Utlåtande, i anledning av väckt motion om utsträckning av giltighetstiden för viss övergångsbestämmelse i reglementet för statens pensionsanstalt.
1928-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1928:22, Utlåtande, i anledning av väckt motion om utsträckning av giltighetstiden för viss övergångsbestämmelse i reglementet för statens pensionsanstalt.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 22.
9
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1928 kl. 12 nr.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om utsträckning av giltighetstiden
för viss övergångsbestämmelse i reglementet för
statens pensionsanstalt.
I en inom andra kammaren väckt, till bankoutskottets förberedande handläggning
hänvisad motion nr 275 har herr Carlsson-Frosterud hemställt,
»att riksdagen måtte medgiva, att punkt 7 av övergångsbestämmelserna i
kap. VI i reglementet för statens pensionsanstalt, sådant detta lyder enligt
kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 350), måtte få gälla jämväl under åren
1929 och 1930.»
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet, i den mån redogörelse
i det följande ej lämnas, hänvisa till motionen.
Genom beslut vid 1926 års riksdag (Kungl. Maj:ts proposition nr 198, riks- Frågans
dagens skrivelse nr 260) medgavs delaktighet i statens pensionsanstalt enligt behandling.
de i kap. VI av anstaltens reglemente gällande särskilda grunderna för vissa
nya grupper av befattningshavare, nämligen vissa lasarettsläkare, överläkare
vid vissa tuberkulossjukvårdsanstalter samt föreståndare och föreståndarinnor,
anställda i viss vård av fattiga, sjuka, alkoholister, invalider, barn eller
åldringar, ävensom för husmödrar i en del av nyss angivna vårdgrenar.
I samband med detta beslut medgavs för de befattningshavare, vilka enligt
beslutet erhöllo delaktighet i anstalten, viss lättnad beträffande den
engångsavgift, som enligt § 9 mom. 1 av anstaltens reglemente skall erläggas
för retroaktiv tillämpning av reglementet. Detta medgivande, som skulle
gälla i fråga om befattning, vilken anmäldes till delaktighet före utgången
av år 1928, innebar, att staten — i överensstämmelse med vad som tidigare
skett i liknande fall — efterskänkte hälften av den engångskostnad, som eljest
skulle drabba vederbörande huvudman. Något statsbidrag till befattningshavarnas
engångsavgifter skulle däremot ej utgå.
Bestämmelser rörande beräkning av engångsavgifterna i nu avsedda fall
äro meddelade i punkten 7 av övergångsstadgandena till kap. VI av pensionsanstaltens
reglemente (kungörelse den 18 juni 1926, nr 350, ändrad genom
kungörelse den 1 juli 1927, nr 299).
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 22.
Motionen.
Yttranden
över
motionen.
Beträffande giltighetstiden för nyss omförmälda medgivande rörande beräkning
av engångsavgifterna vid retroaktiv tillämpning av reglementet föreslogs
i den utredning, som föregick statsmakternas prövning av förevarande
pensionsfrågor, att nämnda tid skulle bestämmas till ett år efter de nya föreskrifternas
ikraftträdande eller till den 1 januari 1928. Statens inspektör för
fattigvård och barnavård hemställde emellertid i avgivet utlåtande över förslaget,
i vad det avsåg pensionsrätt för befattningshavare vid anstalter för
fattigvård och barnavård in. m., att tidsfristen måtte utsträckas till åtminstone
två år. I anslutning till fattigvårdsinspektörens hemställan bestämdes, att
medgivandet i fråga skulle gälla intill utgången av år 1928. Detta blev sålunda
fallet icke blott beträffande personal vid fattigvårds- in. fl. anstalter
utan jämväl beträffande övriga befattningshavare, vilka genom 1926 års riksdags
beslut erhöllo delaktighet enligt grunderna i kap. VI av anstaltens reglemente.
Genom beslut vid 1927 års riksdag (Kungl. Maj:ts proposition nr 124, riksdagens
skrivelse nr 113) medgavs delaktighet i pensionsanstalten enligt huvudgrunderna
i nyssnämnda kapitel även för överläkare vid vissa statsunderstödda
kustsanatorier. Även för sist omförmälda befattningshavare medgavs
enahanda lättnad i fråga om retroaktivavgifter under förutsättning att befattningen
anmäldes till delaktighet före utgången av år 1928.
Den nu föreliggande motionen åsyftar ett medgivande, att de i punkten 7
av övergångsstadgandena till kap. VI av pensionsanstaltens reglemente innefattade
bestämmelsenia om beräkning av engångsavgift för retroaktiv tillämpning
av reglementet måtte få gälla jämväl under åren 1929 och 1930. Till
stöd för detta förslag har i motionen särskilt framhållits svårigheten att beträffande
de i § 60 mom. 1 d) av reglementet omförmälda befattningarna vid
fattigvårds- m. fl. anstalter inom den nu gällande tidsfristen medhinna prövning
från vederbörande huvudmäns sida av frågan om delaktighet i anstalten.
