Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag för pensionsförbättring åt vissa barnmorskor, som varit kommunalt anställda.
1928-02-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1928:16, Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag för pensionsförbättring åt vissa barnmorskor, som varit kommunalt anställda.
Dokumentets text
Bankoutskuttets utlåtande Nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1928 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om anslag för pensionsförbättring
åt vissa barnmorskor, som varit kommunalt
anställda.
I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 351 hava herrar Wallerius och Magnusson i
Kalmar anfört och hemställt följande:
»De f. d. barnmorskor, som varit kommunalt anställda och icke erhållit
eller kunna erhålla inträde i statens pensionsanstalt, fingo genom riksdagens
beslut år 1926 (skr. nr 11 A) en förbättring i pensioner, som tillkomma dem
från barnmorskornas pensionsanstalt; men i många fall lärer det härigenom
uppnådda pensionsbeloppet vara alltför lågt. Tillfällen att göra inbetalningar
till sistnämnda pensionskassa torde ofta ha varit ringa, därför att inkomsterna
varit ringa.
Riksdagen har uttalat (skr. 1925:91), att ehuru dessa barnmorskor icke
varit i statens tjänst, utan haft anställning i vederbörande kommuner, syntes
enligt riksdagens förmenande staten likväl icke böra undandraga sig att lämna
kommunerna sin medverkan till förbättring i deras pensioner.
I överensstämmelse härmed torde det befinnas vara, om riksdagen beslutar
att, under förutsättning av minst lika stort bidrag från kommun (eventuellt
även landsting), bevilja det belopp, som erfordras, för att ifrågavarande f. d.
barnmorskor skola erhålla ett sammanlagt pensionsbelopp av 700 kronor.
Härigenom skulle helt visst tidigare avgång möjliggöras för äldre, mindre
utbildade barnmorskor, som under nuvarande förhållanden av ekonomiska
skäl måste stanna kvar i tjänsten, då de ej ha samma pensionsmöjligheter
som de yngre.
Undertecknade få därför föreslå,
att riksdagen måtte besluta att åt ovannämnda f. d. barnmorskor bidrag
av statsmedel skall utgå för att dem tillkommande pensionsbelopp skall i sin
helhet uppgå till 700 kronor, under förutsättning att vederbörande kommun
(eventuellt även landsting) bidrager med minst lika stort belopp som statsanslaget,
och att vederbörande utskott måtte härför föreslå erforderligt förslagsanslag.
»
I sitt den 31 januari 1928 avgivna utlåtande nr 5, angående regleringen
för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel,
innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna, meddelade utskottet
under punkten 5, bland annat, att utskottet komme att längre fram
under riksdagen yttra sig över ifrågavarande framställning.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 8 saml. 9 höft. (Nr 16—18.)
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 16.
Utskottet.
Såsom i motionen antytts, har frågan om beredande av förbättrade pensionsförhållanden
åt vissa kommunalt eller f. d. kommunalt anställda barnmorskor,
vilka äro delägare i barnmorskornas pensionsanstalt, tidigare varit
föremål för riksdagens prövning. Vid 1925 års riksdag väcktes motionsvis
förslag i detta ämne. Efter att i ärendet hava inhämtat yttranden från
medicinalstyrelsen, styrelsen för statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. (numera statens pensionsanstalt) samt statskontoret uttalade
bankoutskottet i sitt i ärendet avgivna utlåtande (nr 27), att av vad i ärendet
förekommit syntes framgå, att pensionerna för de barnmorskor, vilka vore
berättigade till pension från barnmorskornas pensionsanstalt och icke erhållit
eller kunnat erhålla inträde i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl., maste betraktas såsom otillfredsställande. Det syntes därför
påkallat, att åtgärder vidtoges för åstadkommande av en förbättring av pensionsförhållandena
för ifrågavarande barnmorskor, och ehuru dessa icke varit
i statens tjänst utan haft anställning hos vederbörande kommuner, syntes
enligt utskottets förmenande staten likväl icke böra undandraga sig att lämna
kommunerna sin medverkan härvid. Utskottet tillstyrkte på grund härav,
att riksdagen måtte hos Kung], Maj:t anhålla om utredning angående förbättrade
pensionsförhallanden för sådana kommunalt anställda barnmorskor,
vilka efter vunnet inträde i barnmorskornas pensionsanstalt på grund av
ålder avgått ur tjänsten med pension eller fortfarande kvarstode i tjänst med
pensionsrätt enligt nämnda anstalts reglementen. Vad utskottet hemställt
bifölls av riksdagen.
Sedan utredning i ämnet härefter verkställts av statskontoret i samråd
med medicinalstyrelsen och styrelsen för statens anstalt för pensionering av
folkskollärare m. fl., framlades resultatet av denna utredning för 1926 års
riksdag. Utskottet tillåter sig att i avseende härå hänvisa till 1926 års statsverksproposition,
elfte huvudtiteln, punkten 2 (sid. 9—13). I anslutning till
vad de hörda myndigheterna ifrågasatt föreslog Kungl. Maj-.t riksdagen medgiva,
att f. d. barnmorskor, vilka vore berättigade till pension från barnmorskornas
pensionsanstalt, måtte från och med den 1 juli 1926 komma i
åtnjutande av pensionstillägg enligt bestämmelserna i kungörelsen den 15
juni 1922 (nr 360) angående pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare
i statens tjänst m. fl. pensionärer. Riksdagen biföll vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit.
Enligt föreskrifterna i nämnda kungörelse angående pensionstillägg åt vissa
f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer utgår sådant tillägg
med högst 180 kronor för år räknat, dock att pensionstillägget icke må uppgå
till mer än pensionens belopp.
Ehuru det mahända icke torde kunna förnekas att, såsom i motionen
antytts, pensionerna till ifrågavarande befattningshavare oaktat det medgivna
pensionstillägget i en del fall äro synnerligen låga, har utskottet funnit
det innebära betänkligheter att i vidare mån, än som redan skett, med stats
-
Bankoutskottets utlåtande Nr JO.
3
medel förbättra pensionsförmånerna för dessa befattningshavare. Då det
här gäller personal i kommunal anställning, ankommer det givetvis på kommunerna
att i första hand sörja för en tillfredsställande pensionering. Om
staten skulle i större omfattning, än som blivit följden av förenämnda vid
1926 års riksdag fattade beslut, övertaga kostnaderna för befattningshavarnas
pensionering, synes detta kunna medföra konsekvenser av icke önskvärd art
beträffande andra personalgrupper, vilka icke varit i statens tjänst anställda.
Med hänsyn till vad nu anförts har utskottet ansett den föreliggande motionen
icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer alltså,
att förevarande motion II: 351 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 24 februari 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Pettersson
i Olovstorp, Lindley, Lindgren, Andersson i Hedsta, Ström och Bodin;
från andra kammaren: herrar Borggren, Bäcklund, Olsson i Berg, Wikström,
Kloo, Ryberg, Törnkvist i Bjuv och Thore.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
1
. ■ i; ‘-1 ■''! • 1 1 ; I.'': », j ,?t
• r
’ i''!;.-.: >. .
.
<
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.