet.

Det vill därför synas, som om de skäl, vilka efter vad ovan nämnts

ansetts tala till förmån för skattens utmätande direkt efter den färdiga

dryckens alkoholhalt, numera forlorat i betydelse. Fördelarna med ett dylikt

beskattningssystem göra sig egentligen gällande i länder, där relativt

alkoholstarka maltdrycker med växlande alkoholhalt få tillverkas och försäljas

eller där maltstarka men alkoholsvaga drycker äro underkastade beskattning.

Medan sålunda fördelarna med en övergång till produktbeskattningssystemet

för vårt lands vidkommande skulle vara ringa, komme de

därmed förenade olägenheterna att kvarstå. Utskottet vill härutinnan särskilt

framhålla den lätthet gällande skattesystem erbjuder att anordna ett

effektivt och billigt kontrollsystem.

Motionären synes främst hava åsyftat ett ytterligare gynnande av de

alkoholsvaga dryckerna i konkurrensen med de skattepliktiga genom höjande

av skatten å sistnämnda drycker. Såsom utskottet redan framhållit innebar

den år 1923 beslutade maltdryckslagstiftningen, som trädde i tillämpning

1923 ära

fbralay.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

från och med tillverkningsåret 1923—1924, en mycket betydande skärpning

i skatten. Enligt för utskottet tillgängliga uppgifter har konsumtionen

av svagdricka, som under tillverkningsåret 1922—1923 utgjorde 66.4 miljoner

liter och under tillverkningsåret 1923—1924 steg till 76.3 miljoner

liter, under tillverkningsåret 1926—1927 utgjort 103.8 miljoner liter samt

förbrukningen av skattepliktiga maltdrycker, som under tillverkningsåret

1922—1923 utgjorde 137.7 miljoner liter och under tillverkningsåret 1923

—1924 sjönk till 135.3 miljoner liter, under tillverkningsåret 1926_1927

utgjort 151.2 miljoner liter. Medan sålunda, efter det skattehöjningen inträtt,

svagdrickskonsumtionen ökats med 56.3 procent, har konsumtionsökningen

av skattepliktiga maltdrycker inskränkt sig till 9.8 procent.

Denna för svagdrickat gynnsamma utveckling synes utvisa, att för närvarande

någon skatteökning icke är erforderlig för att stödja denna dryck

i konkurrensen med pilsnerdricka. Vad angår maltdrickat, skulle enligt

vad kontrollstyrelsen beräknat (se kontrollstyrelsens utlåtande angående

tillverkning av alkoholsvaga, extraktrika maltdrycker, fogat vid Kungl.

Maj:ts ovannämnda proposition nr 36 sid. 25) detsamma kunna tillhandahållas

till omkring 2 öre lägre pris per flaska om 73 liter än pilsnerdricka.

Åven om det skulle anses önskvärt, att för befrämjande av maltdrickats

avsättning denna prisskillnad ökades genom skärpt beskattning

av skattepliktiga maltdrycker, bör enligt utskottets mening med sådana

åtgärder anstå till dess erfarenhet vunnits rörande möjligheterna att framställa

en maltstark men alkoholsvag dryck av beskaffenhet att tillfredsställa

en mera allmän smakriktning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion 1:198 av herr Bergman, om

åvägabringande av utredning och förslag rörande viss

omläggning av maltdrycksheskattningen, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 februari 1928.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Närvarande: se under betänkandet nr 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr .9.

I)

Reservationer:

av herrar Bergman, Leander och Ljunggren, vilka ansett, att sista

meningen i utskottets motivering, börjande med orden »Även om», bort

utgå och ersättas med en mening av följande lydelse:

»Denna prisskillnad är uppenbarligen alltför obetydlig för att stimulera

konkurrensen. Tanken att genom höjd beskattning av den alkoholstarkare

maltdrycken skapa bättre avsättningsmöjligheter för det lika extraktrika

men alkoholsvagare maltdrickat synes fördenskull förtjäna tagas i övervägande.

Emellertid torde med åtgärder i sådan riktning böra anstå, till

dess den nya maltdrycken fått prövas med hänsyn till sina förutsättningar

som lämplig måltidsdryck.»

samt

av herrar Boman, Jönsson i Boa, Bengtsson i Kullen, Nyländer och

Lithander mot viss del av motiveringen.

Éihang till riksdagen» protokoll 1928.

7 samt.

7 häfl. (Nt 9.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.