över ifrågavarande motion har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
utlåtande av statskontoret, som i enlighet med utskottets anhållan hört statens
inspektör för fattigvård och barnavård samt styrelsen för statens pensionsanstalt.
Statens inspektör för fattigvård och barnavård har anfört följande:
»Motionens syfte synes vara värt allt beaktande. Föreståndarbefattningar
vid fattigvårds- och bamavårdsanstalter ha så vitt jag kunnat finna hittills
i mycket ringa omfattning intagits i statens pensionsanstalt. Intresset för
saken är dock mycket stort isynnerhet hos befattningshavarna. Det har
emellertid visat sig, att det tager avsevärd tid att övervinna huvudmännens
likgiltighet och på somliga platser till och med motstånd till frågan. Saken
är av den beskaffenhet, att den ej kan av den närmast intresserade — befattningens
innehavare — drivas brådstörtat, utan måste handhavas med försiktighet,
ifall framgång skall väntas. Har huvudmannens medgivande till
befattningens intagande i pensionsanstalten slutligen erhållits, lärer mycket
Bankoutskottets utlåtande Nr 22.
11
små utsikter till retroaktiv tillämpning av anstaltens reglemente föreligga,
om de ordinarie engångsavgifterna för huvudmännen då endast gälla. En
utsträckning av giltighetstiden för övergångsbestämmelserna är därför av
största betydelse såväl för huvudmännen som för de nuvarande innehavarna
av befattningarna.»
På grund av det anförda har inspektören tillstyrkt bifall till motionen.
Styrelsen för statens pensionsanstalt bär med hänsyn till de skäl, som
anförts för motionen, förklarat sig icke hava något att erinra mot den föreslagna
ändringen.
Statskontoret har för sin del yttrat, att intet syntes vara att erinra mot
bifall till det i motionen framställda förslaget.
Med hänsyn till vad i ärendet förekommit har utskottet ansett skäl före- utskottet.
ligga att beträffande de befattningshavare, vilka närmast torde avses i motionen,
tillstyrka en utsträckning av giltighetstiden för de i punkten 7 av övergångsstadgandena
till kap. VI av reglementet för statens pensionsanstalt gällande
bestämmelserna rörande beräkning av engångsavgift för retroaktiv
tillämpning av reglementet.
Motionens hemställan har så avfattats, att ett bifall till motionen skulle
medföra ändring i bestämmelserna beträffande samtliga de befattningshavar
grupper, vilka enligt beslut vid 1926 och 1927 års riksdagar erhållit delaktighet
i pensionsanstalten enligt huvudgrunderna i kap. VI av anstaltens
reglemente. Av motionens motivering framgår emellertid, att motionären
närmast åsyftat de i fattigvård och barnavård m. m. anställda befattningshavare,
vilka omförmälas i § 60 mom. 1 d) av reglementet. Med hänsyn härtill
och då enligt utskottets mening tillräcklig anledning saknas att för övriga
befattningshavare medgiva motsvarande utsträckning av giltighetstiden för
övergångsstadgandena, har utskottet funnit sig böra förorda, att det begärda
medgivandet begränsas att gälla de i nyssnämnda författningsrum upptagna
befattningshavarna.
Mot vad i motionen föreslagits beträffande den tidrymd, under vilken
övergångsbestämmelserna ytterligare skulle gälla, finner utskottet icke skäl
till erinran.
De föreskrifter, som kunna erfordras vid bifall till vad utskottet sålunda
förordat, torde böra utfärdas av Kungl. Maj:t.
På grund av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 275,
må medgiva, att de i punkten 7 av övergångsstadgandena till
kap. VI av reglementet för statens pensionsanstalt innefattade
föreskrifterna rörande beräkning av engångsavgift enligt § 9
mom. 1 av reglementet må beträffande befattning, som avses
i § 60 mom. 1 d) av reglementet och som icke kunnat för
-
12
Bankoutskottets utlåtande Nr 22.
enas med pensionsrätt i anstalten enligt före den 1 juli 1926
gällande bestämmelser, utsträckas att gälla intill utgången
av år 1930.
Stockholm den 8 mars 1928.
På bankoutskottets vägnar:
C. E. SVENSSON.
Närvarande: se anteckning å utlåtandet nr 21.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1928:67 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om utsträckning av giltighetstiden för viss övergångsbestämmelse i reglementet för statens pensionsanstalt. s. 3 i texten